Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land

Avis juridique important

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 293 , 12/11/1994 s. 0001 - 0004 Finsk specialutgåva Område 1 Volym 3 s. 0184 Svensk specialutgåva Område 1 Volym 3 s. 0184

RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av revisionsrättens yttrande (), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 · förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004 · förordning (EG, Euratom) nr 89/2007 · förordning (EU) nr 480/2009.

De garantier som ställs för lån till tredje land medför en ökad finansiell risk för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

På sitt möte den 11 och 12 december 1992 fann Europeiska rådet att en välbetänkt budgetförvaltning och finansiell disciplin kräver att en ny finansiell mekanism inrättas och att en garantifond följaktligen bör upprättas som täcker de risker som är knutna till lån och garantier till tredje länder eller till projekt som genomförs i tredje land. Detta mål kan uppnås genom att en garantifond upprättas för direkt betalning till gemenskapens borgenärer.

Institutionerna har enats om att i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 29 oktober 1993 införa en reserv i budgeten som avser låne- och garantitransaktioner till förmån för och i tredje land.

För närvarande finns mekanismer för att infria garantiförpliktelser, bl.a. genom tillfälligt användande av likvida medel i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel ().

Garantifonden bör bildas genom en gradvis tillförsel av medel. Därefter kommer fonden även att tillföras räntorna på sina investerade medel och indrivna belopp från försumliga gäldenärer i de fall fonden redan har fullgjort sina skyldigheter under garantin.

Med hänvisning till den praxis som internationella finansinstitutioner tillämpar bör 10 % vara ett lämpligt förhållande mellan garantifondens medel och dess garantiåtaganden (vilket omfattar kapitalbelopp och upplupen ränta).

För att det målbelopp som fastställts skall uppnås bör inbetalningar till garantifonden lämpligen motsvara 14 % av varje transaktionsbelopp. Närmare regler för dessa inbetalningar måste anges.

När målbeloppet uppnåtts skall inbetalningssatsen tas upp till ny prövning. Om garantifondens tillgångar överstiger målbeloppet skall överskottet återbetalas till Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Garantifondens finansiella förvaltning skall överlåtas på Europeiska investeringsbanken (EIB). Fondens finansiella förvaltning skall granskas av revisionsrätten i enlighet med det förfarande som skall avtalas mellan revisionsrätten, kommissionen och Europeiska investeringsbanken.

Fördraget innehåller inte några andra befogenheter för antagandet av denna förordning än dem som anges i artikel 235 i Romfördraget och artikel 203 i Euratomfördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av revisionsrättens yttrande, och

De garantier som ställs för lån till tredje land medför en ökad finansiell risk för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

På sitt möte den11 och 12 december 1992 fann Europeiska rådet att en välbetänkt budgetförvaltning och finansiell disciplin kräver att en ny finansiell mekanism inrättas och att en garantifond följaktligen bör upprättas som täcker de risker som är knutna till lån och garantier till tredje länder eller till projekt som genomförs i tredje land. Detta mål kan uppnås genom att en garantifond upprättas för direkt betalning till gemenskapens borgenärer.

Institutionerna har enats om att i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 29 oktober 1993 införa en reserv i budgeten som avser låne- och garantitransaktioner till förmån för och i tredje land.

För närvarande finns mekanismer för att infria garantiförpliktelser, bl.a. genom tillfälligt användande av likvida medel i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel.

Garantifonden bör bildas genom en gradvis tillförsel av medel. Därefter kommer fonden även att tillföras räntorna på sina investerade medel och indrivna belopp från försumliga gäldenärer i de fall fonden redan har fullgjort sina skyldigheter under garantin.

Med hänvisning till den praxis som internationella finansinstitutioner tillämpar bör 10 % vara ett lämpligt förhållande mellan garantifondens medel och dess garantiåtaganden (vilket omfattar kapitalbelopp och upplupen ränta).

För att det målbelopp som fastställts skall uppnås bör inbetalningar till garantifonden lämpligen motsvara 14 % av varje transaktionsbelopp. Närmare regler för dessa inbetalningar måste anges.

När målbeloppet uppnåtts skall inbetalningssatsen tas upp till ny prövning. Om garantifondens tillgångar överstiger målbeloppet skall överskottet återbetalas till Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Garantifondens finansiella förvaltning skall överlåtas på Europeiska investeringsbanken (EIB). Fondens finansiella förvaltning skall granskas av revisionsrätten i enlighet med det förfarande som skall avtalas mellan revisionsrätten, kommissionen och Europeiska investeringsbanken.

