Införande av en preliminär antidumpningstull på import av glyfosat med ursprung i Kina
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EG) nr 1731/97 av den 4 september 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av glyfosat med ursprung i Kina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 243 , 05/09/1997 s. 0007 - 0016
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1731/97 av den 4 september 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av glyfosat med ursprung i Kina
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2331/96 (2), särskilt artikel 7 i denna,
efter samråd med rådgivande kommittén, och
med beaktande av följande:
A. FÖRFARANDE
(1) Inledande
(1) Den 13 oktober 1995 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) inledandet av ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av glyfosat med ursprung i Kina och inledde en undersökning.
(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål ingivet i maj 1995 av Monsanto Europe SA/NV (Belgien) med stöd av Cheminova Agro A/S (Danmark) som svarar för en större del av gemenskapsproduktionen av glyfosat. Klagomålet innehöll tillräckliga bevis för dumpning av den berörda importen och att denna vållade gemenskapsindustrin väsentlig skada för att motivera inledandet av ett antidumpningsförfarande.
2. Undersökning
(3) Kommissionen underrättade officiellt de exportörer, importörer och användare som den visste var berörda, företrädare för exportlandet och de klagande gemenskapstillverkarna om att förfarandet inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande.
(4) Ett antal tillverkare i det berörda landet och en del gemenskapsimportörer lämnade skriftligen synpunkter. Alla parter som inom den angivna tidsfristen begärde att bli hörda beviljades detta.
(5) Kommissionen sände frågeformulär till de exportörer och importörer som anges i klagomålet och till de bägge klagande gemenskapstillverkarna. Frågeformulär sändes även till de nationella myndigheterna i Kina (i syfte att möjliggöra för andra tillverkare/exportörer i Kina att samarbeta) och till de exportörer som trots att de inte anges i klagomålet gav sig till känna och begärde ett frågeformulär inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande.
(6) Kommissionen mottog detaljerade svar från två gemenskapstillverkare, fyra tillverkare i Kina, en exportör i Hongkong och fyra icke närstående importörer i gemenskapen.
(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter den anser nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning och skada och genomförde kontrollbesök på plats hos följande företag:
a) Gemenskapstillverkare
- Monsanto Europe SA/NV (Belgien)
- Cheminova Agro A/S (Danmark)
b) Icke närstående importörer
- Helm (Tyskland)
- Calliope (Frankrike)
(8) Kommissionen genomförde en undersökning på plats hos Mobras och Nortox i Brasilien eftersom Brasilien valts som jämförbart land för beräkningen av Kinas normalvärde (se punkt 15-20).
(9) Undersökningsperioden för fastställande av dumpning pågick mellan 1 september 1994-31 augusti 1995 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av skada omfattar perioden 1991 till slutet av undersökningsperioden.
B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT
1. Produkt som är föremål för undersökning
(10) Den produkt som berörs av detta förfarande är glyfosat som i gemenskapen används som ett ogräsbekämpningsmedel och klassificeras enligt KN-nummer 2931 00 80 och 3808 30 27, varvid det senare KN-numret avser glyfosat i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln, preparat eller utformade artiklar.
(11) Glyfosat kan tillverkas i olika kvaliteter eller koncentrationer i form av blandningar (innehållande 36 % glyfosat), salt (innehållande 62 %), block (84 %) och syra (95 %). I syfte att minska transportkostnaderna köper distributörerna oftast glyfosat i koncentrerad form (vanligen syra, men även salt) och späder ut den till glyfosatblandningar, vilket är den enda form som kan användas som slutprodukt.
(12) Eftersom det inte finns några skillnader i de grundläggande egenskaperna (kemisk sammansättning) eller andra egenskaper (selektivt ogräsbekämpningsmedel) mellan alla de former av glyfosat som anges ovan och som alla har samma användning (ogräsbekämpningsmedel) och eftersom kostnaderna för att förädla produkten från en form till en annan är små anser kommissionen att alla dessa former skall betraktas som en enda produkt i samband med denna undersökning.
2. Likadan produkt
(13) Glyfosat producerat i gemenskapen och glyfosat producerat i Kina, avsett för gemenskapsmarknaden, är i alla avseenden likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).
(14) Kommissionens slutsatser i detta avseende är även tillämpliga på glyfosat som undersöktes i Brasilien i syfte att fastställa ett normalvärde (se punkt 15 - 20), vilket även det är en likadan produkt som det glyfosat som exporteras från Kina till gemenskapen och det glyfosat som tillverkas av gemenskapstillverkarna.
