Införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder eller plast och med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 467/98 av den 23 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder eller plast och med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 060 , 28/02/1998 s. 0001 - 0029

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 467/98 av den 23 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder eller plast och med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 9.4 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Kommissionen meddelade den 22 februari 1995 genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (2) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande rörande import till gemenskapen av vissa skodon med överdelar av läder eller plast och med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand, och inledde en undersökning.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits av Europeiska förbundet för skoindustrier (CEC) på nationella förbunds vägnar vars klagande medlemmar (totalt 188) svarade för en betydande del (53 %) av gemenskapens tillverkning av de skodon som omfattas av denna undersökning. Klagomålet innehöll bevis för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att det inleddes ett förfarande.

(3) Kommissionen meddelade officiellt de exportörer och importörer som den visste var berörda, de intresseorganisationer som företrädde dem samt företrädarna för de berörda exporterande länderna att det skulle inledas ett förfarande. Alla direkt berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(4) De berörda exportländernas myndigheter, ett antal exportörer, importörer i gemenskapen, de intresseorganisationer som företrädde dem samt branschorganisationer lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som lämnade begäran inom tidsfristen beviljades en utfrågning.

(5) Med tanke på det stora antalet gemenskapstillverkare som var parter i klagomålet ansågs det enligt artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen) lämpligt att begränsa undersökningen till det antal av dessa tillverkare som rimligen kunde undersökas inom den tillgängliga tidsramen. I detta sammanhang begränsades utsändandet av frågeformulär för att inhämta uppgifter och för att kunna utvärdera en eventuell skada för gemenskapsindustrin till de nationella producentförbunden i gemenskapen samt till 89 av de 188 gemenskapstillverkare som uttryckligen stödde klagomålet. Av dessa 89 gemenskapstillverkare lämnade 87 fullständiga och meningsfulla svar. På grund av svårigheten att genomföra grundliga undersökningar på platsen hos de ovannämnda 87 gemenskapstillverkarna (nedan kallade den första gruppen) utvaldes för kontrolländamål 15 av dessa gemenskapstillverkare (nedan kallade kontrollstickprovet) och dessa företags svar blev föremål för ingående kontroller på platsen.

(6) Kommissionen sände också frågeformulär till

- de kinesiska, indonesiska och thailändska tillverkare/exportörer som förtecknats i klagomålet,

- de exportörer från Hongkong som förtecknats i klagomålet,

- myndigheterna i de berörda exportländerna,

- de exportörer som även om de inte förtecknats i klagomålet gav sig tillkänna och begärde ett frågeformulär.

Sammanlagt mottogs 13 svar på frågeformuläret från tillverkare/exportörer i Indonesien, 17 svar från tillverkare/exportörer i Folkrepubliken Kina och tre svar från tillverkare/exportörer i Thailand.

(7) Med tanke på detta antal svar, totalt 33 stycken, föreslog kommissionen enligt artikel 17 i grundförordningen att undersökningen skulle begränsas till ett rimligt antal samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som svarade för den största möjliga representativa tillverkningsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tillgängliga tidsramen. I samförstånd med de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna valdes ett stickprov på fyra tillverkare/exportörer från Folkrepubliken Kina och sju från Indonesien. Mot bakgrund av att det endast fanns tre samarbetsvilliga tillverkare/exportörer i Thailand undersöktes alla tre.

(8) Vidare sände kommissionen frågeformulär till alla kända importörer. Svar mottogs från 14 av dessa.

(9) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett fastställande av dumpning och skada och genomförde undersökningar på platsen hos följande företag:

(10)

a) Tillverkare i gemenskapen

Det kontrollstickprov som avses i punkt 5 bestod av totalt 15 gemenskapstillverkare belägna i Frankrike, Italien, Portugal, Spanien och Förenade kungariket, vilka alla är medlemsstater med omfattande produktion av de skodon som är föremål för undersökning. Tillsammans svarade dessa medlemsstater för 89 % av gemenskapens totala tillverkning av produkten i fråga under 1994, dvs. undersökningsperioden enligt definitionen i punkt 13.

Alla 15 gemenskapstillverkare som ingick i kontrollstickprovet begärde att deras identitet skulle vara konfidentiell på grund av att några av dem hade hotats med kommersiella hämndåtgärder av vissa kunder som samtidigt var importörer och större detaljhandlare i gemenskapen. Undersökningen bekräftade att vissa gemenskapstillverkare hade varit föremål för kraftiga kommersiella påtryckningar i syfte att få dem att upphöra med att svara samarbetsvilliga i undersökningen och dra tillbaka sitt stöd för klagomålet. Således ansågs det lämpligt att inte lämna ut namnen på dessa 15 gemenskapstillverkare.

Företrädare för vissa exportörer och importörer kritiserade beviljandet av anonymitet av det skälet att klagande inhemska industrier borde vara beredda på varje slag av "kommersiell hämnd". Det måste i detta sammanhang betonas att den konfidentiella behandlingen beviljades på grund av att de utövade påtryckningarna gick vida utöver vad som kunde anses vara "normalt" i affärsförbindelser. Det begränsade skydd som gavs på detta sätt ansågs som särskilt lämpligt eftersom det rörde sig om ett stickprov, där ett fåtal utvalda gemenskapstillverkare var särskilt utsatta eftersom de representerade en mycket större grupp, på vars vägnar de agerade. Namnen på de 87 gemenskapstillverkare som ingick i den första gruppen lämnades dock ut till de parter som begärde det.

b) Icke-närstående importörer/distributörer

- Atlex SA, Rouen (Frankrike)

- British Shoe Corporation Ltd, Leicester (Förenade kungariket)

- Chausseurop SA, Le Havre (Frankrike)

- Groupe André SA, Paris (Frankrike)

- Intermedium BV, Hoofddorp (Nederländerna)

c) Närstående importör

- Nick's Sports and Leisure Footwear Ltd, Warrington (Förenade kungariket)

d) Exportörer/tillverkare i Indonesien

- P.T. Dragon

- P.T. Emperor Footwear Indonesia

- P.T. Fortune Mate

- P.T. Golden Adishoes

- P.T. Indosepamas Anggun/PT Primashoes Ciptakreasi

- P.T. Kingherlindo

e) Exportörer/tillverkare i Thailand

- Bangkok Rubber

- CK Shoes

- PSR Footwear

f) Exportör i Hongkong

- Grosby (China) Ltd

(11) Parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera ett införande av slutgiltiga antidumpningstullar. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter mottagandet av dessa uppgifter.

(12) Parternas synpunkter övervägdes och i tillämpliga fall ändrade kommissionen sina slutsatser.

(13) Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 1994 till och med den 31 december 1994 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av skada omfattade perioden från och med 1991 till och med undersökningsperioden. I samband med den ytterligare undersökning som avses i punkterna 138 till 143 beaktades dessutom vissa uppgifter angående 1995 och 1996.

Geografiskt omfattade undersökningen gemenskapen i dess sammansättning vid tiden för inledandet av förfarandet, dvs. alla 15 medlemsstater.

(14) Undersökningen överskred den normala undersökningstiden enligt artikel 6.9 i grundförordningen till följd av volymen av och komplexiteten hos de uppgifter som inhämtades från många olika källor och i synnerhet på grund av det stora antal typer av skodon som omfattades av undersökningen samt behovet av att utföra en ytterligare undersökning för att utvärdera verkningarna av den gemenskapskvot som under undersökningens gång infördes för importen av berörda skodon med ursprung i Folkrepubliken Kina. I enlighet med artikel 24 i grundförordningen omfattas därför denna undersökning inte av de obligatoriska tidsfrister som föreskrivs i artikel 6.9.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Beskrivning av den produkt som är föremål för undersökning

(15) Den produkt som är föremål för undersökning i detta förfarande är skodon som ej är avsedda för sport eller idrott, vars skaft inte täcker ankeln, som har ett längsta invändigt mått på 24 cm eller mer, och som har

- yttersulor av gummi, plast eller konstläder och överdelar av läder och omfattas av KN-nummer ex 6403 99 93 (om de inte kan identifieras som avsedda för herrar eller damer), ex 6403 99 96 (om de är avsedda för herrar) och ex 6403 99 98 (om de är avsedda för damer),

- yttersulor av gummi eller plast och överdelar av plast och är avsedda för damer (enligt KN-nummer ex 6402 99 98).

Det bör noteras att detta förfarande inte omfattar skodon för användning vid sport- eller idrottsutövning, med en gjuten, ihålig sula bestående av ett eller flera lager, tillverkad av syntetiska material som är särskilt utformade för att dämpa stötar som uppkommer vid vertikala rörelser eller sidorörelser och som har tekniska egenskaper såsom hermetiska kuddar som innehåller gas eller vätska, mekaniska delar som dämpar eller neutraliserar stötar eller material såsom polymerer med låg densitet, och vilka skodon för tulländamål kan klassificeras enligt alla ovannämnda KN-nummer.

(16) Av praktiska skäl och för att på lämpligt sätt sammanställa och hantera inhämtade uppgifter ansågs vart och ett av de ovannämnda KN-numren utgöra en "kategori". Således indelades produkten i fyra kategorier enligt följande:

>Plats för tabell>

(17) Även om skodonen inom var och en av dessa kategorier kan utgöras av många olika modeller och typer och kan tillverkas med olika tillverkningsmetoder är deras grundläggande egenskaper, användningsområden och konsumenternas uppfattning av dem i grunden de samma. Följaktligen betraktades de i detta förfarande och enligt sedvanlig gemenskapspraxis som en enda produkt.

2. Likadan produkt

(18) Vad gäller de skodon som tillverkades och såldes på de inhemska marknaderna i Indonesien och Thailand visade undersökningen, i de fall sådan försäljning hade skett och uppgifter om denna hade gjorts tillgängliga, att dessa produkter antingen i alla avseenden var likadana som, eller i hög grad liknade, de skodon som exporterades till gemenskapen från länderna i fråga.

(19) De skodon som omfattades av denna undersökning och som tillverkades i Indonesien och exporterades till gemenskapen ansågs också vara en likadan produkt som de skodon som tillverkades i och exporterades från Folkrepubliken Kina till gemenskapen. Detta är särskilt relevant mot bakgrund av att Indonesien användes som jämförbart land vid fastställandet av normalvärde för Folkrepubliken Kina enligt punkterna 42 och 43.

(20) Vid undersökningen fastställdes även att de skodon som tillverkades i gemenskapen och de som importerades från de tre berörda länderna liknade varandra i fråga om allmänt utförande, allmänna egenskaper och användningsområden. Även om det fanns några smärre skillnader mellan den produkt som importerades från de berörda länderna och den som tillverkades i gemenskapen påverkade dessa varken produktens väsentliga egenskaper och användningsområden eller konsumenternas uppfattning av den.

(21) I detta avseende hävdade vissa parter att importerade och gemenskapstillverkade skodon tillhörde olika produktsegment som inte konkurrerade med varandra. De hävdade att de skodon som importerades till ett högre pris än genomsnittspriset inte skulle vara likadana enligt artikel 1.4 i grundförordningen som de skodon som importerades till ett pris under eller lika med genomsnittspriset.

(22) Denna fråga var en källa till upprepade och till synes motstridiga påståenden från importörerna, varav några hävdade att de importerade skor en låg kvalitet som inte kunde uppbringas i gemenskapen medan andra gjorde gällande att de i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand beställde sofistikerade produkter tillverkade enligt deras specifikationer och formgivning och ibland med deras råmaterial. Denna motsägelse visade att Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand faktiskt kunde tillverka och till gemenskapen exportera, vilket de också gjorde, hela det sortiment av produkter som erbjöds på marknaden. Argumentet att de skodon som importerades från de tre berörda länderna och de skodon som tillverkades i gemenskapen skulle tillhöra olika produktsegment kunde därför inte godtas.

(23) Följaktligen ansågs de skodon som omfattades av detta förfarande och som tillverkades i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand och exporterades till gemenskapen vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen som de skodon som tillverkades i gemenskapen.

C. DUMPNING

1. Allmänt

(24) Gemenskapens institutioner, nedan kallade institutionerna, har haft som sedvanlig praxis att betrakta närstående tillverkare/exportörer, eller tillverkare och exportörer tillhörande samma grupp, som en enda ekonomisk enhet och att fastställa en enhetlig dumpningsmarginal (och i tillämpliga fall en enhetlig tull) för dessa tillverkare och exportörer. I detta förfarande tillämpades denna praxis. En beräkning i dessa fall av individuella dumpningsmarginaler och antidumpningsåtgärder genom att närstående tillverkare/exportörer därigenom får möjlighet att kanalisera sin export till gemenskapen via den närstående tillverkare/exportör (eller den tillverkare/exportör inom gruppen) som har den lägsta tullsatsen.

2. Indonesien

a) Stickprov

(25) Som nämnts i punkt 7 användes stickprovsurval enligt artikel 17 i grundförordningen och i samförstånd med de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna valdes sju indonesiska tillverkare/exportörer ut att ingå i stickprovet.

(26) I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen överenskoms med de övriga indonesiska tillverkare/exportörer som var samarbetsvilliga vid undersökningen men som inte ingick i stickprovet att de skulle omfattas av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställdes för de tillverkare och exportörer som ingick i stickprovet.

(27) De tillverkare/exportörer som valts ut att ingå i stickprovet och som var fullt samarbetsvilliga vid undersökningen underrättades om att de skulle omfattas av en egen dumpningsmarginal (och i tillämpliga fall av en individuell tullsats).

b) Normalvärde

(28) I syfte att fastställa normalvärde för var och en av de sju indonesiska tillverkarna/exportörerna i stickprovet fastställdes först huruvida varje tillverkares totala inhemska försäljning av berörda skodon var representativ i förhållande till dess totala försäljning på export till gemenskapen av berörda skodon. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses inhemsk försäljning normalt som representativ när varje tillverkares totala inhemska försäljning av den likadana produkten motsvarar minst 5 % av tillverkarens försäljning av produkten i fråga på export till gemenskapen. En ytterligare provning av representativiteten utfördes sedan för varje enskild modell.

