Införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 2496/97 av den 11 december 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 345 , 16/12/1997 s. 0001 - 0011

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2496/97 av den 11 december 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artiklarna 9, 11 och 23 i denna,

med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med den rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Gällande åtgärder

(1) Genom förordning (EEG) nr 2200/90 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, nedan hade kallad Kina. Till följd av ett klagomål som ingivits av den europeiska industrin och kommissionens efterföljande undersökning konstaterade rådet i förordning (EEG) nr 1607/92 (3) att den gällande antidumpningstullen hade absorberats och införde genom att ändra förordning (EEG) nr 2200/90 en tilläggstull på import av kinesisk kisel på ett belopp som var lika stort som det ursprungliga tullbeloppet.

(2) Begäran om översyn

(2) Efter offentliggörandet i februari 1995 av ett meddelande om att de gällande åtgärderna snart skulle upphöra att gälla (4) mottog kommissionen en begäran om översyn ingiven av Comité de Liaison des Industries de Ferro-Alliages (C.L.I.F.A.) på fyra gemenskapsproducenters vägnar vilka enligt uppgift svarade för en betydande del av den sammanlagda produktionen av den berörda produkten inom gemenskapen. Denna begäran innehöll bevisning om att produkten med ursprung i Kina dumpades och att väsentlig skada sannolikt skulle bli följden om de befintliga åtgärderna upphörde att gälla. Bevisningen ansågs tillräcklig för att berättiga inledandet av en översyn.

(3) Den 27 juli 1995 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (5) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (nedan kallat "tillkännagivandet om inledande") att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas av förordning (EEG) nr 2200/90 om import till gemenskapen av kisel med ursprung i Kina och inledde en undersökning i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 3283/94 (6), som senare har upphävts och ersatts med förordning (EG) nr 384/96, nedan kallad "grundförordningen". Kommissionen beslutade också att på eget initiativ inleda en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.

3. Undersökning

(4) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande producenter och importörer som man visste var berörda av åtgärden liksom deras intresseorganisationer, exportlandets företrädare och de klagande gemenskapsproducenterna om att översynen hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande. Flera importörer och två organisationer som företräder användarindustrin lämnade sina synpunkter skriftligen. De gemenskapsproducenter och kinesiska exportörer som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

(5) Kommissionen sände frågeformulär i syfte att fastställa dumpning och skada till alla parter som man visste var berörda och mottog svar från fyra klagande gemenskapsproducenter och två importörer.

(6) Ingen kinesisk producent av den likadana produkten besvarade frågeformuläret. Flera kinesiska exportörer (handelsföretag) svarade inom den tidsfrist som bestäms i frågeformulären.

(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa dumpning och skada samt genomförde undersökningar på platsen hos följande företag:

a) Klagande gemenskapsproducenter

- Vereinigte Aluminium Werke AG, Bonn, Tyskland

- Ferroatlántica SL, Madrid, Spanien

- Pechiney Electrométallurgie, Paris, Frankrike

- Industria Elettrica Indel SpA, Belluno, Italien

b) Producenter i det jämförbara landet

- ELKEM A/S, Oslo/Kristiansand, Norge

- FESIL A/S, Trondheim, Norge

(8) Dumpningsundersökningen omfattade perioden från och med den 1 juli 1994 till och med den 30 juni 1995 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Skadeundersökningen omfattade perioden från och med 1992 till och med slutet av undersökningsperioden.

(9) De viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera införandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder utlämnades till alla berörda parter. Dessa parter fick också tid att lämna sina synpunkter på uppgifterna och de som så begärde hördes på nytt av kommissionen. De framförda synpunkterna beaktades i tillämpliga fall.

(10) På grund av förfarandets komplicerade natur och framför allt att exakta uppgifter måste fastställas avseende de producenter i det jämförbara landet som inte omfattades av undersökningen, kunde undersökningen inte slutföras inom den tidsfrist som anges i artikel 11.5 i grundförordningen.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(11) Den produkt som omfattas av detta förfarande är kisel framställd genom reduktion av kvarts i elektrougn i närvaro av olika kolhaltiga produkter. Produkten marknadsförs i form av stycken, granulat eller i pulverform i enlighet med internationellt godtagna tekniska specifikationer vad gäller renheten. Med stöd av specifikationerna kan kiseln kvalitetsklassificeras för olika slutanvändningsmål, nämligen framställning av silikoner ("kemiskt ren produkt") samt framställning av primäraluminium och sekundäraluminium. Innehållet av kisel är mindre än 99,99 viktprocent. Kisel av det här slaget klassificerades under undersökningsperioden enligt KN-nummer 2804 69 00.

Kisel med högre renhetsgrad, som innehåller minst 99,99 viktprocent kisel, och som i huvudsak används vid tillverkning av elektroniska halvledare, omfattas av ett annat KN-nummer och berörs inte av detta förfarande.

2. Likadan produkt

(12) Samma internationella tekniska specifikationer tillämpas på den importerade produkt som avses i klagomålet och på den kisel som produceras i gemenskapen. Trots vissa olikheter mellan den kinesiska produkten och gemenskapsprodukten vad gäller renhet och dimensioner är deras fysiska egenskaper och användningsområden i huvudsak desamma och detta gäller även den kisel som produceras och säljs på hemmamarknaden i det analoga landet (Norge). Gemenskapsprodukten och den importerade produkten är därför likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING

1. Jämförbart land

(13) Eftersom Kina är ett land som inte har marknadsekonomi fastställde kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen på grundval av uppgifter som inhämtats från producenter i ett tredje land med marknadsekonomi ("det jämförbara landet"). Vid den ursprungliga undersökningen fastställdes normalvärdet på grundval av de priser som betalades i gemenskapen.

