Införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av fästanordningar av rostfritt stål och deras delar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 393/98 av den 16 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av fästanordningar av rostfritt stål och deras delar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 050 , 20/02/1998 s. 0001 - 0014

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 393/98 av den 16 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av fästanordningar av rostfritt stål och deras delar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 9.4 i denna,

med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom kommissionens förordning (EG) nr 1732/97 (2) (nedan kallad "förordningen om preliminär tull") infördes en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av fästanordningar av rostfritt stål och deras delar som omfattas av KN-nummer 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61, 7318 15 70 och 7318 16 30 med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(2) Sedan antidumpningsåtgärderna infördes har vissa berörda parter lämnat skriftliga synpunkter.

(3) De parter som så begärde gavs tillfälle att höras av kommissionen.

(4) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgörande.

(5) Parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära tullar. Parterna gavs också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter.

(6) Parternas muntliga och skriftliga synpunkter togs under övervägande och beaktades i de slutgiltiga slutsatserna då så bedömdes lämpligt.

C. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

(7) För sina preliminära avgöranden betraktade kommissionen de fästanordningar av rostfritt stål som producerades och såldes i Indien, Malaysia, Republiken Korea, Taiwan och Thailand och de som exporterades till gemenskapen från de berörda länderna liksom de som producerades och såldes i gemenskapen av gemenskapstillverkare som likadana produkter enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen), eftersom de har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsområden.

(8) Det har ånyo gjorts gällande av vissa exportörer (liksom skedde innan de provisoriska åtgärderna infördes) att muttrar som importeras från de berörda länderna bör undantas från undersökningen eftersom det förekommer endast liten eller ingen tillverkning av muttrar inom gemenskapen.

(9) Liksom vid det preliminära förfarandet har dock detta påstående inte styrkts av undersökningsresultaten, vilka visar att muttrar tillverkas av gemenskapstillverkarna. Det har därför inte ansetts berättigat att undanta muttrar från detta förfarande.

(10) En exporterande indisk tillverkare hävdade att den inhemska försäljningen av en viss typ av stålskruvar som tillverkas av det företaget borde användas vid fastställandet av normalvärdet för vissa skruvar i rostfritt stål som exporteras till gemenskapen på grund av att skruvtyperna skulle vara jämförbara. Av undersökningen har dock framgått att dessa olika typer av stålskruvar inte kan anses som likadana produkter eftersom deras fysiska egenskaper avviker från den berörda exporterade produktens egenskaper. Denna begäran har därför inte godtagits.

(11) Flera exporterande tillverkare i Taiwan invände mot att icke-standardmässiga fästanordningar av rostfritt stål uteslutits från dumpningsberäkningarna i förordningen om preliminär tull trots att kommissionen betraktade dessa icke-standardmässiga fästanordningar av rostfritt stål som likadana produkter. Som förklarats i punkt 9 i förordningen om preliminär tull ansåg kommissionen standardmässiga fästanordningar vara tillräckligt representativa för att kunna ligga till grund för fastställandet av dumpning avseende all berörd export, då de står för mer än 70 % av den totala exporten av fästanordningar av rostfritt stål till gemenskapen. Denna metod bekräftas beträffande alla företag utom ett. Beträffande detta sistnämnda företag har av analysen framgått att icke-standardmässiga fästanordningar av rostfritt stål står för den största delen av dess export till gemenskapen. Det beslöts därför att beräkningen av dumpning beträffande det företaget skulle justeras till att omfatta också icke-standardmässiga fästanordningar.

(12) Eftersom inga andra anmärkningar rörande definitionen av "likadan produkt" mottagits bekräftas de slutsatser i denna del som framgår av punkt 11 i förordningen om preliminär tull.

D. DUMPNING

1. Normalvärde

a) Indien

(13) Ett företag gjorde gällande att kommissionen på felaktigt sätt fastställt dess konstruerade normalvärde genom att använda en oriktig fördelningsnyckel vid beräkningen av tillverkningskostnaderna. Detta påstående avvisades eftersom den fördelningsnyckel som använts av gemenskapsinstitutionen återspeglade kostnaderna för råmaterial på ett riktigare sätt än den fördelningsnyckel som det berörda företaget föreslog.

(14) De två andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna gjorde gällande att den metod för fastställande av normalvärdet som redovisas i artikel 15 i förordningen om preliminär tull, att om möjligt utgå från de vägda genomsnittliga priser fritt fabrik som togs ut av den enda samarbetsvilliga tillverkaren med inhemsk försäljning, nämligen inte medgav en riktig jämförelse med deras exportpriser.

Det befanns slutligen att normalvärden som grundades på de inhemska priser fritt fabrik som tillämpades av den enda samarbetsvilliga indiska tillverkaren som säljer fästanordningar av rostfritt stål på den inhemska marknaden inte var jämförbara med de två exporterande tillverkarnas exportpriser. Detta berodde på att företaget gjort en oriktig klassificering av de olika typer av fästanordningar av rostfritt stål som såldes på den inhemska marknaden och att jämförelsen följaktligen blev missvisande.

För dessa två företag beräknade kommissionen därför ett konstruerat normalvärde för alla typer av fästanordningar av rostfritt stål som exporterades till gemenskapen under undersökningsperioden. Detta gjordes på grundval av tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. För att beräkna beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst användes samma metod som i det preliminära skedet, dvs. det beräknades på grundval av uppgifter avseende den enda samarbetsvilliga tillverkaren som säljer den berörda produkten på den indiska marknaden. Beloppet för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst har emellertid justerats med hänsyn till att normalvärdet för denna indiska tillverkare har förändrats.

b) Korea

(15) I avsaknad av andra argument bekräftas de preliminära slutsatserna.

c) Malaysia

(16) En exporterande tillverkare i Malaysia invände mot den metod som användes för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginal då normalvärdet konstruerades. Det erinras om att beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades på uppgifterna rörande detta företag medan vinstmarginalen grundades på den vägda genomsnittliga vinsten i den företagsgrupp som företaget tillhörde.

