Valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp
Avis juridique important
Rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 139 , 11/05/1998 s. 0006 - 0008
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 105a.2 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska monetära institutets yttrande (2),
i enlighet med det i artikel 189c i fördraget avgivna förfarandet (3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 423/1999 · förordning (EU) nr 566/2012 · förordning (EU) nr 729/2014.
(1) Vid europeiska rådets möte i Madrid den 15 och 16 december 1995 antogs programmet för införande av en gemensam valuta enligt vilket euromynt skall införas senast den 1 januari 2002. Den exakta tidpunkten för utgivning av euromynt kommer att fastställas när rådet antar förordningen om införande av euron omedelbart efter det att beslutet om medlemsstaternas antagande av den gemensamma valutan har fattats så tidigt som möjligt under 1998.
(2) Enligt artikel 105a.2 i fördraget får medlemsstaterna ge ut mynt i den omfattning som godkänns av Europeiska centralbanken. Rådet får, enligt förfarandet i artikel 189c och efter att ha hört ECB, vidta åtgärder för att harmonisera valörerna och de tekniska specifikationerna för alla mynt som skall sättas i omlopp, i den utsträckning som detta är nödvändigt för att säkerställa myntets smidiga omlopp inom gemenskapen.
(3) Europeiska monetära institutet har angett att eurosedlarnas valörer kommer att finnas från 5 till 500 euro. Sedel- och myntvalörerna måste göra det möjligt att på ett enkelt sätt kontant betala belopp i euro och cent.
(4) Gemenskapens myntdirektör fick i uppdrag av rådet att utreda och utarbeta en rapport om ett enhetligt europeiskt myntsystem. De lade fram en rapport i november 1996, som i februari 1997 följdes av en omarbetad rapport, i vilken valörerna och de tekniska specifikationerna (diameter, tjocklek, vikt, färg, materialsammansättning och kant) för de nya euromynten anges.
(5) Det nya enhetliga europeiska myntsystemet bör inge förtroende hos allmänheten och medföra tekniska innovationer så att det kan etableras som ett säkert, tillförlitligt och effektivt system.
(6) Ett av huvudmålen med gemenskapens myntsystem är att det skall godtas av allmänheten. Allmänhetens förtroende för det nya systemet kan komma att bli avhängigt av de fysiska särdragen hos euromynten, som bör vara så användarvänliga som möjligt.
(7) Samråd har hållits med konsumentorganisationer, den europeiska sammanslutningen för synskadade (European Blind Union) och företrädare för varuautomatindustrin så att specifika krav från viktiga myntanvändargrupper beaktas. I syfte att säkerställa ett smidigt införande av euron och för att underlätta att det nya myntsystemet godtas av användarna måste det garanteras att mynten lätt kan skiljas åt genom särdrag som är synliga eller förnimbara med känseln.
(8) Det kommer att vara lättare att känna igen och vänja sig vid de nya euromynten om det finns ett samband mellan diametern och myntens valör.
(9) För mynten i valörerna 1 och 2 euro behövs på grund av deras höga värde vissa särskilda säkerhetsinslag för att minska risken för förfalskning. Användningen av en tillverkningsteknik som innebär att mynten görs i tre lager och kombinationen av två olika färger i myntet anses utgöra de för närvarande mest effektiva säkerhetsåtgärderna.
(10) Att ha en europeisk och en nationell sida på myntet är ett lämpligt sätt att uttrycka tanken bakom den europeiska monetära unionen mellan medlemsstaterna och skulle på ett betydelsefullt sätt kunna öka de europeiska medborgarnas benägenhet att godta mynten.
(11) Europaparlamentet och rådet antog den 30 juni 1994 direktiv 94/27/EG (4), genom vilket användningen av nickel i vissa produkter begränsas med hänsyn till att nickel under vissa omständigheter kan ge upphov till allergier. Mynt omfattas inte av det direktivet. Några medlemsstater använder emellertid redan av folkhälsoskäl en nickelfri legering som kallas Nordic Gold i sina nuvarande myntsystem. Det framstår som önskvärt att minska myntets nickelinnehåll i samband med övergången till ett nytt myntsystem.
