Oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansiering från sammanhållningsfonden och om organisationen av ett informationssystem på detta område

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1831/94 av den 26 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansiering från sammanhållningsfonden och om organisationen av ett informationssystem på detta område Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 191 , 27/07/1994 s. 0009 - 0012 Finsk specialutgåva Område 14 Volym 1 s. 0211 Svensk specialutgåva Område 14 Volym 1 s. 0211

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1831/94 av den 26 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansiering från sammanhållningsfonden och om organisationen av ett informationssystem på detta område

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (1), särskilt artikel 12.5 i denna, och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 2168/2005 · förordning (EG) nr 1828/2006.

I artikel 12 i förordning (EG) nr 1164/94 fastställs de principer som inom gemenskapen reglerar bekämpandet av oriktigheter och återvinning av belopp som gått förlorade till följd av missbruk eller försummelse på sammanhållningsfondens område.

De bestämmelser som fastställs i denna förordning måste vara möjliga att tillämpa på samtliga stödåtgärder som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 1164/94.

Denna förordning reglerar endast några aspekter av stödmottagande medlemsstaters skyldigheter enligt artikel 12.2 i förordning (EG) nr 1164/94 och bör följaktligen inte åsidosätta några andra förpliktelser enligt den artikeln.

För att gemenskapen skall hålla sig bättre informerad om de åtgärder som de stödmottagande medlemsstaterna vidtar för att bekämpa oriktigheter bör de nationella bestämmelser som skall meddelas till kommissionen anges närmare.

I syfte att konstatera arten av de oriktigheter som begås och deras finansiella effekt och för att återvinna belopp som har betalats ut felaktigt bör det föreskrivas att upptäckta oriktigheter skall anmälas till kommissionen varje kvartal. Utöver sådana anmälningar bör information också ges om framstegen i rättsliga eller administrativa förfaranden.

Kommissionen bör regelbundet informeras om domstolsförfaranden och administrativa förfaranden mot personer som har begått oriktigheter. Det vore också tillrådligt att säkerställa att uppgifter om de åtgärder som har vidtagits av medlemsstaterna för att skydda gemenskapens finansiella intressen översänds systematiskt.

Det är lämpligt att fastställa de förfaranden som skall tillämpas av medlemsstaterna och kommissionen i sådana fall där de belopp som har gått förlorade på grund av oriktighet visar sig vara omöjliga att återvinna.

Det bör fastställas en nedre gräns över vilken oriktigheter automatiskt måste anmälas till kommissionen.

Nationella bestämmelser i fråga om rättegången i brottmål eller i fråga om ömsesidig assistans mellan medlemsstaterna i brottmål bör inte påverkas av bestämmelserna i denna förordning.

Gemenskapen bör få möjlighet att ge bidrag till rättsliga omkostnader och till kostnader som uppstår som en direkt följd av rättsliga förhandlingar.

För att förhindra oriktigheter bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen förstärkas samtidigt som alla ansträngningar görs för att säkerställa att ett sådant förfarande genomförs med vederbörlig hänsyn till sekretessbestämmelser.

Det bör vidare fastslås att bestämmelserna i denna förordning även skall tillämpas då en utbetalning som borde ha gjorts av sammanhållningsfonden inte har gjorts på grund av en oriktighet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond, särskilt artikel 12.5 i denna, och

I artikel 12 i förordning (EG) nr 1164/94 fastställs de principer som inom gemenskapen reglerar bekämpandet av oriktigheter och återvinning av belopp som gått förlorade till följd av missbruk eller försummelse på sammanhållningsfondens område.

De bestämmelser som fastställs i denna förordning måste vara möjliga att tillämpa på samtliga stödåtgärder som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 1164/94.

Denna förordning reglerar endast några aspekter av stödmottagande medlemsstaters skyldigheter enligt artikel 12.2 i förordning (EG) nr 1164/94 och bör följaktligen inte åsidosätta några andra förpliktelser enligt den artikeln.