(29) Endast en av de samarbetsvilliga indonesiska tillverkarna/exportörerna i stickprovet hade under undersökningsperioden vid normal handel en inhemsk försäljning av två modeller av den likadana produkten som var tillräckligt stor enligt artikel 2.2 och 2.4 i grundförordningen för att normalvärdet skulle kunna beräknas på den grundvalen. Eftersom all denna försäljning var lönsam beräknades således normalvärdet på grundval av de priser som betalades eller skulle betalas på den inhemska marknaden för all denna försäljning. För detta företags övriga modeller konstruerades normalvärdet enligt artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen genom att tillverkningskostnaderna adderades med de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som konstaterats för de två modeller som avses ovan.

(30) De övriga sex indonesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet hade under undersökningsperioder inte någon tillräcklig inhemsk försäljning av de berörda skodonen enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Följaktligen ansågs det lämpligt att på grundval av artikel 2.3 i grundförordningen konstruera normalvärdet genom att tillverkningskostnaden för varje modell som exporterades till gemenskapen adderades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst. I detta sammanhang ansågs det enligt artikel 2.6 a i grundförordningen att de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst som konstaterats för den tillverkare/exportör som hade en tillräckligt stor inhemsk försäljning (se föregående punkt) borde användas för att konstruera normalvärde för de övriga sex indonesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet.

(31) En tillverkare/exportör som hade gått med på att ingå i stickprovet tillhandahöll inte uppgifter om kostnader uppdelade på modeller, trots ett flertal uppmaningar. Eftersom det därför var omöjligt att beräkna inhemsk lönsamhet och konstruerade normalvärden för denna tillverkare/exportör användes tillgängliga uppgifter enligt punkt 41 för fastställandet av en dumpningsmarginal för denna tillverkare/exportör för, enligt artikel 18 i grundförordningen.

c) Exportpris

(32) Exporten från sex av de sju tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet gick direkt till oberoende importörer i gemenskapen. Dessa tillverkares/exportörers exportpriser fastställdes på grundval av de priser som betalades eller skulle betalas för de sålda skodonen, enligt artikel 2.8 i grundförordningen. En justering måste ske av exportpriset från en indonesisk tillverkare/exportör som ingick i stickprovet och som sålde via ett närstående företag i Taiwan (se punkt 36).

d) Jämförelse

(33) I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpriser för de tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar, när sådana begärdes och var välgrundade, för olikheter som påverkade prisjämförbarheten. Således gjordes i tillämpliga fall justeringar för skillnader vad gäller transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader, därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, bankavgifter, säkerheter/garantier och olika handelsled.

(34) När det gäller en av de indonesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet begärdes en justering för handelsled. Tillverkaren/exportören anförde att en sådan justering motiverades av att företagets exportförsäljning till gemenskapen gjordes i stora kvantiteter till distributörer och grossister, medan dess inhemska försäljning påstods ske i små kvantiteter till detaljhandlare och handlare. En ytterligare granskning under kontrollbesöket på plasten visade dock att de inhemska köparna faktiskt också var distributörer och grossister. Begäran avvisades således eftersom normalvärdet och exportpriset avsåg samma handelsled och en justering således varken var nödvändig eller motiverad.

(35) Två indonesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet begärde även en justering av det skälet att deras exportförsäljning i motsats till deras inhemska försäljning skulle ske på grundval av OEM-märkesföräljning. Kommissionen kunde kontrollera detta ingående under kontrollbesöken på platsen och fastställde klart att det i fråga om exportfösäljning fanns särskilda försäljningskanaler där OEM-kunder fick konsekvent lägre priser. Eftersom skillnaden i handelsled för OEM-kunder inte kunde kvantifieras på grund av avsaknaden av likadana försäljningskanaler på den inhemska marknaden i Indonesien, beviljades en särskild justering enligt artikel 2.10 d ii i grundförordningen genom att ett belopp motsvarande 10 % av bruttovinstmarginalen drogs av från de konstruerade normalvärdena för de egna märkesvarorna,

(36) En indonesisk tillverkare/exportör sålde skodon på export till gemenskapen via ett närstående handelsföretag som var beläget i Taiwan. Det fastställdes att de priser som handelsföretaget fick betala till det tillverkande företaget inte var tillförlitliga på grund av sambandet mellan de två företagen. I syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris från Indonesien till gemenskapen justerades priset från Taiwan till gemenskapen till nivån fritt Indonesien. Eftersom den närstående handlarens funktioner kunde anses likna dem som skulle föreligga hos en handlare som sålde på provision gjordes på grundval av uppgifter från det närstående förtaget ett avdrag på 5 % av de priser som det företaget tog ut hos oberoende kunder i gemenskapen. Denna siffra ansågs rimlig med tanke på den usträckning i vilken den närstående handlaren var involverad i exportörens försäljningsverksamhet. Det lämnades inga uppgifter som tydde på att denna siffra skulle vara olämplig. Följaktligen justerades exportpriserna i enlighet med detta.

e) Dumpningsmarginaler

(37) För beräkningen av dumpningsmarginalen för varje indonesisk tillverkare/exportör som ingick i stickprovet jämfördes företagens vägda genomsnittliga normalvärden med deras vägda genomsnittliga exportpriser eftersom det klart fastställdes att det enligt artikel 2.11 i grundförordningen inte fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skilde sig mellan olika inköpare, regioner eller tider.

(38) Jämförelsen visade att alla de tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet dumpade de berörda skodonen under undersökningsperioden. Till följd av sambandet mellan PT Indosepamas Anggun och PT Primashoes Ciptakreasi behandlades dessa tillverkare/exportörer som ett enda företag och en enda dumpningsmarginal beräknades för dem i enlighet med institutionernas sedvanliga praxis enligt punkt 24.

För dessa tillverkare/exportörer fastställdes följande individuella dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av cif/priset vid gemenskapens gräns:

>Plats för tabell>

(39) Dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som inte valts ut att ingå i stickprovet baserades på ett vägt genomsnitt av de individuella dumpningsmarginaler som faställts för varje tillverkare/exportör som ingick i stickprovet, med undantag för den tillverkare/exportör som avses i punkt 31 (PT Kingherlindo) för vilken tillgängliga uppgifter användes. I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen bortsågs det från detta företags dumpningsmarginal vid fastställandet av den vägda genomsnittliga marginalen för stickprovet. Den på detta sätt fastställda dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, uppgick till 12,3 %. Denna marginal tillämpades på följande tillverkare/exportörer.

- PT Bosaeng Jaya

- PT Karet Murni Jelita

- PT Koryo International

- PT Lintas Adhikrida

- PT Universal Wisesa

- PT Volmacarol

(40) För de tillverkare/exportörer i Indonesien som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gav sig tillkänna fastställdes dumpningsmarginalen i överensstämmelse med artikel 18 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Med tanke på den i detta fall ovanligt höga graden av bristande samarbetsvilja från indonesiska tillverkares/exportörers sida (över 74 %), avsaknaden av andra tillförlitliga uppgifter från oberoende källor och för att undvika att belöna bristande samarbete ansågs det dock lämpligt att basera restdumpningsmarginalen på den högsta dumpningsmarginal som påstods förekomma enligt klagomålet, dvs. 50 %.

(41) Vid fastställandet av dumpningsmarginalen för den tillverkare/exportör som avses i punkt 31 (PT Kingherlindo) ansågs att den samarbetsvilja som detta företag delvis uppvisat borde särskiljas från den totalt bristande samarbetsvilja som uppvisats av de tillverkare/exportörer som avses i punkt 40. Följaktligen beslöts att marginalen för denna tillverkare/exportör borde vara lägre än den marginal som beräknades för de icke-samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna. Därför baserades marginalen på det aritmetiska genomsnittet av restdumpningsmarginalen och den vägda genomsnittliga marginalen för stickprovet, dvs. 31,1 %.

3. Folkrepubliken Kina

a) Val av jämförbart land

(42) I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen baserades normalvärdet på de uppgifter som inhämtats från tillverkare i ett land med marknadsekonomi (jämförbart land).

(43) I klagomålet föreslogs Thailand som det lämpligaste jämförbara landet. Ett flertal importörer samt de kinesiska tillverkarna/exportörerna vände sig dock mot valet av detta land eftersom nivån på den ekonomiska utvecklingen inte skulle vara likadan i Thailand som i Folkrepubliken Kina. Två handelsorganisationer, Utrikeshandelsförbundet (FTA) och Förbundet för europeiska idrottsvaruindustrier (FESI) föreslog Indonesien, vilket också de kinesiska tillverkarna/exportörerna gjorde. Ett antal andra länder förslogs också av några berörda parter under olika skeden av förfarandet, dock utan att dessa lade fram bevis för varför ett av dessa länder borde föredras framför ett annat.

Efter granskning av de tillgängliga uppgifterna avseende alla förslagna länder ansågs slutligen i överensstämmelse med artikel 2.7 i grundförordningen att det var rimligt att välja Indonesien som jämförbart land, eftersom det verkade finnas ett stort antal leverantörer på den marknaden och en viss likhet mellan de tillverkningsmetoder som användes där och de som användes i Folkrepubliken Kina. Det verkade heller inte finnas några betydande skillnader när det gällde tillgång till råmaterial. Försäljningen på Indonesiens inhemska marknad var representativ i förhållande till exporten från Folkrepubliken Kina till gemenskapen. Vidare hade Indonesien föreslagits av de kinesiska tillverkarna/exportörerna själva och gemenskapens tillverkare reste inga invändningar mot kommissionens avsikt i detta fall.

b) Individuell behandling

(44) I enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen är det institutionernas praxis att beräkna landsomfattande dumpningsmarginaler för länder som inte har marknadsekonomi, med undantag för de tillverkare/exportörer som kan visa att de bör ges individuell behandling, dvs. att separata exportpriser och individuella dumpningsmarginaler bör fastställas för dem.

(45) Alla de kinesiska tillverkare/exportörer som besvarade kommissionens frågeformulär begärde individuell behandling. Vid granskningen av skälen för dessa ansökningar försökte kommissionen kontrollera huruvida de tillverkare/exportörer som var samarbetsvilliga i förfarandet åtnjöt ett från staten rättsligt och faktiskt oberoende som var jämförbart med det som skulle råda i ett land med marknadsekonomi och som kulle motivera ett avsteg från principen om fastställande av en enda landsomfattande dumpningsmarginal. I detta syfte riktades detaljerade frågor till tillverkarna/exportörerna angående ägarskap, ledning, kontroll och fastställande av kommersiell strategi och affärsstrategi. Ingen av de tillverkare/exportörer som besvarade frågorna, förutom Grosby (China) Limited, kunde till kommissionens belåtenhet visa att de var tillräckligt självständiga från de kinesiska myndigheterna för att kunna får individuell behandling. Således avvisades deras begäran och tillverkarna/exportörerna informerades i enlighet med detta.

(46) Grosby (China) Limited var en juridisk person i form av ett aktiebolag bildat enligt lagstiftningen i Hongkong som tillverkade den likadana produkten i en anläggning i Folkrepubliken Kina. Det fanns ingen juridisk person i Folkrepubliken Kina men de kapitalvaror som befann sig där var upptagna som tillgångar i Hongkong-företagets redovisning.

Kommissionen utförde ett kontrollbesök på platsen hos Hongkong-förtaget i syfte att undersöka dess verksamhetsvillkor och relationerna till den kinesiska staten. Det berörda företaget var särskilt i stånd att på ett för kommissionen tillfredsställande sätt visa att ledningen och kontrollen av fabriken, både vad gäller tillverkning och försäljning, klart låg i dess händer och att dess verksamhet var tillräckligt oberoende av de kinesiska myndigheterna. Det fastställdes även att exportpriserna till gemenskapen och försäljningsstrategin styrdes av Hongkong-företaget utan inblandning från den kinesiska staten.

Mot bakgrund av detta ansågs det möjligt att bevilja Grosby (China) Limited individuell behandling och således beräkna en separat dumpningmarginal som ett undantag från principen enligt artikel 9.5 i grundförordningen om beräkning av landsomfattande dumpningsmarginaler för länder som inte har marknadsekonomi.

c) Landsomfattande dumpningsmarginal för Folkrepubliken Kina

(47) Totalt 17 exportörer från Folkrepubliken Kina besvarade kommissionens frågeformulär. De berörda tillverkarna/exportörerna svarade dock endast för 14,3 % av den totala exporten från Folkrepubliken Kina och följaktligen beslöts med tanke på den särskilt höga graden av bristande samarbetsvilja att fastställa dumpningsmarginalen för Folkrepubliken Kina enligt artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av tillgängliga uppgifter.,

För att beräkna den landsomfattande dumpningsmarginalen för Folkrepubliken Kina räknade kommissionen först fram dumpningsmarginalen för de 16 samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som inte beviljats individuell behandling (se led i nedan). Sedan fastställde kommissionen dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna (se led ii nedan).

Den landsomfattande dumpningsmarginaler för Folkrepubliken Kina beräknades som ett genomsnitt av dessa två dumpningsmarginaler (se led iii nedan).

i) Dumpningsmarginal för samarbetsvilliga tillverkare/exportörer

Stickprov

(48) Som nämns i punkt 7 användes stickprovsurval enligt artikel 17 i grundförordningen avseende de 17 samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna i Folkrepubliken Kina. Fyra tillverkare/exportörer valdes ut i samförstånd med de berörda samarbetsvilliga företagen.

Eftersom en av dessa tillverkare/exportörer, Grosby (China) Limited, senare beviljades individuell behandling togs det företaget bort från detta stickprov (se punkt 46).

Följande tre återstående tillverkare/exportörer ingick därmed i stickprovet för Kina:

- Fujian Footwear and Headgear Import & Export Corporation

- Zhejiang Animal By-Products Import & Export Corporation

- Zhangjiang Yitai.

Normalvärde

(49) Normalvärdet för de kinesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet beräknades på grundval av de inhemska priserna i Indonesien samt de konstruerade normalvärden som fastställts för de tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet för Indonesien, enligt artikel 2.7 i grundförordningen.