(14) I tillkännagivandet om inledande av översynen uppgav kommissionen att Norge skulle väljas som ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet. Detta preliminära val var grundat på uppgifter som lämnats i begäran om översyn, i vilken det uppgavs att de norska producenterna av den berörda produkten var bland de mest avancerade på världsmarknaden både vad gäller kostnadsstruktur och produktionsteknik, vilket skulle möjliggöra en skälig bedömning av normalvärdet för den berörda produkten.

(15) Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på valet. Exportörerna motsatte sig valet. Deras invändningar gjordes emellertid först efter det att den tidsfrist som utsatts i tillkännagivandet om inledande hade löpt ut. Exportörerna föreslog Estland som ett alternativt jämförbart land och påstod felaktigt att detta land hade varit det jämförbara landet vid den ursprungliga undersökningen. Ingen bevisning om den estländska produktionens representativitet mottogs emellertid. Andra parter förnekade till och med i samband med att de hördes att det fanns någon produktion i Estland. Enligt dem visar Eurostats statistik endast den omlastade exporten med ursprung i andra länder. Rumänien och Brasilien föreslogs också som jämförbara länder, men ingen bevisning lämnades för att motivera varför ett av dessa länder skulle vara ett lämpligare analogt land än Norge.

(16) Under undersökningens gång bekräftade kommissionen att Norge var ett av de viktigaste och mest effektiva kiselproducerande länderna i världen. Norge har låga energikostnader, och detta är ett viktigt faktum, eftersom energikostnaderna står för en stor del av kostnaden för framställning av kisel. Dessutom har de norska producenterna god tillgång till råvaror och goda exportvillkor, eftersom fabrikerna i allmänhet är belägna i industrihamnar. Vidare liknar den norska produktionsprocessen den som nu används i Kina, och det faktum att det finns två viktiga importkonkurrerande producenter borgar för normala marknadsvillkor. De två samarbetsvilliga norska producenternas försäljning av kisel på hemmamarknaden under undersökningsperioden var dessutom betydande, eftersom den motsvarade mer än 5 % av exporten från Kina till gemenskapen.

(17) Mot bakgrund av vad som sagts ovan ansågs det lämpligt och skäligt att välja Norge som det jämförbara landet för fastställande av normalvärdet för exporten från Kina till gemenskapen.

2. Normalvärde

(18) Vad gäller fastställande av normalvärde fastslog kommissionen att de norska producenternas försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden av kisel liknande den som exporterades från Kina utgjorde mer än 5 % av volymen av de berörda produkter som såldes på export till gemenskapen och således var representativa, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(19) I enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen undersökte kommissionen därefter, genom att göra en bedömning av andelen försäljning som skett med vinst, huruvida försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden hade skett vid normal handel. Bedömningen visade att mer än 20 % av försäljningsvolymen hade sålts till priser som var lägre än den genomsnittliga kostnaden. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats för endast den återstående försäljningen som skett med vinst, eftersom volymen för dessa överskred 10 % av denna försäljning. Normalvärdet fastställdes på nivån fob norska gränsen.

3. Exportpris

(20) Fem företag som exporterar den berörda produkten från Kina besvarade det av kommissionen utsända frågeformuläret. Samtliga företag företräddes av China Chamber of Commerce for Import and Export of Metals, Minerals & Chemicals (CCCMC). På grund av de knapphändiga och bristfälliga svaren var det endast få uppgifter som kunde användas. Svaren innehöll framför allt inte någon bevisning om att all försäljning av den berörda produkten till gemenskapen hade rapporterats. De hänvisade inte heller till det faktum att en del av de största gemenskapsimportörerna kunde vara exportörerna närstående genom att de ingick i det statligt kontrollerade import- och exportnätet "Minemetals". Av den anledningen måste slutsatserna om exportpriserna, i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, i allmänhet baseras på tillgängliga uppgifter. I detta sammanhang övervägdes om exportpriset för den berörda produkten, i avsaknad av annan information, kunde baseras på Eurostats importstatistik. När tillförlitligheten hos denna statistik undersöktes noterade kommissionen att de uppgifter som avsåg KN-nummer 2804 69 00 endast omfattade kisel. Dessutom var det enligt tillgängliga uppgifter inte några större skillnader i egenskaperna hos den kisel som exporterades från Kina under undersökningsperioden, varför ett genomsnittligt pris ansågs tillräckligt exakt i detta fall.

(21) Det fastslogs därför att den rimligaste grunden för fastställande av exportpriset var importvärdet cif enligt Eurostats statistik avseende det ifrågavarande KN-numret och motsvarande statistik för Österrike, Finland och Sverige före dessa länders anslutning till gemenskapen.

4. Jämförelse

(22) I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justerades emellertid normalvärdet och exportpriset med beaktande av olikheterna i de faktorer som påståtts och på tillfredsställande grund konstaterats kunna påverka prisernas jämförbarhet. Normalvärdet justerades för att beakta en olikhet i handelsled jämfört med den kinesiska försäljningen på export, eftersom den norska försäljningen på hemmamarknaden i allmänhet sker direkt till de slutliga användarna. Justeringar gjordes också för transport- och försäkringskostnader, varvid de motsvarande kostnaderna fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter i de kinesiska exportörernas svar på frågeformuläret, och exportpriset uttrycktes sålunda på nivån fob kinesiska gränsen.

