Öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för frysta filéer av kummel och för bearbetning av vissa textilprodukter
Avis juridique important
Rådets förordning (EG) nr 1385/94 av den 13 juni 1994 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för frysta filéer av kummel och för bearbetning av vissa textilprodukter enligt gemenskapens förfarande för passiv förädling Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 152 , 18/06/1994 s. 0004 - 0006 Finsk specialutgåva Område 2 Volym 11 s. 0120 Svensk specialutgåva Område 2 Volym 11 s. 0120
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1385/94 av den 13 juni 1994 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för frysta filéer av kummel och för bearbetning av vissa textilprodukter enligt gemenskapens förfarande för passiv förädling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag, och
med beaktande av följande:
Inom ramen för dess yttre förbindelser har kommissionen åtagit sig att varje år för tiden 1 juli-31 december respektive 1 september-31 augusti följande år öppna gemenskapskvoter för 5 000 ton med en tullsats på 10 % för frysta filéer av kummel i form av industriblock med ben ("standard") och efter en rad anpassningar, en tullfri gemenskapskvot på 1 870 000 ecu i mervärde för olika slags bearbetning eller förädling av vissa textilprodukter enligt förfarandet för passiv förädling. Tullkvoterna i fråga bör därför öppnas för de avtalade perioderna och i enlighet med antagna bestämmelser.
Det bör i synnerhet säkerställas att alla intresserade parter får lika och kontinuerlig tillgång till kvoterna i fråga och att den föreskrivna tullsatsen tillämpas enhetligt, tills kvoten är till fullo utnyttjad, för alla varor som importeras eller återimporteras till varje medlemsstat och som motsvarar de föreskrivna villkoren.
Det är gemenskapen som under utövandet av sina internationella förpliktelser bör fatta beslutet om öppnande av tullkvoter. För att säkerställa en effektiv gemensam förvaltning av dessa kvoter finns det dock inget som hindrar att medlemsstaterna tillåts göra avdrag från kvoterna av de mängder som motsvarar faktisk import. Denna form av förvaltning kräver ett nära samarbete mellan medlems staterna och kommissionen, vilken i synnerhet måste kunna följa den takt, i vilken kvoterna förbrukas och informera medlemsstaterna om detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
1. Från och med den 1 juli till och med den 31 december 1994 skall följande produkter befrias från den tullsats som är tillämplig för import av dessa till den nivå och inom ramen för den gemenskapstullkvot som anges för dem:
>Plats för tabell>
2. I de fall där gemenskapen har fastställt ett referenspris för berörda produkter eller kategorier av produkter skall import av kummel omfattas av den kvot som föreskrivs i punkt 1 endast om det pris fritt gränsen som fastställs av medlemsstaterna enligt artikel 22 i förordning (EEG) nr 3759/92(1) är minst lika högt som referenspriset.
3. Import av dessa produkter skall inte belasta tullkvoterna om produkterna redan omfattas av en lika stor eller lägretullsats enligt någon annan förmånsbehandling i tullhänseende.
Artikel2¶
1. Från och med den 1 september 1994 till och med den 31 augusti 1995 skall fullständig befrielse från tullavgifter gälla för återimport av följande produkter inom gränserna för den gemenskapstullkvot som anges för dem:
>Plats för tabell>
2. I denna artikel avses med
a) "förädling"
- i punkt 1 a och 1 c i tabellen: blekning, färgning, tryck, flocksprutning, impregnering, appretering och annan bearbetning som förändrar varornas utseende eller kvalitet, dock utan att förändra deras art,
- i punkt 1 b i tabellen: snoddning eller tvinning, kabeltvinning och strukturering, även i förening med uppspolning, färgning eller annan behandling som förändrar varornas utseende, kvalitet eller färdigyta, dock utan att förändra deras art,
b) "mervärde"skillnaden mellan tullvärdet som det definieras igemenskapsförordningar om detta vid tiden för återimport och det tullvärde som varorna skulle ha haft om de återimporterats i samma tillstånd som de exporterades.
3. Återimport av produkter efter sådan förädlings-behandling får inte belasta tullkvoten om de redan är befriade från tullavgifter enligt andra avtal om förmånsbehandling i tullhänseende.
Artikel3¶
Den tullkvot som avses i artiklarna 1 och 2 skall förvaltas av kommissionen, som får vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en effektiv förvaltning av tullkvoten.
Artikel4¶
Om en importör i en medlemsstat lämnar in en anmälan om fri omsättning och om att få förmånsbehandling för en produkt som omfattas av denna förordning, och denna anmälan godtas av tullmyndigheterna, skall den berörda medlemsstaten genom anmälan till kommissionen göra ett avdrag från tullkvoten vilket motsvarar detta behov.
Ansökningar om sådana avdrag, med uppgift om det datum då anmälan godkändes, skall omgående insändas till kommissionen.
Kommissionen skall ge tillstånd till avdrag enligt det datum då tullmyndigheterna i den berörda medlemsstaten godtog anmälan om fri omsättning, så länge som den tillgängliga kvotmängden tillåter detta.
Om en medlemsstat inte utnyttjar de mängder som har dragits från kvoten, skall den snarast möjligt återställa dessa till kvotmängden.
Om de begärda mängderna är större än den återstående kvotmängden, skall återstoden tilldelas proportionellt i förhållande till ansökningarna. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om detta.
Artikel5¶
Varje medlemsstat skall säkerställa att importörer av varorna i fråga har lika och kontinuerlig tillgång till kvoterna så länge den återstående kvotmängden tillåter detta.
Artikel6¶
Medlemsstaterna och kommissionen skall ha ett nära samarbete för att säkerställa att denna förordning följs.
Artikel7¶
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 13 juni 1994.
På rådets vägnar
Th. PANGALOS
Ordförande
(1) EGT nr L 388, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1891/93 (EGT nr L 172, 15.7.1993, s. 1).