(12) Det är därför lämpligt att i princip följa de förutnämnda myntverksdirektörernas förslag och att anpassa det endast i den utsträckning som är nödvändigt för att hänsyn skall tas till särskilt de specifika kraven från viktiga myntanvändargrupper och till behovet av att minska användningen av nickel i mynt.
(13) Av alla de föreskrivna tekniska specifikationerna för euromynten är det endast värdet för tjocklek som är ett riktvärde, eftersom ett mynts faktiska tjocklek beror på den föreskrivna diametern och vikten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 105a.2 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska monetära institutets yttrande,
i enlighet med det i artikel 189c i fördraget avgivna förfarandet, och
(1) Vid europeiska rådets möte i Madrid den 15 och 16 december 1995 antogs programmet för införande av en gemensam valuta enligt vilket euromynt skall införas senast den 1 januari 2002. Den exakta tidpunkten för utgivning av euromynt kommer att fastställas när rådet antar förordningen om införande av euron omedelbart efter det att beslutet om medlemsstaternas antagande av den gemensamma valutan har fattats så tidigt som möjligt under 1998.
(2) Enligt artikel 105a.2 i fördraget får medlemsstaterna ge ut mynt i den omfattning som godkänns av Europeiska centralbanken. Rådet får, enligt förfarandet i artikel 189c och efter att ha hört ECB, vidta åtgärder för att harmonisera valörerna och de tekniska specifikationerna för alla mynt som skall sättas i omlopp, i den utsträckning som detta är nödvändigt för att säkerställa myntets smidiga omlopp inom gemenskapen.
(3) Europeiska monetära institutet har angett att euro-sedlarnas valörer kommer att finnas från 5 till 500 euro. Sedel- och myntvalörerna måste göra det möjligt att på ett enkelt sätt kontant betala belopp i euro och cent.
(4) Gemenskapens myntdirektör fick i uppdrag av rådet att utreda och utarbeta en rapport om ett enhetligt europeiskt myntsystem. De lade fram en rapport i november 1996, som i februari 1997 följdes av en omarbetad rapport, i vilken valörerna och de tekniska specifikationerna (diameter, tjocklek, vikt, färg, materialsammansättning och rand) för de nya euromynten anges.
(5) Det nya enhetliga europeiska myntsystemet bör inge förtroende hos allmänheten och medföra tekniska innovationer så att det kan etableras som ett säkert, tillförlitligt och effektivt system.
(6) Ett av huvudmålen med gemenskapens myntsystem är att det skall godtas av allmänheten. Allmänhetens förtroende för det nya systemet kan komma att bli avhängigt av de fysiska särdragen hos euromynten, som bör vara så användarvänliga som möjligt.
(7) Samråd har hållits med konsumentorganisationer, den europeiska sammanslutningen för synskadade (European Blind Union) och företrädare för varuautomatindustrin så att specifika krav från viktiga myntanvändargrupper beaktas. I syfte att säkerställa ett smidigt införande av euron och för att underlätta att det nya myntsystemet godtas av användarna måste det garanteras att mynten lätt kan skiljas åt genom särdrag som är synliga eller förnimbara med känseln.
(8) Det kommer att vara lättare att känna igen och vänja sig vid de nya euromynten om det finns ett samband mellan diametern och myntens valör.
(9) För mynten i valörerna 1 och 2 euro behövs på grund av deras höga värde vissa särskilda säkerhetsinslag för att minska risken för förfalskning. Användningen av en tillverkningsteknik som innebär att mynten görs i tre lager och kombinationen av två olika färger i myntet anses utgöra de för närvarande mest effektiva säkerhetsåtgärderna.
(10) Att ha en europeisk och en nationell sida på myntet är ett lämpligt sätt att uttrycka tanken banom den europeiska monetära unionen mellan medlemsstaterna och skulle på ett betydelsefullt sätt kunna öka de europeiska medborgarnas benägenhet att godta mynten.
(11) Europaparlamentet och rådet antog den 30 juni 1994 direktiv 94/27/EG, genom vilket användningen av nickel i vissa produkter begränsas med hänsyn till att nickel under vissa omständigheter kan ge upphov till allergier. Mynt omfattas inte av det direktivet. Några medlemsstater använder emellertid redan av folkhälsoskäl en nickelfri legering som kallas Nordic Gold i sina nuvarande myntsystem. Det framstår som önskvärt att minska myntets nickelinnehåll i samband med övergången till ett nytt myntsystem.
