Upprättandet av ett system för övervakning av import av färska surkörsbär med ursprung i republikerna Bosnien-Herzegovina, Kroatien och Slovenien samt de jugoslaviska republikerna Makedonien och Montenegro
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EEG) nr 1319/92 av den 22 maj 1992 om upprättandet av ett system för övervakning av import av färska surkörsbär med ursprung i republikerna Bosnien-Herzegovina, Kroatien och Slovenien samt de jugoslaviska republikerna Makedonien och Montenegro Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 140 , 23/05/1992 s. 0012 - 0013 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 42 s. 0085 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 42 s. 0085
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 1319/92 av den 22 maj 1992 om upprättandet av ett system för övervakning av import av färska surkörsbär med ursprung i republikerna Bosnien-Herzegovina, Kroatien och Slovenien samt de jugoslaviska republikerna Makedonien och Montenegro
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 545/92 av den 3 februari 1992 om ordningen för import till gemenskapen av produkter med ursprung i republikerna Kroatien och Slovenien och de jugoslaviska republikerna Bosnien-Herzegovina, Makedonien och Montenegro(1), särskilt artikel 10 i denna, och
med beaktande av följande:
I förordning (EEG) nr 545/92 fastställs tullnedsättning för färska surkörsbär med ursprung i någon av ovan nämnda republiker med en årlig maximigräns på 3000 ton. I enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan(2), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1039/92(3), skall kylda körsbär klassificeras under samma tullnummer som färska körsbär.
För att säkerställa att dessa bestämmelser tillämpas korrekt skall import av färska surkörsbär med ursprung i republikerna Bosnien-Herzegovina, Kroatien och Slovenien och de jugoslaviska republikerna Makedonien och Montenegro omfattas av ett system med importlicenser. Särskilda regler för det systemet bör fastställas.
För att undvika att den kvantitet som fastställs i förordning (EEG) nr 545/92 överskrids, bör vissa undantag göras från bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 3719/88 av den 16 november 1988 om gemensamma tilllämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter(4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2050/91(5).
Importlicenser utfärdas för det mest detaljerade KN-numret. Den kombinerade nomenklaturen innehåller två nummer alltefter den period som importen av surkörsbären äger rum. Det bör därför fastställas att importlicenserna utfärdas för båda KN-numren. Dessutom bör licensernas giltighetstid vara anpassad till den tid det tar att transportera produkterna till gemenskapen.
För att säkerställa en korrekt tillämpning av detta system bör det fastställas att medlemsstaterna varje vecka skall meddela de kvantiteter för vilka licens beviljats men inte utnyttjats eller endast delvis utnyttjats.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
1. Vid import till gemenskapen av färska surkörsbär enligt KN-nummer ur 0809 20 10 och ur 0809 20 90 med ursprung i republikerna Bosnien-Herzegovina, Kroatien och Slovenien och de jugoslaviska republikerna Makedonien och Montenegro skall det krävas att en importlicens utfärdad av den berörda medlemsstaten till varje sökande oavsett var inom gemenskapen denne är etablerad.
2. En importlicens skall endast utfärdas då en säkerhet ställs som garanti för att importen kommer att äga rum under licensens giltighetstid.
Artikel2¶
1. Förordning (EEG) nr 3719/88 skall tillämpas på importlicenser för färska surkörsbär med ursprung i de republiker som anges i artikel 1 om inte något annat följer av denna förordning.
Trots artikel 8.4 i ovannämnda förordning, skall de bestämmelser som tillåter större kvantiteter inte tillämpas.
2. KN-nummer ex 0809 20 10 och ex 0809 20 90 skall anges i fält 16 i licensansökningarna och i licensen.
3. Säkerheten skall uppgå till 0,60 ecu per 100 kg netto.
4. Importlicenser skall vara giltiga åtta dagar från den faktiska utfärdandedagen.
Förutom vid force majeure skall säkerheten förverkas helt eller delvis om transaktionen inte utförs eller endast delvis utförs inom giltighetstiden.
Artikel3¶
1. Namnen på den republik eller de republiker där produkten har sitt ursprung skall anges i fält 8 i licensansökningarna och i importlicenserna. Importlicenser skall endast vara giltiga för produkter med ursprung i aktuell republik.
2. En importlicens skall utfärdas den femte arbetsdagen efter den dag då ansökan lämnades in om inte åtgärder vidtas inom denna tid.
Artikel4¶
Medlemsstaterna skall meddela kommissionen följande:
1) De kvantiteter färska surkörsbär för vilka licens har sökts.
Sådana kvantiteter skall meddelas
- varje onsdag för ansökningar som lämnas in måndag och tisdag,
- varje fredag för ansökningar som lämnas in onsdag och torsdag,
- varje måndag för ansökningar som lämnas in fredag föregående vecka.
2) De kvantiteter för vilka licens beviljats men inte utnyttjats eller endast delvis utnyttjats, och som motsvarar skillnaden mellan den kvantitet som skrivs av på baksidan av licensen och den kvantitet som licensen utfärdades för.
Sådana kvantiteter skall meddelas varje onsdag för uppgifter som kommit in föregående vecka.
3) Om ingen licensansökan lämnas in under någon av de perioder som anges i punkt 1 eller om inga kvantiteter är outnyttjade enligt punkt 2, skall berörd medlemsstat meddela kommissionen om detta de dagar som anges i denna artikel.
Artikel5¶
Denna förordning träder i kraft den åttonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 maj 1992.
På kommissionens vägnar
Ray MAC SHARRY
Ledamot av kommissionen
(1) EGT nr L 63, 7. 3. 1992, s. 1.
(2) EGT nr L 256, 7. 9. 1987, s. 1.
(3) EGT nr L 110, 28. 4. 1992, s. 42.
(4) EGT nr L 331, 2. 12 1988, s. 1.
(5) EGT nr L 187, 13. 7. 1991, s. 10.