C. DUMPNING
1. Jämförbart land
(15) Eftersom Kina inte är ett land med marknadsekonomi var kommissionen tvungen att i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från tillverkare i ett tredje land med marknadsekonomi (jämförbart land).
(16) Såsom angivits i tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande ansågs Brasilien vara ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet i detta förfarande.
(17) Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på valet av jämförbart land. En del exportörer och importörer gjorde olika invändningar som efter att ha undersökts visade sig vara ogrundade.
(18) Det hävdades att Brasilien var en mycket skyddad och begränsad marknad för glyfosat på grund av höga tullar (som ledde till en begränsning av importen av produkten i fråga till Brasilien), begränsningar vad gäller registrering av tillverkare och det faktum att det endast finns två tillverkare i landet. Härav följde att marknadspriset inte speglade en situation med fri konkurrens utan hölls på en konstlad nivå. Det har emellertid konstaterats att importtularna i Brasilien för glyfosat var lägre än vad som hävdats (ungefär 13 %) och därför inte hindrade importen av produkten i fråga till Brasilien. Importens andel av den brasilianska marknaden var upp till 11 % 1995. Konkurrensen från importen och konkurrensen mellan de bägge brasilianska tillverkarna ledde till en prissänkning på 11 % mellan 1992 och 1994. I detta avseende är det att märka att de brasilianska tillverkarnas försäljningsvolym var representativ för den kinesiska exporten till gemenskapen. Påståendet om att registreringsprocessen skulle innebära en begränsning av den fria konkurrensen på den brasilianska marknaden föreföll överdriven med hänsyn till att sex andra företag (förutom tillverkarna) beviljats tillstånd att sälja glyfosat på denna marknad.
(19) Vad gäller påståendet om att produktionsprocessen inte är densamma i Kina som i Brasilien och att Brasilien inte är självförsörjande med råmaterial är det att märka att råmaterialet i både Kina och Brasilien är aminosyror som finns fritt tillgängliga på världsmarknaden, har likartade egenskaper och genomgår likartade reaktioner som ger upphov till exakt samma kemiska produkt, dvs. glyfosat. Dessutom har de kinesiska tillverkarna nyligen övergått till att använda den kemiska process som används i Brasilien och eftersom denna är mer kostnadseffektiv innebär detta en fördel vid fastställandet av normalvärdet för den kinesiska produktionen.
(20) Det hävdades även att produktionskostnaden är överdrivet hög i Brasilien på grund av inflationen. Denna uppgick emellertid till hanterbara nivåer under undersökningsperioden till följd av den brasilianska regeringens kontrollplan och vid beräkningen av normalvärdet togs särskild hänsyn till denna fråga i syfte att undvika snedvridning.
(21) En del exportörer föreslog följande länder som jämförbart land i stället för Brasilien: Argentina, Australien, Indien, Malaysia, Taiwan. Ingen av dessa exportörer kunde emellertid framlägga giltiga argument för att dessa länder skulle vara lämpligare än Brasilien. Tvärtom lämnade en del exportörer motstridiga uppgifter som ledde till slutsatsen att de länder som föreslagits som jämförelseland var mindre lämpliga än Brasilien.
(22) Av dessa skäl drogs slutsatsen att Brasilien var det lämpligaste jämförelselandet. Kommissionen försökte uppnå samarbete med de bägge tillverkarna i Brasilien, dvs. Mobras (närstående till en av de klagande) och Nortox, vilket de gick med på.
2. Normalvärde
(23) Normalvärdet beräknades för de två former av glyfosat som tillverkas och säljs i Brasilien, dvs. glyfosatsyra och blandningar. Normalvärdet beräknades på grundval av de uppgifter som huvudsakligen lämnats av producenten Mobras och så långt det var möjligt på grundval av uppgifter från Nortox som delvis samarbetade i undersökningen. Av de insamlade uppgifterna framkom det emellertid att Nortoxs produktionskostnader var jämförbara med eller till och med högre än för Mobras. Förhållandet mellan Mobras och en av de klagande undersöktes noga för att säkerställa att detta förhållande inte inverkade på produktionskostnaderna och försäljningspriset.