Det anses i detta sammanhang att det förhållande att den inhemska försäljningen inte omfattar representativa kvantiteter inte i sig är skäl nog för att bortse från de faktiska uppgifterna om denna försäljning inom ramen för artikel 2.6 c i grundförordningen. I detta särskilda fall framgick av undersökningen att detta företags försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader är i linje med de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som konstaterades för alla företag som undersöktes i förfarandet, som redan redovisats i punkt 18 i förordningen om preliminär tull. Att använda sig av dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader ansågs därför vara den rimligaste metoden. Vad gäller vinsten ansågs att den inhemska försäljningen inte kunde utgöra en rimlig grundval för fastställelse eftersom företagets vinst starkt avvek från den vinst som konstaterats för andra tillverkare, något som kan bero på att detta företag är ett helägt dotterbolag till en utländsk företagsgrupp. Under dessa omständigheter ansåg kommissionen att den metod som använts i förordningen om preliminär tull (grundad på vinstmarginalen för den berörda produkten för den företagsgrupp som företaget tillhörde) bäst återspeglade den ekonomiska verkligheten för detta företag vid fastställande av vinsten på försäljningen i Malaysia. Invändningen kunde följaktligen inte godtas.

(17) Samma företag invände mot att kommissionen bortsett från olönsam inhemsk försäljning vid beräkningen av den vinstmarginal som skulle ligga till grund för det konstruerade normalvärdet. Det bör erinras om att den förlustbringande inhemska försäljningen av vissa typer av produkter motsvarade mer än 20 % av den totala inhemska försäljningen av dessa typer. Förlustbringande försäljning utgjorde därför inte normal handel och kunde följaktligen inte beaktas vid fastställandet av vinstmarginalen.

d) Taiwan

(18) Tre exporterande tillverkare invände mot den metod för fastställande av normalvärde som redovisas i punkt 20 i förordningen om preliminär tull. De gjorde gällande att normalvärdet borde ha konstruerats i stället för att grundas på de priser som tillämpades av andra tillverkare i Taiwan.

I enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen grundas normalpriset vanligtvis på de inhemska priserna. Om en exportör inte har tillräcklig inhemsk försäljning vid normal handel skall normalvärdet baseras på grundval av andra exportörers försäljningspriser för den jämförbara produkten. Endast i avsaknad av representativ inhemsk försäljning av andra tillverkare eller om sådana försäljningspriser inte är lämpliga konstrueras normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. För övrigt klargjorde de berörda exportörerna inte varför användningen av de andra exportörernas priser skulle ha varit olämplig. Normalvärdet fastställdes därför, då så var möjligt, på grundval av de övriga taiwanesiska företagens inhemska priser.

(19) Två exporterande tillverkare bedömde att den vinstmarginal som användes för de konstruerade normalvärdena var för hög och påstod att kommissionen inte tillhandahållit tillräckliga upplysningar om metoden för beräkning av denna vinstmarginal. Det bör i detta sammanhang noteras att kommissionen tillhandahållit en tabell över de uppgifter som använts vid beräkningen av den genomsnittliga vinstmarginalen. Dessa uppgifter kom från andra taiwanesiska företag, och eftersom utlämnande av information enligt artikel 19.4 i grundförordningen måste ske med beaktande av berörda parters legitima intresse av att deras affärshemligheter inte röjs, kunde inga ytterligare detaljer lämnas ut.

(20) Liksom var fallet för Malaysia gjorde en exporterande tillverkare gällande att olönsam inhemsk försäljning borde beaktas vid beräkningen av den vinstmarginal som skulle användas för det konstruerade normalvärdet. Denna begäran avslogs på de grunder som angivits i punkt 17 angående Malaysia

(21) Två varandra närstående exporterande tillverkare invände mot att normalvärdet, vid inhemsk försäljning genom ett närstående återförsäljningsföretag, fastställdes på grundval av de priser till vilka produkten först såldes vidare till oberoende kunder. De gjorde gällande att denna försäljning, om än till ett närstående företag, skedde till sådant pris att försäljningen utgjorde normal handel i enlighet med artikel 2.1 tredje stycket i grundförordningen. Företagen begärde följaktligen att de priser som betalades av det närstående återförsäljningsföretaget skulle användas vid fastställandet av normalvärdet. Av en analys av de försäljningspriser som dessa två närstående tillverkare tillämpade på närstående och icke närstående kunder framgick dock inte att de priser som tillämpats på de närstående kunderna skulle vara sådana att försäljningen kunde sägas utgöra normal handel. Denna invändning kunde därför inte beaktas.

e) Thailand

(22) Ett thailändskt företag gjorde gällande att vissa belopp förknippade med exportförsäljning hade inräknats i de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes för att konstruera normalvärdet och att dessa belopp borde undantas. Kommissionen beviljade efter kontroll denna begäran och ändrade beräkningarna av tillverkningskostnaderna.

(23) Det bör observeras att denna ändring också påverkade fastställandena för det andra företaget eftersom dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader användes för att konstruera normalvärdet för detta företag.

(24) Samma företag gjorde gällande att användningen av det konstruerade normalvärdet inte var lämpligt när det förekom försäljning av liknande typer på den inhemska marknaden. Detta påstående kunde inte godtas eftersom skillnaderna mellan de exporterade typerna och de föreslagna typerna inte kunde sägas vara små. En jämförelse på den grundval som företaget föreslog skulle därför ha nödvändiggjort så omfattande justeringar för olikheter i de fysiska egenskaperna att jämförelsen inte skulle ha blivit korrekt.