5. Dumpningsmarginal

(23) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet (fob norska gränsen) med det vägda genomsnittliga exportpriset (fob kinesiska gränsen).

(24) En jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset enligt ovan visade att det förelåg dumpning och att dumpningsmarginalen var lika med det belopp med vilket normalvärdet överskred priset vid export till gemenskapen.

Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av exportpriset cif fritt gemenskapens gräns, uppgick till 68,1 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(25) Kommissionen prövade huruvida de gemenskapsproducenter som stödde begäran om översyn och som samarbetade vid undersökningen svarade för en betydande del av gemenskapens sammanlagda produktion av produkten, enligt artikel 4.1 i grundförordningen. Det konstaterades då att de fyra producenter som samarbetade vid översynen stod för nästan hela gemenskapens sammanlagda produktion. Slutsatsen var alltså att de fyra samarbetsvilliga producenterna i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen utgjorde gemenskapsindustrin.

E. SKADA

1. Förbrukning på gemenskapsmarknaden

(26) Den synliga förbrukningen (EU med 15 medlemsstater) av kisel på gemenskapsmarknaden (baserat på svaren i frågeformulären, uppgifter från Eurostat och den marknadsinformation som är tiligänglig för kommissionen) ökade från cirka 195 000 ton till cirka 256 000 ton, dvs. en ökning med cirka 32 % mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden.

2. Den dumpade importens volym och marknadsandel

(27) Det bör påpekas att kinesiska exportörer år 1992 hade absorberat den gällande antidumpningstullen (se punkt 1). I samband med denna undersökning har det fastställts att mängden dumpad import till gemenskapen av kisel med ursprung i Kina mätt i metriska ton minskade betydligt efter införandet av denna ytterligare antidumpningstull (antiabsorptionstull) 1992. Importen återhämtade sig emellertid senare och en ökning med 171 % konstaterades under perioden 1993 P1994 liksom en ökning med 13,5 % under perioden från och med 1994 till och med slutet av undersökningsperioden. Importvolymen av produkter med ursprung i Kina avsedda för försäljning i gemenskapen ökade således med 37 % mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden. Dessa slutsatser motsäger påståendena om att införandet av ytterligare antidumpningsåtgärder skulle ha lett till att kinesisk kisel uteslutits från gemenskapsmarknaden.

(28) Den beräknade marknadsandelen för denna import till gemenskapsmarknaden, baserat på den synliga förbrukningen, ökade från 3,7 % 1992 till 3,8 % under undersökningsperioden, dvs. med 3 %.

3. Priser på den dumpade importen

(29) I enlighet med vad som anges i punkterna 20 och 21 tvingades kommissionen på grund av de kinesiska exportörernas knapphändiga och bristfälliga svar på frågeformulären att fastställa exportpriset på grundval av statistiska uppgifter (Eurostat och österrikisk, finsk och svensk nationell statistik). Undersökningen har visat att de kinesiska priserna, före tull, steg med 12,5 % år 1993 efter översynen 1992. Från 1994 till slutet av undersökningsperioden sjönk de åter till nära 1992 års nivå. Mellan 1992, då de ytterligare antidumpningsåtgärderna infördes, och slutet av undersökningsperioden ökade dessa priser endast med 4 %.

(30) Kommissionen jämförde också priserna för importen från Kina med gemenskapsproducenternas priser för att fastställa huruvida de förra underskred de senare. I detta syfte fastställdes först vilken i gemenskapen producerad kisel (standardkvalitet använd vid aluminiumframställning) som motsvarade den importerade kinesiska produkten vad gäller specifikationer och användningsområden. Eftersom alla importerade kinesiska produkter är av standardkvalitet jämfördes priserna endast med den i gemenskapen producerade produkt som var av standardkvalitet. Producenternas vägda genomsnittliga försäljningspriser fritt fabrik inom gemenskapen jämfördes därefter med de vägda genomsnittliga importpriserna för den kinesiska produkten, justerade till nettonivån fritt lager inom gemenskapen, tullen betald, i samma handelsled. I samband med denna analys undersöktes de fyra viktigaste marknaderna (Tyskland, Förenade kungariket, Frankrike och Italien).

(31) På ovanstående grund konstaterades att priserna för importen från Kina inte underskred gemenskapsproducenternas priser under undersökningsperioden. En undersökning av de faktiska priser som togs ut vid återförsäljning till den första icke närstående köparen av kinesisk kisel av en större oberoende importör som representerade 11 % av den sammanlagda importen från Kina och som samarbetade vid undersökningen framkom att dessa priser var cirka 7 % lägre än gemenskapsindustrins motsvarande priser. Dessutom är det viktigt att påpeka att en fast antidumpningstull på 396 ecu per ton, motsvarande 51 % av priset cif tillämpades på gemenskapsmarknaden. Följaktligen skulle ett prisunderskridande motsvarande inte mindre än 30 % bli följden om dessa åtgärder skulle upphöra att gälla.

4. Gemenskapsindustrins situation

a) Allmänt

(32) Flera berörda parter har påpekat att gemenskapsindustrin inte längre vållas någon skada, eftersom efterfrågan på kisel har förändrats sedan slutet av undersökningsperioden vilket lett till ett utbudsunderskott och en väsentlig prisökning.