Det bör noteras att de tre berörda kinesiska tillverkarna/exportörerna hade ombetts att lämna utförliga beskrivningar av de skodon som exporterades till gemenskapen. Tillverkarna/exportörerna lämnade dock endast begränsade uppgifter och således måste kommissionen på grundval av tillgängliga uppgifter fastställa vilka indonesiska modeller som var identiska med de kinesiska modeller som exporterades till gemenskapen eller, i avsaknad av identiska modeller, vilka indonesiska modeller som mest liknade dessa kinesiska modeller. På denna grundval kunde kommissionen fastställa att det fanns jämförbara modeller i fråga om 34,7 % av de tre berörda tillverkarnas/exportörernas totala export. För dessa modeller kunde följaktligen de normalvärden som bestämts vid fastställandet av Indonesiens dumpningsmarginaler användas.

(50) För de kinesiska exporterade modeller som inte hade någon motsvarande likadan inhemskt såld indonesisk modell fastställdes det konstruerade värdet genom att ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst adderades med tillverkningskostnaderna för jämförbara exporterade indonesiska modeller. Försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinstmarginalen fastställdes på den grundval som beskrivs i punkterna 29 och 30.

Exportpris - beräkning av exportpris

(51) Undersökningen visade att exporten från de tre kinesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet gjordes direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Således kunde exportpriserna fastställas på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas, enligt artikel 2.8 i grundförordningen.

Jämförelse

(52) I syfte att få en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpriser för tillverkarna/exportörerna i stickprovet gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för vederbörligen motiverade olikheter som påverkade prisjämförbarheten. Således gjordes justeringar för skillnader i fråga om fysiska egenskaper, transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader, därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings- och kreditkostnader.

Dumpningsmarginal

(53) Kommissionen beräknade först en dumpningsmarginal för var och en av de tre tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet. I detta syfte jämförde kommissionen normalvärdena fritt fabrik och exportpriserna fob, fritt Kina, för samarbetsvilliga kinesiska tillverkare/exportörer. Denna jämförelse baserades på det vägda genomsnittliga försäljningspriset för varje skodonsmodell som tillverkades av tillverkarna/exportörerna i stickprovet och exporterades till gemenskapen under undersökningsperioden och för vilken en jämförbar skodonsmodell kunde fastställas.

(54) Eftersom exportpriserna inte varierade avsevärt mellan olika regioner, inköpare eller tidsperioder jämfördes enligt artikel 2.11 i grundförordningen normalvärdet med exportpriset på grundval av vägda genomsnitt.

Jämförelsen visade att det förekom dumpning av de berörda skodon med ursprung i Folkrepubliken Kina som under undersökningsperioden exporterades till gemenskapen av de tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, uppgick till 45,2 %.

ii) Dumpningsmarginal för icke-samarbetsvilliga tillverkare/exportörer

(55) Dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter, enligt artikel 18 i grundförordningen. I detta särskilda fall med tanke på den ovanligt höga graden av bristande samarbetsvilja och avsaknaden av andra tillförlitliga uppgifter från oberoende källor, ansågs de rimligaste tillgängliga uppgifterna vara den högsta dumpningsmarginal som påstods förekomma enligt klagomålet. Den på denna grundval fastställda dumpningsmarginalen uppgick till 50 % av cif-priset vid gemenskapens gräns.

iii) Landomfattande dumpningsmarginal för Folkrepubliken Kina

(56) Som anges i punkt 47 beräknades en enda dumpningsmarginal för Folkrepubliken Kina på grundval av ett vägt genomsnitt av de marginaler som fastställdes för samarbetsvilliga tillverkare/exportörer (dvs. 45,2 %, se punkt 54) och för icke-samarbetsvilliga tillverkare/exportörer (dvs. 50 %, se punkt 55).

Den på detta sätt fastställda dumpningsmarginalen för alla tillverkare/exportörer i Folkrepubliken Kina, förutom Grosby (China) Limited, uttryckt i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, uppgick till 47,6 %.

d) Dumpningsmarginal för Grosby (China) Limited

i) Normalvärde

(57) I fråga om Grosby (China) Limited bör det noteras att normalvärdet beräknades på samma sätt som för de övriga samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna i Folkrepubliken Kina, dvs. på grundval av priserna eller de konstruerade värdena för jämförbara modeller som tillverkades i det jämförbara landet, dvs. Indonesien.

ii) Exportpris

(58) Eftersom exportförsäljningen för Grosby (China) Limited gick via en närstående importör, Nick's Sports and Leisure Footwear Ltd (UK), konstruerades exportpriset enligt artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna först såldes vidare till oberoende köpare. Justeringar gjordes för alla kostnader som tillkom mellan import och återförsäljning samt för förväntad vinst, i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris vid gemenskapens gräns. En vinstmarginal på 5 % användes eftersom denna marginal hade konstaterats förekomma för den oberoende importör vars handelsstruktur mest liknade strukturen hos Nick's Sports and Leisure Footwear Ltd (UK) och som hade varit föremål för ett kontrollbesök på platsen.

iii) Jämförelse

(59) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris gjordes justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för olikheter i fråga om transport- och försäkringskostnader.

iv) Dumpningsmarginal

(60) Eftersom exportpriserna inte varierade avsevärt mellan olika regioner, inköpare eller tidsperioder jämfördes normalvärdet med exportpriset på grundval av vägda genomsnitt, enligt artikel 2.11 i grundförordningen. På denna grundval konstaterades dumpningsmarginalen för Grosby (China) Limited uppgå till 1,3 %.

4. Thailand

i) Dumpningsmarginal för samarbetsvilliga tillverkare/exportörer

a) Normalvärde

(61) I syfte att fastställa normalvärde för var och en av de tre samarbetsvilliga thailändska tlllverkarna/exportörerna fastställdes först huruvida varje tillverkares/exportörs totala inhemska försäljning av berörda skodon var representativ i förhållande till deras totala försäljning av berörda skodon på export till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den inhemska försäljningen vara representativ när en tillverkares totala inhemska försäljning av den likadana produkten i volym representerade minst 5 % av dennas försäljning av den berörda produkten på export till gemenskapen.

(62) Ingen av tillverkarna/exportörerna hade en tillräckligt stor inhemsk försäljning av berörda skodon under undersökningsperioden enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Följaktligen ansågs det lämpligt att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att tillverkningskostnaderna för varje modell som exporterades till gemenskapen adderades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Två av tillverkarna/exportörerna var varandra närstående och en av dessa två närstående tillverkare/exportörer sålde idrottsskor och idrottskläder, dvs. samma generella produktkategori, på Thailands inhemska marknad. Dessa två tillverkares/exportörers försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av den inhemska försäljningen av dessa produkter, enligt artikel 2.6 b i grundförordningen. Eftersom den tredje samarbetsvilliga thailändska tillverkaren/exportören inte hade någon inhemsk försäljning av den berörda produkten, eller av produkter inom samma generella produktkategori, fastställdes dennas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst enligt artikel 2.6 c i grundförordningen på grundval av någon annan rimlig metod, i detta fall de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinst som fastställts för de övriga två samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som avses ovan.

(63) En av de tre samarbetsvilliga thailändska tillverkarna/exportörerna tillverkade och exporterade skor delvis framställda av råmaterial som erhölls utan kostnad från dess kunder i gemenskapen. Eftersom tillverkaren/exportören inte fick några uppgifter om priserna på råmaterialen kunde den inte ta upp dem i sina tillverkningskostnader. Till följd av att tillverkaren/exportören inte hade någon inhemsk försäljning måste normalvärdet konstrueras. I avsaknad av fullständiga uppgifter om råmaterialkostnader konstruerade kommissionen normalvärdet genom att använda det berörda företagets tillverkningskostnader och de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som fastställts enligt föregående punkt. Eftersom både det konstruerade värdet och det exportpris som rapporterats av denna tillverkare/exportör uteslöt samma råmaterialkostnader var båda direkt jämförbara.

b) Exportpris

(64) Undersökningen visade att exporten gick direkt till oberoende kunder i gemenskapen, förutom i det fall som avses i punkt 67. Följaktligen fastställdes exportpriserna på grundval av det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas.

c) Jämförelse

(65) I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och tillverkarnas/exportörernas exportpriser gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för olikheter som påverkade prisjämförbarheten, i de fall dessa påstods förekomma och var underbyggda. Således gjordes i tillämpliga fall justeringar för olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, bankavgifter, säkerheter/garantier och handelsled.

(66) En av de thailändska tillverkarna/exportörerna begärde även en justering på grundval av att dess exportförsäljning i motsats till dess inhemska försäljning skulle ske på grundval av OEM-märkesförsäljning. I samband med undersökningen fastställdes klart att exportförsäljningen ägde rum vid ett annat handelsled än de inhemska försäljningen. Därför beviljades en justering enligt artikel 2.10 d ii i grundförordningen genom att ett belopp motsvarande 10 % av bruttovinstmarginalen drogs av från de konstruerade normalvärdena för de egna märkesvarorna.

(67) En thailändsk tillverkare/exportör sålde skodon på export till gemenskapen via ett närstående handelsföretag som var beläget i USA. Till följd av sambandet mellan dessa två företag fastställdes att de priser som den thailändska tillverkaren tog ut av företaget i USA inte var tillförlitliga. I syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris från Thailand till gemenskapen justerades priset i gemenskapen till nivån fritt Thailand. Eftersom det närstående företagets funktioner kunde anses likna dem som skulle föreligga hos en handlare som sålde på provision gjordes ett avdrag på 5 % av de priser som det företaget tog ut hos oberoende kunder i gemenskapen. Denna siffra ansågs rimlig med tanke på den utsträckning i vilken den närstående handlaren var involverad i exportörens försäljningsverksamhet. Det lämnades inga uppgifter som tydde på att denna siffra skulle vara olämplig. Följaktligen justerades exportpriserna i enlighet med detta.

d) Dumpningsmarginaler

(68) För att beräkna dumpningsmarginalen för varje samarbetsvillig thailändsk tillverkare/exportör jämförde kommissionen enligt artikel 2.11 i grundförordningen företagens vägda genomsnittliga normalvärden med deras vägda genomsnittliga exportpriser eftersom det klart fastställdes att det inte fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skilde sig mellan olika inköpare, regioner eller tider.

(69) Jämförelsen visade att en av de tre samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna dumpade berörda skodon under undersökningsperioden. Den på detta sätt fastställda dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, uppgick till följande:

- CK Shoes: 1,4 %

Undersökningen visade att de övriga två samarbetsvilliga thailändska tillverkarna/exportörerna var närstående i det att ett företag ägde aktier i det andra. Dessutom ägde ett företag i USA aktier i ett av dessa tillverkares/exportörers företag. Båda tillverkare/exportörer exporterade den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden.

Även om dessa tillverkare/exportörer hade separata produktionsanläggningar beräknades således bara en enda dumpningsmarginal i linje med institutionernas sedvanliga praxis enligt vad som beskrivs i punkt 24.

Den på detta sätt fastställda dumpningsmarginalen uppgick till följande:

- PSR Footwear/Bangkok Rubber Company 0 %

ii) Dumpningsmarginal för icke-samarbetsvilliga tillverkare/exportörer

(70) För de tillverkare i Thailand som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gav sig till känna fastställdes dumpningsmarginalen enligt artikel 18 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Med tanke på den i detta fall ovanligt höga graden av bristande samarbetsvilja från thailändska tillverkares/exportörers sida (99 %), avsaknaden av andra tillförlitliga uppgifter från oberoende källor och för att undvika att belöna bristande samarbete ansågs det lämpligt att basera restdumpningsmarginalen på den högsta dumpningsmarginal som hävdats förekomma enligt klagomålet, dvs. 50 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(71) Som nämnts i punkt 5 och mot bakgrund av det stora antalet gemenskapstillverkare som var parter i klagomålet ansågs det lämpligt att inhämta uppgifter avseende gemenskapsindustrin från tre olika källor, nämligen de nationella producentförbunden i gemenskapen, de 87 gemenskapstillverkarna i den första gruppen och de 15 gemenskapstillverkare som ingick i kontrollstickprovet. Skadeindikatorerna bedömdes sedan på den lämpligaste nivån (dvs. på vidast möjliga grund i fråga om allmänna indikatorer och på en smalare grund för de som endast kunde inhämtas från enskilda företag).

Detta skedde enligt följande:

- Tillverkning, försäljning, marknadsandel och sysselsättning i gemenskapen fastställdes på nivån för varje nationellt skodonsförbund och omfattade således hela gemenskapens tillverkning av den likadana produkten.

- Allmänna trender för priser, kostnader och lönsamhet fastställdes på nivån för de 87 gemenskapstillverkarna i den första gruppen, vilka valdes ut i syfte att på ett så balanserat sätt som möjligt omfatta de fyra kategorierna av den produkt som var föremål för undersökning och för att avspegla de olika företagsstorlekarna och tillverkningsstrukturerna i de viktigaste tillverkande medlemsstaterna.

- Beräkningarna av prisunderskridande och nivåerna för undanröjande av skada utfördes på grundval av fullständigt kontrollerade pris- och kostnadsuppgifter från de 15 gemenskapstillverkarna i kontrollstickprovet, som var representativa när det gäller storlek, produktsortiment och läge (de var alla belägna i de viktigaste tillverkande medlemsstaterna).

(72) Några parter hävdade att denna metod var bristfällig eftersom den skulle innebära ett avsteg från bestämmelserna i både artikel 5.4 och 4.1 i grundförordningen, enligt vilka en bedömning av huruvida den undersökta gemenskapsindustrin är representativ måste ske på grundval av en granskning av om den svarar för en "betydande del av produktionen", och således måste bevis på skada baseras på uppgifter från tillverkare som svarar för minst 25 % av gemenskapens totala tillverkning av den likadana produkten. I synnerhet hävdades att den siffra för "gemenskapens totala tillverkning" som användes för bedömningen av de 188 klagande gemenskapstillverkarnas representativitet inte skulle vara tillförlitlig.

Kommissionens stickprov ifrågasattes också i det att beslutet om att använda stickprov skulle ha tagits i ett sent skede i förfarandet som en reaktion på ett otillräckligt samarbete från den klagande industrins sida under undersökningens inledande skeden.

1. Gemenskapens totala tillverkning

(73) Det bör först understrykas att graden av stöd för klagomålet fastställdes innan undersökningen inleddes. Under undersökningens gång fastställdes att de 188 klagande gemenskapstillverkarna fortsatte att svara för mer än 25 % av gemenskapens totala tillverkning (nämligen 53 %). Därför svarar de klagande gemenskapstillverkarna för en enligt artikel 4.1 i grundförordningen betydande del av gemenskapens totala tillverkning av den likadana produkten.