Fördraget innehåller inte några andra befogenheter för antagandet av denna förordning än dem som anges i artikel 235 i Romfördraget och artikel 203 i Euratomfördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009, förordning (EG, Euratom) nr 89/2007 och förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004.

En garantifond (nedan kallad ”fonden”) skall upprättas, vars tillgångar skall användas till att betala gemenskapens borgenärer om mottagaren av ett lån som beviljats eller garanterats av gemenskapen, eller av en lånegaranti som lämnats av Europeiska investeringsbanken och för vilken gemenskapen tillhandahåller en garanti, inställer betalningarna.

De låne- och garantitransaktioner som avses i första stycket, nedan kallade ”transaktionerna”, är sådana transaktioner som utförs till förmån för ett tredje land eller i syfte att finansiera projekt som genomförs i tredje land.

Alla transaktioner som genomförs till förmån för ett tredjeland eller i syfte att finansiera projekt i ett tredjeland skall falla utanför tillämpningsområdet för denna förordning med verkan från och med den dag detta land ansluter sig till Europeiska unionen.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009 och förordning (EG, Euratom) nr 89/2007.

Fonden skall tillföras medel genom

en årlig betalning från Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 4 och 5,

räntor på fondens investerade tillgångar,

indrivna belopp från försumliga gäldenärer i de fall fonden redan har fullgjort sina skyldigheter under garantin.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009, förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 och förordning (EG, Euratom) nr 89/2007.

Fondens tillgångar skall uppgå till en lämplig nivå, nedan kallat ”målbeloppet”.

Målbeloppet skall vara 9 % av gemenskapens samlade åtaganden, omfattande kapitalbelopp och upplupen ränta, i samband med varje transaktion.

På grundval av differensen vid slutet av år ”n–1” mellan målbeloppet och värdet av fondens nettotillgångar, beräknade vid början av år ”n”, skall ett eventuellt överskott föras upp genom en enda transaktion på en särskild post i inkomstberäkningen i Europeiska unionens allmänna budget för år ”n+1”.

Artikel3a¶

Införd genom förordning (EU) nr 480/2009 och förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004.

Efter det att en ny medlemsstat har anslutit sig till Europeiska unionen, skall målbeloppet minskas med ett belopp som beräknas på grundval av de transaktioner som avses i artikel 1 tredje stycket.

För att beräkna beloppet för minskningen skall den procentsats som avses i artikel 3 andra stycket och som gäller på anslutningsdagen tillämpas på beloppet för de utestående transaktionerna vid den tidpunkten.

Överskottet skall föras upp på en särskild post i inkomstberäkningen i Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009 och förordning (EG, Euratom) nr 89/2007.

På grundval av differensen vid slutet av år ”n–1” mellan målbeloppet och värdet av fondens nettotillgångar, beräknade vid början av år ”n”, skall den nödvändiga avsättningen inbetalas till fonden i en transaktion under år ”n+1” från Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009 och förordning (EG, Euratom) nr 89/2007.

1. Om infriandet av garantiförpliktelserna under år ”n–1”, på grund av en eller flera betalningsinställelser, överstiger 100 miljoner EUR skall det belopp som överstiger 100 miljoner EUR återbetalas till fonden i årliga delbetalningar med början år ”n+1”, vilka skall fortsätta under de följande åren till dess att hela detta belopp har återbetalats (”utjämningsmekanism”). Storleken på den årliga delbetalningen skall vara det lägsta av följande belopp:

100 miljoner EUR, eller

det återstående utestående beloppet i enlighet med utjämningsmekanismen.

Belopp, som efter infriandet av garantiförpliktelserna under år som föregår år ”n–1” ännu inte har återbetalats till fullo till följd av utjämningsmekanismen, skall återbetalas innan utjämningsmekanismen för betalningsinställelser som sker under år ”n–1” eller de efterföljande åren kan få verkan. Sådana kvarstående belopp skall fortsatt dras av från det högsta årliga belopp som skall erhållas från Europeiska unionens allmänna budget enligt utjämningsmekanismen till dess att hela beloppet har återbetalats till fonden.

2. De beräkningar som baseras på utjämningsmekanismen skall göras separat i förhållande till de beräkningar som det hänvisas till i artikel 3 tredje stycket och i artikel 4. De skall dock sammantaget resultera i en årlig överföring. De belopp som skall betalas från Europeiska unionens allmänna budget enligt utjämningsmekanismen skall behandlas som nettotillgångar i fonden vid beräkningen enligt artiklarna 3 och 4.