Det bör påpekas att gemenskapens institutioner i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen normalt baserar sin analys av dumpning och skada på den situation som råder under undersökningsperioden. Ett sådant tillvägagångssätt berättigas av att den exakta verkan av en sådan utveckling såsom nämns ovan endast kan fastställas inom ramen för en riktigt genomförd undersökning vid vilken alla berörda parter kan framföra sina synpunkter och där de uppgifter som lämnas kan kontrolleras och analyseras.

(33) I det nu aktuella fallet motiveras gemenskapens tillvägagångssätt av de snabba förändringarna på marknaden för kisel och av att det inte går att dra några slutsatser om dessa påstådda prisfluktuationer utan undersökning.

(34) Kommissionen beaktade följande ekonomiska faktorer när det gällde att fastställa situationen för gemenskapsindustrin:

b) Produktion

(35) Produktionen i gemenskapen ökade från cirka 98 000 ton till cirka 122 000 ton mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden, en ökning med 24,1 %. Produktionssiffrorna för denna period visar en nedgång 1993 ( P 1,2 %) och därefter en allmän ökning till följd av en positiv prognos på världsmarknaden. Två av de gemenskapsproducenter som deltog vid den första undersökningen upphörde med sin verksamhet 1992, medan en annan lade om verksamheten vid en produktionsanläggning i Spanien 1993. Övriga gemenskapsproducenters produktion har förblivit stabil eller ökat något.

c) Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(36) Gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade med 5 % mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden. Detta beror framför allt på omläggningen av verksamheten i Spanien. Mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden ökade dessutom kapacitetsutnyttjandet med 18 % av samma skäl.

d) Lager

(37) De snabba förändringarna på marknaden och gemenskapsindustrins förväntningar beträffande gemenskapsmarknadens troliga utveckling framgår av tendenserna för lagerhållningen. Gemenskapsindustrins lager ökade med ungefär 47 % under perioden 1992 till slutet av undersökningsperioden, från cirka 11 600 ton till cirka 17 000 ton.

e) Försäljning

(38) Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden ökade från cirka 80 800 ton 1992 till cirka 111 200 ton vid slutet av undersökningsperioden, en ökning på 37,6 % under hela undersökningsperioden.

f) Marknadsandel

(39) Ökningen av försäljningsvolymen ledde till en liten ökning av marknadsandelen från 39,8 % 1992 till 41,1 % av marknaden under undersökningsperioden.

g) Genomsnittliga försäljningspriser och prisutveckling

(40) Gemenskapsindustrins priser steg med 3 % sedan ytterligare antidumpningstullar införts på import av varor med ursprung i Kina. Under perioden 1993 P1994 sjönk de emellertid med 3 %. Under hela den avsedda perioden ökade gemenskapsindustrins försäljningspris med 2 %.

h) Lönsamhet

(41) Mellan 1992 och 1993 registrerade gemenskapsindustrin en sammanlagd vägd genomsnittlig förlust på 21,7 % respektive 22 % vad gäller försäljning av kisel på gemenskapsmarknaden. Omläggningen av verksamheten vid en anläggning i Spanien och en svagt uppåtgående trend vad gäller marknadspriserna lyckades inte föra gemenskapsindustrin ut ur en förlustbringande situation under 1993 och 1994. Under hela undersökningsperioden registrerade gemenskapsindustrin en vägd genomsnittlig förlust på 13,4 %.

(42) De vägda genomsnittliga förlusterna mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden minskade med 38 %. Trots detta har gemenskapens kiselindustri inte gjort några vinster alls under de senaste tio åren.

i) Sysselsättning

(43) Situationen på arbetsmarknaden försämrades konstant mellan 1992 och 1994, eftersom gemenskapsindustrins sammanlagda arbetsstyrka minskade med 7 %.

5. Slutsats

(44) Sedan åtgärderna införts förbättrade gemenskapsindustrin sin ställning vad gäller produktion, kapacitetsutnyttjande och försäljning. Det bör dock påpekas att kapaciteten och marknadsandelen har stagnerat. Gemenskapsindustrin var oförmögen att höja sina priser till en tillräcklig nivå också sedan dessa åtgärder hade införts, eftersom kineserna fortsatte att sänka sina priser. Till följd av den väsentligt ökade lagervolymen, förlusten av arbetstillfällen och de ackumulerade nya ekonomiska förlusterna, dras dessutom slutsatsen att gemenskapsindustrin fortfarande vållas väsentlig skada enligt artikel 3.1 i grundförordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

(45) Kommissionen undersökte huruvida den skada som vållades gemenskapsindustrin orsakades av dumpad import från Kina och huruvida andra faktorer hade orsakat eller bidragit till denna skada.

1. Den dumpade importens verkan

(46) Den kisel som produceras av gemenskapen och den kisel som importeras från Kina konkurrerar direkt med varandra, särskilt vad gäller priserna. Detta förklaras av att det inte är någon väsentlig skillnad i kvalitet mellan den importerade produkten och den produkt som produceras i gemenskapen. Den importerade produkten hade samma kunder, nämligen aluminiumsmältningsindustrin, som målgrupp.

(47) Eftersom kisel är en råvara är marknaden för denna mycket priskänslig, och följaktligen har de låga priser som tillämpas av vissa säljare en allmän negativ inverkan på marknaden. Undersökningen har visat att de kinesiska priserna, före tull, hade stigit med 12,5% år 1993 efter översynen av åtgärderna 1992. Från 1994 och fram till slutet av undersökningsperioden sjönk de emellertid nästan ända ner till 1992 års nivå.

Mellan 1992 (se punkt 29}, det år då de ytterligare antidumpningsåtgärderna infördes, och fram till undersökningsperiodens slut steg dessa priser endast med 4 %. Deras nivå hade alltså en klart negativ inverkan på priset på kisel på gemenskapsmarknaden.