(25) Beträffande det tredje thailändska företaget, som preliminärt hade ålagts en enskild tull, visade det sig slutligen omöjligt att fastställa en slutgiltig dumpningsmarginal eftersom företaget exporterade en försumbar kvantitet fästanordningar av rostfritt stål som inte var tillverkade i Thailand.

f) Folkrepubliken Kina

i) Jämförbart land

(26) Ett samarbetsvilligt företag i Hongkong som exporterade fästanordningar av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina föreslog att dess inhemska försäljning i Hongkong skulle användas för att fastställa normalvärdet för Folkrepubliken Kina i stället för uppgifter rörande Taiwan, som hade valts som jämförbart land. I avsaknad av nya argument för att välja Hongkong som jämförbart land och med beaktande av att detta företags inhemska försäljning motsvarade mindre än 5 % av Kinas totala exportförsäljning till gemenskapen avvisades förslaget.

ii) Ändring av normalvärdet

(27) Beträffande företaget som avses i punkt 26 bör noteras att de ändringar av det taiwanesiska normalvärdet som gjordes påverkade beräkningarna av företagets normalvärde.

g) Sammanfattning

(28) Övriga slutsatser rörande fastställande av normalvärde i punkterna 12-28 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

2. Exportpris

a) Indien

(29) Som framgår av punkt 29 i förordningen om preliminär tull fastställdes exportpriserna för den indiska tillverkare som sålde den berörda produkten för export genom ett handelsföretag på grundval av de priser som tillverkaren tog ut av handelsföretaget. Detta företag ifrågasatte de justeringar som gjorts av dessa exportpriser. Efter kontroll och med beaktande av alla tillgängliga uppgifter befanns dock den metod som användes vid det preliminära förfarandet inte vara lämplig eftersom det pris som togs ut av handelsföretaget inte var tillförlitligt på grund av förekomsten av ett förhållande eller ett kompensationsavtal mellan tillverkaren och detta företag. I det slutgiltiga skedet grundades därför exportpriserna på de priser som togs ut av den första oberoende kunden i gemenskapen.

b) Taiwan

(30) Eftersom inga andra argument mottagits än de som gäller den ändring beträffande den berörda produkten som nämns i punkt 8, bekräftas de slutsatser som redovisas i punkt 33 i förordningen om preliminär tull.

c) Folkrepubliken Kina

i) Individuell behandling

(31) De sex samarbetsvilliga företag som vägrades individuell behandling gjorde ånyo gällande sina anspråk på denna punkt. Emellertid tillhandahöll endast ett av de sex företagen beaktansvärd tilläggsbevisning till stöd för sin begäran. En noggrann undersökning av denna bevisning ledde till slutsatsen att detta företag hade ett rättsligt och faktiskt oberoende från staten som är jämförbart med det som skulle råda i ett land med marknadsekonomi. Detta företag beviljades därför individuell behandling.

(32) De fem övriga samarbetsvilliga företagen tillhandahöll inte relevant bevisning till stöd för sina krav på individuell behandling. Det bekräftades därför att dessa företag i sin verksamhet inte var tillräckligt oberoende från den kinesiska staten, särskilt med beaktande av att fyra av företagen var samriskföretag i vilka den partnern från Folkrepubliken Kina var ett statsägt företag. Det återstående företaget kunde inte heller visa att dess verksamhet var tillräckligt oberoende av de kinesiska myndigheterna.

Under dessa omständigheter avslogs den begäran om individuell behandling som framställts av dessa fem företag.

ii) Användning av Eurostats uppgifter vid fastställande av exportpris

(33) Vissa berörda parter invände mot kommissionens användning av Eurostats uppgifter vid fastställandet av exportpriserna. Dessa berörda parter gjorde gällande att Eurostats siffror var alldeles för höga och att de sju samarbetsvilliga företagen i Folkrepubliken Kina och Hongkong i realiteten stod för huvudparten av den berörda exporten och därför var representativa.

Dessa berörda parter kunde dock inte styrka den påstådda oriktigheten hos Eurostats uppgifter eller tillhandahålla andra mer tillförlitliga uppgifter. Kommissionen undersökte vidare riktigheten av Eurostats uppgifter genom att kontakta Eurostat, nationella tullmyndigheter och berörda europeiska importörer. Denna utredning bekräftade att Eurostat var den mest tillförlitliga informationskällan för denna undersökning. Den metod som tillämpats vid den preliminära fastställelsen bekräftas därför.

d) Korea, Malaysia och Thailand

(34) I avsaknad av nya argument bekräftas de preliminära slutsatserna.

3. Jämförelse

a) Indien

(35) Beträffande de två företag som nämns i punkt 29 förutsatte en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset att det senare justerades med beaktande av handelsföretagets verksamhet. Eftersom detta företag, vad gäller dess verksamhet, kan liknas vid en handlare som agerar på provisionsbasis, gjordes en justering på grundval av detta företags egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinst. Denna justering avräknades från de priser som handelsföretaget tog ut av oberoende kunder i gemenskapen.

(36) Dessa företag gjorde också gällande att otillräcklig hänsyn tagits till tullrestitution. De visade dock inte avgörande bevisning till stöd för sitt påstående att allt rostfritt stål som användes för tillverkning av fästanordningar, inbegripet sådana som såldes på den inhemska marknaden, innehöll importerat råmaterial för vilket tull betalades i enlighet med artikel 2.10 b i grundförordningen. Därför bekräftas ställningstagandet i punkt 42 i förordningen om preliminär tull.

(37) Det av dessa båda företag som tillverkade och sålde den berörda produkten på den inhemska marknaden upprepade den begäran rörande justering för kreditkostnader som redovisas i punkt 41 i förordningen om preliminär tull. Eftersom det berörda företaget inte lämnade någon ny bevisning till stöd för sin begäran bekräftas det ställningstagande som redovisas i punkt 41 i förordningen om preliminär tull.