(24) Vad gäller glyfosatblandningar konstaterade kommissionen att försäljningsvolymerna i Brasilien var representativa i enlighet med artikel 2.2. i grundförordningen och att all försäljning på den inhemska marknaden skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Följaktligen fastställdes normalvärdet på grundval av det vägda genomsnittliga pris som faktiskt betalats för all inhemsk försäljning av glyfosatblandningar.
(25) Vad gäller glyfosatsyra konstaterades att den inhemska försäljningen var representativ men inte hade skett vid normal handel. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet därför på grundval av produktionskostnaden jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.
(26) I syfte att konstruera normalvärdet lades produktionskostnaden för glyfosat i syreform till försäljnings- och administrationskostnaderna och de allmänna kostnaderna som grundade sig på de sammanlagda försäljnings- och administrationskostnaderna och de allmänna kostnaderna för Mobras, minus vissa utgifter som inte hänförde sig till försäljningen av glyfosat i syraform. Kostnader som hänförde sig till ett närstående företag i Förenta staterna som Mobras hävdade ingick i produktionskostnaderna för syraformen beaktades inte på grund av brist på bevis. I enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen och eftersom inga tillförlitliga uppgifter kunde inhämtas från andra tillverkare av den likadana produkten eller inom samma sektor ansågs en vinstmarginal på 5 % inte överstiga den vinst som andra tillverkare normalt får vid försäljning av produkter inom samma produktkategori i Brasilien. Glyfosatsyra är en råvara som teoretiskt säljs i bulk till mellanled som bär extrakostnaderna för blandning innan den säljs på marknaden till slutanvändare.
3. Exportpris
(27) Fem kinesiska exportörer samarbetade i undersökningen. Fyra företag (Asia Pacific Agricultural Chemical (Group) Co., Citic Trading Co. Ltd., Shanghai Chemicals Import and Export Corporation och Sinochem International Chemicals Co. Ltd.) exporterade produkten från Kina under det att det femte var en handelsidkare från Hongkong (Quickett Co. Ltd.). De fem företagens export utgjorde den klart övervägande delen av den sammanlagda kinesiska exporten av glyfosat under undersökningsperioden.
(28) Eftersom alla de exportörer som samarbetade exporterade direkt till oberoende importörer i gemenskapen fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av dessa oberoende importörer (i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen).
4. Jämförelse
(29) I enlighet med artikel 2.10 och 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje form med det vägda genomsnittliga exportpriset i samma handelsled och cif kinesiska gränsen/fob brasilianska gränsen.
(30) Eftersom exporten till största delen utgjordes av syra och blandningar och den tredje formen (glyfosatsalt) inte tillverkas i Brasilien och endast exporteras i mindre mängder från Kina, beslutades att dumpningsberäkningen skulle grunda sig på de bägge förstnämnda formerna.
(31) I syfte att uppnå en rättvis jämförelse gjordes justeringar för att ta hänsyn till skillnader som enligt vad som påstods och kunde bevisas inverkade på prisjämförbarheten. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes justeringar med avseende på transporter, försäkringar, hanterings- och därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader och provisioner.
5. Dumpningsmarginal
(32) De fyra kinesiska exportörerna begärde individuell behandling. Dessa företag uppfyllde emellertid inte de nödvändiga villkoren härför, särskilt eftersom merparten av aktierna i de kinesiska exportföretagen innehades av företag som inte var privata i egentlig bemärkelse. Följaktligen drogs slutsatsen att de inte var oberoende av staten och därför inte kunde beviljas individuell behandling.
(33) Vad gäller samtliga de exportörer som samarbetade visade jämförelsen att dumpning förekom med avseende på import av den berörda produkten med ursprung i Kina och dumpningsmarginalen var lika med det belopp med vilket normalvärdet översteg exportpriset till gemenskapen.
(34) Eftersom inget av de berörda företagen beviljades individuell behandling och med beaktande av det omfattande samarbetet beräknades en enda dumpningsmarginal för Kina i form av ett vägt genomsnitt av de konstaterade dumpningsmarginalen för de fem företagen uttryckt i det vägda exportpriset cif. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen uttryckt i procent av det priset fritt gemenskapens gräns, oförtullat, var 38,2 %.
D. GEMENSKAPSINDUSTRIN
(35) De gemenskapstillverkare som stöder klagomålet svarar för en större del av gemenskapsproduktionen av den likadana produkten. Dessa företag (Monsanto S.A./N.V. och Cheminova Agro A/S) kallas nedan gemenskapsindustrin.