(48) En analys av perioden mellan 1993 och slutet av undersökningsperioden visar dessutom att de kinesiska priserna föll med 7 % medan priserna på gemenskapsmarknaden steg med 3 %. Detta faktum visar att de kinesiska exportörerna har kapacitet att delvis absorbera de gällande antidumpningstullarnas inverkan.

(49) Gemenskapsindustrin försökte höja sina priser 1993, men var tvungen att följa den kinesiska prispolitiken. Under 1994 försökte gemenskapsindustrin därför minska sina ekonomiska förluster genom att sänka priserna och försöka förbättra försäljningen.

(50) På grund av det pristryck som importen från Kina utövar och trots den ökade förbrukningen av kisel på gemenskapsmarknaden gjorde gemenskapsindustrin fortfarande förluster eller lyckades nätt och jämnt täcka sina produktionskostnader.

(51) De kinesiska exportörerna menade att gemenskapsindustrin inte vållas någon skada och sannolikt inte kommer att vållas någon återkommande skada av importen från Kina, eftersom gemenskapsindustrin har ökat sin produktion av kisel, framför allt sedan 1992.

(52) Såsom nämnts tidigare (se punkt 35) ökade gemenskapsindustrin emellertid sin egen produktion mellan 1992 och slutet av undersökningsperioden med 24,1 %, medan marknaden växte med 32 % (se punkt 26). Samtidigt ökade gemenskapsindustrins lager med 46,6 % (se punkt 37). Tack vare en gynnsam situation på marknaden räknade gemenskapsindustrin med att öka sin försäljning. Men i stället för att följa de pressade priser som dikterades av de kinesiska importprodukterna, som alltjämt fördes in på gemenskapsmarknaden till låga priser före antidumpningstull, tvingades gemenskapsindustrin öka sina lager.

(53) Slutsatsen är alltså att den dumpade importen från Kina utövat ett klart tryck på marknadspriset i gemenskapen och att den har bidragit till gemenskapsindustrins dåliga ekonomiska situation.

2. Andra faktorers inverkan

(54) Kisel importerades från andra kiselproducerande länder än Kina under perioden från 1992 och fram till undersökningsperiodens slut. Marknadsandelen för importen från Norge (beräknad på grundval av siffrorna för den synliga förbrukningen i punkt 26 ovan) ökade från 22,1 % 1992 till 27,7 % vid slutet av undersökningsperioden. Importen från Brasilien minskade under samma period från 10,4 % till 7,3 %. Samma situation rådde för de båda andra viktiga exportörerna av kisel till gemenskapen, Sydafrika och Australien. Importen från de länderna föll från 14,8 % till 9,2 % respektive från 4,1 % till 3 %.

(55) De kinesiska exportörerna hävdade att kisel från Ryssland och Ukraina också kan ha vållat gemenskapsindustrin skada. Kommissionen anser emellertid att kisel från Ryssland och Ukraina kvalitetsmässigt inte kan jämföras med den europeiska eller kinesiska kiseln. Den standardkvalitet som exporteras av Kina innehåller 0,5 % järn medan den ryska och ukrainska produkten innehåller 0,8 P1,0 %. De ovannämnda importerade produkterna måste genomgå en särskild behandling innan de är jämförbara med den europeiska och den kinesiska produkten.

Det fastslogs att antidumpningsåtgärder inte tillämpas i Amerikas förenta stater vad gäller kisel med ursprung i Ryssland, eftersom dessa produkter måste behandlas och renas innan de används i aluminiumsmältningsindustrin.

(56) Kommissionen granskade dessutom Eurostats importstatistik och fann att importen från Ryssland och Ukraina inte sker regelbundet. 1992 förekom ingen import från Ryssland och Ukraina. Enligt marknadsinformationen är den nuvarande produktionskapaciteten i de båda länderna begränsad till 100 000 ton om året. Det är därför osannolikt att avsevärda kvantiteter skulle kunna transporteras från Ryssland och Ukraina.

(57) Det fastställdes slutligen att Sydafrikas marknadsandel minskade beroende på produktionsproblem medan Norges marknadsandel ökade, dock med det högsta priset cif enligt Eurostat.

(58) Inga andra faktorer som skulle kunna påverka gemenskapsindustrin negativt hittades.

3. Slutsats

(59) Mot bakgrund av att den produkt som erbjuds genom liknande försäljningskanaler i gemenskapen har en enkel produktionsprocess och är en fullt utvecklad och enkel produkt och att marknaden är öppen, anser kommissionen att den kinesiska politiken med låga priser på import i hög grad har påverkat gemenskapsindustrins situation negativt.

Även om en del av importen från andra länder kan ha bidragit till gemenskapsindustrins negativa situation, måste slutsatsen bli att den prisblockering som blivit följden av importen från Kina, sedd för sig, utan tvivel har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

G. FORTSATT DUMPNING/SKADA

1. Allmänt

(60) Exportörerna hävdade att det för att fastställa huruvida det är sannolikt att dumpningen och skadan kommer att fortsätta är nödvändigt att analysera utvecklingen på marknaden under perioden mellan 1988 och slutet av undersökningsperioden.

(61) Kommissionen undersökte därför importnivån i gemenskapen med 15 medlemsstater under en fyraårsperiod, särskilt efter införandet av de ytterligare antidumpningsåtgärderna till följd av absorptionen. Denna period kan anses vara tillräckligt lång för att fastställa tendenserna för skadeindikatorer i antidumpningsundersökningar.