(38) Dessa båda företag gjorde gällande en justering för olikheter i handelsled på grund av att den inhemska försäljningen gick till handlare och slutanvändare medan exportförsäljningen endast gick till handlare. Företagen tillhandahöll tillräcklig bevisning för att en del av den inhemska försäljningen ägde rum i ett annat försäljningsled än exportförsäljningen och att denna skillnad påverkade prisernas jämförbarhet. Det fanns genomgående och tydliga skillnader i de två företagens funktion och priser i de olika handelsleden. Begäran beviljades följaktligen och beräkningen grundades på en jämförelse mellan försäljningen till handlare på den inhemska marknaden och på export till handlare endast då försäljningen omfattade tillräckligt stora kvantiteter för att vara representativ.

b) Malaysia

(39) En malaysisk exporterande tillverkare gjorde gällande att valutaomräkning skulle beaktas vid exportförsäljning och begärde att den växelkurs som gällde på betalningsdagen skulle användas. Denna begäran avvisades på den grund att man enligt artikel 2.10 j i grundförordningen kan beakta växelkursen på fakturadatum eller på dagen för köpekontrakt, köporder eller köpbekräftelse men inte på dagen för betalning.

c) Taiwan

(40) De i punkt 18 nämnda exporterande tillverkare som hade begärt att normalvärdet skulle konstrueras snarare än grundas på de priser som tillämpas av andra tillverkare gjorde gällande att en justering för olika handelsled borde göras om deras begäran avvisades, eftersom den berörda produkten såldes till återförsäljare på den inhemska marknaden medan den exporterade produkten såldes till handlare. Denna begäran avslogs eftersom de priser som användes kom från tillverkare som under jämförbara förhållanden redan vägrats samma slag av justering för olika handelsled.

(41) Två varandra närstående exporterande tillverkare begärde att valutaomräkningen skulle beaktas på ett sätt liknade det som avses i punkt 39. Begäran avvisades på samma grunder som anges i den punkten.

(42) Dessa två närstående företag begärde att kreditkostnaden för försäljning på den inhemska marknaden skulle beaktas och begärde att man skulle utgå från den faktiska betalningsdagen. Denna begäran avvisades på de grunder som redan nämnts i punkt 41 i förordningen om preliminär tull.

d) Korea, Thailand, Folkrepubliken Kina

(43) I avsaknad av nya argument bekräftas den metod som användes i det preliminära förfarandet.

4. Dumpningsmarginaler

a) Allmänt

(44) I avsaknad av nya argument rörande fastställandet av dumpningsmarginalen bekräftas den metod som anges i punkterna 45-47 i förordningen om preliminär tull. På denna grundval är dumpningsmarginalerna som följer:

b) Indien

(45) Med hänsyn till de ovannämnda förändringarna av beräkningarna befanns att det, för de två exporterande tillverkare i Indien som inte sålde den berörda produkten på den inhemska marknaden, fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skilde sig mellan olika tider och att en beräkning på grundval av det vägda genomsnittet inte till fullo skulle återspegla den dumpning som förekom. Det nya vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes därför med priserna vid samtliga enskilda exporttransaktioner.

(46) Dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är som följer:

>Plats för tabell>

(47) Den slutgiltigt fastställda dumpningsmarginalen för andra indiska exportörer än de som varit samarbetsvilliga vid denna undersökning, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är 59,4 %.

c) Korea

(48) I avsaknad av synpunkter från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Korea förblir dess dumpningsmarginal oförändrad och fastställs till följande, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns:

>Plats för tabell>

Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för andra exporterande tillverkare än de som varit samarbetsvilliga vid denna undersökning, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är 26,7 %.

d) Malaysia

(49) En malaysisk exporterande tillverkare ifrågasatte förekomsten av ett mönster för exportpriserna som väsentligen skilde sig mellan olika tider i den mening som avses i artikel 2.11 i grundförordningen. Denna exportör påpekade att den stadiga minskningen av hans exportpriser under undersökningsperioden kunde förklaras med en parallell minskning av kostnaderna för råmaterial. Om dumpningsberäkningen utgått från månatliga genomsnittskostnader i stället för de årliga genomsnittskostnaderna skulle mönstret ha försvunnit. Med beaktande av den bevisning som gavs in godtogs detta påstående och dumpningsmarginalen för detta företag fastställdes på grundval av en jämförelse av genomsnittliga värden för den slutgiltiga fastställelsen.

Ett företag i Malaysia erbjöd sig att göra ett åtagande i enlighet med artikel 8 i grundförordningen. Företaget drog dock tillbaka detta erbjudande efter samråd med kommissionen.

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga malaysiska exporterande tillverkarna, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är som följer:

>Plats för tabell>

(50) Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för andra malaysiska exporterande tillverkare än de som varit samarbetsvilliga vid denna undersökning, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är 7,0 %:

e) Taiwan

(51) Vissa icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Taiwan lämnade uppgifter till kommissionen rörande sina exportpriser för att visa att resttullen skulle ha varit mycket lägre om dessa priser använts vid beräkningen av denna. Dessa företag erkände att de borde betraktas som icke-samarbetsvilliga parter men begärde att deras uppgifter trots detta skulle tas i beaktande såsom utgörande sådana tillgängliga uppgifter som avses i artikel 18.1 i grundförordningen. Denna begäran kan inte godtas eftersom det skulle innebära att bristande samarbetsvilja premierades och skulle kunna leda till otillförlitliga slutsatser på grund av selektivt ingivna uppgifter. Vidare gäller enligt artikel 18.3 i grundförordningen att uppgifter som lämnas av en berörd part inte bör lämnas utan beaktande under förutsättning, bland annat, att de lämnats på ett korrekt sätt i god tid och är kontrollerbara. Ingen av dessa förutsättningar är emellertid uppfylld i detta fall.

(52) Samma icke-samarbetsvilliga företag gjorde invändning mot att en och samma dumpningsmarginal hade ålagts två varandra närstående taiwanesiska företag men att resttullen fastställdes på grundval av den enskilda marginal som fastställts för det ena av dessa närstående företag och som var den högsta marginal som konstaterats i Taiwan. Det förhållande att en genomsnittlig dumpningsmarginal åläggs en grupp av varandra närstående företag i syfte att undvika kringgående påverkar inte fastställandet av den tull som skall tillämpas på icke-samarbetsvilliga företag. Invändningen avslogs därför.