Siffran för "gemenskapens totala tillverkning" av den likadana produkten sattes till den maximalt möjliga nivån. Till följd av brist på tillförlitliga uppgifter kunde man inte undersöka om tillverkningsvolymen för vissa icke-klagande tillverkare borde undantas enligt artikel 4.1 a i grundförordningen från siffran för "den totala tillverkningen" på grund av att deras huvudverksamhet skulle vara import snarare än tillverkning i gemenskapen.

Det är känt att några sådana förmenta gemenskapstillverkare som har importerat betydande mängder också har tillverkat relativt stora mängder i gemenskapen. Om man hade haft tillräckliga uppgifter om detta är det sannolikt att siffran för "gemenskapens totala tillverkning" skulle ha minskats i viss mån. En sådan minskning skulle ha ökat de klagande gemenskapstillverkarnas andel av gemenskapens tillverkning. Vid undersökningen fastställdes även att 87 (dvs. gemenskapstillverkarna i den "första gruppen" enligt punkt 5) av de 188 klagande gemenskapstillverkarna varken var närstående någon tillverkare/exportör eller importerade den produkt som omfattas av denna undersökning.

2. Stickprov

(74) Med hänsyn till det potentiellt sett mycket stora antalet parter i detta förfarande angavs tydligt i tillkännagivandet om inledande av förfarandet att undersökningen skulle kunna utföras med hjälp av stickprov. Redan vid undersökningens inledande skeden söktes samarbete (via de nationella förbunden) från de 89 gemenskapstillverkare som valts ut bland de 188 gemenskapstillverkare som stödde klagomålet.

Meningsfulla svar mottogs från 87 tillverkare (den första gruppen enligt punkt 5), varav 15 valdes ut för kontrolländamål, och deras svar verifierades genom ingående kontroller vid besök på platsen (denna grupp av tillverkare kallas kontrollstickprovet i punkt 5).

I grundförordningen föreskrivs inte att man i samband med stickprov måste inhämta relevanta uppgifter från gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del av gemenskapens tillverkning enligt artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. Däremot föreskrivs i artikel 17.1 i grundförordningen att man kan inhämta uppgifter från ett urval som är representativt för gemenskapsindustrin. Själva syftet med dessa bestämmelser om stickprov är att bereda möjlighet för en situation som innebär att den andel av tillverkningen som representeras av sådana gemenskapstillverkare som ingår i stickprovet, beroende på omständigheterna, avsevärt skulle kunna underskrida 25 % av gemenskapens totala tillverkning.

De 87 gemenskapstillverkarna i den första gruppen konstaterades under alla omständigheter svara för 25,7 % av gemenskapens tillverkning av den likadana produkten, och uppfyllde således, i avsaknad av uttryckligt motstånd mot klagomålet, villkoren för att utgöra gemenskapsindustrin.

3. Slutsats

(75) Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att den undersökta gemenskapsindustrins representativitet hade bedömts på ett rimligt sätt i enlighet med de relevanta bestämmelserna i grundförordningen.

E. SKADA

1. Allmän anmärkning

(76) I största möjliga utsträckning korrigerades alla Eurostat-siffror som användes i nedan beskrivna beräkningar (avseende importvolymer, importvärden och följaktligen priser per par) på grundval av tillgängliga uppgifter (från Taric-databasen), i syfte att utesluta skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik (som enligt punkt 15 inte omfattades av detta förfarande).

2. Förbrukning i gemenskapen

(77) För beräkning av gemenskapens totala förbrukning av de skodon som omfattas av denna undersökning adderades följande mängduppgifter:

- Den totala försäljningsvolymen i gemenskapen för alla gemenskapstillverkare av den berörda produkten (på grundval av uppgifter från gemenskapens nationella skodonsproducentförbund i kombination med Eurostat-statistik för export till länder utanför gemenskapen).

- Den totala importen till gemenskapen av den berörda produkten från tredje land, inbegripet Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand.

På denna grundval konstaterades gemenskapens förbrukning av den berörda produkten ha minskat från 327 miljoner par 1991 till 307 miljoner par under undersökningsperioden, dvs. med cirka 6 %.

3. Den dumpade importens volym och marknadsandel under undersökningsperioden

(78) Den totala importen av skodon med ursprung i Folkrepubliken Kina som omfattades av denna undersökning uppgick till 28,6 miljoner par under undersökningsperioden.

Den totala importen av den berörda produkten med ursprung i Indonesien uppgick till 15,9 miljoner par under undersökningsperioden, medan motsvarande värde för Thailand var 11,8 miljoner par.

Beräknat på grundval av gemenskapens förbrukning (se föregående punkt) hade den kinesiska importen en andel på 9,3 % av gemenskapens marknad under undersökningsperioden, medan Indonesiens andel var 5,2 % och Thailands 3,9 %.

4. Kumulering

(79) I enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen undersöktes huruvida verkningarna av den dumpade importen från de tre berörda länderna borde slås samman vid bedömningen.

I föregående punkt visas att de enskilda importvolymerna från Folkrepubliken Kina respektive Indonesien samt dessa länders marknadsandelar i gemenskapen (9,3 % och 5,2 %) inte var försumbara under undersökningsperioden. För båda länderna hade det också fastställts att dumpningsmarginalerna överskred den minimala nivån (se punkterna 56 och 38-41).

Thailands marknadsandel i gemenskapen, även om den inte var så stor som den som innehades av de två andra länder som berördes av denna undersökning och trots en liten minskning mellan 1991 och 1994, uppgick till 3,9 %, dvs. över miniminivån, vilket även gällde för den restdumpningsmarginal på 50 % som fastställdes för detta land (se punkt 70).

(80) Undersökningen visade också att konkurrensvillkoren på gemenskapens marknad för skodon importerade från Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand var liknande. Produkterna från Kina, Indonesien och Thailand och från gemenskapen

- var ur konsumentens synvinkel utbytbara,

- erbjöds till försäljning i samma geografiska områden i gemenskapen,

- såldes via samma distributionskanaler,

- förekom samtidigt på gemenskapens marknad, och

- riktades i allmänhet till samma segment på gemenskapens marknad för skodon (dvs. från det nedre prisskiktet till den lägre delen av mellanskiktet av marknaden).

De kinesiska, indonesiska och thailändska produkterna såldes dessutom till priser som konstaterades underskrida gemenskapsindustrins priser (se punkt 86).

(81) På denna grundval ansågs att kumulering var berättigad och således borde verkningarna av den dumpade importen från alla tre länder slås samman vid bedömningen av skada.

5. Den dumpade importens kumulerade volym och marknadsandel och dess utveckling

(82) Den totala volymen av import från Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand ökade från 38,6 miljoner par 1991 till 56,3 miljoner par under undersökningsperioden, en betydande ökning på över 45 %. Detta medförande att den sammanlagda marknadsandelen ökade från 11,8 % 1991 till 18,4 % under undersökningsperioden.

6. Priser för dumpad import och prisunderskridande

(83) Med tanke på de olika produktmixer som kan förekomma inom vart och ett av de berörda KN-numren (se punkt 17) bör varje allmän granskning av prisutvecklingen för dumpad import mellan 1991 och 1994 endast på grundval av motsvarande skodonskategorier bedömas försiktigt. På grundval av uppgifter från importörer och deras organisationer visade undersökningen att importen kan kännetecknas av en gradvis övergång till mera sofistikerade typer av skodon i det övre marknadsskiktet, vilket åtföljs av en motsvarande allmän ökning av importpriserna.

(84) För att beräkna prisunderskridandet gjordes först jämförelser kategori för kategori mellan cif-importpriset (enligt Eurostat, efter korrigering för att utesluta skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik, enligt punkt 76), justerat till nivån efter betald tull och klarering, och gemenskapstillverkarnas försäljningspriser i gemenskapen i samma handelsled (dvs. till distributörer/grossister).

En andra beräkning av prisunderskridandet utförs också genom att man valde ut de kinesiska, indonesiska och thailändska modeller som exporterades till gemenskapen i störst volymer av de tre thailändska samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna och de kinesiska och indonesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickproven för undersökning av dumpning (indelade i 17 representativa s.k. grupper av skodon, t.ex. promenadsnörskor för herrar) och jämförde deras justerade priser i gemenskapen, efter klarering, med priserna för identiska eller jämförbara modeller som tillverkades av de gemenskapstillverkare som ingick i kontrollstickprovet.

(85) Vid justeringen av importpriserna till nivån efter betald tull och klarering togs hänsyn till den normala tullsatsen eller den tillämpliga tullsatsen enligt Allmänna preferenssystemet (beroende på vad som var tillämpligt), en marginal för alla specifikt importrelaterade lossnings- och transportkostnader och andra därmed sammanhängande kostnader samt den vinst som importörerna uppnådde. På grundval av den bevisning som undersöktes rörande den berörda produkten konstaterades att cif-importpriset för den berörda produkten, i syfte att få en rättvis jämförelse med gemenskapstillverkarnas priser och kostnader, måste justeras uppåt med 2 % för att avspegla de rörliga kostnaderna och sedan i syfte att avspegla de genomsnittliga fasta kostnaderna måste höjas med 0,96 ecu per par plus ett belopp som motsvarar tullen.

(86) De två metoder för att bestämma prisunderskridandet som beskrivs i punkt 84 ledde till ett fastställande av genomsnittliga prisunderskridandemarginaler (uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser) på över 25 % i fråga om Folkrepubliken Kina och över 10 % i fråga om Indonesien och Thailand.

7. Slutsats om den dumpade importvolymen och dennas inverkan på priserna i gemenskapen

(87) Som det visas ovan skedde en betydande ökning, mer än 45 %, av den sammanlagda volymen dumpad import från de tre länderna i fråga mellan 1991 och undersökningsperioden. Förbrukningen minskade däremot med omkring 6 % under samma period.

Även om vissa ökningar av importpriserna till följd av en förändrad produktmix kunde observeras under de fyra undersökta åren, var dessa priser i hög grad dumpade och underskred avsevärt gemenskapstillverkarnas priser.

8. Gemenskapsindustrins situation

Inledande anmärkning

(88) Vad gäller nedan angivna uppgifter konstaterades att inte alla de ekonomiska uppgifter som inhämtades beträffande enskilda gemenskapstillverkare i den första gruppen och kontrollstickprovet hade någon betydelse för situationen för gemenskapens skodonsindustri vid fastställandet av skada. Exempelvis är det så att tillverkning sker mot order, vilket medför att det normalt inte förs några lager och att lagernivåer således har mycket liten betydelse för skadeanalysen, och detsamma gäller för kapacitet och kapacitetsutnyttjande (eftersom ledig kapacitet inte strikt kan hänföras endast till den likadana produkten). I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen beaktade kommissionen i sin analys av gemenskapsindustrins situation följaktligen endast de ekonomiska faktorer som konstaterades ha betydelse för denna industris tillstånd.

Tillverkning

(89) Uppgifter från de nationella förbunden visade att tillverkningen i gemenskapen minskade från cirka 259 miljoner par 1991 till 224 miljoner par under undersökningsperioden, en nedgång på 14 %.

Försäljningsvolym

(90) Uppgifter från de nationella förbunden och Eurostat visade en massiv nedgång i försäljningsvolymen på 22 % mellan 1991 och undersökningsperioden (mängduppgifterna erhölls genom att den totala tillverkningen i gemenskapen subtraherades med exporten till tredje land).

Omsättning

(91) Försäljningsvärdet för den berörda produkten konstaterades ha minskat med 16 % mellan 1991 och undersökningsperioden. Denna nedgång, även om den inte var lika markant som den i volym, var inte desto mindre betydande.

Marknadsandel

(92) På grundval av de uppgifter för förbrukningen som fastställdes enligt punkt 77 och uppgifter från nationella förbund och Eurostat konstaterades att gemenskapstillverkarnas marknadsandel på gemenskapens marknad sjönk från 64,5 % 1991 till 53,3 % under undersökningsperioden.

Gemenskapstillverkarnas priser

(93) Som det förklarats i punkt 83 avseende importpriserna bör med tanke på de olika produktmixer som kan förekomma inom vart och ett av de fyra berörda KN-numren varje allmän granskning av prisutvecklingen för dumpad import mellan 1991 och 1994 på grundval endast av skodonskategorier bedömas försiktigt. Detta gäller även vid analysen av sammanfattade uppgifter avseende gemenskapsindustrin.

Uppdelat på olika kategorier visade dock undersökningen att det förekom vissa utvecklingstrender i gemenskapstillverkarnas priser, eftersom det konstaterades att endast gemenskapstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris för den produkt som tillhörde kategori 1 (unisex-skodon) ökade avsevärt mellan 1991 och undersökningsperioden. Denna prishöjning kunde sannolikt hänföras till att denna kategori inbegrep en mycket stor andel modeskodon, som har varit mycket populära hos unga personer och som har efterfrågats mycket under de senaste åren.

Priserna för de produkter som tillhörde de övriga kategorierna har dock å andra sidan varit oförändrade eller endast ökat lite grand, men denna ökning underskred dock under alla omständigheter den genomsnittliga inflationsnivån under den granskade perioden och avspeglade inte ökningen av tillverkningskostnaderna. Därför kan slutsatsen dras att ett pristryck har förekommit.

Lönsamhet

(94) Lönsamhet (i förhållande till omsättning) på försäljning i gemenskapen av den likadana produkten för gemenskapstillverkarna i den första gruppen ökade något från +6,8 % 1991 till +7,3 % under undersökningsperioden. Gemenskapstillverkarna i kontrollstickprovet bekräftade också denna relativt stabila trend i det att deras marginaler ökade från +8,1 % till +8,2 %. Gemenskapstillverkarnas förmåga att bevara sin lönsamhet trots det ovannämnda pristrycket hade sin grund i den betydande rationalisering och kostnadsminskning som genomfördes av de överlevande tillverkarna.

Vad som är mera viktigt är att kostnadsstrukturen för just denna industri förklarar det faktum att den antingen är lönsam eller försvinner. Eftersom de direkta kostnaderna (råmaterial, arbetskraft osv.) utgör upp till 80 % av kostnaden för en sko, tillverkas skodon endast mot order efter en bidragskalkyl som visar att en order är lönsam. Inget företag kan under dessa omständigheter ådra sig förluster för mer än några få månader utan att tvingas att lägga ned verksamheten. Detta förklarar varför gemenskapstillverkarna i den första gruppen och kontrollstickprovet i genomsnitt inte var förlustbringande.