2. Kinas ställning på världsmarknaden

(62) Tidigare erfarenheter och den nuvarande situationen visar att den kinesiska industrin har fortsatt att exportera kisel till gemenskapen till dumpade priser. En antidumpningsundersökning som utfördes av myndigheterna i Förenta staterna 1991 visade att exporten från Kina skedde till dumpade priser, varför antidumpningstullar på 134 % infördes. Exporten från Kina till Förenta staterna minskade avsevärt efter det att dessa åtgärder hade införts.

(63) Kina är den absolut största leverantören av kisel i världen. År 1994 var exporten från Kina cirka 116 000 ton. Merparten av denna export går till Japan som köpte 83 763 ton eller cirka 72 % av den sammanlagda exporten från Kina 1994. Fram till 1993 hade den kinesiska försäljningen till övriga asiatiska länder ökat markant, medan försäljningen till den amerikanska marknaden hölls nere till följd av de sedan 1991 tillämpade antidumpningstullarna. Försäljningen till gemenskapen återhämtade sig 1994 trots att antidumpningstullar fortfarande togs ut.

(64) Exporten av kisel från Kina till Japan stagnerade 1993 och 1994, då den uppgick till totalt 86 400 ton respektive 82 600 ton. Samma situation gällde i Australien. Exporten från Kina till Sydkorea minskade under samma period. Av allt som sagts ovan framgår att såväl den japanska som övriga asiatiska länders marknader är mättade, en slutsats som bekräftas av att exportvolymen till Kinas största kunder dvs. Japan, Sydkorea och Australien, visade en markant uppgång fram till 1993, medan den har stått still sedan dess.

3. Kinas produktionskapacitet

(65) Exportörerna hävdade att många kinesiska fabriker har lagts ned och att produktionskapaciteten i Kina har minskat. Dessutom skulle en ökad inhemsk förbrukning av kisel i Kina leda till att mindre kvantiteter är tillgängliga för export. Samma exportörer menade att ökad efterfrågan förväntas i gemenskapen vid slutet av 1990-talet och att gemenskapsindustrin därför inte kommer att ha kapacitet att tillhandahålla tillräckliga mängder.

(66) Enligt marknadsinformationen minskade den kinesiska produktionen av kisel från 450 000 ton år 1989 till 250 000 ton år 1994. Så snart de åtgärder som tillämpas i gemenskapen och i Förenta staterna upphör att gälla kommer kineserna sannolikt att ändra produktionsinriktningen från andra legeringar till kisel och uppnå samma höga produktionsnivåer som vid den tidigare exporten till gemenskapen.

4. Sannolikhet för fortsatt dumpning

(67) När det gäller dumpningen bör det påpekas att importen av den berörda produkten med ursprung i Kina fortsatte att ske till dumpade priser under undersökningsperioden, på den nivå som fastställdes vid den år 1992 genomförda undersökningen av huruvida den ursprungliga tullsatsen hade absorberats. Priserna på importen från Kina till Österrike, Sverige och Finland strax före dessa länders anslutning till gemenskapen var också låga och sannolikt dumpade. Det anses därför mycket troligt att detta, om åtgärderna upphörde att gälla, troligtvis skulle leda till fortsatt dumpning enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

5. Sannolikhet för fortsatt skada

(68) Importen från Kina fortsatte att ske till låga priser och att hålla nere gemenskapens priser på kisel även efter införandet av den ytterligare antidumpningstullen. Priserna på import från Kina var de lägsta på gemenskapsmarknaden under perioden från 1992 till slutet av undersökningsperioden. Även om de utgör en liten procentandel av gemenskapsförbrukningen har de väsentligen påverkat den nedåtgående pristrenden. Om åtgärderna i form av ett fast belopp på 396 ecu per ton skulle upphöra att gälla skulle följden bli ett prisunderskridande på 30 %.

(69) Mot bakgrund av den för närvarande mycket stora produktionskapaciteten i Kina och de höga antidumpningstullarna i Förenta staterna är det dessutom mycket troligt att kineserna kommer att försöka öka sin försäljning på gemenskapsmarknaden till mycket låga priser om åtgärderna upphör att gälla, vilket kommer att leda till en förstärkning av pristrycket på gemenskapsmarknaden och därmed ökad skada för gemenskapsindustrin.

Trenden för importer till Sverige och Finland före och efter dessa länders anslutning till gemenskapen bekräftar att en sådan utveckling är sannolik. Under perioden juli Pdecember 1994 importerade Sverige 493 ton, i motsats till under perioden januari Pjuni 1995, då ingen import från Kina rapporterades. Samma situation rådde i Finland där 2 097 ton importerades från Kina under det sista halvåret 1994 medan ingen import rapporterades under det första halvåret 1995. Det är uppenbart att volymen av import från Kina är starkt beroende av förekomsten eller frånvaron av antidumpningsåtgärder. Slutsatsen är alltså att den skada som gemenskapsindustrin vållas åtminstone kommer att fortsätta om de gällande antidumpningstullarna får upphöra att gälla.

6. Slutsats

(70) Mot bakgrund av ovanstående anses det därför att de kinesiska exportörerna skulle fortsätta att exportera till gemenskapsmarknaden till mycket låga priser om de nu gällande antidumpningsåtgärderna upphörde. Detta skulle leda till fortsatt sänkta priser på gemenskapsmarknaden vilket i sin tur skulle vålla gemenskapsindustrin ytterligare skada.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänt

(71) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen, på grundval av all bevisning som lämnats, huruvida det med säkerhet skulle kunna fastslås att det inte låg i gemenskapens intresse att fortsätta att tillämpa åtgärderna.