(53) För tre exporterande tillverkare i Taiwan jämfördes det nya vägda genomsnittliga normalvärdet med priserna för alla enskilda exporttransaktioner, eftersom det fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skilde sig åt mellan olika tider och en beräkning på grundval av ett vägt genomsnitt inte till fullo skulle ha återspeglat den dumpning som förekom.

(54) De slutgiltiga antidumpningsmarginalerna för de taiwanesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är som följer:

>Plats för tabell>

(55) Den slutgiltiga antidumpningsmarginalen för andra taiwanesiska exporterande tillverkare än de som varit samarbetsvilliga vid denna undersökning är 23,1 %, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns

f) Thailand

(56) Med hänsyn till de ändringar av normalvärdet som nämns ovan är de slutgiltiga antidumpningsmarginalerna för de två samarbetsvilliga thailändska exporterande tillverkarna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, som följer:

>Plats för tabell>

(57) Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för de thailändska exporterande tillverkare som inte varit samarbetsvilliga vid denna undersökning, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är 8,4 %.

g) Folkrepubliken Kina

(58) För det företag i Folkrepubliken Kina som beviljades individuell behandling först i det slutgiltiga skedet jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet fob Taiwans nationsgräns med företagets egna vägda genomsnittliga exportpriser fob Kinas nationsgräns i samma handelsled.

Fyra samarbetsvilliga företag i Kina som inte beviljats individuell behandling begärde att få göra ett åtagande på grundval av artikel 8 i grundförordningen. Åtaganden från företag som är verksamma i länder utan marknadsekonomi godtas dock i allmänhet inte. I detta fall är dessutom risken för kringgående hög och det bör observeras att dessa företag vägrades individuell behandling därför att det ansågs att de inte verkade på normala marknadsekonomiska villkor. Under dessa omständigheter kunde det erbjudna åtagandet inte godtas.

Den slutgiltiga antidumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är som följer:

>Plats för tabell>

För det företag som beviljades individuell behandling redan i förordningen om preliminär tull är den definitiva dumpningsmarginalen, baserad på det ändrade taiwanesiska normalvärdet och uttryckt som procent av priset cif vid gemenskapens gräns, som följer:

>Plats för tabell>

(59) För de andra kinesiska exporterande tillverkarna än de som nämns ovan är den definitiva dumpningsmarginalen, baserad på det ändrade normalvärdet för Taiwan, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, 78,0 %.

E. SKADA

1. Sammantagen bedömning av verkan av den dumpade importen

(60) Företrädare för vissa indiska exportörer har gjort gällande att import från Indien inte borde slås samman med import av den berörda produkten från Folkrepubliken Kina, Malaysia, Republiken Korea, Taiwan och Thailand och borde undantas från detta förfarande. Som grund för denna begäran anfördes att ökningen av volymen och marknadsandelen för import från Indien inte var jämförbar med ökningen för andra berörda tredje länder och att volymen av importen från Indien under undersökningsperioden var lägre än 1995 (1,5 % lägre). Dessutom påstods att Indiens marknadsandel under undersökningsperioden (2,9 %) var försumbar "i den sammantagna handeln med den berörda produkten".

(61) Undersökningen har visat att volymen av import från Indien under undersökningsperioden var betydande, liksom volymen av import från de andra berörda länderna. När volymen av importen från Indien under undersökningsperioden (elva månader) extrapoleras för en tolvmånadersperiod och jämförs med nivån för 1995 har volymen faktiskt ökat. Vidare kan enligt artiklarna 5.7 och 9.3 i grundförordningen en marknadsandel på 2,9 % inte betraktas som försumbar.

(62) Med beaktande av det ovan sagda fastslås att importen av den berörda produkten från Indien bör bedömas sammanslagen med importen från övriga berörda länder.

2. Den dumpade importens pris på gemenskapsmarknaden

(63) Indiska exportörer har gjort gällande att importen av den berörda produkten med ursprung i Indien inte har vållat gemenskapsindustrin skada eftersom de genomsnittliga priserna på denna import har varit stabila under en stor del av den ifrågavarande perioden och ökat med 19 % mellan 1994 och 1996.

(64) Undersökningen har visat att de vägda genomsnittspriserna för importen från Indien var relativt stabila mellan 1992 och 1994, men på en mycket låg nivå och långt under gemenskapstillverkarnas prisnivå, även om hänsyn tas till de efterföljande prisökningarna. Det bör också betänkas att betydande nivåer av prisunderskridande fastslogs under undersökningsperioden.

(65) Liknande påståenden har gjorts av taiwanesiska exportörer, nämligen att priserna på importen från Taiwan skulle ha varit stabila under den ifrågavarande perioden.

Priserna på importen från Taiwan uppvisar en viss stabilitet men ligger på en relativt låg nivå. Fästanordningar av rostfritt stål från Taiwan importerades i stora kvantiteter och underskred starkt gemenskapstillverkarnas priser under undersökningsperioden.

3. Prisunderskridande

(66) Grunden för beräkning av prisunderskridande anges i punkt 65 i förordningen om preliminär tull.

(67) Nya uppgifter om exportförsäljning och exportpriser har emellertid lämnats av tre exportörer (två från Indien och en från Taiwan). På grundval av dessa uppgifter har reviderade marginaler för prisunderskridande fastställts.

(68) Till följd av att individuell behandling beviljats en andra samarbetsvillig exportör i Kina beräknades en individuell marginal för prisunderskridande för den berörda exportören och en reviderad marginal för prisunderskridande för de resterande fem samarbetsvilliga exportörerna i Kina.

(69) Vidare räknades de justeringar av exportpriset cif som beviljats alla exportörer (för att ta hänsyn till kostnader som uppstått efter importen) om vilket ledde till smärre ändringar av de marginaler för prisunderskridande som preliminärt fastställts.

(70) De reviderade marginalerna för prisunderskridande uttrycks, liksom i förordningen om preliminär tull, i procent av gemenskapsindustrins priser (fritt fabrik). Marginalerna för prisunderskridande är som följer:

>Plats för tabell>

(71) För undersökningsperioden fastställdes att samtliga de berörda länderna hade ett vägt genomsnittligt prisunderskridande på 28,7 %.