Denna kostnadsstruktur tillsammans med det ökande inflytandet för ett antal större detaljhandlare-importörer som kunde välja och byta försörjningskälla för varje order endast på grundval av pris (dumpade priser i fråga om Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand) var en mycket viktig aspekt och förklarade den extrema sårbarheten hos denna arbetsintensiva industri som inte har några möjligheter att under en längre tidsperiod motstå ett bibehållet tryck från en dumpad lågprisimport.

Gemenskapsindustrin hade således inte något annat val än att försöka bevara lönsamheten på bekostnad av marknadsandelar. Detta visade sig ännu vara möjligt och lönsamheten kvarstod på omkring 7 % under den granskade perioden eftersom gemenskapstillverkarnas marknadsandel, trots en nedgång på över 11 procentenheter sedan 1991, ändå uppgick till 53 % av gemenskapens marknad 1994.

Sysselsättning samt nedläggningar av företag

(95) Mot bakgrund av detta framstod analysen av sysselsättningsutveckling och företagsnedläggningar som särskilt relevant. Uppgifter från de nationella förbunden visade att sysselsättningen i sektorn för tillverkning av de skodon som var föremål för undersökning sjönk från omkring 127 250 personer 1991 till 114 000 personer under undersökningsperioden, en nedgång på cirka 10 %.

Vad gäller det antal gemenskapstillverkare som tillverkade de skodon som omfattades av denna undersökning och som lade ned sin produktion mellan 1991 och 1994 mottogs från nationella producentförbund uppgifter om nedläggning av 67 fabriker i sju medlemsstater (Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Förenade kungariket). Med tanke på att några medlemsstater inte har detaljerad statistik för mycket små företag kan det verkliga antalet företagsnedläggningar vara mycket högre.

9. Slutsatser om skada

(96) På grundval av uppgifter från de nationella skodonsproducentförbunden visar alla de ekonomiska indikatorer som nämns ovan klart att gemenskapstillverkarnas situation försämrades mellan 1991 och undersökningsperioden (dvs. vad gäller tillverkning, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning och företagsnedläggningar).

(97) De uppgifter för enskilda företag (t.ex. avseende lönsamhet) som undersöktes vid slutet av perioden för analys av skada avsåg "överlevande" och således de mest motståndskraftiga tillverkarna. Följaktligen underskattar sådana uppgifter nivån på skadan i dess helhet vad gäller hela gemenskapens tillverkning av de skodon som är föremål för undersökningen. Det är först när situationen bedöms i dess helhet som bortfallet av tillverkare, nedgången i tillverkning, försäljning och sysselsättning och således den fulla omfattningen av skadan blir uppenbara.

Det "goda tillstånd" som eventuellt utmärker gemenskapstillverkarna i den första gruppen eller kontrollstickprovet kan också ha sin grund i att de tagit över delar av de marknadsandelar som innehades av de gemenskapstillverkare som lade ned sin verksamhet under de fyra granskade åren. Dessa gemenskapstillverkare har även tvingats gå över till produktion av vissa skodonstyper som hittills inte i lika hög grad har utsatts för trycket från dumpad import (t.ex. modeskodon, som har varit en av nischerna på marknaden).

I detta sammanhang hävdade några berörda parter att gemenskapstillverkarna på ett mycket framgångsrikt sätt följde strategin att specialisera sig på modeprodukter i det övre marknadsskiktet. Detta påstås ha lett till att gemenskapstillverkarna inte längre har kapacitet att tillverka stora volymer av de typer av produkter som tillverkas till låga kostnader i de exportländer som berörs av detta förfarande. Det är riktigt att många av gemenskapstillverkarna, på grund av fördelarna med den geografiska närheten till gemenskapens marknader och sin förmåga till snabba leveranser för att möta stigande, ofta mycket kortlivad, konsumentefterfrågan på modeskodon, drog sig tillbaka till denna sektor i fråga om hela eller delar av sin tillverkning. Några tillverkare tvingades helt och hållet ge upp tillverkningen av mindre modebetonade, billigare skor med lägre förädlingsvärde som säljs i stora volymer till förmån för import från länder utanför gemenskapen, medan andra tillverkare försökte tillverka en blandning av modeskodon och "klassiska" skodon som säljs i stora volymer. Det är endast dessa "klassiska" typer som erbjuder de volymer som krävs för att behålla en industriell och kommersiell struktur av livskraftig storlek.

(98) Följaktligen drogs slutsatsen att gemenskapstillverkarna av de skodon som var föremål för undersökning allmänt sett vållades skada och att denna var tillräckligt omfattande för att betecknas som väsentlig.

F. ORSAKSSAMBAND

(99) I enlighet med artikel 3 i grundförordningen undersöktes huruvida den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin hade orsakats av den dumpade kinesiska, indonesiska och thailändska importen eller om andra faktorer hade orsakat eller bidragit till den skadan.

1. Verkan av den dumpade importen

(100) Vid undersökningen av verkningarna av den dumpade importen måste man komma ihåg att gemenskapens marknad för skodon, åtminstone på grossistnivå, är öppen och priskänslig på grund av typen av berörda produkter och vissa större distributörers inflytande. Som nämns i punkt 80 påverkade importen av dumpade produkter från berörda länder huvudsakligen det nedre skiktet och den lägre delen av mellanskiktet av marknaden, vilket allmänt anses vara den del som är mest känslig för prisvariationer och således utgör det segment där försäljning till låga priser oundvikligen får substitutionseffekter.

Det bör vidare erinras om att de skodon som omfattas av detta förfarande och som tillverkas i gemenskapen och de likvärdiga skodon som importeras från Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand konkurrerar direkt med varandra, eftersom de säljs via samma försäljningskanaler och det sällan förekommer några för konsumenten märkbara eller betydande kvalitetsskillnader mellan de importerade produkterna och de produkter som tillverkas i gemenskapen.

(101) I detta sammanhang kunde det konstateras att denna imports ökande volym och marknadsandel i förening med det avsevärda prisunderskridande som fastställts sammanföll med förlust av marknadsandelar och en allmän nedgång för gemenskapsindustrin.

Följaktligen drogs slutsatsen att den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna kunde sättas i samband med gemenskapsindustrins försämrade situation.

2. Verkan av andra faktorer

(102) Det övervägdes också huruvida andra faktorer än den dumpade importen från Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand kunde ha orsakat eller bidragit till den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin, i syfte att säkerställa att den skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

a) Import från andra tredje länder

(103) Först undersöktes huruvida import från andra länder än de som var föremål för undersökning kunde ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats. Några berörda parter hänvisade i detta sammanhang särskilt till importen till gemenskapen från Vietnam. Uppgifter från Eurostat (efter korrigering för att utesluta skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik, enligt punkt 76) visade att importen till gemenskapen av de berörda produkterna från Vietnam ökade i mycket betydande utsträckning, nämligen från cirka 30 000 par 1991 till 15,9 miljoner par 1994.

Med tanke på den stora ökningen av importen från Vietnam kunde det inte förnekas att även denna import kunde ha inverkat menligt på gemenskapsindustrins situation. Vad gäller priserna på denna import kunde det på grund av bristen på information om produktmixen inte fastställas rimliga uppgifter på vilka slutsatser kunde baseras. Den bevisning som lagts fram om priserna på Vietnams export till gemenskapen ansågs därför inte vara tillräcklig för att motivera att denna undersökning utvidgades till att även omfatta Vietnam.

(104) Det bör också noteras att marknadsandelen i gemenskapen för alla tredje länder inklusive Vietnam, men exklusive Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand, ökade med 12 % mellan 1991 och 1994, medan marknadsandelen för de tre länder som berörs av denna undersökning ökade i större utsträckning, nämligen 46 %, under samma period.

(105) Således drogs slutsatsen att även om importen från annat tredje land kunde ha bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin, kunde dess inverkan inte i sig anses bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från de tre berörda länderna och den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin.

b) Konkurrens inom gemenskapen

(106) Ett flertal berörda parter hävdade att det förekom en betydande intern konkurrens i gemenskapen mellan tillverkare i Italien, Portugal och Spanien och tillverkare i de andra medlemsstaterna och att det var denna konkurrens som var orsaken till att några gemenskapstillverkare hade försatts i en bekymmersam ekonomisk situation. Några medlemsstaters konkurrensdevalveringar och kommissionens beslut att inte tillåta utbetalning av statligt stöd till den italienska skodonsindustrin (3) bl.a. på grund av dess goda ekonomiska situation, anfördes också som tecken på att en eventuell skada för gemenskapsindustrin till stor del var självförvållad.

(107) Vid undersökningen av dessa argument bör det göras en åtskillnad mellan sund konkurrens och illojal konkurrens och det bör erinras om att det inom ramen för en inre marknad finns mekanismer för att säkerställa att konkurrensen mellan gemenskapstillverkare sker på rättvisa villkor.

Vid bedömningen av den skada som vållats gemenskapsindustrin beaktades dessutom situationen för gemenskapstillverkare av produkterna i fråga i alla de medlemsstater där dessa skodonstyper tillverkades i betydande kvantiteter. Resultaten av denna bedömning avspeglade situationen för gemenskapsinudstrin i dess helhet. Följaktligen kompenserade de sammanlagda uppgifter som användes vid skadebedömningen för eventuella interna skillnader i gemenskapsindustrins resultat. Det bör i detta sammanhang noteras att om den interna konkurrensen hade varit den enda drivkraften på marknaden hade gemenskapsindustrins marknadsandel inte minskat från 64,5 % 1991 till 53,3 % 1994, eftersom några tillverkares förlust av marknadsandelar hade inneburit att andra hade ökat sina.

Undersökningen visade att tillverkarnas minskande produktion, marknadsandel och sysselsättning i några medlemsstater inte på något sätt kompenserades av en förbättrad situation för tillverkare i andra medlemsstater, vilket hävdades av ett antal berörda parter.

Det måste också betonas att kommissionens beslut att inte tillåta statligt stöd till den italienska skodonsindustrin baserades på en bedömning av denna industri i dess helhet, och alltså inte bara på situationen för det marknadssegment som berördes av denna undersökning. Detta beslut utgick även från en bedömning av vilka verkningar som en sådan åtgärd skulle kunna ha på den inre marknadens funktion och i beslutet erkändes särskilt bl.a. den prekära sysselsättningssituationen i denna sektor i alla medlemsstater.

(108) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter påstod några berörda parter att med tanke på att vissa gemenskapstillverkare rapporterade en mycket negativ utveckling under de senaste åren samtidigt som andra behöll sin omsättning, skulle den skada som gemenskapsindustrin lidit kunna ha sin grund i olika grader av duglighet i att leda företag och inte verkningar av den berörda dumpade importen.

(109) I detta avseende bör det noteras att det till följd av olika produktmixer är normalt att inte alla företag utsätts lika starkt för konkurrensen från den dumpade lågprisimporten. På en konkurrensutsatt marknad är det också normalt att vissa företag presterar bättre än andra och det är just det stora antalet gemenskapstillverkare som säkerställer att konkurrens råder. Under undersökningens gång konstaterades heller inga bevis på dålig ledning av företag (i fråga om t.ex. investeringar eller anställningar/avskedanden). Som det anges ovan kan särskilt den interna konkurrensen inte vara orsaken till den allmänna nedgången i marknadsandelar för gemenskapsindustrin och således kan den inte anses vara en faktor som bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

c) Utläggning av arbetsintensiv verksamhet

(110) Det framfördes också att ett antal gemenskapstillverkare hade överfört några av sina mera arbetsintensiva verksamheter till tredje länder med låga arbetskraftskostnader och därigenom bidragit till den samlade skada som gemenskapsindustrin lidit, i synnerhet när det gäller sysselsättning. I detta avseende ansågs att det faktum att några tillverkare tvingades till detta tillvägagångssätt kunde betraktas som en försvarsåtgärd i syfte att hålla nere kostnaderna för att kunna konkurrera med lågprisimporten och således utgjorde ytterligare bevis för den påfrestning som den dumpade importen innebar.

3. Slutsatser om orsakssamband

(111) Även om vissa faktorer förutom den dumpade importen från de berörda länderna kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit dras slutsatsen att ett orsakssamband finns mellan den dumpade lågprisimporten från Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand, beaktad separat, och den väsentliga skadan som gemenskapsindustrin lidit. Denna slutsats baseras på de olika faktorer som framhållits ovan och särskilt nivån på prisunderskridandet, den betydande marknadsandel som erövrades av dessa länder (som motsvarades av en förlust av marknadsandel för gemenskapsindustrin) samt den kraftiga ökningen av de berörda volymerna, vilket ledde till att ett stort antal gemenskapstillverkare tvingades lägga ned sin verksamhet. Denna slutsats stöds av det faktum att den allmänna effektiviteten i den gemenskapsindustri som tillverkar de berörda produkterna inte är ifrågasatt, vilket bl.a. visas av gemenskapstillverkarnas resultat på exportmarknader utanför gemenskapen (gemenskapsindustrins exportvolym ökade med 25 % mellan 1991 och 1994).

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(112) På grundval av alla inlämnade bevis undersöktes om det trots slutsatsen om dumpning och därav orsakad skada fanns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen undersöktes eventuella åtgärders verkningar för alla berörda parter samt verkningarna av att inte vidta åtgärder.

Vid denna uppskattning beaktades särskilt behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och behovet av att återställa en effektiv konkurrens.

1. Verkan för gemenskapsindustrin och dess leverantörer

a) Gemenskapsindustrins intresse

(113) Om det inte vidtas åtgärder för att avhjälpa verkningarna av dumpad kinesisk, indonesisk och thailändsk import anses det oundvikligt att gemenskapsindustrins situation kommer att förvärras ytterligare. Ytterligare gemenskapstillverkare och slutligen gemenskapsindustrin i dess helhet kommer att få ekonomiska förluster, som leder till ytterligare fabriksnedläggningar och avsevärda förluster av arbetstillfällen förutom de som följer av rationalisering och tekniska förbättringar. Hänsyn bör även tas till att ett minskande antal tillverkare på gemenskapens marknad kan leda till att konkurrensen minskar i motsvarande utsträckning.