För att gemenskapen skall hålla sig bättre informerad om de åtgärder som de stödmottagande medlemsstaterna vidtar för att bekämpa oriktigheter bör de nationella bestämmelser som skall meddelas till kommissionen anges närmare.

I syfte att konstatera arten av de oriktigheter som begås och deras finansiella effekt och för att återvinna belopp som har betalats ut felaktigt bör det föreskrivas att upptäckta oriktigheter skall anmälas till kommissionen varje kvartal. Utöver sådana anmälningar bör information också ges om framstegen i rättsliga eller administrativa förfaranden.

Kommissionen bör regelbundet informeras om domstolsförfaranden och administrativa förfaranden mot personer som har begått oriktigheter. Det vore också tillrådligt att säkerställa att uppgifter om de åtgärder som har vidtagits av medlemsstaterna för att skydda gemenskapens finansiella intressen översänds systematiskt.

Det är lämpligt att fastställa de förfaranden som skall tillämpas av medlemsstaterna och kommissionen i sådana fall där de belopp som har gått förlorade på grund av oriktighet visar sig vara omöjliga att återvinna.

Det bör fastställas en nedre gräns över vilken oriktigheter automatiskt måste anmälas till kommissionen.

Nationella bestämmelser i fråga om rättegången i brottmål eller i fråga om ömsesidig assistans mellan medlemsstaterna i brottmål bör inte påverkas av bestämmelserna i denna förordning.

Gemenskapen bör få möjlighet att ge bidrag till rättsliga omkostnader och till kostnader som uppstår som en direkt följd av rättsliga förhandlingar.

För att förhindra oriktigheter bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen förstärkas samtidigt som alla ansträngningar görs för att säkerställa att ett sådant förfarande genomförs med vederbörlig hänsyn till sekretessbestämmelser.

Det bör vidare fastslås att bestämmelserna i denna förordning även skall tillämpas då en utbetalning som borde ha gjorts av sammanhållningsfonden inte har gjorts på grund av en oriktighet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

Utan att det påverkar de skyldigheter som uppstår som en direkt följd av artikel 12 i förordning (EG) nr 1164/94 skall den här förordningen vara tillämplig på samtliga de stödåtgärder som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 1164/94.

Denna förordning skall inte påverka medlemsstaternas tillämpning av bestämmelser om rättegången i brottmål eller om rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna i brottmål.

Artikel1a¶

Införd genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. oegentlighet: Varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget genom att gemenskapsbudgeten belastas med en otillbörlig utgift.

2. ekonomisk aktör: Alla fysiska och juridiska personer eller andra organ som deltar i genomförandet av en stödinsats med medel från fonden, med undantag för medlemsstaterna när de utövar sina befogenheter i egenskap av statsmakter.

3. det första administrativa eller rättsliga konstaterandet: Den första skriftliga bedömningen, där en behörig myndighet, vare sig det är en administrativ eller en rättslig myndighet, på grundval av konkreta fakta sluter sig till att det föreligger en oegentlighet, utan att detta påverkar möjligheten att denna slutsats senare revideras eller dras tillbaka under det administrativa eller rättsliga förfarandets gång.

4. misstanke om bedrägeri: Oegentligheter som ger upphov till ett administrativt eller rättsligt förfarande på nationell nivå i syfte att fastställa en uppsåtlig handling, särskilt oegentligheter som är att betrakta som bedrägerier i den mening som avses i artikel 1.1 a i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

5. konkurs: Insolvensförfaranden i den mening som avses i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 1346/2000

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

1. Efter varje kvartal skall de stödmottagande medlemsstaterna inom en tidsfrist på två månader underrätta kommissionen om alla fall av oegentligheter som har givit upphov till ett första administrativt eller rättsligt konstaterande. För detta ändamål skall de alltid lämna detaljerad information om följande:

a) Vilket projekt eller vilken åtgärd som berörs, med uppgift om projektnummer eller CCI-nummer (gemensam identifieringskod).

