Påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104c.14 andra stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska monetära institutes yttrande, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1056/2005 · förordning (EU) nr 1177/2011 · förordning (EU) 2024/1264.

(1.) Det är nödvändigt att påskynda och förtydliga förfarandet vid alltför stora underskott enligt artikel 104c i fördraget för att avskräcka från alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och för att se till att de omgående korrigeras om de uppstår. Bestämmelserna i denna förordning, som skall antas i detta syfte enligt artikel 104c.14 andra stycket, utgör tillsammans med bestämmelserna i protokoll nr 5 till fördraget en ny enhetlig uppsättning regler för tillämpningen av artikel 104c.

(2.) Stabilitets- och tillväxtpakten grundar sig på målet med sunda offentliga finanser som ett medel att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och för en stark varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning.

(3.) Stabilitets- och tillväxtpakten består av denna förordning, av rådets förordning (EG) nr 1466/97 som syftar till att förstärka övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken samt av Europeiska rådets resolution av den 17 juni 1997 om stabilitets- och tillväxtpakten i vilken det i enlighet med artikel D i Fördraget om Europeiska unionen ges fasta politiska riktlinjer för en strikt och punktlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten och i synnerhet för en anslutning till det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära balans eller i överskott, som alla medlemsstater har åtagit sig att respektera, och att vidta de korrigerande åtgärder som avser de offentliga finanserna som de anser vara nödvändiga för att uppnå målen i sina stabilitets- och konvergensprogram så snart de får information som pekar på betydande faktiska eller förväntade avvikelser från det medelfristiga budgetmålet.

(4.) Under den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) har medlemsstaterna enligt artikel 104c i fördraget en otvetydig skyldighet att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Enligt artikel 5 i protokoll nr 11 till fördraget skall artikel 104c.1, 104c.9 och 104c.11 inte tillämpas på Förenade kungariket såvida landet inte går över till den tredje etappen. Skyldigheten enligt artikel 109e.4 att sträva efter att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser skall fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket.

(5.) Danmark meddelade, med hänvisning till punkt 1 i protokoll nr 12 till fördraget, i anslutning till beslutet i Edinburgh av den 12 december 1992 att landet inte kommer att delta i den tredje etappen. Därför skall, enligt punkt 2 i nämnda protokoll, artikel 104c.9 och 104c.11 inte tillämpas på Danmark.

(6.) Under den tredje etappen av EMU förblir medlemsstaterna ansvariga för sin nationella budgetpolitik, om inte annat följer av bestämmelserna i fördraget. Medlemsstaterna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt bestämmelserna i fördraget.

(7.) En anslutning till det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära balans eller i överskott, som alla medlemsstater har åtagit sig att respektera, bidrar till att skapa ändamålsenliga villkor för prisstabilitet och varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning i alla medlemsstater och kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera normala konjunktursvängningar och samtidigt hålla underskottet i de offentliga finanserna inom referensvärdet pä 3 procent av BNP.

(8.) För att EMU skall kunna fungera väl är det nödvändigt att konvergensen i ekonomiskt och budgetmässigt hänseende i de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan, nedan kallade ”deltagande medlemsstater”, visar sig stabil och varaktig. Budgetdisciplin är nödvändig under den tredje etappen av EMU för att säkra prisstabilitet.

(9.) Enligt artikel 109k.3 i fördraget är artikel 104c.9 och 104c.11 enbart tillämplig på de deltagande medlemsstaterna.

(10.) Det är nödvändigt att definiera begreppet undantagsvis och övergående överskridande av referensvärdet som det hänvisas till i artikel 104c.2 a. Rådet bör i detta sammanhang bland annat beakta de fleråriga budgetprognoser som kommissionen tillhandahåller.

(11.) En rapport från kommissionen enligt artikel 104c.3 skall även beakta huruvida underskottet i den offentliga sektorns finanser överstiger utgifterna för de offentliga investeringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt.

(12.) Det finns ett behov av att fastställa tidsfrister för tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott för att säkerställa att det tillämpas snabbt och effektivt. Det är i detta sammanhang nödvändigt att beakta det faktum att budgetåret i Förenade kungariket inte sammanfaller med kalenderåret.

(13.) Det finns ett behov av att precisera hur de sanktioner som avses i artikel 104c kan åläggas för att säkerställa en effektiv tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott.