(114) Några berörda parter hävdade att med tanke på skodonsindustrins globala rörlighet skulle antidumpningsåtgärder mot Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand inte få några positiva verkningar för gemenskapsindustrin eftersom försörjningen sannolikt i stället skulle ske från andra tredje länder med låga arbetskraftskostnader, t.ex. Bangladesh, Indien eller Vietnam. Vidare anfördes att situationen för den industri som tillverkar skodon med överdelar av läder eller plast i detta avseende skulle vara jämförbar med situationen för tillverkare av handväskor av syntetmaterial och att rådet således även i detta fall borde avstå från att vidta åtgärder (4).

(115) Att det sker förändringar av vilka länder som står för försörjningen har varit en viktig faktor på skodonsmarknaden under ett antal år. Det bör i detta sammanhang noteras att gemenskapsindustrin genom automatisering och rationalisering delvis har kunnat kompensera för importörernas konstanta sökande efter länder med lägst arbetskraftskostnader. Detta har dock inte kunnat ske vad gäller den massiva ökningen av dumpad import från de tre länder som berörs av detta förfarande. Vad gäller de påstådda likheterna mellan detta förfarande och det som rörde handväskor av syntetmaterial bör det betonas att den betydande marknadsandel som ännu innehas av den klagande gemenskapsindustrin i detta fall, typen av kapitalägare i de flesta av de exporterande företagen samt de stora industriella investeringar som krävs för att tillverka skodon helt klart utesluter en rimlig och meningsfull jämförelse mellan dessa två industrier. Rådet kan följaktligen inte godta argumentet att det för konsekvensens skull borde avstå från att vidta åtgärder i detta fall.

Det faktum att tillverkare/exportörer kan överföra sina produktionsanläggningar till andra länder för att undvika antidumpningstullar är dessutom inte i sig själv ett tillräckligt skäl för att rådet inte skall införa åtgärder i ett fall där det har konstaterats att export har dumpats på gemenskapens marknad och att den har orsakat gemenskapsindustrin väsentlig skada. Om en sådan situation uppstod skulle gemenskapsindustrin kunna inge ett klagomål och begära t.ex. att ett antidumpningsförfarande inleds mot denna import eller att en undersökning av kringgående inleds enligt artikel 13 i grundförordningen.

(116) Vidare hävdades att om åtgärder infördes skulle kinesiska, indonesiska och thailändska tillverkare/exportörer gå över till produktion av de skodonstyper där gemenskapstillverkarna har tekniska och moderelaterade fördelar, vilket skulle vålla gemenskapsindustrin ytterligare skada.

Förutom att denna typ av argument inte kan leda till slutsatsen att rådet bör avstå från att vidta åtgärder mot skadlig dumpning, finns det inget som tyder på att tillverkare/exportörer i de ovannämnda länderna i framtiden inte kommer att utöka det sortiment av skodon som de tillverkar och exporterar, även i avsaknad av åtgärder. Ett flertal uppgifter från importörer pekar på att man har observerat en trend mot import av varor med högre kvalitet, med motsvarande högre priser. Som det nämns tidigare hade denna trend redan inletts före undersökningsperioden.

b) Intresset hos företag som levererar till gemenskapsindustrin (råmaterial och maskiner)

(117) Ett anmärkningsvärt drag i denna undersökning var att gemenskapstillverkarna (och de som levererar råmaterial eller insatsvaror till dem) i många medlemsstater tenderade att vara belägna i samma geografiska områden. En nedläggning av en fabrik kan således medföra en allvarlig kedjereaktion för andra företag i dessa områden, särskilt vad gäller sysselsättning.

(118) Det gjordes gällande att ett införande av åtgärder skulle äventyra försäljningen för de gemenskapstillverkare som exporterar maskiner för skodonstillverkning till Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand.

Vad gäller leverantörerna av maskiner för skodonstillverkning har inga bevis mottagits på att tillverkare/exportörer i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand skulle vara de huvudsakliga eller viktigaste kunderna för gemenskapens tillverkare av utrustning.

Under alla omständigheter bör noteras att det är uppenbart att gemenskapsindustrin investerar i automatisering, särskilt i insprutningsmetoden. Denna automatisering, som bidrar till en teknisk förbättring av tillverkningsmetoderna för skodon i gemenskapen, hänger samman med investeringar i maskiner och formar som tillverkats i gemenskapen.

2. Verkan för konsumenter

(119) Även om konsumentorganisationer inte lämnade några synpunkter efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande av detta förfarande, hävdade vissa parter att antidumpningsåtgärder skulle få allvarliga verkningar för gemenskapens konsumenter, särskilt de med lägst inkomst.

Detta argument om åtgärdernas förutsebara verkan för konsumenternas inköpspris undersöktes ingående. På grundval av tillgängliga uppgifter gav denna granskning följande resultat:

a) Verkan i absoluta tal

(120) Vad gäller skodonspriser till distributörer är det för det första sannolikt, med tanke på graden av konkurrens och antalet leverantörer antingen i gemenskapen (där gemenskapsindustrin fortfarande har en marknadsandel på 53,3 %) eller i tredje länder som inte berörs av detta förfarande (importen från dessa länder har en marknadsandel på 28,3 %), att dessa leverantörer inte skulle kunna höja sina priser avsevärt utan att riskera att förlora marknadsandelar.

I fråga om Indonesien och Thailand bör det erinras om att de nivåer för undanröjande av skada som fastställdes för dessa länder var avsevärt lägre än motsvarande nivå för Folkrepubliken Kina, eftersom det genomsnittliga priset för import från dessa länder under undersökningsperioden uppgick till 6,97 ecu respektive 7,16 ecu per par. Eftersom marknadsandelen för skodon med ursprung i Folkrepubliken Kina är 9,3 % (med ett genomsnittligt pris på 5,47 ecu per par under undersökningsperioden) och med hänsyn till den föreslagna tullsatsen, uppgår de föreslagna åtgärdernas genomsnittliga maximala förutsebara inverkan på priset för berörda skodon i dess helhet till 0,4 ecu per par.

Om distributörerna behåller sina marginaler och övervältrar alla ökade kostnader på konsumenterna kommer de senare alltså endast att behöva betala ytterligare 0,4 ecu per par. Med tanke på att den genomsnittliga förbrukningen per capita av berörda skodon i gemenskapen är mindre än ett par per år, är de föreslagna åtgärdernas verkan för den genomsnittliga konsumentens årsbudget helt klart marginell.

b) Verkan i relativa tal, prisers verkan för förbrukningen

(121) Grunden för beräkningarna i relativa tal var de berörda skodonens genomsnittliga pris fritt lager hos distributören, dvs. 13,5 ecu per par, vilket för importens del beaktar den justering för skillnader i handelsled som avses i punkt 85. På grundval av det lägsta pålägg som konstaterats hos de distributionskanaler som undersöks nedan, dvs. 125 %, uppskattades konsumentens genomsnittliga pris för den berörda produkten överstiga 30 ecu per par, inklusive alla kostnader och avgifter som uppkommer mellan import och försäljning till slutkonsumenten. Följaktligen skulle antidumpningstullarnas inverkan på konsumentpriset uppgå till cirka 1,3 %.

Denna procentsats bör, som det förklaras ovan, ses mot bakgrund av både det absoluta värdet på ökningen (0,4 ecu per par) och den allmänna prisutvecklingen under perioden för undersökning av skada. På grund av den dumpade importens penetrering av marknaden minskade det genomsnittliga marknadspriset fritt lager hos distributören i absoluta tal under de fyra undersökta åren, och denna minskning översteg 10 % om man korrigerar för den allmänna inflationen.

(122) Det bör tilläggas att även om konsumenterna jämför priser i olika butiker är de i allmänhet mindre känsliga, vad gäller den produkt som är föremål för undersökning, för den allmänna prisutvecklingen. Den ovannämnda prissänkningen hindrade inte att den totala förbrukningen av den berörda produkten minskade med 6 %.

Detta kan förklaras av en viss mättnad som kan observeras i fråga om produkter som konsekvent säljs till så låga priser att konsumenterna knappast påverkas av en begränsad allmän förändring i prisnivån. Således är det tveksamt huruvida en full avspegling av tullen, dvs. en maximal prisökning på 1,3 %, skulle ha någon betydande inverkan på den nuvarande efterfrågeutvecklingen på gemenskapens marknad.

(123) I avsaknad av andra uppgifter eller reaktioner från konsumentorganisationerna drogs slutsatsen att de föreslagna åtgärdernas verkan för konsumenterna av berörda skodon sannolikt skulle vara minimal.

3. Verkan för distributionen

a) Verkan för distributionen i dess helhet

(124) Det hävdades att införandet av åtgärder också skulle ha starka negativa verkningar för importörerna. Mera allmänt framfördes skilda åsikter i fråga om situationen för hela distributionskedjan för skodon, som vad gäller omsättning och sysselsättning påstods vara en verksamhet med mycket större betydelse i gemenskapen än tillverkningen av skodon.

För det första bör det sägas att distributionen av naturliga skäl alltid har en högre omsättning, för en given kvantitet skodon, än de tillverkande företag som de köper in från, på grund av distributionsmarginalen. För det andra kan sysselsättningstalen för skodistributionen i allmänhet, vilka avser försäljning av alla skodonstyper, inte jämföras med sysselsättningstalen för tillverkningen i gemenskapen av enbart den berörda produkten.

Eftersom slutkonsumenterna i gemenskapen inte köper skor i avsevärda kvantiteter utanför gemenskapen skulle antidumpningstullars negativa verkningar för distributionen i dess helhet endast kunna uppstå till följd av en betydande minskning av förbrukningen och således omsättningen eller till följd av ett nedåtgående tryck på distributionsmarginalerna för att minimera en ökning av konsumentpriserna och en nedgång i förbrukningen.

Som det förklaras ovan och med hänsyn till eventuella åtgärders förutsebara verkan för konsumenterna av den berörda produkten kan det betraktas som högst osannolikt att förbrukningen av den berörda produkten skulle minska avsevärt till följd av antidumpningsåtgärder, även om distributionssektorn skulle behålla sina nuvarande marginaler.

På det hela taget kan således slutsatsen dras att eventuella åtgärders verkningar för distributionskedjan kommer att vara mycket begränsade. För säkerhets skull gjordes dock också en ingående analys avseende skodonsdistributionens struktur i gemenskapen.

b) Strukturen på skodonsdistributionen i gemenskapen

(125) Distributionen av skodon i gemenskapen sker genom fyra olika försäljningskanaler till slutkonsumenten: märkesdetaljhandelskedjor, oberoende detaljhandlare, icke-specialiserade stormarknader och andra typer av allmänt icke-specialiserad distribution, t.ex. klädesaffärer.

i) Oberoende detaljhandlare

(126) Den traditionella distributionskanalen består av oberoende detaljhandlare som i allmänhet köper från grossister. Distributionens utveckling kännetecknas dock av tendensen att grossister försvinner i och med att detaljhandlare utvecklar närmare förbindelser med ett mera begränsat antal tillverkare eller grupperar sig i inköpsföreningar samtidigt som de behåller sitt oberoende.

Detaljhandlarna har en utsatt konkurrensposition både på grund av att de individuellt saknar möjlighet att påverka leverantörernas priser och att de behöver höga marginaler på mellan 150 och 200 % för att täcka de relativt höga kostnaderna för att driva butiker i ofta exklusiva stadsområden. De har i vissa medlemsstater förlorat mark till nyare distributionsformer inom de tre andra kategorierna, särskilt märkeskedjorna.

Till följd av deras betydande förekomst i vissa andra medlemsstater och att de är verksamma i det övre marknadsskiktet där de vidmakthåller en kontinuerlig affärsrelation med sina kunder bör det dock noteras att de fortfarande, åtminstone vad gäller förädlingsvärde och sysselsättning (mer än 250 000 personer), är den viktigaste distributionskanalen i gemenskapen, även om de sannolikt inte har den största marknadsandelen i volym.

ii) Märkesdetaljhandelskedjor

(127) Dessa kedjor, som ibland är involverade i tillverkning i gemenskapen, ägs i allmänhet av ett eller två stora företag i varje land, som äger flera märken och täcker hela marknadssortimentet. De driver stormarknader och lågprisaffärer som ligger utanför städerna och som till följd av försäljningsvolym, priser och specialisering kan motstå trycket från de icke-specialiserade stormarknaderna.

Märkesdetaljhandelskedjorna säljer även via butiker inne i stadskärnorna som tränger ut oberoende detaljhandlare med hjälp av mindre kostnadskrävande, standardiserade lokaler som fyller vissa kunders behov av att besöka en inköpsmiljö som utgör ett alternativ till lågprisaffärerna. Märkesdetaljhandelskedjorna kan under sin introduktionsfas på marknaden snabbt vinna marknadsandelar och uppnå årliga tillväxttal på över 5 % till följd av sitt inflytande, sin möjlighet att välja leverantör över hela världen, eftersom de importerar för egen räkning, och sina relativt låga marginaler, som i allmänhet är 25 % av försäljningskostnaden för den centrala handelsfunktionen och i genomsnitt 100 % för butikerna.

iii) Icke-specialiserade stormarknader

(128) De icke-specialiserade stormarknaderna är viktiga i volymhänseende, dock inte lika viktiga i fråga om värdet av den totala marknaden för skodon till följd av sina låga genomsnittliga försäljningspriser, och utövar stort inflytande i det lägre marknadsskiktet. Även om de ibland köper direkt från leverantörer utanför gemenskapen, förlitar de sig vanligen på specialiserade importörer i fråga om importprodukterna, som utgör en viktig del av deras skodonsförsäljning. Normalt är deras pålägg cirka 100 %, men det kan variera från omkring 60 % i samband med marknadsföringskampanjer till över 130 % för vissa gemenskapsprodukter. På grund av det ytterligare led som importören utgör och den fasta delen av kostnaderna brukar importprodukter från de berörda länderna i denna försäljningskanal nå konsumenten till ett pris som är tre gånger högre än cif-priset.

iv) Övriga försäljningskanaler

(129) Övriga försäljningskanaler, t.ex. postorderföretag eller konfektionsaffärer, har fått betydelse i vissa medlemsstater men i inget fall på gemenskapsnivå. I några medlemsstater har specialiserade postorderföretag en kostnadsstruktur som liknar märkeskedjornas. Klädeskedjor med små butiker över hela gemenskapen introducerar även skor som märkestillbehör av modekaraktär, i allmänhet med högre marginaler än deras övriga klädesartiklar. På grund av modeaspekten konkurrerar denna försäljning med märkeskedjorna, dock mindre markant än vad som är fallet med de stora icke-specialiserade affärerna i stadskärnorna.

c) De föreslagna åtgärdernas specifika verkan för de olika försäljningskanalerna

(130) Vad gäller de oberoende detaljhandlarna, som ännu utgör den största källan till sysselsättning inom gemenskapens skodistribution, stärks den allmänna slutsats som anges i punkt 124 av det faktum att det normalt sett endast är en liten andel av deras inköp av den berörda produkten som sker i Folkrepubliken Kina, Indonesien eller Thailand. Det bör läggas till att det finns ett förbund som på ett representativt sätt företräder detaljhandlare från åtta medlemsstater och att varken detta förbund eller någon annan på deras vägnar opponerade sig mot ett eventuellt införande av antidumpningsåtgärder.

