Upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse
Avis juridique important
Rådets förordning (EEG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 197 , 30/07/1994 s. 0004 - 0006 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 60 s. 0005 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 60 s. 0005
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag(1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1664/95 · förordning (EG) nr 1863/95 · förordning (EG) nr 1103/97 · förordning (EG) nr 1284/98 · förordning (EG) nr 1252/1999 · förordning (EG) nr 962/2002 · förordning (EG) nr 1782/2003 · förordning (EG) nr 941/2005 · förordning (EG) nr 671/2007 · förordning (EG) nr 72/2009.
I rådets förordning (EEG) nr 1543/93 av den 14 juni 1993 om fastställande av det bidragsbelopp som utgår till producenter av potatisstärkelse under regleringsåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96(4) fastställs att rådet skall besluta vilka åtgärder som skall vidtas om produktionen av potatisstärkelse inom gemenskapen överstiger 1,5 miljoner ton under regleringsåret 1993/94 eller 1994/95. Produktionen under 1993/94 översteg nämnda kvantitet.
De produktionsrestriktioner som gäller inom spannmålssektorn, särskilt vad avser arealuttag, gäller inte inom potatisstärkelsesektorn. Trots detta skall alla bestämmelser till förmån för potatisstärkelsesektorn vara förenliga med den produktionstyrning som är lika nödvändig inom potatisstärkelsesektorn som inom andra sektorer.
Den åtgärd för produktionsstyrning som är lämpligast i samband med systemet med bidrag för produktionen av potatisstärkelse är att införa ett kvotsystem.
Varje medlemsstat inom vilken potatisstärkelse har producerats bör tilldelas en kvot på grundval av den genomsnittliga kvantitet potatisstärkelse som producerades i den medlemsstaten under regleringsåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93, för vilken bidrag har mottagits. Denna kvot bör justeras proportionellt med beaktande av en total gemenskapskvot på 1,5 miljoner ton.
Kvoter bör tilldelas Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike och Nederländerna för regleringsåren 1995/96, 1996/97 och 1997/98.
När det gäller Tyskland, är det med hänsyn till övergången till marknadsekonomi från den planekonomi som före återföreningen rådde i de nya förbundsstaterna, och de därmed förenade förändringarna av produktionsstrukturen inom jordbruket samt nödvändiga investeringar, motiverat att använda ett annat referensår, nämligen regleringsåret 1992/93, samt att öka den producerade kvantiteten för nämnda år med 90 000 ton. Dessutom är det motiverat att införa en reserv för Tyskland för att täcka den produktion som härrör från investeringar som oåterkalleligen har gjorts före den 31 januari 1994, om den kvot som har tilldelats Tyskland inte kan täcka sådan produktion. Dessa kvantiteter kan inte rymmas inom en gemenskapskvot på 1,5 miljoner ton. Det är därför nödvändigt att lägga dem till nämnda gemenskapskvot.
Producentmedlemsstater bör för en period av tre år fördela sin kvot mellan alla potatisstärkelseproducerande företag på grundval av den genomsnittliga kvantitet stärkelse som de har producerat under regleringsåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 och för vilken bidrag har mottagits, eller, efter den enskilda medlemsstatens gottfinnande, på grundval av den kvantitet potatisstärkelse som har producerats under regleringsåret 1992/93 och för vilken bidrag har mottagits, samt på grundval av de investeringar avseende produktion av potatisstärkelse som dessa företag har gjort före den 31 januari 1994.
För att beakta en eventuell omstrukturering av marknaden för potatisstärkelse skall kommissionen i slutet av treårsperioden och därefter vart tredje år framlägga en rapport till rådet om kvotfördelningen, vid behov tillsammans med lämpliga förslag. Samtidigt skall ärenden avseende nya producenter av potatisstärkelse behandlas.
Särskilda strukturella begränsningar inom sektorn för potatisstärkelse gör det nödvändigt att införa ett bidrag för produktionen av potatisstärkelse inom ramen för den kvot som företaget har tilldelats. För att skydda potatisproducenter, skall ett villkor för utbetalning av bidraget vara att ett lägsta pris har betalats för den kvantitet potatis som behövs för att producera stärkelse inom ramen för kvoten.