4. Gemenskapsindustrins situation

4.1. Tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande och marknadsandelar

(72) Kinesiska exportörer har påstått att eventuell skada som gemenskapsindustrin har vållats beror på en ökning av de berörda tillverkarnas produktion och tillverkningskapacitet under den undersökta perioden, särskilt under 1994.

(73) Undersökningen har dock visat att förbrukningen av den berörda produkten ökade med 75 % mellan 1992 och 1996. Även om kapaciteten ökade med 91 % (beroende främst på att en klagande gemenskapstillverkare förvärvade en icke klagande tillverkares tillverkningsanläggningar) har gemenskapsindustrins tillverkning ökat med endast 48 %. Dessutom har kapacitetsutnyttjandet minskat med 18 procentenheter. Gemenskapstillverkarnas marknadsandel minskade med 7 procentenheter under perioden i fråga medan de berörda exportörernas marknadsandel ökade med 16,5 procentenheter. Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin var oförmögen att till fullo dra fördel av förbrukningsökningen på grund av den dumpade importens stora volymer och låga priser.

4.2. Lager

(74) Kinesiska exportörer har gjort gällande att ökningen av gemenskapstillverkarnas lager beror på en ökning av tillverkningen av fästanordningar av rostfritt stål under en period då det "inte fanns någon ökning av förbrukningen som kunde absorbera dessa extra fästanordningar av rostfritt stål".

(75) Undersökningen har visat att så inte är fallet, vilket framgår av redogörelsen för förbrukningsutvecklingen i föregående punkt. Ökningen av förbrukningen (75 %) var i själva verket betydligt större än ökningen av gemenskapsindustrins tillverkning (48 %) eller försäljning (27 %).

4.3. Priser

(76) Kinesiska exportörer har vidare (i motsats till det ovan sagda) hävdat att förbrukningen visserligen ökade mellan 1992 och 1996 men att kommissionen underlät att ta hänsyn till ökningen av gemenskapstillverkarnas tillverkningskapacitet och att inga drastiska prisökningar var att vänta under dessa omständigheter.

(77) Detta argument förefaller inte särskilt relevant och påverkar inte det förhållande att försäljningen inte ökade i takt med förbrukningsökningen och att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar under den ifrågavarande perioden, trots en ökning av tillverkningskapaciteten och en generellt sett försumbar ökning av gemenskapsindustrins priser.

4.4. Lönsamhet

(78) Det har gjorts gällande att gemenskapsindustrins ofördelaktiga situation skulle ha överdrivits i förordningen om preliminär tull, och företrädare för exportörer har lämnat särskilda uppgifter om den ekonomiska styrkan hos var och en av de fem klagande tillverkarna.

(79) De tillhandahållna uppgifterna rörde samtliga fem företag under tiden fram till undersökningsperioden. Uppgifterna om lönsamhet under undersökningsperioden lämnades dock endast rörande en av de klagande tillverkarna och var därför bristfälliga. Vad gäller denna tillverkare bekräftar de lämnade uppgifterna de förhållanden som fastställts under undersökningen, nämligen att det skedde en skarp och betydande minskning av lönsamheten under undersökningsperioden. Undersökningen har dessutom visat att denna minskning var tydlig för var och en av de övriga klagande tillverkarna under undersökningsperioden. Detta påstående avvisas därför.

4.5. Sysselsättning

(80) Det har hävdats att antalet sysselsatta i gemenskapsindustrin ökade med 16 % under den ifrågavarande perioden (från 325 till 378) trots stora investeringar i maskiner för automatiserad tillverkning, och att denna ökning av sysselsättningen tyder på att gemenskapsindustrin inte lider väsentlig skada.

(81) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar och drabbades av en kraftig försämring av sin finansiella situation, trots stora investeringar i tillverkningsmaskiner (vilket nödvändiggjorde ytterligare anställningar) och en tioprocentig produktivitetsökning mellan 1992 och undersökningsperioden.

5. Slutsats om skada

(82) Det bör erinras om att, som framgår av artikel 3.5 i grundförordningen, ingen av de ovan nämnda enskilda skadefaktorerna nödvändigtvis behöver vara avgörande vid fastställelsen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(83) Det bör i detta sammanhang noteras att det förhållande att gemenskapsindustrins tillverkning och försäljning ökade inte kan leda till slutsatsen att gemenskapsindustrin inte har vållats skada, eftersom förbrukningen på gemenskapsmarknaden har ökat mycket mer. Vidare ökade den dumpade importens marknadsandel med 17 % (till 50,1 %) under en period då gemenskapsindustrins marknadsandel minskade med 7 % (till 19 %) och dess lönsamhet drabbades av en skarp och betydande minskning.

(84) Med beaktande av det ovan sagda och i avsaknad av andra argument bekräftas, som fastställdes i punkterna 66-73 i förordningen om preliminär tull, att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i enlighet med vad som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Den dumpade importens verkan

(85) Indiska exportörer har hänvisat till att gemenskapstillverkarnas finansiella situation var negativ 1992, det vill säga vid en tidpunkt då importen från Indien var "närmast obefintlig".

(86) För det första bör noteras att verkan av importen från Indien på gemenskapsindustrins situation, som tidigare sagts, bör bedömas sammanslagen med importen från de andra berörda länderna. Sammantaget utgjorde volymen av importen från de berörda länderna 57,5 % av den totala importen under 1992 (33,5 % av gemenskapens förbrukning). Dessutom ökade importen från Indien, även betraktad separat, samtidigt som gemenskapsindustrins marknadsandel och vinster minskade.

2. Verkan av andra faktorer

(87) Kommissionen undersökte i det preliminära skedet i vilken utsträckning den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit vållats av den dumpade importen med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand och huruvida andra faktorer vållat eller bidragit till denna skada, för att se till att skada hänförlig till dessa andra faktorer inte tillskrevs den berörda dumpade importen. Dessa andra faktorer omfattade förändringar av förbrukningen, verkan av import från annat tredje land, fluktuationer i priset på råmaterial och eventuella konkurrenshämmande metoder inom gemenskapsindustrin.

