lagen.nu
31994L0011

Europaparlamentets och Rådets direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet

CELEX
31994L0011
Datum
1994-03-23
Konsoliderad t.o.m.
2013-07-01
Jämför lydelser 1
Källa
eur-lex.europa.eu
Konsoliderad versionTexten nedan är Publikationsbyråns konsoliderade version, med ändringar införda genom 12003T, direktiv 2006/96/ och direktiv 2013/15/. Grundrättsakten och ändringsrättsakterna är de officiella texterna.

Avis juridique important

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 100 , 19/04/1994 s. 0037 - 0041 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 26 s. 0039 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 26 s. 0039

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget, och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2006/96/ · direktiv 2013/15/.

I vissa medlemsstater finns bestämmelser om märkning av skodon i syfte att skydda och informera allmänheten samt att tillvarata industrins rättmätiga intressen.

Olikheter mellan sådana bestämmelser kan skapa handelshinder inom gemenskapen och därigenom motverka en väl fungerande inre marknad.

För att de problem, som orsakas av att olika system används, skall kunna undanröjas bör de olika inslagen i ett gemensamt system för märkning av skodon ges exakta definitioner.

I rådets resolution av den 9 november 1989 om framtida prioriteringar inom en förnyad konsumentskyddspolitik(3) framhålls behovet av åtgärder för en förbättrad produktinformation till konsumenterna.

Det ligger såväl i konsumenternas som i skoindustrins intresse att ett system införs som minskar riskerna för bedrägeri genom att exakt ange de slag av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon.

I rådets resolution av den 5 april 1993 om framtida åtgärder i fråga om märkning av produkter i konsumenternas intresse(4) betraktas märkning som ett betydelsefullt medel för att skapa bättre information och öppenhet för konsumenterna och för att säkerställa en harmoniskt fungerande inre marknad.

Harmonisering av nationell lagstiftning krävs för att avlägsna hindren för en fri handel. Detta mål kan inte nås på ett tillfredsställande sätt av enskilda medlemsstater. I detta direktiv fastställs endast sådana krav som är oundgängligen nödvändiga för den fria rörligheten för de produkter som omfattas av direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget, och

I vissa medlemsstater finns bestämmelser om märkning av skodon i syfte att skydda och informera allmänheten samt att tillvarata industrins rättmätiga intressen.

Olikheter mellan sådana bestämmelser kan skapa handelshinder inom gemenskapen och därigenom motverka en väl fungerande inre marknad.

För att de problem, som orsakas av att olika system används, skall kunna undanröjas bör de olika inslagen i ett gemensamt system för märkning av skodon ges exakta definitioner.

I rådets resolution av den 9 november 1989 om framtida prioriteringar inom en förnyad konsumentsskyddspolitik framhålls behovet av åtgärder för en förbättrad produktinformation till konsumenterna.

Det ligger såväl i konsumenternas som i skoindustrins intresse att ett system införs som minskar riskerna för bedrägeri genom att exakt ange de slag av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon.

I rådets resolution av den 5 april 1993 om framtida åtgärder i fråga om märkning av produkter i konsumenternas intresse betraktas märkning som ett betydelsefullt medel för att skapa bättre information och öppenhet för konsumenterna och för att säkerställa en harmoniskt fungerande inre marknad.

Harmonisering av nationell lagstiftning krävs för att avlägsna hindren för en fri handel. Detta mål kan inte nås på ett tillfredsställande sätt av enskilda medlemsstater. I detta direktiv fastställs endast sådana krav som är oundgängligen nödvändiga för den fria rörligheten för de produkter som omfattas av direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

1. Detta direktiv skall tillämpas på märkning av material som ingår i huvudbeståndsdelarna av skodon som säljs till konsumenten.

I detta direktiv avses med skodon alla produkter som är försedda med sula och som är utformade för att skydda eller täcka foten, även sådana delar som säljs separat och som avses i bilaga 1.