Det är att märka att det finns två andra tillverkare i gemenskapen, varav den ena är en betydande kemikoncern som startade sin produktion efter undersökningsperiodens slut. Dessa bägge tillverkare gav sitt stöd till klagomålet under undersökningens gång och deras synpunkter beaktades vid bedömningen av gemenskapens intresse.
E. SKADA
1. Insamling av uppgifter om skada: Metod och resurser
(36) I syfte att undersöka skada i samband med detta förfarande analyserade kommissionen uppgifter med avseende på perioden 1991 till undersökningsperioden (september 1994-augusti 1995). Geografiskt omfattade undersökningen gemenskapen i dess sammansättning av femton medlemsstater.
(37) Eftersom en av de två klagande tillverkarna startade sin produktion strax före undersökningsperioden och tidigare uppgifter avser det andra företaget indexerades en del indikatorer på skada i syfte att säkerställa att uppgifter lämnade av det senare behandlas konfidentiellt.
2. Konsumtion på gemenskapsmarknaden
(38) Vid beräkningen av den sammanlagda synliga konsumtionen på gemenskapsmarknaden lade kommissionen samman gemenskapstillverkarnas försäljning med importen till gemenskapen (Eurostats statistik).
(39) På denna grundval konstaterades det att gemenskapens konsumtion ökat med 129 % mellan 1991 och slutet av undersökningsperioden. Denna konsumtionsökning kan delvis förklaras av att ett patent löpt ut som innehades av en av de klagande tillverkarna och som avsåg försäljningen av glyfosat i gemenskapen. Detta patent löpte ut 1991 och därefter kom generiska produkter ut på marknaden vilket ledde till en ökning av lågprisutbudet. Detta förhållande jämte en ökad tilltro till glyfosat som ett högkvalitativt ogräsbekämpningsmedel som jordbrukare har benägenhet att föredra framför andra produkter ledde till en ökning av den sammanlagda konsumtionen.
3. Importens volym och marknadsandel
(40) Den sammanlagda dumpningsimporten av glyfosat med ursprung i Kina ökade stadigt och väsentligt från 48 ton 1991 till 1 397 ton under undersökningsperioden. Glyfosat med ursprung i Kina säljs i de tre huvudformerna och säljs i större mängder i en del medlemsstater än i andra.
(41) Marknadsandelen för de kinesiska importen följde en liknande utveckling och ökade med 1 % år 1991 och 1992, 4 % år 1993, 8 % år 1994 och 11 % under undersökningsperioden, dvs. en snabb ökningstakt, särskilt mellan 1993 och undersökningsperioden. Importen från Kina svarade för mer än 75 % av all import av glyfosat till gemenskapen under undersökningsperioden.
4. Priser för dumpad import och prisunderskridande
(42) Vid beräkningen av prisunderskridandet under undersökningsperioden jämförde kommissionen gemenskapsindustrins priser med jämförbara priser för glyfosat med ursprung i gemenskapen i de medlemsstater är den största delen av försäljningen skedde. Priserna för blandningar jämfördes därefter och det konstaterades att blandningar utgjorde merparten av försäljningen för gemenskapsindustrin och de oberoende företag som framställer blandningar och som använde importerad råvara.
(43) Med beaktande av att det finns många olika koncentrationer på marknaden och att en del produkter innehåller en giftfri ytaktiv substans (alkylpolyoxalkylammoniumquat) som gör dem effektivare kan priserna på glyfosatprodukter variera väsentligt. I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse valde kommissionen den vanligaste blandningen kallad 3A som innehåller 360 gram glyfosat per liter och inga giftfria ytaktiva substanser.
(44) Vad gäller importen från Kina användes de priser på blandningar framställda av kinesisk syra som lämnades av de importörer i gemenskapen som samarbetade jämte de priser som lämnades av en kinesisk exportör. Jämförelse fritt fabrik visade att prisunderskridandemarginalerna varierade mellan 3-18 % under undersökningsperioden och att det sammanlagda vägda genomsnittet var 12,2 %.
(45) Trots att gemenskapsindustrin inte hade någon representativ försäljning av glyfosatsyra under undersökningsperioden och en jämförelse avseende glyfosatsyra därför inte var möjlig konstaterades att priserna, gemenskapens gräns, på syra importerad från Kina var lägre under undersökningsperioden än gemenskapsindustrins produktionskostnad för syra, dvs. exklusive försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och priserna på blandningar pressades därför ner i motsvarande utsträckning.