Företag som producerar potatisstärkelse skall inte ingå odlingskontrakt med potatisproducenter om en kvantitet potatis som ger en större stärkelseproduktion än den kvot som företaget har tilldelats. All stärkelse som produceras utöver kvoten skall exporteras från gemenskapen utan att omfattas av något exportbidrag.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
I rådets förordning (EEG) nr 1543/93 av den 14 juni 1993 om fastställande av det bidragsbelopp som utgår till producenter av potatisstärkelse under regleringsåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96 fastställs att rådet skall besluta vilka åtgärder som skall vidtas om produktionen av potatisstärkelse inom gemenskapen överstiger 1,5 miljoner ton under regleringsåret 1993/94 eller 1994/95. Produktionen under 1993/94 översteg nämnda kvantitet.
De produktionsrestriktioner som gäller inom spannmålssektorn, särskilt vad avser arealuttag, gäller inte inom potatisstärkelsesektorn. Trots detta skall alla bestämmelser till förmån för potatisstärkelsesektorn vara förenliga med den produktionsstyrning som är lika nödvändig inom potatisstärkelsesektorn som inom andra sektorer.
Den åtgärd för produktionsstyrning som är lämpligast i samband med systemet med bidrag för produktionen av potatisstärkelse är att införa ett kvotsystem.
Varje medlemsstat inom vilken potatisstärkelse har producerats bör tilldelas en kvot på grundval av den genomsnittliga kvantitet potatisstärkelse som producerades i den medlemsstaten under regleringsåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93, för vilken bidrag har mottagits. Denna kvot bör justeras proportionellt med beaktande av en total gemenskapskvot på 1,5 miljoner ton.
Kvoter bör tilldelas Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike och Nederländerna för regleringsåren 1995/96, 1996/97 och 1997/98.
När det gäller Tyskland, är det med hänsyn till övergången till marknadsekonomi från den planekonomi som före återföreningen rådde i de nya förbundsstaterna, och de därmed förenade förändringarna av produktionsstrukturen inom jordbruket samt nödvändiga investeringar, motiverat att använda ett annat referensår, nämligen regleringsåret 1992/93, samt att öka den producerade kvantiteten för nämnda år med 90000 ton. Dessutom är det motiverat att införa en reserv för Tyskland för att täcka den produktion som härrör från investeringar som oåterkalleligen har gjorts före den 31 januari 1994, om den kvot som har tilldelats Tyskland inte kan täcka sådan produktion. Dessa kvantiteter kan inte rymmas inom en gemenskapskvot på 1,5 miljoner ton. Det är därför nödvändigt att lägga dem till nämnda gemenskapskvot.
Producentmedlemsstater bör för en period av tre år fördela sin kvot mellan alla potatisstärkelseproducerande företag på grundval av den genomsnittliga kvantitet stärkelse som de har producerat under regleringsåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 och för vilken bidrag har mottagits, eller, efter den enskilda medlemsstatens gottfinnande, på grundval av den kvantitet potatisstärkelse som har producerats under regleringsåret 1992/93 och för vilken bidrag har mottagits, samt på grundval av de investeringar avseende produktion av potatisstärkelse som dessa företag har gjort före den 31 januari 1994.
För att beakta en eventuell omstrukturering av marknaden för potatisstärkelse skall kommissionen i slutet av treårsperioden och därefter vart tredje år framlägga en rapport till rådet om kvotfördelningen, vid behov tillsammans med lämpliga förslag. Samtidigt skall ärenden avseende nya producenter av potatisstärkelse behandlas.
Särskilda strukturella begränsningar inom sektorn för potatisstärkelse gör det nödvändigt att införa ett bidrag för produktionen av potatisstärkelse inom ramen för den kvot som företaget har tilldelats. För att skydda potatisproducenter, skall ett villkor för utbetalning av bidraget vara att ett lägsta pris har betalats för den kvantitet potatis som behövs för att producera stärkelse inom ramen för kvoten.
Företag som producerar potatisstärkelse skall inte ingå odlingskontrakt med potatisproducenter om en kvantitet potatis som ger en större stärkelseproduktion än den kvot som företaget har tilldelats. All stärkelse som produceras utöver kvoten skall exporteras från gemenskapen utan att omfattas av något exportbidrag.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009.
Härmed införs ett kvotsystem för produktionen av potatisstärkelse som kan omfattas av gemenskapsstöd.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 671/2007.
1. Kvoter skall tilldelas potatisstärkelseproducerande medlemsstater för regleringsåren 2007/08 och 2008/09 i enlighet med bilagan.