(14.) Den förstärkta övervakningen enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 bör, tillsammans med kommissionens övervakning av den offentliga sektorns finanser i enlighet med artikel 104c.2, underlätta en effektiv och snabb tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott.

(15.) Mot bakgrund av ovanstående och om en deltagande medlemsstat underlåter att vidta effektiva åtgärder för att korrigera alltför stora underskott, förefaller en sammanlagd tidsperiod på högst tio månader — från och med rapportering av uppgifter som anger förekomst av alltför stora underskott fram till och med ett eventuellt nödvändigt beslut att ålägga sanktioner — både möjlig och lämplig för att utöva påtryckningar på den berörda deltagande medlemsstaten att vidta sådana åtgärder. I så fall, och om förfarandet inleds i mars, kan detta leda till att sanktioner åläggs inom samma kalenderår som förfarandet har inletts.

(16.) Rådets rekommendation om att korrigera ett alltför stort underskott eller de senare stegen i förfarandet vid alltför stora underskott bör kunna förutses av den berörda medlemsstaten, som skall ha fått en tidig varning. Det allvarliga i ett alltför stort underskott under den tredje etappen bör få alla inblandade parter att skyndsamt vidta åtgärder.

(17.) Det är lämpligt att låta förfarandet vid alltför stora underskott vila om den berörda medlemsstaten vidtar lämpliga åtgärder som reaktion på en rekommendation enligt artikel 104c.7 eller ett föreläggande enligt artikel 104c.9 för att skapa ett incitament för medlemsstaten att handla i enlighet därmed. Den tidsperiod under vilken förfarandet lämnas vilande bör inte tas med i den period på högst tio månader mellan det datum då förekomsten av alltför stora underskott rapporteras och åläggandet av sanktioner. Det är lämpligt att omedelbart återuppta förfarandet om de planerade åtgärderna inte genomförs eller om de genomförda åtgärderna visar sig vara otillräckliga.

(18.) För att säkerställa att förfarandet vid alltför stora underskott har en tillräckligt avskräckande verkan, bör en räntelös deposition av lämplig storlek krävas av den berörda deltagande medlemsstaten, när rådet beslutar att ålägga en sanktion.

(19.) Att definiera sanktioner enligt en fastlagd skala bidrar till rättslig säkerhet. Det är lämpligt att sätta storleken på depositionen i relation till den berörda deltagande medlemsstatens BNP.

(20.) Om införandet av en räntelös deposition inte får den berörda deltagande medlemsstaten att korrigera sitt alltför stora underskott inom föreskriven tid är det lämpligt att sanktionerna skärps. Det är då lämpligt att omvandla depositionen till böter.

(21.) Lämpliga åtgärder som vidtas av den berörda deltagande medlemsstaten i syfte att korrigera dess alltför stora underskott är det första steget mot ett upphävande av sanktionerna. Betydande framsteg med att korrigera det alltför stora underskottet bör leda till hävande av sanktioner enligt artikel 104c.12. Upphävande av samtliga kvarstående sanktioner bör inte ske förrän det alltför stora underskottet har korrigerats fullständigt.

(22.) I rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokoll (nr 5) om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fatställs närmare bestämmelser för rapporteringen av budgetuppgifter frän medlemsstaterna.

(23.) Enligt artikel 109f.8 skall, i de fall där Europeiska centralbanken (ECB) enligt fördraget skall ha en rådgivande funktion, hänvisningar till ECB före dess upprättande avse Europeiska monetära institutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avsnitt 1 Definitioner och bedömningar

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

1. I denna förordning fastställs bestämmelser för att påskynda och förtydliga genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. Syftet med förfarandet vid alltför stor underskott är att förhindra alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och att i de fall underskott uppstår bidra till att de korrigeras, varvid iakttagandet av budgetdisciplin granskas med utgångspunkt i kriterierna för offentliga underskott och offentliga skulder.

2. I denna förordning avses med deltagande medlemsstater medlemsstater som har euron som valuta.

3. Definitionerna i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 ska tillämpas.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

1. Underskottet i den offentliga sektorns finanser ska anses överskrida referensvärdet undantagsvis, enligt artikel 126.2 a andra strecksatsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om det är resultatet av en allvarlig konjunkturnedgång inom euroområdet eller inom unionen som helhet som rådet fastställt i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2024/1263 eller av exceptionella omständigheter utanför regeringens kontroll som har stor inverkan på den berörda medlemsstatens offentliga finanser, i enlighet med artikel 26 i den förordningen.