3. Om fondens tillgångar efter infriandet av garantiförpliktelser på grund av en eller flera allvarliga betalningsinställelser understiger 80 % av målbeloppet skall kommissionen underrätta budgetmyndigheten om detta.

4. Om fondens tillgångar efter infriandet av garantiförpliktelser på grund av en eller flera allvarliga betalningsinställelser understiger 70 % av målbeloppet skall kommissionen överlämna en rapport om extraordinära åtgärder som kan komma att krävas för att tillföra fonden nytt kapital.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009.

Kommissionen skall överlåta fondens finansiella förvaltning på Europeiska investeringsbanken inom ramen för en i gemenskapens namn utfärdad fullmakt.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009 och förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004.

Senast den 31 maj påföljande räkenskapsår skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten överlämna en årsrapport rörande fondens situation och dess förvaltning under det föregående räkenskapsåret.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009.

Fondens räkenskaper över inkomster och utgifter samt balansräkning skall bifogas gemenskapernas räkenskaper över inkomster och utgifter samt balansräkning.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009 och förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999.

Både när det första anslutningsavtalet ingås med de ansökande staterna och senast den 31 december 2006 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna utförliga rapporter rörande fondens verksamhet. Om så är nödvändigt skall kommissionen förelägga rådet lämpliga förslag till ändring av fondens parametrar.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 480/2009.

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentligjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 4 skall tillämpas på transaktioner angående vilka beslut fattats och förpliktelser ingåtts från och med den 1 januari 1993.

BILAGA

Betalningar till fonden skall ske i enlighet med det förfarande som anges i punkt 2 och punkt 3 beroende på om transaktionerna är

a) in- eller utlåningstransaktioner som företas av gemenskapen eller, garantier till finansieringsorgan, oavsett om de företas i en eller flera trancher med undantag för dem som hänför sig till b,

b) in- eller utlåningstransaktioner som företas av gemenskapen eller garantier till finansieringsorgan som företas inom ett flerårigt ramprogram med en mikroekonomisk och strukturell inriktning.

När det gäller de transaktioner som avses i punkt 1 a inleder kommissionen förfarandet för betalning till fonden så snart som rådet formellt har antagit grundbeslutet. Det belopp som skall betalas in till fonden skall beräknas på grundval av det totala belopp för transaktionen som rådet beslutat om.

För de transaktioner som avses i punkt 1 b skall inbetalningar ske till fonden som årliga trancher vars storlek beräknas på grundval av de belopp som angivits i den ekonomiska redogörelse som bifogas kommissionens förslag och som vid behov anpassas mot bakgrund av rådets beslut.

Kommissionen inleder förfarandet för inbetalning till fonden så snart rådet formellt antagit grundbeslutet, eller vid början av påföljande räkenskapsår om ingen finansiell transaktion planeras för det löpande räkenskapsåret. De följande räkenskapsåren kommer kommissionen att inleda betalningsförfarandet vid räkenskapsårets början.

Från och med det andra året skall de belopp som betalas in till fonden justeras med den skillnad som föreligger den 31 december föregående år mellan de uppskattningar som låg till grundval för den föregående betalningen och det faktiska utfallet för de lån som godkändes under året. Skillnader som avser det föregående året medför en betalning det påföljande året.

Då kommissionen inleder ett betalningsförfarande skall den företa en genomgång av de transaktioner som redan föranlett betalningar och i de fall de tidsfrister som ursprungligen fastställts inte iakttagits skall den föreslå att detta beaktas vid beräkningen av den första betalning som skall göras vid början av det påföljande räkenskapsåret avseende påbörjade transaktioner.

För de transaktioner som beslutats av rådet från och med den 1 januari 1993 kommer kommissionen att inleda förfarandet för betalning till fonden så snart som möjligt efter det att förordningen har trätt i kraft i enlighet med de förfaranden som anges i de föregående punkterna.

1 EGT nr C 68, 11.3.1993, s. 10.

2 EGT nr C 315, 22.11.1993, s. 235.

3 EGT nr C 170, 21.6.1993, s. 25.

4 EGT nr L 155, 7.6.1989, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 2729/94 (EGT nr L 293, 12.11.1994, s. 5.).

5 Exempel på detta slags transaktion: lån till tredje lands betalningsbalans eller den garanti som beviljats ett konsortium av affärsbanker för finansieringen av livsmedelsinköp i tredje land.

6 Exempel på detta slags transaktion: Euratomlån till tredje land och de garantier som beviljas Europeiska investeringsbanken för dess lån till utvecklingsländer i Latinamerika och Asien och till länder i Central- och Östeuropa.