b) Vilken bestämmelse som har överträtts.

c) Datum för och källan till den första information som har lett till misstankar om att det förekommer en oegentlighet.

d) Vilka metoder som har används för att begå oegentligheten.

e) I förekommande fall uppgift om huruvida denna metod leder till misstankar om bedrägeri.

f) På vilket sätt oegentligheten har upptäckts.

g) I förekommande fall vilka medlemsstater och tredjeländer som berörs.

h) Vid vilken tidpunkt eller under vilken tidsperiod som oegentligheten har begåtts.

i) Vilka nationella myndigheter eller organ som har fastställt oegentligheten och vilka myndigheter som har ansvar för den administrativa eller rättsliga uppföljningen av ärendet.

j) Datum för det första administrativa eller rättsliga konstaterandet av oegentligheten.

k) Vilka fysiska och juridiska personer som är inblandade eller andra organ som deltar, med undantag av de fall där dessa uppgifter på grund av de ifrågavarande oegentligheternas karaktär inte skulle vara till gagn för kampen mot oegentligheterna.

l) Det totala beloppet på den budget som har anslagits för projektet eller åtgärden i fråga och samfinansieringens fördelning mellan gemenskapsmedel, nationella och privata medel.

m) Vilket belopp som berörs av oegentligheten och hur detta belopp fördelar sig mellan gemenskapsmedel, nationella och privata medel; om inga utbetalningar av offentliga medel har gjorts till de personer eller andra organ som avses i punkt k, uppgift om vilka belopp som skulle ha betalats ut felaktigt om oegentligheten inte hade konstaterats.

n) Uppgift om huruvida betalningarna har ställts in och om möjligheterna till återvinning.

o) Typen av otillbörlig utgift.

Med avvikelse från vad som sägs i första stycket behöver följande fall inte rapporteras:

De fall där den enda oegentligheten består i att en åtgärd som samfinansieras med medel från gemenskapsbudgeten inte har kunnat genomföras eller delvis inte har kunnat genomföras på grund av att implementeringsorganet eller den slutliga stödmottagaren har gått i konkurs. De oegentligheter som föregår en konkurs och alla misstankar om bedrägerier skall emellertid alltid rapporteras.

Fall som implementeringsorganet eller den slutliga stödmottagaren, antingen före eller efter beviljandet av det offentliga bidraget, har rapporterat till den förvaltande myndigheten, om rapporteringen har skett på eget initiativ eller innan den behöriga myndigheten har uppmärksammat omständigheterna.

Fall där den förvaltande myndigheten fastställer att det har begåtts ett fel i fråga om det finansierade projektets rätt till bidrag och korrigerar felet före utbetalningen av det offentliga bidraget.

2. Om vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 inte finns tillgängliga, särskilt uppgift om tillvägagångssättet för oriktigheten och det sätt på vilket den upptäcktes, skall de stödmottagande medlemsstaterna i möjligaste mån lämna dessa uppgifter när de översänder nästa kvartalsrapport om oriktigheter till kommissionen.

3. Om det i nationella bestämmelser föreskrivs om undersökningssekretess skall det krävas tillstånd från en behörig domstol för att vidarebefordra uppgifterna.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

Varje stödmottagande medlemsstat skall genast underrätta kommissionen och, vid behov, övriga berörda medlemsstater om oriktigheter som upptäcks eller antas ha begåtts om medlemsstaten befarar att

de snart kan få återverkningar utanför dess territorium, och

de visar att ett nytt tillvägagångssätt har använts.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

1. Under två månader efter utgången av varje kvartal skall de stödmottagande medlemsstaterna, med hänvisning till eventuella rapporter som lämnats enligt artikel 3, underrätta kommissionen om de förfaranden som har inletts till följd av samtliga oriktigheter som man har anmält tidigare och om viktiga förändringar som de resulterat i, inbegripet följande:

De belopp som har återvunnits eller förväntas återvinnas.

De interimsåtgärder som den stödmottagande medlemsstaten vidtar för att säkerställa återvinning av felaktigt utbetalade belopp.