5. Gemenskapsindustrins situation
a) Produktion
(46) I syfte att säkerställa en rättvisande bedömning av skadefaktorerna nedan bör det erinras om att fastställandet av skada grundade sig på upplysningar från de två klagande tillverkarna (gemenskapsindustrin). Den ena av dessa innehade ett patent på glyfosat i gemenskapen till 1991 under det att den andra startade sin produktion strax före undersökningsperioden.
Faktorerna nedan skall därför ses mot bakgrund av den marknadstillväxt som följde sedan patentet löpt ut (se punkt 38) jämte det faktum att en ny producent kom in på marknaden strax under undersökningsperioden.
(47) Kommissionen konstaterade att gemenskapsindustrins produktion ökade uttryckt i indexform från 100 år 1991 till 269 under undersökningsperioden. Denna produktionsökning skall ses mot bakgrund av marknadstillväxten jämte det faktum att en ny gemenskapsproducent av glyfosat kom in på marknaden 1994.
b) Kapacitet
(48) Gemenskapsindustrins kapacitet ökade uttryckt i indexform från 100 år 1991 till 269 under undersökningsperioden i samband med en marknadstillväxt. Kapacitetsutnyttjandet varierade under perioden i fråga och uppgick, uttryckt som ett vägt genomsnitt, till 78 % under undersökningsperioden.
c) Försäljningsvolym och marknadsandel
(49) Gemenskapsindustrins försäljning ökade under perioden i fråga på indexbasis från 100 år 1991 till 200 under undersökningsperioden. Emellertid minskade gemenskapsindustrins marknadsandel kontinuerligt från 98 % 1991, 96 % 1992, 92 % 1993 och 87 % 1994 till 85 % under undersökningsperioden.
(50) Gemenskapsindustrins pris på glyfosatblandningar minskade med 33 % mellan 1991 och undersökningsperioden sett över gemenskapen som helhet. Det är att märka att prisminskningen på de marknader där produkter med kinesiskt ursprung var som mest förekommande var ännu större och i vissa fall uppgick till 49 % under perioden i fråga.
d) Lönsamhet
(51) Vad gäller lönsamheten gick en av tillverkarna med betydande ekonomisk förlust och det konstaterades att lönsamheten för den andra producenten minskat konstant under perioden i fråga, från närmare 13 % år 1991 till närmare 2 % under undersökningsperioden. I detta sammanhang är det att märka att den berörda produkten är en högteknologisk produkt som kräver betydande investeringar i FoU och kontinuerlig uppdatering med avseende på uppfyllandet av miljö- och registreringskrav. Dessutom gjordes en beräkning av lönsamheten för detta företag på den marknad där den kinesiska produkten var som mest förekommande. Av denna beräkning framkom det att denna producents försäljning av glyfosat gått med betydande förlust på envar av dessa marknader.
(52) Denna slutsats stöds av analysen av importpriserna i punkt 41-44 i vilken det konstateras att importpriserna var lägre än tillverkarnas produktionskostnader. Detta visar att pressen på gemenskapsindustrins ekonomiska resultat var betydande.
e) Sysselsättning
(53) Sysselsättningen ökade något under perioden i fråga med avseende på produktionen av den berörda produkten (+4 %). Under undersökningsperioden sysselsatte gemenskapsindustrin 814 personer.
f) Slutsats om skada
(54) Under perioden i fråga ökade gemenskapsindustrins kapacitet, produktion och försäljning i samband med en marknadstillväxt. Förutom att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar minskade emellertid dessutom dess priser och vinster väsentligt.
(55) Under undersökningsperioden minskade lönsamheten ner till låga nivåer och på de marknader som var mest utsatta för kinesisk konkurrens förekom till och med förluster. Det är att märka att de skadefaktorer som konstaterades för de bägge klagande företagen varierade på grund av att det ena företaget förlorade marknadsandelar (delvis på grund av att dess patent löpt ut) under det att det andra företaget som var nytt på marknaden ökade sina marknadsandelar. Bägge uppvisade emellertid ekonomiska resultat som inte var bärkraftiga. Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada under perioden i fråga.