(88) Trots denna grundliga analys av skadans orsakssamband har det gjorts gällande att det inte fanns något samband mellan den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats och den dumpade importen, eller att eventuell väsentlig skada orsakats av andra faktorer än den dumpade importen.

(89) Det har särskilt gjorts gällande att antidumpningsförfarandet skulle vara klart diskriminerande eftersom importen av fästanordningar av rostfritt stål med ursprung i Sydafrika inte tagits med i undersökningen trots att dessa fästanordningar importerats i stora kvantiteter och till mycket låga priser. Det har vidare påståtts att kommissionens enda förklaring till att denna import uteslutits från undersökningen i förordningen om preliminär tull skulle vara att Eurostats uppgifter på just denna punkt befunnits otillförlitliga.

(90) Vad gäller Eurostats uppgifter noteras att uppgifterna om import med påstått ursprung i Sydafrika anses otillförlitliga eftersom tillgängliga uppgifter tyder på att det inte förekommer någon tillverkning av den berörda produkten i Sydafrika. Inget har anförts till stöd för att anta motsatsen.

(91) Det har också gjorts gällande att import med ursprung i Filippinerna skulle kunna ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin vållats, och det uppgavs att priset för den berörda produkten med ursprung i Filippinerna minskade med 18,3 % mellan 1995 och 1996.

(92) Rådet bekräftar att priset för fästanordningar av rostfritt stål med ursprung i Filippinerna minskade mellan 1995 och 1996. Undersökningen har emellertid visat att priserna, trots att de sjunkit, fortfarande var märkbart (och konsekvent) högre än vad som var fallet för de länder som berörs av förevarande undersökning. Vidare saknar kommissionen bevisning för att priserna för den berörda produkten med ursprung i Filippinerna dumpades.

(93) Det har gjorts gällande att minskningen av den synliga förbrukningen i gemenskapen 1996, efter tre år av ökad förbrukning, påverkade gemenskapsindustrins situation eftersom den berörda industrin, som förväntade sig en kontinuerlig ökning av förbrukningen, hade gjort stora investeringar i maskinutrustning och ökat sin tillverkning. I detta sammanhang hänvisades till artikel 3.7 i grundförordningen, i vilken sägs att "minskad efterfrågan" är en av flera faktorer som kan beaktas vid bedömningen av huruvida andra faktorer än den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin skada.

(94) Undersökningen har visat att gemenskapens förbrukning ökade från 47 187 ton till 86 472 ton mellan 1992 och 1995 (en ökning med 83 %) och minskade något 1996 till 82 352 ton (en minskning med 4,7 %). Denna blygsamma minskning av förbrukningen kan inte ensam förklara den betydande försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska läge under undersökningsperioden, särskilt minskningen av dess marknadsandel.

(95) Det har också gjorts gällande att eventuell skada delvis skulle bero på gemenskapstillverkarnas "lättsinniga" prispolitik. Det påstods att gemenskapsindustrin sänkte sina försäljningspriser med 10 % mellan 1992 och 1994 medan dess tillverkning ökade med 48 % och dess försäljningsvolym med 44 % och lönsamheten förbättrades med 7,7 procentenheter. Vidare gjordes gällande att gemenskapsindustrin radikalt ändrade sin prispolitik 1995 och ökade priserna vilket skulle ha lett till en minskning av försäljningsvolymen och förlust av marknadsandelar.

(96) Detta påstående bör ses mot bakgrund av de allmänna resultaten av undersökningen. Undersökningen har i huvudsak visat att gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga priser visserligen sjönk mellan 1992 och 1994 och ökade 1995, men att priserna kraftigt minskade under undersökningsperioden. Sett över hela perioden ökade de ifrågavarande priserna endast med en procent.

(97) Särskilt bör märkas att gemenskapsindustrins priser och vinster ökade mellan 1994 och 1995 (vid en tid då gemenskapsindustrin, pressad av den ifrågavarande importen, upprätthöll sina vinster på bekostnad av marknadsandelar). Efter 1995 ledde dock den sammantagna effekten av den dumpade importen till ett överutbud på gemenskapsmarknaden, vilket tvingade gemenskapsindustrin att sänka priserna och vinsterna under undersökningsperioden medan den samtidigt förlorade ytterligare marknadsandelar. Detta visar att gemenskapsindustrin, trots prisfluktuationer för att klara trycket från den dumpade importen, var oförmögen att behålla marknadsandelar eller upprätthålla rimliga vinstnivåer under den ifrågavarande perioden.

(98) Det gjordes vidare gällande att gemenskapsindustrin hemföll till konkurrenshämmande beteende och att de berörda klagande gemenskapstillverkarna handlade i tyst samförstånd.

(99) Ingen bevisning till stöd för dessa påståenden har upptäckts eller tillhandahållits. Invändningen kunde därför inte godtas.

3. Slutsats om orsakssamband

(100) På grundval av de slutsatser som redovisas ovan och i enlighet med punkterna 74-82 i förordningen om preliminär tull bekräftas att den dumpade lågprisimporten av produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand, betraktad för sig, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Verkan av åtgärderna

(101) I förordningen om preliminär tull angav kommissionen varför gemenskapens intresse fordrade ingripande och varför det inte fanns några tvingande skäl att inte införa åtgärder.

(102) Kommissionen fann särskilt att åtgärder kunde förväntas ge gemenskapsindustrin möjlighet att återvinna förlorade marknadsandelar och återfå lönsamhet, med gynnsamma verkningar för konkurrensvillkoren på gemenskapsmarknaden.

(103) Trots den utförliga genomgången i punkterna 84-98 i förordningen om preliminär tull har det påståtts att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta antidumpningsåtgärder i detta fall. Det har särskilt gjorts gällande att långt fler personer är anställda av dem som importerar och handlar medberörda produkten än av gemenskapstillverkarna, att importörerna/handlarna skulle tvingas köpa till artificiellt höga priser från gemenskapstillverkare till följd av en förutsedd minskning av importvolymen samt att importörer/handlare skulle tvingas minska antalet anställda.