De rättsliga och administrativa förfaranden som har inrättats i syfte att återvinna felaktigt utbetalade belopp och för att inleda sanktioner.

Skälen till att avstå från återvinning. Kommissionen skall i möjligaste mån underrättas innan ett beslut fattas.

Eventuellt avstående från åtal.

De stödmottagande medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om administrativa avgöranden eller domstolsavgöranden eller de centrala delarna i sådana beslut rörande avslutandet av sådana avgöranden, och särskilt ange om de omständigheter som konstaterats ger upphov till misstankar om bedrägerier.

2. Om en stödmottagande medlemsstat anser att ett belopp inte kan eller inte förväntas kunna återvinnas i sin helhet skall den i en särskild rapport informera kommissionen om det belopp som inte återvunnits och skälen till varför beloppet enligt medlemsstatens mening bör bäras av gemenskapen eller av medlemsstaten.

Denna information skall vara tillräckligt detaljerad för att ge kommissionen möjlighet att snarast möjligt, efter samråd med myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, bedöma vem som skall bära de finansiella konsekvenserna i enlighet med artikel 12.1 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1164/94.

Informationen skall minst innehålla följande inslag:

a) Uppgift om datum för den senaste utbetalningen till implementeringsorganet eller den slutliga stödmottagaren.

b) En kopia av betalningskravet.

c) I förekommande fall, en handling som styrker implementeringsorganets eller den slutliga stödmottagarens insolvens.

d) En översikt över vilka åtgärder som medlemsstaten har vidtagit för att återvinna de berörda beloppen och vilka datum dessa åtgärder har vidtagits.

3. I det fall som avses i punkt 2 får kommissionen uttryckligen begära att den stödmottagande medlemsstaten fortsätter förfarandet för att återvinna beloppet.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

Om det inte skulle förekomma några oriktigheter att rapportera under referensperioden skall de stödmottagande medlemsstaterna underrätta kommissionen om detta inom samma tidsgräns som fastställs i artikel 3.1.

Artikel6a¶

Införd genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

De upplysningar som krävs enligt artiklarna 3 och 4 samt artikel 5.1 skall i möjligaste mån överföras på elektronisk väg, genom en säker förbindelse och med hjälp av den modul som kommissionen har ställt till förfogande för detta ändamål.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

När de behöriga myndigheterna i en medlemsstat på kommissionens uttryckliga begäran beslutar att inleda eller fortsätta domstolsförfaranden i syfte att återvinna felaktigt utbetalade belopp får kommissionen åta sig att ersätta medlemsstaten med hela eller delar av de rättsliga kostnaderna och de direkta kostnader som uppstår genom det rättsliga förfarandet mot uppvisande av verifikationer, även om förfarandet inte är framgångsrikt.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

1. Kommissionen skall upprätthålla lämplig kontakt med de berörda medlemsstaterna i syfte att komplettera de uppgifter om oriktigheter som avses i artikel 3, om de förfaranden som avses i artikel 5, och särskilt om möjligheten till återvinning.

2. Oberoende av de kontakter som avses i punkt 1 skall kommissionen informera medlemsstaterna om oriktighetens art tyder på att samma eller likartade tillvägagångssätt kan användas i andra medlemsstater.

3. Kommissionen skall sammankalla informationsmöten på gemenskapsnivå för medlemsstaternas företrädare i syfte att tillsammans med dem granska den information som tas emot i enlighet med artiklarna 3, 4 och 5 och punkt 1 i denna artikel, särskilt med hänsyn till de slutsatser som skall dras av denna information i samband med oriktigheter, förebyggande åtgärder och rättsliga förfaranden.

4. På begäran av en medlemsstat eller av kommissionen skall medlemsstaterna och kommissionen samråda i syfte att täppa till kryphål som skadar gemenskapens intressen och som uppenbarar sig vid tillämpningen av gällande bestämmelser.

