lagen.nu
(EG) nr 1326/95

Öppnande och förvaltning av en gemensam tullkvot för levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen (Sparus aurata) och havsaborre (Dicentrarchus labrax) med ursprung i Ceuta

Titel
Rådets förordning (EG) nr 1326/95 av den 6 juni 1995 om öppnande och förvaltning av en gemensam tullkvot för levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen (Sparus aurata) och havsaborre (Dicentrarchus labrax) med ursprung i Ceuta
CELEX
31995R1326
Datum
1995-06-06
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 1995-12-31.

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 1326/95 av den 6 juni 1995 om öppnande och förvaltning av en gemensam tullkvot för levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen (Sparus aurata) och havsaborre (Dicentrarchus labrax) med ursprung i Ceuta Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 128 , 13/06/1995 s. 0006 - 0007

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1326/95 av den 6 juni 1995 om öppnande och förvaltning av en gemensam tullkvot för levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen (Sparus aurata) och havsaborre (Dicentrarchus labrax) med ursprung i Ceuta

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Anslutningsakten för Spanien och Portugal, särskilt artikel 25.4 sista stycket i denna,

med beaktande av artikel 3.3 i andra protokollet till Anslutningsakten som gäller Kanarieöarna, Ceuta och Melilla,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

med beaktande av följande:

I enlighet med artikel 3.2 i det ovannämnda andra protokollet får vissa fiskeriprodukter med ursprung i Ceuta och Melilla undantas från tull inom gemenskapens tullområde från och med den 1 januari 1993. Detta undantag skall medges inom ramen för de tullkvoter som beräknats per produkt på grundval av genomsnittet av de kvantiteter som faktiskt saluförts under åren 1982, 1983 och 1984 i den del av Spanien som omfattas av gemenskapens tullområde eller som exporterats till gemenskapen i dess nuvarande sammansättning.

På grund av minskningen i volymen av fångad och saluförd fisk exporteras inte längre till gemenskapen sådana produkter med ursprung i Ceuta som omfattas av den tullordning som inrättas genom andra protokollet. De tullkvoter som öppnats för Ceuta har därför inte förlängts ytterligare efter den 31 december 1992. Levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen och havsaborre ersätter sedan dess dessa produkter i handeln med gemenskapen.

År 1993 exporterade Ceuta 2,5 ton levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen och havsaborre som omfattas av KN-nummer ex 0301 99 90 till gemenskapen. Trots att dessa produkter anges i artikel 3 i protokollet har de inte kunnat omfattas av ovannämnda tullkvoter eftersom vattenbruk först nyligen infördes i Ceuta.

Ceutas geografiska läge medför särskilda förhållanden eftersom det hör till den afrikanska kontinenten. Eftersom det inte finns någon jordbruksnäring eller industri, är den viktigaste näringsgrenen i Ceuta fiske. Efter krisen inom denna näring framstår vattenbruket som en alternativ inkomstkälla till havsfiske för Ceutas näringsidkare.

Gemenskapen beviljar vissa tredje länder en förmånsbehandling i tullhänseende bestående av undantag från tull för produkter som omfattas av KN-nummer 0301 99 90. Det bör säkerställas att tullbehandlingen av produkter som har sitt ursprung i Ceuta och importeras till gemenskapen är i linje med den behandling som beviljas tredje land. Det har därför visat sig vara nödvändigt att anpassa den tullordning som tillämpas för Ceuta.

Syftet med den gemensamma förklaringen om andra protokollet angående Kanarieöarna, Ceuta och Melilla är att möjliggöra utbyte av de produkter som avses i artikel 3 i protokollet.

Spanien har framlagt en begäran hos kommissionen om att en gemensam tullkvot med tullfrihet skall öppnas för levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen och havsaborre med ursprung i Ceuta.