I detta syfte beaktade kommissionen de gällande åtgärdernas och andra eventuella åtgärders verkan samt följderna för alla inblandade parter av att inte vidta åtgärder.

2. Konsekvenser för gemenskapsindustrin

(72) Syftet med antidumpningsåtgärder är att åtgärda orättvis handelspraxis som har en skadlig verkan på en gemenskapsindustri. En sådan åtgärd bör leda till återupprättandet av en situation där det råder effektiv konkurrens, vilket i sig är av intresse för samtliga aktörer i gemenskapen.

(73) Inom ramen för denna undersökning har det fastställts att gemenskapsindustrin alltjämt vållas skada och att det är synnerligen troligt att gemenskapsindustrins osäkra ekonomiska situation kommer att förvärras ytterligare utan en fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna för att kompensera verkan av den dumpade importen. Hela gemenskapsindustrins existens kan således till sist komma att riskeras. Två företag som deltog vid den tidigare undersökningen finns inte längre kvar. Kommissionen anser också att med färre producenter på gemenskapsmarknaden kan konkurrensen komma att minska i motsvarande grad.

(74) På grundval av de fakta som har fastställts är det skäligt att anta att om åtgärderna tillåts upphöra att gälla kommer följden att bli ytterligare nedläggningar av fabriker och förlorade arbetstillfällen utöver de fall som redan har inträffat.

(75) När kommissionen undersökte gemenskapens intresse i förhållande till gemenskapsindustrins var den tvungen att ta hänsyn till den framtida utvecklingen. Av de internationella framtidsprognoserna för kiselindustrin framgår att det är rimligt att anta att förbrukningen av produkten i fråga kan komma att öka med cirka 5 % per år.

(76) Den nu pågående omstruktureringen av gemenskapsindustrin visar dessutom att denna ännu inte är beredd att överge denna del av produktionen, och åtgärder mot de negativa verkningarna av den dumpade importen är därför nödvändiga.

3. Konsekvenser för användarna

(77) Ingen enskild användare lämnade några dokumenterade uppgifter under den pågående undersökningen. En gemenskapsanvändarorganisation och två nationella användarorganisationer lämnade uppgifter med begäran om att åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(78) En organisation av aluminiumproducenter i Förenade kungariket hävdade att kvaliteten på den kisel som importeras från Kina berättigade ett lägre pris än priset för samma produkt från andra länder. Ingen bevisning till stöd för detta påstående lämnades. Dessutom fastställdes det varken vid den ursprungliga eller vid den nuvarande undersökningen att det förelåg en väsentlig skillnad i kvalitet som berättigade olika prissättning mellan den kinesiska kiseln och kiseln från andra källor. Kravet måste alltså avslås.

(79) Samma organisation menade också att konkurrenssituationen på den internationella marknaden för de aluminiumprodukter som produceras i gemenskapen skadas av de införda antidumpningsåtgärderna. Det fastställdes emellertid att den kisel som används, vid produktionen i gemenskapen av aluminium avsedd för export får införas tullfritt till gemenskapen enligt förfarandet för aktiv förädling. Detta påstående avvisades därför.

(80) En användare hävdade att det strider mot gemenskapens intresse att fortsätta att tillämpa antidumpningstullar på import av kisel från Kina, eftersom gemenskapsindustrin inte är i stånd att förse gemenskapsmarknaden med tillräckliga kvantiteter. Det ansågs att, eftersom det fanns andra leverantörer utanför gemenskapens marknad var risken för ett allmänt utbudsunderskott mycket liten.

(81) Vad beträffar konkurrensen på gemenskapsmarknaden har användarindustrierna och andra ekonomiska aktörer alltid dragit fördel av att det funnits ett stort urval av konkurrenter på marknaden, eftersom gemenskapsindustrin, även om den utnyttjade sin fulla produktionskapacitet, endast skulle kunna tillgodose cirka 50 % av efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

Import från tredje land kommer därför alltid att vara nödvändig. Efter införandet av antidumpningsåtgärder skulle de kinesiska producenterna kunna öka sin export till gemenskapen till rimliga priser. De enda antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av kisel till gemenskapen är de som tillämpas på import med ursprung i Kina och Brasilien.

(82) De gällande åtgärdernas inverkan på aluminiumsmältningsindustriernas produktionskostnader granskades särskilt. Denna analys visade att 5,5, P6 viktprocent, kisel behövs för att producera aluminium 226 och 231, som utgör 50 % av den sammanlagda aluminiumproduktionen. Värdet på den kisel som används vid produktionen uppgår till 5,2 % av den samlade kostnaden för framställning av aluminium. De gällande åtgärdernas inverkan på priset för en aluminiumlegering som endast innehöll kisel från Kina uppgår till 1,7 %. Detta är en relativt liten del av den sammanlagda produktionskostnaden, vilket leder till slutsatsen att konsekvenserna för användarna av de gällande antidumpningsåtgärderna förblir mycket begränsade.

4. Konsekvenser för importörerna

(83) Endast ett begränsat antal importörer lämnade synpunkter beträffande gemenskapens intresse till kommissionen. En av dessa samarbetade vid fastställandet av dumpning och skada.

(84) Ett företag i Förenade kungariket som inte längre importerar den berörda produkten förklarade att de priser fob som tas ut av de kinesiska exportörerna är sådana att de i sig leder till endast något lägre priser.