2. Varje producentmedlemsstat som avses i bilagan skall fördela sin kvot mellan de stärkelseproducerande företagen för användning under regleringsåren 2007/08 och 2008/09 på grundval av de disponibla delkvoterna för de enskilda stärkelseproducerande företagen under 2006/07, om inte annat följer av tillämpningen av andra stycket.
Delkvoterna för varje potatisstärkelseproducerande företag under regleringsåret 2007/08 skall justeras så att hänsyn tas till eventuella kvantiteter som använts utöver kvoterna under regleringsåret 2006/07 i enlighet med artikel 6.2.
Artikel3¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 671/2007.
Kommissionen skall senast den 1 januari 2009 lägga fram en rapport för rådet om hur systemet för kvottilldelning i gemenskapen fungerar, tillsammans med lämpliga förslag. Rapporten skall beakta utvecklingen på marknaden för potatis- och spannmålsstärkelse.
Artikel4¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009 och 12003T.
Ett företag som producerar potatisstärkelse får inte ingå odlingskontrakt med potatisproducenter om potatiskvantiteter som skulle medföra en större kvantitet stärkelse än dess kvot enligt artikel 2.2 eller 2.4.
Artikel4a¶
Införd genom förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 1782/2003.
Minimipriset för potatis avsedd för tillverkning av potatisstärkelse skall vara 178,31 euro per ton från och med regleringsåret 2004/2005 och framåt.
Detta pris gäller den kvantitet potatis som levereras till fabriken och som behövs för att tillverka ett ton stärkelse.
Minimipriset skall justeras allt efter potatisens stärkelseinnehåll.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009 och 12003T.
Ett bidrag om 22,25 euro per ton producerad stärkelse skall utgå till stärkelseproducerande företag för kvantiteter potatisstärkelse inom ramen för de kvoter som avses i artikel 2.2 eller 2.4, förutsatt att de har betalat potatisproducenterna det lägsta pris som avses i artikel 4a, för all den potatis som behövs för att producera stärkelse inom ramen för kvotgränsen.
Artikel6¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009, 12003T och förordning (EG) nr 1863/95.
1. Varje kvantitet potatisstärkelse som produceras utöver den kvot som avses i artikel 2.2 eller 2.4 skall exporteras i oförändrat skick från gemenskapen före den 1 januari året efter det aktuella regleringsåret.
Exportbidrag skall inte utgå för sådana kvantiteter.
2. Utan hinder av punkt 1, får ett potatisstärkelseproducerande företag under ett regleringsår, utöver dess kvot för innevarande regleringsår, inte utnyttja mer än 5 % av dess kvot för påföljande regleringsår. I sådant fall skall kvoten för påföljande regleringsår minskas i enlighet därmed.
Artikel7¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009 och förordning (EG) nr 1782/2003.
Bestämmelserna i den här förordningen skall inte gälla för framställning av potatisstärkelse i företag som inte omfattas av artikel 2.2 i denna förordning och som köper potatis som producenterna inte får stöd till enligt artikel 93 i förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.
Artikel8¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009.
Tillämpningsföreskrifter till denna förordning skall antas i enlighet det förfarande som föreskrivs i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1766/92. De skall särskilt omfatta föreskrifter tillämpliga i samband med samgåenden, förändringar i ägande och företags inledande och upphörande med handel samt eventuella åtgärder som krävs för att underlätta övergången från det gällande systemet till det system som upprättas genom denna förordning.
Artikel9¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009.
Förordning (EEG) nr 1543/93 skall upphöra att gälla från och med den 1 juli 1995. Alla hänvisningar till förordning (EEG) nr 1543/93 skall tolkas som hänvisningar till denna förordning.
Artikel10¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009.
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 juli 1995.
BILAGA
| (ton) | |
| Tjeckien | 33660 |
| Danmark | 168215 |
| Tyskland | 656298 |
| Estland | 250 |
| Spanien | 1943 |
| Frankrike | 265354 |
| Lettland | 5778 |
| Litauen | 1211 |
| Nederländerna | 507403 |
| Österrike | 47691 |
| Polen | 144985 |
| Slovakien | 729 |
| Finland | 53178 |
| Sverige | 62066 |
| Totalt | 1948761 |
1 EGT nr C 83, 19.3.1994, s. 5.
2 EGT nr C 128, 9.5.1994.
3 EGT nr C 148, 30.5.1994, s. 49.
4 EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 4.
5 EUT L 270 af 21.10.2003, s. 1.