En icke-uttömmande förteckning över produkter som omfattas av detta direktiv återfinns i bilaga 2.

Direktivet omfattar inte följande:

Begagnade skodon.

Skyddsskor som omfattas av direktiv 89/686/EEG.

Skodon som omfattas av direktiv 76/769/EEG.

Skodon som är avsedda som leksaker.

2. Information om skodons sammansättning skall lämnas genom märkning enligt artikel 4.

i) Märkningen skall lämna information om de tre delar av skodonet som definieras i bilaga 1, nämligen

a) ovandelen,

b) fodret och bindsulan, och

c) slitsulan.

ii) Skodonens sammansättning skall anges enligt artikel 4, antingen genom symbol eller genom text för specifika material så som de är fastställda i bilaga 1.

iii) I fråga om ovandelen skall klassificeringen av materialen ske enligt bestämmelserna i artikel 4.1 och i bilaga 1, varvid hänsyn inte skall tas till tillbehör eller förstärkningar som bakkappa, kantförstärkning, ornamentering, spännen, plös, snörhål eller liknande.

iv) I fråga om slitsulan skall klassificeringen göras på grundval av de ingående materialens volym enligt artikel 4.

Artikel2

1. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att alla skodon som släpps ut på marknaden uppfyller märkningskraven i detta direktiv utan att det påverkar tillämpningen av andra tillämpliga gemenskapsbestämmelser.

2. När skodon som inte uppfyller bestämmelserna om föreskriven märkning släpps ut på marknaden, skall den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder enligt sin nationella lagstiftning.

Artikel3

Medlemsstaterna får inte, såvida inte annat framgår av andra tillämpliga gemenskapsbestämmelser, förbjuda eller hindra att skodon som uppfyller märkningskraven i detta direktiv släpps ut på marknaden genom att tillämpa icke-harmoniserade nationella bestämmelser om märkning av vissa slag av skodon eller skodon i allmänhet.

Artikel4

1. Märkningen skall ge information om det material som enligt bilaga 1 utgör minst 80 % av ovandelens, fodrets och bindsulans yttre area i skodonet och minst 80 % av slitsulans volym. Om inget av materialen utgör minst 80 %, skall information ges om de två viktigaste materialen i sammansättningen av skodonen.

2. Informationen skall ges på skodonet. Tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen får välja mellan symbol och text på åtminstone det eller de språk som anges av den medlemsstat där konsumtionen sker enligt fördraget, så som definieras och visas i bilaga 1. Medlemsstaterna skall genom nationella bestämmelser säkerställa att konsumenterna ges tillräcklig information om betydelsen av symbolerna och se till att dessa nationella bestämmelser inte skapar handelshinder.

3. I detta direktiv avses med märkning att den föreskrivna informationen påförs åtminstone ett skodon av varje par. Detta kan ske genom påtryck, påklistrat märke, prägling eller vidhäftad etikett.

4. Märkningen skall vara väl synlig, beständig och tillgänglig, och symbolerna skall vara tillräckligt stora för att det skall vara lätt att förstå informationen i dem. Märkningen får inte vilseleda konsumenten.

5. Tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen skall ansvara för märkningen och för att de uppgifter den innehåller är korrekta. Om varken tillverkaren eller dennes representant är etablerad inom gemenskapen skall denna förpliktelse åvila den som är ansvarig då skodonet först släpps ut på gemenskapsmarknaden. Återförsäljaren skall vara skyldig att kontrollera att de skodon han säljer är märkta på det sätt som föreskrivs i detta direktiv.

Artikel5

Kompletterande informationstext kan vid behov fogas till den information som föreskrivs i detta direktiv. Medlemsstaterna får dock, enligt vad som föreskrivs i artikel 3, inte förbjuda eller hindra att skodon som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden.

Artikel6

1. Medlemsstaterna skall senast den 23 september 1995 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall tillämpa de bestämmelser som avses i punkt 1 från och med den 23 mars 1996. Lagerhållna artiklar som fakturerats eller levererats till återförsäljaren före detta datum skall inte omfattas av dessa bestämmelser förrän den 23 september 1997.

3. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

4. Kommissionen skall tre år efter det att detta direktiv har börjat tillämpas till rådet överlämna en rapport med utvärdering, varvid eventuella svårigheter för rörelseidkarna i tilllämpningen av direktivet skall beaktas och lämpliga ändringsförslag vid behov läggas fram.

Artikel7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA 1

1. Definition av de delar av skodonet märkningen skall avse och motsvarande symbol eller text

Symboler Text a) Ovandel Ovandelen av skodonet är yttersidan av den del som är fäst i slitsulan F Tige D Obermaterial IT Tomaia NL Bovendeel EN Upper DK Overdel GR ΕΠΑΝΩ ΜΕΡΟΣ ES Empeine P Parte superior CZ Vrch EST Pealne LV Virsa LT Viršus HU Felsőrész M Wiċċ PL Wierzch SI Zgornji del SK Vrch BG лицева част RO Față HR Gornjište b) Foder och bindsula Foder till ovandelen och innersulan, vilka utgör skodonets insida F Doublure et semelle de propreté D Futter und Decksohle IT Fodera e sottopiede NL Voering en inlegzool EN Lining and sock DK Foring og bindsål GR ΦΟΔΡΕΣ ES Forro y plantilla P Forro e Palmilha CZ Podšívka a stélka EST Vooder ja sisetald LV Odere un ieliekamā saistzole LT Pamušalas ir įklotė HU Bélés és fedőtalpbélés M Inforra u suletta PL Podszewka z wyściółką SI Podloga in vložek (steljka) SK Podšívka a stielka BG подплата и стелка RO Căptușeală și acoperiș de branț HR Podstava i uložna tabanica c) Slitsula Skodonets undersida, som är fäst i skodonets ovandel, och som utsätts för slitage. F Semelle extérieure D Laufsohle IT Suola esterna NL Buitenzool EN Sole DK Ydersål GR ΣΟΛΑ ES Suela P Sola CZ Podešev EST Välistald LV Ārējā zole LT Padas HU Járótalp M Pett ta' barra PL Spód SI Podplat SK Podošva BG външно ходило RO Talpă exterioară HR Potplat (donjište)

2. Definition av material och motsvarande symboler

Symbolerna för materialen skall placeras på märkningen invid symbolerna för de tre delar av skodonet som anges i artikel 4 och i del 1 av denna bilaga.