Dessutom ska överskridandet av referensvärdet anses övergående om kommissionens budgetprognoser visar att underskottet kommer att understiga referensvärdet efter det att den allvarliga konjunkturnedgång eller de exceptionella omständigheter som avses i det första stycket har upphört.

2. När den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) överskrider referensvärdet ska den anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt enligt artikel 126.2 b i EUF-fördraget, om den berörda medlemsstaten respekterar sin nettoutgiftsbana som fastställts av rådet.

Kommissionen ska utarbeta en rapport i enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget om den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP överskrider referensvärdet, de offentliga finanserna inte är nära balans eller uppvisar överskott och om de avvikelser som har registrerats i medlemsstatens kontrollkonto överskrider

a) antingen 0,3 procentenheter av BNP årligen,

b) eller 0,6 procentenheter av BNP kumulativt.

3. När kommissionen utarbetar en rapport enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget, ska den beakta alla relevanta faktorer som anges i den artikeln, om de i betydande utsträckning påverkar bedömningen av huruvida underskotts- och skuldkriterierna uppfylls av den berörda medlemsstaten.

Den rapport som avses i artikel 126.3 i EUF-fördraget ska på lämpligt sätt ta upp följande:

a) Graden av utmaningar avseende den offentliga skulden i enlighet med den metod som avses i artikel 10 i förordningen (EU) 2024/1263, utvecklingen av den offentliga skuldställningen och dess finansiering, och relaterade riskfaktorer, särskilt löptidsstruktur, skuldens valutadenominering och ansvarsförbindelser, inbegripet implicita skulder relaterade till åldrandet och privata skulder.

b) Utvecklingen av den offentliga sektorns finanser på medellång sikt, däribland särskilt storleken på den faktiska avvikelsen från den nettoutgiftsbana som fastställts av rådet, uttryckt årligen och kumulativt enligt vad som uppmätts av kontrollkontot.

c) Det ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt, inbegripet den potentiella tillväxten, inflationsutvecklingen samt konjunkturutvecklingen jämfört med de antaganden som ligger till grund för den nettoutgiftsbana som fastställts av rådet.

d) Framstegen i genomförandet av reformer och investeringar, däribland särskilt politiska åtgärder för att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser och politiska åtgärder för att genomföra unionens gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategier, däribland de som får stöd av faciliteten för återhämtning och resiliens som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241, och de offentliga finansernas övergripande kvalitet, särskilt de nationella budgetramverkens ändamålsenlighet.

e) Ökningen av offentliga investeringar i försvaret, i tillämpliga fall, också med beaktande av bokföringstidpunkten för militära utgifter.

Kommissionen ska vederbörligen och uttryckligen beakta eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad bedömning av om underskotts- och skuldkriterierna är uppfyllda och som medlemsstaten har förelagt rådet och kommissionen. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till ekonomiska bidrag för att främja internationell solidaritet och för att nå unionens gemensamma prioriteringar som avses i artikel 13 c i förordning (EU) 2024/1263.

4. Rådet och kommissionen ska göra en balanserad övergripande bedömning av alla faktorer av betydelse, särskilt av om de som försvårande eller förmildrande faktorer påverkar bedömningen av om underskotts- och/eller skuldkriterierna efterlevs. När en medlemsstat står inför avsevärda utmaningar avseende den offentliga skulden enligt punkt 3 a ska detta betraktas som en viktig försvårande faktor. Gynnsam konjunkturutveckling, budgetutveckling och finansiell utveckling ska inte betraktas som förmildrande faktorer, medan ogynnsam utveckling kan betraktas som förmildrande faktorer.

Om den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP överskrider referensvärdet ska dessa faktorer, vid bedömningen av om underskottskriteriet är uppfyllt, endast beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget, om den övergripande principens båda villkor är helt uppfyllda, nämligen att dessa relevanta faktorer ska beaktas först när underskottet i de offentliga finanserna ligger nära referensvärdet och referensvärdet överskrids endast tillfälligt.

Dessa faktorer ska dock beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott, vid bedömningen av om skuldkriteriet är uppfyllt.