(12) Det är därför lämpligt att i princip följa de förutnämnda myntverksdirektörernas förslag och att anpassa det endast i den utsträckning som är nödvändigt för att hänsyn skall tas till särskilt de specifika kraven från viktiga myntanvändargrupper och till behovet av att minska användningen av nickel i mynt.
(13) Av alla de föreskrivna tekniska specifikationerna för euromynten är det endast värdet för tjocklek som är ett riktvärde, eftersom ett mynts faktiska tjocklek beror på den föreskrivna diametern och vikten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 729/2014, rättelse till förordning (EU) nr 975/1998 och förordning (EG) nr 423/1999.
Den första serien mynt i euro kommer att omfatta åtta valörer från 1 cent till 2 euro med följande tekniska specifikationer: Valör (euro) Diameter i mm Tjocklek i mm Vikt i gram Form Färg Materialsammansättning Rand 2 25,75 1,95 8,5 rund yttre del: vit inre del: gul koppar-nickel (Cu75Ni25) tre lager nickel-mässing/nickel/nickel-mässing CuZn20Ni5/Ni 12/CuZn20Ni5 randprägling fin räffling 1 23,25 2,125 7,5 rund yttre del: gul inre del: vit nickel-mässing (CuZn20Ni5) tre lager Cu75Ni25/Ni7/Cu75Ni25 intervallräffling 0,50 24,25 1,88 7,8 rund gul ”Nordic Gold” Cu89A15Zn5Snl mjuk räffling 0,20 22,25 1,63 5,7 ”Spanish flower” gul ”Nordic Gold” Cu89A15Zn5Snl plan 0,10 19,75 1,51 4,1 rund gul ”Nordic Gold” Cu89A15Zn5Snl mjuk räffling 0,05 21,25 1,36 3,9 rund röd kopparpläterat stål slät 0,02 18,75 1,36 3 rund röd kopparpläterat stål slät med ett spår 0,01 16,25 1,36 2,3 rund röd kopparpläterat stål slät
Artikel1a¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
I denna förordning avses med:
1. mynt i omlopp: euromynt avsedda att sättas i omlopp, vilkas valörer och tekniska specifikationer fastställs i artikel 1.
2. ordinarie mynt: mynt i omlopp med undantag för minnesmynt.
3. minnesmynt: mynt i omlopp avsedda att uppmärksamma ett specifikt ämne enligt vad som anges i artikel 1h.
Artikel1b¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
Mynt i omlopp ska ha en gemensam europeisk sida och en särskiljande nationell sida.
Artikel1c¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
1. Inga uppgifter om myntets valör, eller delar därav, ska upprepas på myntets nationella sida. Inte heller namnet på den gemensamma valutan eller dess underenhet ska anges, såvida inte en sådan angivelse är motiverad därför att medlemsstaten i fråga använder ett avvikande alfabet.
2. Genom undantag från punkt 1 får valören anges på randpräglingen på 2-euromynten, under förutsättning att endast siffran ”2” eller termen ”euro” med användning av det relevanta alfabetet eller båda dessa används.
Artikel1d¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
På den nationella sidan på alla valörer av mynt i omlopp ska det genom namn eller en förkortning anges vilken den utgivande medlemsstaten är.
Artikel1e¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
1. På den nationella sidan av mynt i omlopp ska det nationella motivet helt och hållet vara omgivet av en cirkel bestående av tolv stjärnor, och även årtalet och den utgivande medlemsstatens namn ska återfinnas på den myntsidan. Detta ska inte utgöra något hinder för att delar av motivet sträcker sig in på cirkeln av stjärnor, förutsatt att alla stjärnorna är klart och fullt synliga. De tolv stjärnorna ska återges som på unionsflaggan.
2. Utformningar av den nationella sidan av mynt i omlopp ska väljas med beaktande av att euromynten cirkulerar i alla medlemsstater som har euron som valuta.