Följaktligen bör en gemensam tullkvot med tullfrihet öppnas för produkterna i fråga och denna kvots volym bör på grundval av årsproduktionen begränsas till 3 000 000 stycken. För att följa utvecklingen på marknaden för dessa produkter bör kvoten i ett första skede öppnas från den 1 januari till den 31 december 1995. Tillämpningen av tullkvoten skall ske på villkor att de regler som föreskrivs genom den gemensamma organisationen av marknaderna efterlevs.

Ett likvärdigt och fortsatt tillträde till denna kvot bör säkerställas för alla importörer i gemenskapen och det bör säkerställas att den föreskrivna tullsatsen tillämpas utan avbrott på all import av de aktuella produkterna till alla medlemsstater till dess att kvoterna har uttömts.

Det åligger gemenskapen att vid genomförandet av sina internationella åtaganden besluta om öppnande av tullkvoter. Inget hindrar emellertid att medlemsstaterna, för att säkerställa en effektiv gemensam förvaltning av dessa kvoter, får tillstånd att från kvotvolymerna dra de nödvändiga kvantiteter som motsvarar den faktiska importen. Denna förvaltningsmetod kräver emellertid ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, varvid den senare särskilt bör kunna följa förbrukningen av kvotvolymerna och informera medlemsstaterna härom.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av den ordning som föreskrivs i andra protokollet till anslutningsakten eller dess tillämpningsföreskrifter i fråga om de produkter som inte omfattas av denna förordning.

Artikel2

Från den 1 januari till den 31 december 1995 skall tullsatsen för import till gemenskapen av levande fiskyngel och ungfisk av guldbraxen och havsaborre med ursprung i Ceuta upphävas inom den nivå och den gräns för den gemensamma tullkvoten som här anges:

>Plats för tabell>

Artikel3

Produkten skall åtföljas av ett ursprungsbevis i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 1135/88 (2).

Artikel4

Den tullkvot som avses i artikel 1 skall förvaltas av kommissionen som får vidta alla administrativa åtgärder som krävs för att säkerställa en effektiv förvaltning.

Artikel5

Om en importör i en medlemsstat framlägger en anmälan om fri omsättning och denna anmälan innehåller en begäran om förmånsbehandling av den produkt som avses i denna förordning samt om denna anmälan godkänns av tullmyndigheterna, skall den berörda medlemsstaten genom att underrätta kommissionen göra ett avdrag från tullkvotvolymen av en kvantitet som motsvarar dess behov.

Begäran om avdrag skall tillsammans med en angivelse av dagen för godkännandet av den ovannämnda anmälan översändas till kommissionen utan dröjsmål.

Avdragen skall beviljas av kommissionen med verkan från den dag då tullmyndigheten i den berörda medlemsstaten godkände anmälan om fri omsättning, i den utsträckning som det tillgängliga saldot tillåter.

Om en medlemsstat inte utnyttjar de kvantiteter som dragits av skall den så snart det är möjligt återföra dem till kvotvolymen.

Om de begärda kvantiterna överstiger det tillgängliga saldot av kvoten skall tilldelningen ske proportionellt till vad som begärts. Kommissionen skall meddela medlemsstaterna vilka avdrag som gjorts.

Artikel6

Varje medlemsstat skall garantera importörer av produkterna i fråga lika och fortsatt tillgång till kvoten i den grad som saldot av kvotvolymen tillåter det.

Artikel7

Medlemsstaterna och kommissionen skall i nära samarbete säkerställa att denna förordning efterlevs.

Artikel8

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 1995.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 6 juni 1995.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande

(1) EGT nr C 18, 23.1.1995, s. 426.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 1135/88 av den 7 mars 1988 om definitionen av begreppet "ursprungsvaror" och metoder för administrativt samarbete i handeln mellan gemenskapens tullområde och Ceuta, Melilla och Kanarieöarna (EGT nr L 114, 2.5.1988, s. 1). Förordningen har ändrats genom förordning (EEG) nr 3902/89 (EGT nr L 375, 23.12.1989, s. 5).