5. Om medlemsstater tillåts att avvika från sin nettoutgiftsbana i enlighet med artiklarna 25 och 26 i förordning (EU) 2024/1263, får kommissionen och rådet i sin bedömning besluta om att inte konstatera att ett alltför stort underskott föreligger.

6. Om rådet, på grundval av artikel 126.6 i EUF-fördraget, konstaterar att ett alltför stort underskott föreligger i en medlemsstat, ska rådet och kommissionen, under de följande skedena i förfarandet enligt artikel 126 i EUF-fördraget, beakta de relevanta faktorer som avses i punkt 3 i den här artikeln, eftersom de påverkar den berörda medlemsstatens situation, inklusive på det sätt som anges i artikel 5.2 i denna förordning, särskilt vid fastställandet av en tidsfrist för att korrigera det alltför stora underskottet, och i förekommande fall en förlängning av den tidsfristen. Dessa relevanta faktorer ska emellertid inte beaktas när det gäller rådets beslut enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget om att rådet ska upphäva samtliga eller vissa av sina beslut enligt artikel 126.6–126.9 och 126.11 i EUF-fördraget.

Avsnitt 1A Ekonomisk dialog

Artikel2a¶

Införd genom förordning (EU) nr 1177/2011.

1. För att stärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa ökad transparens och ansvars- och redovisningsskyldighet, får Europaparlamentets ansvariga utskott uppmana rådets ordförande, kommissionen och, i förekommande fall, Europeiska rådets ordförande eller Eurogruppens ordförande att i det ansvariga utskottet diskutera rådets beslut enligt artikel 126.6 i EUF-fördraget, rådets rekommendationer enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, förelägganden enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget eller rådets beslut enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget.

Rådet förväntas i regel följa kommissionens rekommendationer och förslag eller förklara sin ståndpunkt offentligt.

Europaparlamentets ansvariga utskott får ge den medlemsstat som berörs av sådana beslut, rekommendationer eller förelägganden möjlighet att delta i en diskussion.

2. Rådet och kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet om tillämpningen av denna förordning.

Avsnitt 2 Påskyndande av förfarandet vid alltför stora underskott

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264 och rättelse till förordning (EU) 2024/1264.

1. Inom två veckor efter det att kommissionen har antagit en rapport som utarbetats enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget ska Ekonomiska och finansiella kommittén yttra sig i enlighet med artikel 126.4 i EUF-fördraget.

2. Kommissionen ska, med full hänsyn tagen till det yttrande som avses i punkt 1 i denna artikel, om den anser att ett alltför stort underskott föreligger avge ett yttrande och förelägga rådet ett förslag i enlighet med artikel 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget och informera Europaparlamentet.

3. Rådet ska avgöra om ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 126.6 i EUF-fördraget, i regel inom fyra månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009. När rådet avgör om ett alltför stort underskott föreligger ska det samtidigt ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget. Rådet ska offentliggöra sina beslut inom ramen för artikel 126.6 i EUF-fördraget.

4. I rådets rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget ska en tidsfrist på högst sex månader fastställas, inom vilken den berörda medlemsstaten ska vidta effektiva åtgärder. Om situationen är allvarlig får tidsfristen för effektiva åtgärder vara tre månader. I rådets rekommendation ska även en tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora underskottet fastställas.

I sin rekommendation ska rådet också begära att medlemsstaten genomför en korrigerande nettoutgiftsbana vilken säkerställer att underskottet i de offentliga finanserna ligger kvar eller minskar och hålls under referensvärdet inom den tidsfrist som fastställs i rekommendationen.

Om förfarandet vid alltför stora underskott inleddes på grundval av underskottskriteriet ska den korrigerade nettoutgiftsbanan, för de år då underskottet i de offentliga finanserna väntas överskrida referensvärdet, vara förenlig med ett riktmärke som motsvarar en årlig minsta strukturell anpassning på minst 0,5 % av BNP.

Om förfarandet vid alltför stora underskott inleddes på grundval av skuldkriteriet ska den korrigerande nettoutgiftsbanan vara minst lika krävande som den nettoutgiftsbana som antagits av rådet i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263, och i regel korrigera kontrollkontots ackumulerade avvikelser vid den tidsfrist som fastställts av rådet.