F. ORSAKSSAMBAND
1. Den dumpade importens verkan
(56) Undersökningen visade att den dumpade importen hade en negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation. I detta avseende är det att märka att även om minskningen av marknadsandelen, priserna och vinsten för en av de klagande under perioden i fråga i viss utsträckning kan tillskrivas det faktum att dess patent löpt ut (vilket är en naturlig utveckling när ett patent löpt ut) har den dumpade importen tydligt och i betydande mån förvärrat denna negativa utveckling. Denna slutsats grundar sig särskilt på de låga priserna på den importerade kinesiska syran som konstaterades underskrida produktionskostnaden för syra för de bägge gemenskapstillverkarna vilket medförde en prispress i gemenskapen på den blandning som utgör slutprodukten.
På grund av det mycket låga syrapris som den kinesiska importen gett upphov till konstaterades det att patentinnehavarens lönsamhet i genomsnitt var låg och att den på vissa marknader där försäljningen av glyfosat med ursprung i Kina dominerade var negativ.
(57) Den andra klaganden som gjort investeringar för att komma in på glyfosatmarknaden efter det att patentet löpt ut har på grund av pristrycket från den kinesiska importen inte kunnat uppnå den försäljningsvolym med motsvarande minskning av styckekostnaderna och de priser som skulle ha lett till den förväntade vinsten på försäljningen av glyfosat.
2. Verkan av andra faktorer
Import från andra tredje länder
(58) Det konstaterades att importen från andra länder var minimal och följaktligen inte hade någon väsentlig inverkan på gemenskapsindustrin.
3. Slutsats om orsakssamband
(59) Även om andra faktorer än dumpning, såsom det förhållandet att ett patent löpt ut, kan ha inverkat negativt på gemenskapsindustrins situation förändrar det inte det faktum att importen av glyfosat med ursprung i Kina i sig vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.
(60) Denna slutsats grundar sig särskilt på det betydande pristrycket från den kinesiska importen på gemenskapsmarknaden som lett till en väsentlig ökning av marknadsandelen för denna import och en minskning av gemenskapstillverkarnas marknadsandelar och vinster på försäljningen av glyfosat.
G. GEMENSKAPENS INTRESSE
1. Allmänna överväganden
(61) I enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen undersökte kommissionen på grundval av de bevis som lämnats de aspekter som är relevanta för bedömningen av gemenskapens intresse och särskilt vilka effekter införandet av åtgärder sannolikt skulle få för de parter som berörs av undersökningen. I detta avseende är det att märka att jordbrukarna som är konsumenter av produkten inte lämnade några synpunkter under det att ett antal importörer lämnade ett gemensamt yttrande.
2. Inverkan på gemenskapsindustrin
(62) Om trycket från den kinesiska importen tillåts fortsätta kommer de ekonomiska förluster som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden troligen att sprida sig och ytterligare förvärra gemenskapsindustrins situation. Det skulle kunna leda till en minskad produktion av glyfosatsyra i gemenskapen vilket i sin tur innebär en minskning av investeringar och arbetstillfällen.
(63) Det är att märka att det under undersökningsperioden fanns tre glyfosatsyratillverkare i gemenskapen (varav en inte ingick bland de klagande). Sedan dess har en annan betydande kemikoncern börjat producera glyfosatsyra i gemenskapen. Denna grupp har gjort stora investeringar i produktionsanläggningar och planerar att producera stora mängder glyfosat vilket kommer att bidra till en ökad konkurrens i gemenskapen och positiva effekter för sysselsättningen. Förekomsten av dumpad import äventyrar dock bärkraften för detta företag.
(64) I detta sammanhang har kommissionen konstaterat att prognoserna för denna nya tillverkare, särskilt vad gäller prisutvecklingen, har visat sig felaktiga. I dessa prognoser har hänsyn tagits till konkurrensen från de kinesiska importen men priserna på den kinesiska importen har sjunkit mycket snabbare än förväntat.
Till följd av detta förefaller det som om det är nödvändigt att införa åtgärder för att säkerställa de nya gemenskapstillverkarnas fortsatta närvaro på glyfosatmarknaden samtidigt som de befintliga tillverkarnas bärkraft skyddas.
3. Konsekvenser för importörer/företag som framställer blandningar och konsumenter
(65) Eftersom merparten av den glyfosat som importeras från Kina till gemenskapen utgörs av syra eller salt och följaktligen återförsäljs som blandningar berörs även de företag som framställer blandningar av detta förfarande.