(131) De företag som äger märkeskedjor ifrågasatte behovet av att införa antidumpningstullar. Även om den allmänna slutsatsen också är tillämplig på dem, gör det faktum att några av dem i högre grad än de oberoende detaljhandlarna förlitar sig på dumpad import av den berörda produkten det sannolikt att de har större anledning att frukta negativa verkningar av åtgärderna för sin konkurrenssituation inom distributionen.

Eventuella åtgärders direkta verkan för dessa företags ekonomiska situation kommer att vara försumbar om tullens kostnad helt vältras över på konsumenten. Indirekta negativa ekonomiska verkningar är endast att vänta om konsumenterna till följd av denna prisökning avsevärt minskar sina inköp av den berörda produkten. Även om detta hände, skulle det dock endast ske i begränsad utsträckning, vilket förklaras i punkt 122.

Vidare är den berörda produkten aldrig den enda intäktskällan för dessa specialiserade affärer och svarar på grund av sina särskilt låga priser för mindre än 12 % av omsättningen för de företag som driver märkeskedjor och har varit samarbetsvilliga i denna undersökning. En liten nedgång i efterfrågan på den berörda produkten, som dock verkar osannolik, skulle i detta perspektiv ha en försumbar verkan för företagen som helhet, i synnerhet om efterfrågan åtminstone delvis omdirigeras till skor med högre pris, vilka troligen har högre marginaler i absoluta tal.

(132) Situationen för icke-specialiserade stormarknader och andra icke-specialiserade butiker borde med hänsyn till den ännu mera begränsade usträckning i vilken deras försäljning avser den berörda produkten inte påverkas av ett införande av åtgärder, även om marknaden utvecklas på ovan beskrivet sätt.

(133) En undersökning gjordes även av situationen för de importörer som levererar till dessa icke-specialiserade distributionskanaler, eftersom den andel av deras omsättning som baserades på produkter importerade från de berörda länderna konstaterades vara betydande. Dessa företag styrs i allmänhet av en mycket liten och flexibel organisation, vilket gör det möjligt för dem att sälja endast när den förväntade handelsmarginalen täcker kostnaderna. Deras kunskap om marknaden samt förmåga att formge produkter och sälja dem påverkas inte av varornas ursprungsland. Eftersom antidumpningsåtgärderna kommer att inverka på skodonsdistributionen i dess helhet kan dessa importörer dra nytta av vilken marknadssituation som helst och fortsätta att förse sina kunder med kinesisk, indonesisk eller thailändsk import, icke-dumpade produkter eller gemenskapstillverkade produkter.

(134) Slutsatsen är att det inte har kunnat fastställas att ett införande av antidumpningsåtgärder mot berörda skodon i betydande utsträckning skulle inverka på den ekonomiska situationen för skodistributionssektorn i dess helhet eller för en del av den.

4. Slutsats rörande gemenskapens intresse

(135) Efter en undersökning av alla olika berörda intressen anses att det finns positiva skäl för att vidta åtgärder och att det inte finns några tvingande skäl för att inte vidta åtgärder mot den dumpade importen i fråga. Om man inte skulle ge gemenskapsindustrin ett adekvat skydd mot den skadliga dumpningen skulle detta ytterligare förvärra dess svåra situation och eventuellt leda till att den försvinner eller omlokaliseras till ett land utanför gemenskapen. Den begränsade prisökning för konsumenterna som antidumpningsåtgärderna orsakar kan på intet sätt anses vara lika betydande som de negativa verkningarna av att en viktig gemenskapsindustri helt försvinner.

Mot bakgrund av bl.a. den tid som har gått sedan undersökningen av dumpning och skada fullbordades anses det lämpligt att slutgiltiga antidumpningstullar på import av den berörda produkten införs direkt utan att gå vägen över preliminära tullar.

H. SLUTGILTIG TULL

1. Samtidig tillämpning av antidumpningsåtgärder och kvantitativa begränsningar

a) Rättsliga aspekter

(136) Några berörda parter hävdade att antidumpningsåtgärder inte borde införas mot importen av de produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina som vara föremål för denna undersökning eftersom dessa produkter redan omfattades av en kvantitativ gemenskapskvot som införts genom rådets förordning (EG) nr 519/95 (5), dvs. under undersökningsperioden.

(137) Gemenskapsinstitutionerna kan inte dela detta synsätt och anser att det är baserat på en felaktig tolkning av grunden för förordning (EG) nr 519/94. Genom denna förordning infördes en ny handelsordning vilken medförde att 4 617 nationella begränsningar enligt den tidigare ordningen gentemot länder som inte är marknadsekonomier avskaffades, varav nästan alla berörde Folkrepubliken Kina. Dessa begränsningar ersattes med gemenskapskvoter i fråga om 7 kinesiska produkter och gemenskapsövervakning i fråga om 26 andra produkter.

Allmänt sett kan dessa autonoma kvoter, som är begränsade till ett fåtal särskilt känsliga produkter, inte anses vara ett undantag till en hypotetisk liberal handelsordning med Folkrepubliken Kina utan utgör ett av medlen för att uppnå målet med en liberalare och framför allt mera enhetlig handelsordning med Folkrepubliken Kina, medan de åtgärder som införs enligt grundförordningen är riktade mot skadevållande dumpning.

Följaktligen har den skada som införandet av antidumpningsåtgärder avses råda bot på inte redan bemötts genom andra handelspolitiska skyddsinstrument. Efter det att det har genomförts en antidumpningsundersökning som har visat att åtgärder är berättigade i syfte att avhjälpa skadevållande dumpning kan sådana åtgärder övervägas, oavsett om det förekommer eventuella kvantitativa begränsningar som är tillämpliga på produkterna i fråga. Denna slutsats måste dock även analyseras ur ekonomisk synvinkel.

b) Ekonomiska aspekter (verkan av kvoterna för importutvecklingen)

(138) De tillgängliga uppgifterna vid tiden för fastställandet av de preliminära avgörandena (begränsade till 1995) visade att importvolymen från Folkrepubliken Kina efter utgången av undersökningsperioden hade minskat avsevärt samt att priserna verkade ha ökat.

Dessa omständigheter ansågs vara tillräckligt exceptionella för att motivera en ytterligare undersökning av importutvecklingen efter undersökningsperioden på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Under den tid som behövdes för att utföra denna ytterligare undersökning ansågs det lämpligt att inte införa några preliminära åtgärder.

(139) För att undersöka importutvecklingen för den berörda produkten under de två åren efter införandet av kvoten beaktades några metodologiska aspekter:

För det första, eftersom kvoten tilldelas för ett helt kalenderår i taget, ansågs uppskattningar på grundval av partiella uppgifter för endast några månader av 1996 inte vara tillräckligt noggranna. Nedanstående analys utfördes därför på grundval av helårsuppgifter för både 1995 och 1996 och kunde endast fullbordas när sådana uppgifter för 1996 var tillgängliga.

För det andra, även om det genom förordning (EG) nr 519/94, i dess ändrade lydelse, fastställdes kvantitativa begränsningar för vissa skodon som omfattas av samma undernummer som de som berörs av detta förfarande, infördes ett undantag för skor tillverkade med hjälp av "särskild teknologi" som per definition säljs till ett cif-pris på minst 9 ecu per par (ursprungligen 12 ecu). Som det förklaras i punkt 15 undantogs från denna antidumpningsundersökning skodon som är avsedda för samma användning och har samma egenskaper som skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik, oavsett deras pris.

(140) I syfte att fastställa importvolymen och importvärdet för den berörda produkten undantogs på grundval av Taric-uppgifter skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik från den totala import som rapporterades för 1995 och 1996 enligt de berörda KN-numren. I avsaknad av komplett Taric-statistik för perioden före 1995 gjordes korrigeringar för tidigare år med 1995 som utgångspunkt. Jämförelsen mellan siffrorna för importen från Kina 1995 och 1996 och de som avsåg åren innan kvoten infördes föranleder två slutsatser:

Som det kunde förutses hade kvoten en tydlig inverkan på importvolymen från Folkrepubliken Kina, som minskade som mest påfallande mellan 1994 och 1995 från 28,6 miljoner par till 16,1 miljoner par. Om man studerar siffrorna mera ingående minskade också importvolymerna för alla fyra kategorier av den berörda produkten, motsvarande de fyra KN-numren, mellan 1994 och 1995. Importvolymen ökade dock på nytt mellan 1995 och 1996 till 19,1 miljoner par.

Vad som har större betydelse i samband med ett antidumpningsförfarande är att priserna konstaterades inte ha ökat efter införandet av kvoten. Man hade kunnat vänta sig att priserna skulle ha ökat parallellt med minskningen i importvolym till följd av kvoten, men detta inträffade alltså inte. Det genomsnittliga importpriset var stabilt efter införandet av kvoten och varierade från 5,75 ecu per par 1993, det år volymen var som högst, till 5,69 ecu per par 1996. Man kunde inte observera någon förändring av pristrenden för importen från Folkrepubliken Kina för någon av de fyra berörda kategorierna. Det bör också noteras att av de berörda exportländerna var de kinesiska prisnivåerna med stor marginal de lägsta.

(141) Inom de fyra studerade KN-numren kunde det heller inte fastställas att en gradvis övergång till skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik, som hade undantagits från undersökningen och hade höga priser, hade ägt rum, vilket skulle ha kunnat förklara de oförändrade importpriserna för de återstående produkterna. Skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik hade en oförändrad andel av den totala importen av produkter enligt de berörda numren 1995 och 1996 både i fråga om volym och värde.

(142) Vad gäller den allmänna utvecklingen av importen från Thailand och Indonesien och konkurrensförhållandena på marknaden konstaterades ingen betydande förändring som hade kunnat strida mot de avgöranden som redovisas i punkterna 78-87.

(143) Mot bakgrund av detta dras slutsatsen att den inverkan på importen som orsakats av de kvantitativa begränsningarna av importen av berörda skodon med ursprung i Folkrepubliken Kina inte motiverar en allmän omprövning av slutsatsen att antidumpningsåtgärder är berättigade i detta fall. Som det förklaras nedan bör dock ovannämnda utvecklingstrender beaktas vid utformningen av åtgärder.

2. Nivå för undanröjande av skada

a) Metod

(144) I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen undersökte kommissionen vilken tullsats som skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som dumpningen hade vållat gemenskapsindustrin.

Således borde exportpriset för den dumpade importen höjas till den icke-skadevållande prisnivå som motsvarade gemenskapsindustrins tillverkningskostnader med tillägg för en skälig vinst (nedan kallad icke-skadligt pris).

Vad gäller tillverkningskostnaderna ansågs det lämpligt att utgå från tillverkningskostnaderna för de gemenskapstillverkare som ingick i kontrollstickprovet. det ansågs att en vinstmarginal på 7 % av omsättningen kunde anses som en lämplig miniminivå med hänsyn till behovet av långsiktiga investeringar och i synnerhet den avkastning som gemenskapsindustrin, på bekostnad av sina marknadsandelar, hade kunnat upprätthålla som miniminivå under de fyra undersökta åren (1991-1994).

(145) Som det förklaras i punkt 16 ansåg kommissionen i början av undersökningen att det var lämpligt att dela in produkter i fråga i kategorier och att göra prisjämförelser på grundval av dessa kategorier. Men som det också nämns i punkt 84 visade det sig under undersökningens gång att vad gäller de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna kunde en större säkerhet i produktjämförelsen uppnås om man använde sig av en ännu mera detaljerad produktuppdelning. För detta ändamål valdes de modeller som exporterades i störst mängd av de kinesiska och indonesiska tillverkare/exportörer som ingick i stickproven samt de modeller som exporterades i störst mängd av de samarbetsvilliga thailändska tillverkarna/exportörerna, och dessa modeller delades in i 17 grupper av skodon.

I syfte att beräkna marginalen för undanröjande av skada jämfördes cif-importpriset, justerat till nivån efter betald tull och klarering, med gemenskapstillverkarnas icke-skadevållande pris i samma handelsled. Med tanke på den höga graden av bristande samarbetsvilja från alla de tre berörda länderna gjordes denna beräkning kategori för kategori samt, i fråga om de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna, grupp för grupp i de fall en större noggrannhet innebar en belöning av deras samarbetsvilja. Det bör noteras att importpriserna justerades till nivån efter betald tull och klarering med hjälp av samma justeringsmetod som användes vid bedömningen av prisunderskridande enligt punkt 85.

b) Folkrepubliken Kina

(146) Eftersom den dumpningsmarginal som fastställts för Grosby (China) Limited var minimal (1,3 %) och således borde medföra en slutgiltig antidumpningstull på 0 % utfördes ingen beräkning av nivån för undanröjande av skada i fråga om detta företag.

(147) Vad gäller den övriga exporten från Folkrepubliken Kina konstaterades nivån för undanröjande av skada uppgå till 46,0 %, vilken är lägre än den fastställda dumpningsmarginalen och därför enligt artikel 9.4 i grundförordningen borde utgöra grunden för den slutgiltiga antidumpningstullen för all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina.

c) Indonesien

(148) De individuella nivåerna för undanröjande av skada för de samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet för Indonesien, uttryckta i procent av cif-priset, konstaterades variera mellan 0 % och 99,5 %, och genomsnittet att tillämpa på de samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som inte ingick i stickprovet uppgick till 33,6 %.