5. Inom den tidsfrist som avses i punkt 4 i denna artikel ska den berörda medlemsstaten rapportera till rådet och kommissionen om de åtgärder som vidtagits med anledning av rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget. Rapporten ska innehålla mål för de offentliga utgifterna och inkomsterna och för diskretionära åtgärder på både utgifts- och inkomstsidan som är förenliga med rådets rekommendation, samt uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits och vilken typ av åtgärder som planeras för att nå dessa mål. Medlemsstaten ska offentliggöra rapporten. Medlemsstaten får uppmana den relevanta oberoende finanspolitiska institutionen att utarbeta en icke-bindande, separat rapport om de vidtagna och planerade åtgärdernas tillräcklighet med avseende på målen.

6. Rådet får på kommissionens rekommendation besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget om

a) effektiva åtgärder har vidtagits till följd av en sådan rekommendation och villkoren som avses i artikel 26 i förordning (EU) 2024/1263 tillämpas, eller

b) villkoren som avses i artikel 25 i förordning (EU) 2024/1263 tillämpas.

Tidsfristen för korrigering av det alltför stora underskottet får genom den reviderade rekommendationen som regel förlängas med ett år.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

1. Vid bedömningen av om effektiva åtgärder har vidtagits till följd av dess rekommendationer enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget ska rådet grunda sitt beslut på den rapport som lämnats av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 3.5 i denna förordning, på dess genomförande samt på andra offentliggjorda och tillräckligt detaljerade beslut av den berörda medlemsstatens regering.

Om rådet, i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget, finner att den berörda medlemsstaten har underlåtit att vidta effektiva åtgärder, ska det rapportera detta till Europeiska rådet.

2. Rådets beslut enligt artikel 126.8 i EUF-fördraget att offentliggöra sina rekommendationer när det finner att inga effektiva åtgärder har vidtagits, ska fattas omedelbart efter utgången av den tidsfrist som har fastställts enligt artikel 3.4 i denna förordning.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1056/2005, förordning (EU) nr 1177/2011 och förordning (EU) 2024/1264.

1. Rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska fattas inom två månader efter rådets beslut enligt artikel 126.8 i EUF-fördraget i vilket det fastställs att inga effektiva åtgärder har vidtagits. I föreläggandet ska rådet också begära att medlemsstaten genomför en korrigerande nettoutgiftsbana i enlighet med de krav som fastställs i artikel 3.4 i denna förordning. Rådet ska också ange åtgärder som främjar att den korrigerande nettoutgiftsbanan uppnås.

1a. Efter rådets föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska den berörda medlemsstaten rapportera till rådet och kommissionen om de åtgärder som vidtagits med anledning av detta. Rapporten ska innehålla målen för de offentliga utgifterna och inkomsterna och för de diskretionära åtgärderna på både utgifts- och intäktssidan samt information om de åtgärder som vidtagits med anledning av rådets specifika rekommendationer, så att rådet vid behov kan fatta beslut i enlighet med artikel 6.2 i denna förordning. Medlemsstaten ska offentliggöra rapporten.

2. Rådet får på kommissionens rekommendation besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget om

a) effektiva åtgärder har vidtagits till följd av ett sådant föreläggande och de villkor som avses i artikel 26 i förordning (EU) 2024/1263 tillämpas, eller

b) de villkor som avses i artikel 25 i förordning (EU) 2024/1263 tillämpas.

Tidsfristen för korrigering av det alltför stora underskottet får genom den reviderade rekommendationen som regel förlängas med ett år.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 1177/2011 och förordning (EU) 2024/1264.

1. Vid bedömningen av om effektiva åtgärder har vidtagits med anledning av dess föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska rådet grunda sitt beslut på den rapport som den berörda medlemsstaten lämnat i enlighet med artikel 5.1a i denna förordning, på dess genomförande samt på andra offentliggjorda och tillräckligt detaljerade beslut av den berörda medlemsstatens regering. Hänsyn ska tas till resultatet av det kontrolluppdrag som ska genomföras av kommissionen i enlighet med artikel 10a i denna förordning.

2. När villkoren för att tillämpa artikel 126.11 i EUF-fördraget är uppfyllda, ska rådet ålägga sanktioner i enlighet med den artikeln. Ett sådant beslut ska fattas senast fyra månader efter rådets beslut enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 1177/2011.