Symbol Text a) i) Läder Generell beteckning för djurhudar och -skinn med mer eller mindre bevarad ursprunglig fiberstruktur, som garvats för att förhindra att de ruttnar. Hår och ull kan ha avlägsnats eller bibehållits. Läder framställs även av hudar och skinn som har spaltats eller segmenterats antingen före eller efter garvningen. Om huden eller skinnet efter garvning mekaniskt och/eller kemiskt sönderdelas i fiberpartiklar, smådelar eller pulver och därefter med eller utan tillsats av bindemedel formas till plattor eller annan form, får slutprodukten av detta inte betecknas som läder. Om lädret har ytbeläggning - oavsett hur denna fästs - eller om ett extra skikt har limmats på lädret, får denna beläggning inte vara tjockare än 0,15 mm. Denna definition omfattar allt slags läder utan att det påverkar andra juridiska åtaganden, t.ex. Washingtonkonventionen. Beteckningen narvläder i de frivilliga kompletterande upplysningarna enligt artikel 5 avser läder med bevarad narv, så som den framträder efter det att överhuden avlägsnats och utan att något ytskikt avlägsnats genom polering, slipning eller spaltning. F Cuir D Leder IT Cuoio NL Leder EN Leather DK Læder GR ΔΕΡΜΑ ES Cuero P Couros e peles curtidas CZ Useň EST Nahk LV Āda LT Oda HU Bőr M Ġilda PL Skóra SI Usnje SK Useň BG кожа RO Piei cu față naturală HR Koža a) ii) Överdraget läder Läder med en ytbeläggning eller ett pålimmat skikt som inte överstiger en tredjedel av produktens sammanlagda tjocklek men är mer än 0,15 mm tjockt. F Cuir enduit D Beschichtetes Leder IT Cuoio rivestito NL Gecoat leder EN Coated leather DK Overtrukket læder GR ΕΠΕΝΔΕΔΥΜΕΝΟ ΔΕΡΜΑ ES Cuero untado P Couro revestido CZ Povrstvená useň EST Kaetud nahk LV Pārklāta āda LT Padengta oda HU Bevonatos bőr M Ġilda miksija PL Skóra pokryta SI Krito usnje SK Povrstvená useň BG кожа с покритие RO Piei cu față corectată HR Koža korigiranog lica b) Naturligt och syntetiskt textilmaterial, vävt eller icke-vävt Med textilmaterial avses alla produkter som omfattas av direktiv 71/307/EEG med senare ändringar. F Textile D Textil IT Tessili NL Textiel EN Textile DK Tekstilmaterialer GR ΥΦΑΣΜΑ ES Textil P Téxteis CZ Textilie EST Tekstiil LV Tekstilmateriāls LT Tekstilė HU Textil M Tessut PL Materiał włókienniczy SI Tekstil SK Textil BG текстил RO Textile HR Tekstil c) Alla övriga material F Autres matériaux D Sonstiges Material IT Altre materie NL Overige materialen EN Other materials DK Andre materialer GR ΑΛΛΑ ΥΛΙΚΑ ES Otros materiales P Outros materiais CZ Ostatní materiály EST Teised materjalid LV Citi materiāli LT Kitos medžiagos HU Egyéb anyag M Materjal ieħor PL Inny materiał SI Drugi materiali SK Iný materiál. BG всички други материали RO Alte materiale. HR Drugi materijali

BILAGA 2

Med skodon kan avses allt från sandaler med en ovandel som endast består av lösa remmar ellar band till högskaftade stövlar vilkas ovandel täcker benen upp till och med låren. Som skodon räknas därför bl.a. följande:

i) Låg- eller högklackade skor och skor utan klack för inomhus- eller utomhusbruk.

ii) Ankelstövlar, halvstövlar, knästövlar och långskaftade stövlar.

iii) Sandaler av olika slag, ”espadrillos” (skor med smärtingovandel och sula av flätat vegetabiliskt material), tennisskor, löpskor och andra sportskor, strandsandaler och andra fritidsskor.

iv) Skor som är särskilt utformade för olika idrottsaktiviteter och som är försedda eller kan förses med spikar, dubbar, stoppsulor, spännen, ribbor eller liknande samt skridskoskor, slalom- och skidskor, brottningsskor, boxningsskor och cykelskor. Kombinationer av skodon och skridskorör för isåkning eller rullskridskor ingår även.

v) Balettskor.

vi) Skodon som framställs i ett stycke, t.ex. genom gjutning av gummi eller plast med undantag av engångsprodukter av mindre hållbart material (papper, plastfilm osv. utan påsatt sula).

vii) Överdragsskor som bärs ovanpå andra skodon, i vissa fall utan häl.

viii) Engångsskodon med påsatt sula, som i allmänhet är avsedda att användas endast en gång.

ix) Ortopediska skor.

I syfte att uppnå enhetlighet och klarhet får, med iakttagande av de bestämmelser som nämns i beskrivningen av de produkter som omfattas av detta direktiv, sådana produkter som omfattas av kapitel 64 i Kombinerade nomenklaturen (KN) generellt anses ligga inom tillämpningsområdet för detta direktiv.

1 EGT nr C 74, 25.3.1992, s. 10.

2 EGT nr C 287, 4.11.1992, s. 36.

3 EGT nr C 294, 22.11.1989, s. 1.

4 EGT nr C 110, 20.4.1993, s. 3.

5 EGT nr L 399, 30.12.1989, s. 18.

6 EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 201.