(66) Tre importörer/företag som framställer blandningar har samarbetat med kommissionen. De lämnade gemensamt synpunkter att de var emot att åtgärder infördes eftersom prisstegringar på deras viktigaste råmaterial minskar deras vinstmarginal. Eftersom de flesta importörer/företag som framställer blandningar har ett antal andra produkter än glyfosat anser kommissionen att även om införandet av åtgärder skulle medföra en prisstegring blir inverkan på dessa företags hela verksamhet begränsad.
(67) Dessutom skall inte dumpningen ge importörerna/företagen som framställer blandningar fördelar eftersom detta skapar obalans i förhållande till andra konkurrenter, nämligen gemenskapsglyfosatindustrin.
(68) Konsumenterna av produkten är jordbrukare. En liten höjning av priserna på ogräsbekämpningsmedel har en minimal effekt på deras lönsamhet eftersom produkten endast är av mindre betydelse för den totala odlingskostnaden och det finns andra leverantörer än Kina och andra produkter för samma ändamål.
(69) Av dessa skäl anser kommissionen att alla fördelar för gemenskapsindustrin till följd av införandet av åtgärder i hög grad uppväger eventuella marginella negativa effekter för de företag som framställer blandningar och för konsumenterna i fråga.
4. Konkurrensen i gemenskapen
(70) Kommissionen undersökte noga konkurrensen i gemenskapen. Det förefaller som om den förra patentinnehavarens andel av gemenskapsmarknaden var nästan 100 % fram till 1991. När de beslutade att gå in på glyfosatmarknaden hade de bägge tillverkarna som mål att uppnå en viss marknadsandel som de skulle vara tvungna att ta från den förra patentinnehavaren. De nya tillverkarna beaktade visserligen möjligheten av en ökad kinesisk import i sina prognoser men de förutsåg inte den kraftiga prisstegringen på den kinesiska importen och den lika kraftiga ökningen av importvolymen. Följden av detta är att även om dessa företag nu svarar för en ansenlig andel av gemenskapsindustrins sammanlagda produktionskapacitet hävdar de att de reviderar prognoserna för avkastningen på investeringarna och överväger om de skall vara kvar på denna växande marknad. Om inga åtgärder införs kommer de investeringar som nyligen gjorts inte längre att vara bärkraftiga och de nya tillverkarna kan komma att tvingas dra sig tillbaka från glyfosatmarknaden vilket skulle medföra betydande negativa effekter för sysselsättningen och för konkurrenssituationen i dess helhet.
(71) Om inga åtgärder införs är det dessutom möjligt att konkurrensen i gemenskapen begränsas till den förra patentinnehavaren och den kinesiska importen i den utsträckning den förra patentinnehavaren kan konkurrera med de mycket låga kinesiska priserna. Detta ligger inte i gemenskapens intresse, särskilt eftersom de bägge nya tillverkarna skulle säkerställa en effektivare konkurrens på gemenskapsmarknaden eftersom det skulle finnas fler aktörer på marknaden. På så sätt skulle ett större antal tillförlitliga leverantörer finnas tillgängliga för gemenskapskonsumenterna än om den kinesiska importen vore det enda alternativet till den förre patentinnehavarens produkter.
5. Slutsatser om gemenskapens intresse
(72) Med hänsyn till ökningstakten för importen från Kina, särskilt den stora ökningen mellan 1993 och undersökningsperioden, och exportörernas beteende på gemenskapsmarknaden, dvs. ett konstant och avsevärt underskridande av gemenskapsindustrins priser med ökade marknadsandelar som följd, finns det en möjlighet att denna utveckling kommer att fortsätta om inga åtgärder införs och därmed kommer den skada som vållats gemenskapsindustrin ytterligare att förvärras.
(73) Kommissionen anser att en ytterligare försämring av gemenskapsindustrins situation inte ligger i gemenskapens intresse eftersom detta troligen skulle leda till att betydande investeringar gick förlorade, särskilt för de nya tillverkarna. Detta skulle leda till ett minskat antal tillverkare i gemenskapen vilket i sin tur skulle medföra färre arbetstillfällen. Införandet av åtgärder skulle å andra sidan säkerställa att antalet konkurrerande företag på denna nya och växande marknad upprätthölls eller till och med ökade.
(74) Mot bakgrund av dessa faktorer drar kommissionen den slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte införa åtgärder. Det ligger därför i gemenskapens intresse att införa preliminära antidumpningstullar på import av glyfosat med ursprung i Kina.