För de samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som ingick i stickprovet konstaterades nivåerna i samtliga fall utom två (PT Golden Adishoes och PT Indosepamas Anggun / PT Primashoes Ciptakreasi) vara högre än de respektive dumpningsmarginaler som fastställdes. I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör således nivån på den slutgiltiga antidumpningstullen för alla samarbetsvilliga tillverkare/exportörer i Indonesien baseras på de fastställda dumpningsmarginalerna, med undantag för

- PT Golden Adishoes, vars nivå för undanröjande av skada konstaterades vara noll och således borde medföra att en eventuell slutgiltig antidumpningstull för detta företag fastställs till 0 %,

och

- PT Indosepamas Anggun / PT Primashoes Ciptakreasi, vars gemensamma nivå för undanröjande av skada (2,6 %) konstaterades vara lägre än deras dumpningsmarginal och således borde utgöra grunden för den slutgiltiga antidumpningstullen för de båda tillverkarna/exportörerna enligt punkt 24.

(149) Vad gäller den tillverkare/exportör som avses i punkt 31 (PT Kingherlindo) och för vilken tillgängliga uppgifter måste användas ansågs i detta sammanhang att företagets partiella samarbetsvilja måste särskiljas från den totala avsaknaden av samarbetsvilja som kännetecknade de indonesiska tillverkare som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller gav sig själva till känna. En beräkning på grundval av samma metod som användes för dumpningsberäkningarna (se punkt 40) skulle dock för detta företag ha medfört en nivå för undanröjande av skada på 26,9 %, dvs. en nivå som var högre än den nivå som konstaterats för icke-samarbetsvilliga tillverkare/exportörer, och därför ansågs det lämpligt att anpassa PT Kingherlindos nivå för undanröjande av skada till restnivån för undanröjande av skada, vilken enligt nästa punkt uppgick till 20,3 %.

(150) Nivån för undanröjande av skada för icke-samarbetsvilliga tillverkare/exportörer i Indonesien konstaterades uppgå till 20,3 %, och var således lägre än den restdumpningsmarginal på 50 % som fastställts för detta land. Följaktligen borde antidumpningsresttullen på import med ursprung i Indonesien fastställas på grundval av denna nivå för undanröjande av skada.

d) Thailand

(151) Eftersom de dumpningsmarginaler som fastställts för de tre samarbetsvilliga thailändska tillverkarna/exportörerna (CK Shoes och PSR Footwear/Bangkok Rubber Company) konstaterades antingen uppgå till noll eller vara minimala, och således borde medföra att de slutgiltiga antidumpningstullarna för dessa tillverkare/exportörer fastställs till 0 %, utfördes ingen beräkning av nivåerna för undanröjande av skada för de berörda tillverkarna/exportörerna.

(152) För thailändska icke-samarbetsvilliga tillverkare/exportörer konstaterades nivån för undanröjande av skada uppgå till 24,7 %, dvs. en lägre nivå än den restdumpningsmarginal på 50 % som fastställts för detta land. Följaktligen borde antidumpningsresttullen på import med ursprung i Thailand fastställas på grundval av denna nivå för undanröjande av skada.

3. De slutgiltiga tullarnas form

(153) Den analys som redovisas i punkterna 138-143 visade att även om införandet av kvoten hade den önskade uppenbara effekten att begränsa importvolymerna av den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina och således den sammanslagna importvolymen från de tre berörda länderna, hade kvoten ingen uppenbar inverkan på priserna för importen i fråga, som därför kan antas ha fortsatt att vara skadlig. Denna verkan hade huvudsakligen sin grund i att importen var koncentrerad till det nedre prisskiktet och den lägre delen av mellanskiktet av marknaden.

(154) Under dessa omständigheter ansågs att en värdetull oproportionerligt skulle inverka på relativt dyra skodon, medan den skulle får mindre verkningar för skodon i det nedre skiktet och den lägre delen av mellanskiktet av marknaden. En rörlig tull som är baserad på ett minimipris skulle däremot direkt inverka på de skadliga prisaspekter som inte avhjälps av kvoten. Följaktligen ansågs att den slutgiltiga antidumpningstullen borde utformas som en rörlig tull baserad på ett minimipris.

En sådan åtgärd kommer att stimulera prishöjningar för den större delen av importen, som är koncentrerad till det nedre skiktet och den lägre delen av mellanskiktet av marknaden. De förväntade prishöjningarna kommer således att äga rum i det produktsortiment som mest påverkats av den dumpade importen, och samtidigt minimera verkningarna för priserna på den import av mera sofistikerade skodon som är minst skadliga. Även om kvoten uppenbart har medfört ett skydd mot en plötslig och potentiellt skadevållande massiv ökning av importen av den berörda produkten, framstår en rörlig tull som ett särskilt lämpligt kompletterande skydd mot denna imports skadevållande priser.

(155) I fråga om fastställandet av minimiprisnivån togs hänsyn till följande:

Vad gäller gemenskapsindustrin ansågs att de föreslagna åtgärderna borde medföra att det genomsnittliga importpriset, justerat till nivån fritt importörens lager (enligt metoden i punkt 85), motsvarade det genomsnittliga icke-skadliga pris som fastställts vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada för den berörda produkten enligt punkterna 144 och 145, och vilket som ett vägt genomsnitt för de fyra kategorierna uppgick till 9,6 ecu per par fritt kunden.

(156) Vad gäller priserna för olika typer av importerade produkter analyserades Eurostat-uppgifter om både importvolymer och genomsnittliga priser mera ingående mot bakgrund av de uppgifter för individuella exporttransaktioner som lämnats av samarbetsvilliga tillverkade/exportörer och importörer. På denna grundval fastställdes att ett minimipris på 5,7 ecu per par i cif-ledet skulle ändra importpriserna så att det förutsebara genomsnittliga importpriset för produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina skulle bli 7,5 ecu per par i cif-ledet, vilket motsvarar det icke-skadevållande priset på 9,6 ecu per par fritt importörens lager.

Både i fråga om volym och värde skedde merparten av den totala importen och en del av importen av varje kategori till priser som underskred det föreslagna minimipriset. Den ökning av denna imports priser som följer av en rörlig tull väntas således få stor inverkan på det genomsnittliga förutsebara importpriset. Vid denna analys säkerställdes också att kvoternas verkningar för importvolymerna enligt punkt 140 avspeglades på ett lämplig sätt.

(157) De tillgängliga uppgifterna för produkter med ursprung i Indonesien och Thailand var i fråga om några kategorier alltför begränsade för att anses kunna representera den totala importen från dessa länder. De allmänna slutsatser som anges i föregående punkt kunde dock bekräftas i så måtto som att viss import med ursprung i dessa länder under undersökningsperioden skedde till priser som underskred minimiprisnivån. Det kunde också, i linje med de slutsatser som dras i punkterna 150 och 152, bekräftas att ett minimipris på 5,7 ecu per par för produkter från Indonesien och Thailand skulle säkerställa att importen skedde till priser som i genomsnitt icke var skadliga.

(158) Vad gäller de tillverkare/exportörer som omfattas av individuella tullsatser anses att den tillämpliga tullen bör vara den som baseras på ett minimipris, om en sådan tull är lägre än deras individuella värdetullsats.

För de tillverkare/exportörer vars dumpningsmarginal underskrider miniminivån på 2 % bör i enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen någon tull inte tillämpas.

(159) Efter utlämnandet av slutliga uppgifter ifrågasatte några berörda parter, som motsatte sig alla åtgärder, det lämpliga i att införa en tull baserad på ett enda minimipris för alla fyra kategorier av berörda skodon, och de hävdade att åtminstone två olika minimipriser, ett för kategorin skodon med överdelar av plast och ett för de tre kategorierna av skodon med överdelar av läder, borde tillämpas i syfte att prisskillnaderna skulle avspeglas. I vetskap om denna begäran motsatte sig några andra berörda parter på förhand alla typer av uppdelning, huvudsakligen på grund av att en sådan skulle leda till en ökning av minimipriset för skodon med överdelar av läder.

(160) I detta avseende kan det inte förnekas att de genomsnittliga importpriserna för skodon med överdelar av plast är lägre än de som noteras för skodon med överdelar av läder. Det bör dock också betonas att importen av båda typerna av skodon avser skor som ingår i breda och varandra överlappande prisklasser. Dessutom utgör de en likadan produkt och konsumenten kan ofta inte skilja mellan överdelar av plast och överdelar av läder. Det kan förväntas att åtgärden kommer att ha en mycket begränsad inverkan, om ens någon, på den sedvanliga prishierarki som gäller för de fyra kategorierna av berörda skodon. Därför anses att en rörlig tull som är baserad på ett enda minimipris utgör en lämplig och rimlig metod för att uppnå den förväntade genomsnittliga prisökningen för alla berörda skodonskategorier.

(161) Den klagande gemenskapsindustrins företrädare uttryckte betänkligheter beträffande den avhjälpande verkan som skulle kunna uppnås genom en antidumpningstull baserad på ett minimipris i det fall importen är spridd över en bred prisklass. I enlighet med detta begärde de att man i stället borde överväga en värdetull.

(162) Rådet kan inte ansluta sig till detta resonemang och bekräftar att de olika övervägandena i punkterna 153-157 bör inverka på åtgärdernas form och att de beaktas på ett lämpligt sätt genom införandet av en rörlig antidumpningstull som är baserad på ett minimipris. En sådan åtgärd kommer inte att medföra att en tull tas ut automatiskt, men bör inte desto mindre leda till genomsnittliga prisökningar för importen från de tre berörda länderna som är förenliga med slutsatserna från beräkningarna av nivåerna för undanröjande av skada.

(163) Den slutliga antidumpningstullen bör således beräknas på följande sätt:

a) Folkrepubliken Kina: För alla tillverkare/exportörer bör tullen motsvara skillnaden mellan minimipriset på 5,7 ecu per par och nettopriset per par fritt gemenskapens gräns, före tull, med undantag av Grosby (China) Limited som konstaterades ha en minimal dumpningsmarginal.

b) Indonesien: För alla tillverkare/exportörer bör tullen motsvara skillnaden mellan minimipriset på 5,7 ecu per par och nettopriset per par fritt gemenskapens gräns, före tull, med undantag av PT Golden Adishoes vars export konstaterades ha sålts till priser som överskred nivån för undanröjande av skada.

För följande samarbetsvilliga indonesiska tillverkare/exportörer bör tullen uppgå till nedanstående satser eller motsvara skillnaden mellan minimipriset på 5,7 ecu per par och nettopriset per par fritt gemenskapens gräns, före tull, beroende på vilket belopp som är lägst:

>Plats för tabell>

c) Thailand: För alla tillverkare/exportörer bör tullen motsvara skillnaden mellan minimipriset på 5,7 ecu per par och nettopriset per par fritt gemenskapens gräns, före tull, med undantag av Bangkok Rubber, CK Shoes och PSR Footwear, för vilka inga eller minimala dumpningsmarginaler konstaterades föreligga.

I. NYA EXPORTERANDE TILLVERKARE

(164) I enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen kan en översyn avseende en ny exportör i syfte att fastställa individuella dumpningsmarginaler inte inledas i detta förfarande avseende Indonesien eftersom stickprovsurval användes i den ursprungliga undersökningen. Men för att säkerställa lika behandling mellan eventuella nya exporterande tillverkare och de tillverkare/exportörer som var samarbetsvilliga vid denna undersökning men inte valdes ut att ingå i stickprovet bör det föreskrivas att den vägda genomsnittliga värdetullsats (12,3 %) som är tillämplig på de senare tillverkarna/exportörerna, som ett alternativ till en rörlig tull, också tillämpas på sådana nya exporterande tillverkare som annars skulle vara berättigade till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av skodon som omfattas av KN-nummer ex 6402 99 98 (Taric-nummer 6402 99 98 * 90), ex 6403 99 93 (Taric-nummer 6403 99 93 * 90), ex 6403 99 96 (Taric-nummer 6403 99 96 * 90) och ex 6403 99 98 (Taric-nummer 6403 99 98 * 90), med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indonesien och Thailand, med undantag av sådana skodon som beskrivs i punkt 3.

2. Den slutgiltiga antidumpningstullen skall tas ut med följande satser:

>Plats för tabell>

3. Tullen skall inte tillämpas på skodon för användning vid sport- eller idrottsutövning, med en gjuten, ihålig sula bestående av ett eller flera lager, tillverkad av syntetiska material som är särskilt utformade för att dämpa stötar som uppkommer vid vertikala rörelser eller sidorörelser och som har tekniska egenskaper såsom hermetiska kuddar som innehåller gas eller vätska, mekaniska delar som dämpar eller neutraliserar stötar eller material såsom polymerer med låg densitet (Taric-nummer 6402 99 98 * 11 och 6402 99 98 * 19, 6403 99 93 * 11 och 6403 99 93 * 19, 6403 99 96 * 11 och 6403 99 96 * 19 och 6403 99 98 * 11 och 6403 99 98 * 19).

4. I de fall en indonesisk part till kommissionen lämnar tillräckliga bevis på att företaget under undersökningsperioden inte exporterade till gemenskapen de varor som beskrivs i punkt 1, att företaget inte är närstående någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning samt att det har exporterat de berörda varorna till gemenskapen efter undersökningsperioden eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen, får rådet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén med enkel majoritet besluta om en ändring av punkt 2 genom att den indonesiska parten som ett alternativ till en rörlig tull omfattas av den värdetullsats på 12,3 % som tillämpas på de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet.

5. Såvida annat inte anges skall gällande bestämmelser om tullar och andra tullförfaranden tillämpas.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 februari 1998.

På rådets vägnar

R. COOK

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT C 45, 22.2.1995, s. 2.

(3) Kommissionens beslut 96/542/EG (EGT L 231, 12.9.1996, s. 23).

(4) Jämför punkterna 105 och 106 i förordning (EG) nr 1567/97 (EGT L 208, 2.8.1997, s. 31).

(5) EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.