Företaget hävdade vidare att en prisökning på mer än 300 pund sterling per ton hade inträffat sedan åtgärderna infördes. Dessutom framhölls det att införandet av åtgärderna hade medfört få fördelar för gemenskapsindustrin, eftersom gemenskapsmarknadens största leverantörer är Norge och Sydafrika. Dessa länder påstods ha utnyttjat antidumpningsåtgärderna mot importen från Kina för att skaffa sig en dominerande ställning på den brittiska marknaden.

Det bör påpekas att en vägd genomsnittlig ökning på endast 9,8 % av alla importer av kisel till gemenskapsmarknaden registrerades under perioden efter införandet av de ytterligare antidumpningsåtgärderna och fram till undersökningsperioden. Dessutom höjde gemenskapsindustrin sina priser med 2 % under samma period (punkt 40). Det har redan fastställts (punkt 57) att Sydafrikas marknadsandel minskade på grund av produktionsproblem, medan Norge ökade sin marknadsandel, dock med de högsta priserna cif enligt Eurostat.

Dessa påståenden måste avvisas.

5. Konsekvenser för konkurrensen

(85) Kommissionen undersökte vad gäller konkurrensen på gemenskapsmarknaden huruvida de gällande åtgärderna och en fortsatt tillämpning av dessa skulle kunna ha en negativ inverkan på den effektiva konkurrensen. Först av allt bör det påpekas att kisel från Kina fortfarande är tillgänglig på gemenskapsmarknaden efter fem års tillämpning av antidumpningsåtgärder. Andra exportörer ökade sin närvaro på marknaden. Kommissionen drog således slutsatsen att det inte förefaller realistiskt att förutse något akut utbudsunderskott på marknaden för kisel och inte heller någon negativ inverkan på den effektiva konkurrensen.

6. Slutsats om gemenskapens intresse

(86) På grundval av vad som sagts ovan, särskilt efter att ha granskat de argument som har framförts av gemenskapsindustrin, gemenskapsindustrin i senare led i produktionskedjan och importörerna av den berörda produkten, fastslås att det på det hela taget ligger i gemenskapens allmänna intresse att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på kisel med ursprung i Kina inte tillåts upphöra att gälla.

I. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(87) Under undersökningsperioden fastställdes det att avkastningen på försäljningen av den berörda produkten var negativ, eftersom de försäljningspriser som togs ut av gemenskapsindustrin var lägre än den kontrollerade produktionskostnaden.

(88) För att uppnå en icke-skadevållande referensnivå för exportpriserna fastställde kommissionen först gemenskapsindustrins faktiska produktionskostnad. När det gäller vilken vinstnivå som är skälig hävdade en gemenskapsproducent att en vinst på försäljningen på minst 7,5 % före skatt krävdes för att denna producent skulle kunna behålla sin konkurrenskraft. Kommissionen använde en procentsats på 6,5 % av omsättningen, vilket anses vara tillräckligt då det rör sig om en fullt utvecklad produkt för vilken endast små investeringar i forskning och utveckling samt produktionsutrustning är nödvändiga.

(89) Priset fastställdes genom att en vinst av 6,5 % lades till gemenskapsindustrins genomsnittliga produktionskostnad, och vederbörlig hänsyn togs till olikheterna i handelsled mellan importen och gemenskapsindustrins försäljning.

(90) På grundval av detta fastställdes skademarginalen, varvid hänsyn togs till de kinesiska cif priserna (Eurostatdata), och den uppgick till 49 % av priset cif på den berörda importen. Enligt den nuvarande skademarginalen, som är lägre än den faktiska dumpningsmarginalen, bör de faktiska tullarna vara 376,5 ecu/ton, inte 396 ecu/ton som är nivån på de gällande tullarna.

2. Slutgiltiga tullar

(91) Mot bakgrund av de slutsatser om dumpning, skada, orsakssamband, sannolikhet för fortsatt dumpning och skada och gemenskapens intresse som anges ovan anser kommissionen att det är nödvändigt att fortsätta att tillämpa antidumpningsåtgärder för att återställa effektiva och rättvisa konkurrensvillkor på gemenskapens marknad för kisel.

(92) De kinesiska handlarna föreslog, med hänvisning till artikel 8 i grundförordningen, ett åtagande eller införande av en rörlig tull. Bristen på samarbetsvilja, vilken framgick av de kinesiska producenternas bristfälliga svar på frågeformulären, tyder på att en effektiv kontroll av åtagandena skulle vara svår att genomföra. De kinesiska handlarnas tidigare beteende tyder dessutom inte på att det skulle vara lämpligt att införa en rörlig tull.

(93) Mot bakgrund av vad som sagts ovan och med hänsyn till att dessa åtgärder har tillämpats sedan 1992 på den nuvarande nivån anses det att antidumpningsåtgärderna på import av kisel med ursprung i Kina lämpligen bör göras i form av en värdetull som bör fastställas till 49 %.

(94) Rådet bekräftar ovanstående slutsatser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av kisel enligt KN-nummer 2804 69 00 med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Tullsatsen för den slutgiltiga antidumpningstull som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns skall vara 49 %.

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 1997.

På rådets vägnar

M. DELVAUX-STEHRES

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT L 198, 28.7.1990, s. 57.

(3) EGT L 170, 25.6.1992, s. 1.

(4) EGT C 35, 11.2.1995, s. 3.

(5) EGT C 193, 27.7.1995, s. 3.

(6) EGT L 349, 31.12.1994, s. 1.