Om en deltagande medlemsstat underlåter att följa rådets på varandra följande akter enligt artikel 126.7 och 126.9 i EUF-fördraget ska rådets beslut enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget om att ålägga sanktioner i regel fattas inom sexton månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009. När artikel 3.5 eller 5.2 i denna förordning tillämpas ska tidsfristen på sexton månader anpassas i enlighet med detta. Ett påskyndat förfarande ska användas i händelse av ett avsiktligt planerat underskott som enligt rådets beslut är alltför stort.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 1177/2011 och förordning (EU) 2024/1264.

1. Rådets beslut enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget att skärpa sanktionerna ska fattas senast två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009.

2. Rådets beslut enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget att upphäva vissa av eller samtliga sina beslut ska fattas så snart som möjligt och under inga omständigheter senare än två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009.

3. Ett rådsbeslut ska bara fattas i enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget om underskottet har förts under referensvärdet och enligt kommissionens prognos förväntas ligga kvar på denna nivå under det innevarande och det nästföljande året, och om förfarandet vid alltför stora underskott inleddes på basis av skuldkriteriet och den berörda medlemsstaten har respekterat den korrigerande nettoutgiftsbana som fastställts av rådet i enlighet med artikel 3.4 eller artikel 5.1 i den här förordningen.

Avsnitt 3 Vilande förfarande och övervakning

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264, förordning (EG) nr 1056/2005 och förordning (EU) nr 1177/2011.

1. Förfarandet vid alltför stora underskott ska förklaras vilande om

a) den berörda medlemsstaten följer rekommendationerna enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget,

b) den berörda deltagande medlemsstaten följer föreläggandena enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget.

2. Den period under vilken förfarandet lämnas vilande skall inte ingå vare sig i den period som anges i artikel 6 eller i den period som anges i artikel 7 i denna förordning.

3. Efter utgången av den period som avses i artikel 3.4 första meningen och efter utgången av den period som avses i artikel 6.2 andra meningen i denna förordning, skall kommissionen informera rådet om den anser att de vidtagna åtgärderna förefaller tillräckliga för att garantera tillräckliga framsteg i korrigeringen av det alltför stora underskottet inom de tidsfrister som rådet fastställt, under förutsättning att de är helt genomförda och att den ekonomiska utvecklingen är i linje med prognoserna. Kommissionens uttalande skall offentliggöras.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

1. Rådet och kommissionen ska regelbundet övervaka genomförandet av de åtgärder som har vidtagits

av den berörda medlemsstaten till följd av rekommendationer enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget,

av den berörda deltagande medlemsstaten till följd av förelägganden enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget.

2. Om en deltagande medlemsstat inte genomför åtgärderna eller om de enligt rådets uppfattning visar sig vara otillräckliga, ska rådet omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 126.9 eller 126.11 i EUF-fördraget.

3. Om faktiska uppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 479/2009 visar att ett alltför stort underskott inte har korrigerats av en deltagande medlemsstat inom den tidsfrist som fastställs antingen i en rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget eller i ett föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska rådet omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 126.9 eller artikel 126.11 i EUF-fördraget.

Artikel10a¶

Införd genom förordning (EU) nr 1177/2011 och förordning (EU) 2024/1264.

1. Kommissionen ska säkerställa en kontinuerlig dialog med medlemsstaternas myndigheter i enlighet med målen i denna förordning. Kommissionen ska i detta syfte framför allt utföra uppdrag i syfte att bedöma den aktuella ekonomiska situationen i medlemsstaten och fastställa eventuella risker och svårigheter när det gäller att uppfylla målen i denna förordning och möjliggöra ett utbyte med andra relevanta intressenter, bland annat de nationella oberoende finanspolitiska institutionerna.

2. Efter antagandet av rådets föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget, och om så begärs av den berörda medlemsstatens parlament, kan kommissionen presentera sin bedömning av det ekonomiska och finanspolitiska läget i medlemsstaten. Ett utökat kontrolluppdrag kan göras, i syfte att följa upp situationen på plats, för medlemsstater som är föremål för rekommendationer och förelägganden som utfärdats efter ett beslut enligt artikel 126.8 i EUF-fördraget och beslut enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget. Berörda medlemsstater ska tillhandahålla all information som är nödvändig för att förbereda och genomföra uppdraget.