H. PRELIMINÄR TULL
(75) Efter att ha fastställt att den dumpade importen i fråga vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada och att det ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder bör kommissionen tillse att de planerade åtgärderna är tillräckliga för att undanröja den skada som denna import vållat och att dessa åtgärder inte överskrider de konstaterade dumpningsmarginalerna.
(76) Industrin måste kunna öka sina priser och sin lönsamhet för att det skall vara möjligt att undanröja denna skada. I syfte att uppnå detta bör priset på den berörda produkten med ursprung i Kina ökas i motsvarande mån.
(77) Det produktslag som använts som referens för att fastställa tullsatsen var syra eftersom det är den gemensamma basen för alla former av glyfosfat som exporteras från Kina och tillverkas i gemenskapen. Syra svarar för 76 % av tillverkningskostnaden av den motsvarande mängden blandning. Därför anses en tull som grundar sig på syra vara representativ för alla olika former av glyfosat som importeras från Kina. Syra utgjorde dessutom 67 % av den volym som importerades från Kina under undersökningsperioden.
(78) Vid beräkningen av den nödvändiga prisökningen ansåg kommissionen att priserna på den dumpade importen skulle jämföras med gemenskapsindustrins produktionskostnad för syra jämte en rimlig vinst. En av de klagande gjorde gällande att kostnaderna hos ett närstående företag i Förenta staterna skulle tas med i produktionskostnaderna för syra, vilket inte beaktades på grund av bristande bevis för att dessa kostnader hänförde sig till produktionen av syra i gemenskapen. Även om ett normalt lönsamhetstal för blandningen uppgavs vara ungefär 15 % var kommissionen av den åsikten att en vinstmarginal på högst 5 % utgjorde en rimlig vinst eftersom glyfosat är en råvara som i teori säljs i bulk till mellanled som bär extrakostnaderna för blandning innan den säljs på marknaden till slutanvändare.
(79) På grundval av detta gjordes en jämförelse för undersökningsperioden mellan det vägda genomsnittliga exportpriset för detta produktionslag cif gemenskapens gräns, oförtullat, med avdrag för kostnader efter import, och gemenskapstillverkarnas vägda genomsnittliga produktionskostnad med tillägg av en vinstmarginal på 5 %.
Enligt denna jämförelse var skademarginalen 21,1 %.
(80) Eftersom skademarginalen är lägre än den konstaterade dumpningsmarginalen skall den preliminära dumpningsmarginalen grunda sig på den lägre nivån i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
På grundval av ovanstående skall en preliminär antidumpningstull på 21,1 % införas på import av glyfosat med ursprung i Kina.
I. SLUTBESTÄMMELSER
(81) I syfte att säkerställa en sund förvaltning bör en tidsfrist fastställas inom vilken de berörda parter som är kända kan lämna synpunkter och begära att bli hörda. Dessutom bör det anges att alla undersökningsresultat i samband med denna förordning är preliminära och kan komma att omprövas i samband med att kommissionen föreslår att en slutgiltig antidumpningstull skall införas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
1. Härmed införs en preliminär antidumpningstull på import av glyfosat som omfattas av KN-nummer ex 2931 00 80 (TARIC-nummer 2931 00 80*80) och ex 3808 30 27 (TARIC-nummer 3808 30 27*10) med ursprung i Kina.
2. Den preliminära antidumpningstullen skall vara 21,1 % på nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat.
3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser avseende tullar och andra tullformaliteter tillämpas.
4. Övergång av de produkter som avses i punkt 1 till fri omsättning i gemenskapen skall ske på villkor att en garanti motsvarande storleken på den preliminära tullen ställs.
Artikel2¶
I enlighet med artiklarna 20 och 21 i förordning (EG) nr 384/96 kan de berörda parterna skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande.
Artikel3¶
Om inte annat följer av artiklarna 7, 9, 10 och 14 i förordning (EG) nr 384/96 skall artikel 1 tillämpas för en period av sex månader såvida inte kommissionen förlänger dess giltighetstid eller rådet antar slutgiltiga åtgärder före utgången av denna period.
Artikel4¶
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 4 september 1997.
På kommissionens vägnar
Leon BRITTAN
Vice ordförande
(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.
(2) EGT L 317, 6.12.1996, s. 1.
(3) EGT C 266, 13.10.1995, s. 22.