(104) Dessutom har det påståtts att industri i senare led i kedjan skulle påverkas om slutgiltiga åtgärder vidtogs eftersom den skulle drabbas av stora prisökningar, och att användarindustrin skulle stå utan vissa produkter (muttrar).

(105) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin är oförmögen att tillfredsställa efterfrågan på gemenskapsmarknaden och att det finns ett ständigt behov av importerade produkter. På grundval av resultaten av analysen och med beaktande av gemenskapsindustrins tidigare agerande förefaller det rimligt att anta att priset på fästanordningar av rostfritt stål med all sannolikhet kommer att stiga till följd av åtgärderna. Med hänsyn till att importörerna/handlarna har stora valmöjligheter vad gäller leveranskällor (t.ex. leveranser från gemenskapsindustrin, som kunnat konstateras under undersökningsperioden), och att importörernas/handlarnas marginaler varit stora under hela perioden anses det dock att verkan av åtgärderna kan begränsas till ett minimum genom en kombination av en liten minskning av vinstmarginalerna och en lätt prisökning för användarindustrin. Eftersom det alltjämt kommer att finnas behov av den importerade produkten och eftersom såväl importerade produkter som gemenskapstillverkade produkter säljs genom ett väletablerat nätverk av handlare görs bedömningen att sysselsättningen hos importörer/handlare inte kommer att påverkas ogynnsamt av att åtgärder införs.

(106) Vad gäller användarna av den berörda produkten anses, som framgår av punkterna 95-97 i förordningen om preliminär tull, att fästanordningar av rostfritt stål är av försumbar betydelse för kostnaden för slutprodukten och att eventuella kostnadsökningar därför sannolikt inte kommer att ha någon betydande verkan på användarnas kostnader. Det noteras vidare att påförandet av en antidumpningstull inte kommer att hindra handlare från att även fortsättningsvis importera den berörda produkten (inbegripet muttrar).

(107) I avsaknad av ytterligare argument rörande råmaterialleverantörernas intressen bekräftas de slutsatser som framgår av punkterna 86-87 i förordningen om preliminär tull.

2. Slutsats om gemenskapens intresse

(108) Efter en bedömning av alla inblandade intressen, och av de skäl som framgår av punkterna 84-98 i förordningen om preliminär tull finner kommissionen sammanfattningsvis att det är i gemenskapens intresse att vidta slutgiltiga åtgärder.

H. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(109) På grundval av slutsatserna ovan rörande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse övervägdes vilken nivå och vilken form antidumpningsåtgärderna borde ges för att undanröja den handelssnedvridande verkan av skadlig dumpning och för att återupprätta effektiva konkurrensvillkor på gemenskapsmarknaden.

(110) Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull har (som tidigare angivits) nya uppgifter om exportförsäljning och priser lämnats av företrädare för tre exportörer (två indiska och en taiwanesisk). På grundval av dessa uppgifter fastställdes nya nivåer för undanröjande av skada.

(111) Till följd av att individuell behandling beviljats ytterligare en samarbetsvillig exportör i Kina beräknades en individuell nivå för undanröjande av skada för exportören i fråga och en reviderad nivå för undanröjande av skada för de fem andra exportörerna i Kina.

(112) Vidare omräknades de justeringar av exportpriset cif som beviljats alla exportörer (för att ta hänsyn till kostnader som uppkommit efter importen), vilket ledde till förändringar av de preliminärt fastställda marginalerna. I övrigt beräknades nivån för undanröjande av skada i enlighet med vad som framgår av punkt 99 i förordningen om preliminär tull.

(113) De reviderade nivåerna för undanröjande av skada uttrycks, liksom i förordningen om preliminär tull, i procent av den importerade produktens vägda genomsnittliga värde fritt gemenskapens gräns.

(114) De nivåer för undanröjande av skada som fastställdes var högre än eller lika med följande:

>Plats för tabell>

2. Tull

(115) Den nivå för undanröjande av skada som fastställdes för icke-samarbetsvilliga tillverkare i Indien och för företag i Folkrepubliken Kina som inte beviljats individuell behandling var, i samtliga fall, lägre än de fastställda dumpningsmarginalerna. Tullen bör därför grundas på skademarginalerna i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen.

(116) Eftersom de nivåer för undanröjande av skada som fastställdes översteg dumpningsmarginalerna i alla andra fall bör tullen grundas på dumpningsmarginalerna i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen.

(117) De slutgiltiga antidumpningstullar som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns bör därför vara följande:

>Plats för tabell>

I. UTTAG AV DEN PRELIMINÄRA TULLEN

(118) Med hänsyn till hur stora dumpningsmarginaler som har konstaterats för de exporterande tillverkarna och mot bakgrund av hur allvarlig skada gemenskapsindustrin har vållats bedöms det nödvändigt att slutgiltigt ta ut de belopp som säkrats genom preliminär antidumpningstull enligt förordning (EG) nr 1732/97. De belopp som säkrats genom preliminär antidumpningstull skall slutgiltigt tas ut till den slutgiltigt fastställda tullsatsen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import till gemenskapen av fästanordningar av rostfritt stål och deras delar enligt KN-nummer 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61, 7318 15 70 och 7318 16 30 med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien, Republiken Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand.

2. Tullsatserna för den slutgiltiga antidumpningstullen, som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, skall vara följande:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tull tillämpas.

Artikel2¶

1. De belopp som säkrats genom den preliminära antidumpningstullen enligt förordning (EG) nr 1732/97 skall slutgiltigt tas ut till den slutgiltigt införda tullsatsen.

2. Säkrade belopp som överstiger den slutgiltiga antidumpningstullen skall frisläppas.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 februari 1998.

På rådets vägnar

G. BROWN

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT L 243, 4.9.1997, s. 17.