3. Kommissionen får, i förekommande fall, uppmana företrädare för Europeiska centralbanken att delta i övervakningsuppdrag i en medlemsstat som har euron som valuta eller som deltar i avtalet av den 16 mars 2006 mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euroområdet avseende operativa förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (ERM II).

4. Kommissionen ska rapportera till rådet om resultatet av det uppdrag som avses i punkt 2 och kan besluta att offentliggöra resultatet.

5. När kommissionen organiserar de övervakningsuppdrag som avses i punkt 2, ska den översända sina preliminära resultat till den berörda medlemsstaten för synpunkter.

Avsnitt 4 Sanktioner

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 1177/2011.

När rådet enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget beslutar att ålägga sanktioner mot en deltagande medlemsstat, ska som regel böter åläggas. Rådet får besluta att komplettera dessa böter med övriga åtgärder enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 1177/2011 och förordning (EU) 2024/1264.

1. Bötesbeloppet ska uppgå till 0,05 % av den senaste uppskattningen av föregående års BNP för en sexmånadersperiod och ska betalas var sjätte månad fram till dess att rådet bedömer att den berörda medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder som svar på ett föreläggande som utfärdats enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget.

2. Under varje sexmånadersperiod som följer efter den period då böterna dömdes ut fram till dess att beslutet om att det föreligger att alltför stort underskott upphävs ska rådet bedöma om den berörda medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder som svar på rådets föreläggande i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget. Rådet ska i sin halvårsbedömning i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget besluta att skärpa sanktionerna, om den berörda deltagande medlemsstaten inte har följt rådets föreläggande.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

I enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget ska rådet upphäva de sanktioner som anges i artikel 126.11 första och andra strecksatserna i EUF-fördraget beroende på hur betydande framsteg den berörda deltagande medlemsstaten har gjort när det gäller att korrigera det alltför stora underskottet.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

I enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget ska rådet upphäva samtliga kvarstående sanktioner om beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävs. Böter enligt artikel 12 i denna förordning ska inte återbetalas till den berörda deltagande medlemsstaten.

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

De böter som avses i artikel 12 ska utgöra allmänna inkomster för unionens budget.

Avsnitt 5 Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel17a¶

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1264.

1. Senast den 31 december 2030 och därefter vart femte år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning.

Rapporten ska innehålla en översyn av

a) denna förordnings ändamålsenlighet när det gäller att uppnå dess mål enligt artikel 1.1, och

b) framstegen med att säkra en närmare samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska resultat i enlighet med EUF-fördraget.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska i förekommande fall åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.

3. Den rapport som avses i punkt 1 ska överlämnas till Europaparlamentet och till rådet.

Artikel17b¶

Införd genom förordning (EU) 2024/1264.

Rådet ska på rekommendation från kommissionen anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget eller ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget till medlemsstater som är föremål för en rekommendation enligt 126.7 i EUF-fördraget eller ett föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget den 30 april 2024, och som har vidtagit effektiva åtgärder.

Rådet ska anta en reviderad rekommendation eller ett reviderat föreläggande tillsammans med antagandet av rekommendationen i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 med fastställande av nettoutgiftsbanan.

Artikel18¶

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

BILAGA

TIDSFRISTER FÖR FÖRENADE KUNGARIKET

1. För att säkerställa att alla medlemsstater behandlas lika skall rådet när det fattar beslut enligt avsnitten 2, 3 och 4 i denna förordning beakta att Förenade kungariket har ett avvikande budgetår, så att beslut som gäller Förenade kungariket fattas vid en tidpunkt i dess budgetår som motsvarar den tidpunkt då beslut har fattats eller kommer att fattas beträffande andra medlemsstater.

2. Bestämmelserna i spalt I skall ersättas med bestämmelserna i spalt II. Spalt I Spalt II ”i regel inom fyra månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009” (artikel 3.3) ”i regel inom sex månader efter slutet av det budgetår under vilket underskottet uppstod” ”det år som följer på året då underskottet fastställdes” (artikel 3.4) ”det budgetår som följer på det år då underskottet fastställdes” ”i regel inom sexton månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 3605/93” (artikel 7) ”i regel inom arton månader från och med slutet av det budgetår under vilket underskottet uppstod” ”det föregående året” (artikel 12.1) ”det föregående budgetåret”

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 ( EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57 18.2.2021, s. 17).

3 Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).

4 EUT C 73, 25.3.2006, s. 21.