Artikel8a¶

Införd genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

Kommissionen får använda alla allmänna eller praktiska upplysningar som medlemsstaterna tillhandahåller enligt denna förordning för att genomföra riskanalyser med hjälp av lämpliga IT-hjälpmedel och för att på grundval av den information som tillhandahållits utarbeta rapporter och varningssystem för att bättre kunna hantera de identifierade riskerna.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

Kommissionen skall inom ramen för Rådgivande kommittén för samordning av förebyggande åtgärder mot bedrägeri regelbundet informera medlemsstaterna om storleksordningen på upptäckta oriktigheter och om olika kategorier av oriktigheter, redovisade efter typ och uppräknade.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

1. Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att den information som de utväxlar förblir konfidentiell.

2. Den information som avses i denna förordning får inte sändas till andra personer än personer i medlemsstaterna eller inom gemenskapens institutioner vars uppgifter kräver att de har tillgång till den, såvida inte medlemsstaten som lämnar informationen uttryckligen har lämnat sitt medgivande till det.

3. Kommissionen och medlemsstaterna skall, när de behandlar personuppgifter i enlighet med den här förordningen, sörja för att bestämmelserna om skyddet av dessa uppgifter på gemenskapsnivå och nationell nivå respekteras, särskilt de som anges i direktiv 95/46/EG och i förekommande fall i förordning (EG) nr 45/2001.

4. Information som meddelas eller tas emot i någon form enligt denna förordning skall omfattas av tystnadsplikt och skyddas på samma sätt som liknande information skyddas av den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som tar emot informationen och av motsvarande bestämmelser som är tillämpliga för gemenskapens institutioner.

Därutöver får informationen inte användas för andra ändamål än dem som anges i denna förordning om inte myndigheterna som lämnar informationen ger sitt uttryckliga samtycke därtill, förutsatt att gällande bestämmelser i den medlemsstat där den mottagande myndigheten finns inte förbjuder sådana meddelanden eller sådan användning.

5. Punkt 1-4 skall inte förhindra användning i domstols- eller medlingsförfaranden som inleds till följd av brott mot gemenskapens bestämmelser på områdena för strukturfonderna och finansieringsorganen med strukturmål. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som lämnade informationen skall genast underrättas om sådan användning.

6. Om en medlemsstat underrättar kommissionen om att en fysisk eller juridisk person vars namn har meddelats till kommissionen i enlighet med denna förordning vid vidare förfrågningar visar sig inte vara inblandad i någon oriktighet, skall kommissionen genast informera samtliga som har fått kännedom om namnet enligt denna förordning om detta. En sådan person skall därefter upphöra att enligt tidigare underrättelse behandlas som inblandad i den berörda oriktigheten.

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

I fall då finansiering bärs gemensamt av sammanhållningsfonden och av en medlemsstat skall de belopp som återtas delas av den medlemsstaten och gemenskapen i proportion till de utgifter som de redan har haft.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006 och förordning (EG) nr 2168/2005.

1. Om oegentligheterna avser belopp som belastar gemenskapsbudgeten med mindre än 10000 euro, skall medlemsstaterna endast lämna in de upplysningar som anges i artiklarna 3 och 5 om kommissionen uttryckligen har begärt detta.

2. De stödmottagande medlemsstater som inte har antagit euron som sin nationella valuta den dag en oegentlighet konstateras skall räkna om beloppet på de berörda utgifterna från sin nationella valuta till euro. Som omräkningskurs skall användas kommissionens växelkurs för euron för den månad under vilken utgiften bokfördes eller skulle ha bokförts i räkenskaperna för betalningsmyndigheten för det berörda operativa programmet. Denna omräkningskurs publiceras varje månad på kommissionens webbplats.

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1828/2006.

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Perioden mellan ikraftträdandet och utgången av innevarande kvartal skall bedömas som ett kvartal vid tillämpningen av artiklarna 3 och 5.

1 EGT nr L 130, 25.5.1994, s. 1.

2 EGT L 160, 30.6.2000, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.