Artikel1f¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
1. Ändringar av de utformningar som används för de nationella sidorna av ordinarie mynt får göras endast en gång vart femtonde år, utan att det påverkar nödvändiga ändringar för att förhindra förfalskning av valutan.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får ändringar av de utformningar som används för de nationella sidorna av ordinarie mynt göras när den statschef som avbildas på ett mynt byts ut. Ett tillfälligt vakant statschefsämbete eller en provisoriskt tillsatt statschef ska dock inte ge någon ytterligare rätt till en sådan ändring.
Artikel1g¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 729/2014, förordning (EU) nr 566/2012 och rättelse till förordning (EU) nr 566/2012.
Utgivande medlemsstater ska senast den 20 juli 2062 uppdatera sina nationella sidor på ordinarie mynt i syfte att fullt ut efterleva denna förordning.
Artikel1h¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
1. Minnesmynt ska ha ett annorlunda motiv på den nationella sidan än det som finns på de ordinarie mynten och ska endast uppmärksamma ämnen av stor nationell eller europeisk betydelse. Minnesmynt som gemensamt ges ut av alla medlemsstater som har euron som valuta ska endast uppmärksamma ämnen av allra största europeisk betydelse och deras utformning får inte påverka tillämpningen av eventuella konstitutionella bestämmelser i dessa medlemsstater.
2. Randpräglingen på minnesmynt ska vara densamma som på ordinarie mynt.
3. Minnesmynt ska endast ha ett nominellt värde uppgående till 2 euro.
Artikel1i¶
Införd genom förordning (EU) nr 729/2014 och förordning (EU) nr 566/2012.
1. Medlemsstaterna ska informera varandra om utkast till utformningar av nya nationella sidor av mynt i omlopp, inklusive randpräglingar, och, när det gäller minnesmynt, den beräknade utgivningsvolymen innan dessa utformningar formellt godkänns.
2. Rådet ska ges befogenhet att genom beslut med kvalificerad majoritet godkänna de nya eller ändrade utformningarna av de nationella sidorna av mynt i omlopp, i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 3–7.
Vid fattande av de beslut som avses i denna artikel ska medlemsstater som inte har euron som valuta inte ha rösträtt.
3. För de syften som avses i punkt 1 ska den utgivande medlemsstaten till rådet, kommissionen och övriga medlemsstater som har euron som valuta inkomma med utkast till utformningar av mynt i omlopp i princip minst tre månader före den planerade utgivningsdagen.
4. Inom sju dagar från den inlämning som avses i punkt 3 har varje medlemsstat som har euron som valuta rätt att, genom ett motiverat yttrande riktat till rådet och kommissionen, motsätta sig det utkast till utformning som föreslagits av den utgivande medlemsstaten om det är troligt att den föreslagna utformningen skulle väcka negativa reaktioner bland dess medborgare.
5. Kommissionen ska, om den anser att utkastet till utformning inte respekterar de tekniska kraven i denna förordning, inom sju dagar efter den inlämning som avses i punkt 3, lämna in en negativ bedömning till rådet.
6. Om inte något motiverat yttrande eller någon negativ bedömning inkommit till rådet inom den tidsfrist som avses i punkterna 4 och 5, ska det anses som att beslutet om godkännande av utformningen antas av rådet dagen efter det att den tidsfrist som avses i punkt 5 löper ut.
7. I alla övriga fall ska rådet utan dröjsmål fatta beslut om godkännande av utkastet till utformning, såvida inte den utgivande medlemsstaten inom sju dagar efter inlämningen av ett motiverat yttrande eller en negativ bedömning drar tillbaka sitt utkast och meddelar rådet om sin avsikt att lämna in ett nytt utkast till utformning.
8. Kommissionen ska offentliggöra alla relevanta uppgifter om nya utformningar av nationella mynt i omlopp i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel1j¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 729/2014, förordning (EU) nr 566/2012 och rättelse till förordning (EU) nr 566/2012.
Artiklarna 1c, 1d, 1e samt artikel 1h.2
a) ska inte gälla för mynt i omlopp som givits ut eller tillverkats före den 19 juli 2012,
b) ska, under en övergångsperiod som löper ut den 20 juli 2062 inte gälla för utformningar som redan rättsligen används på mynt i omlopp den 19 juli 2012. Mynt i omlopp som har getts ut eller tillverkats under övergångsperioden får förbli lagliga betalningsmedel utan någon tidsbegränsning.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 729/2014.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.
1 EGT C 208, 9.7.1997, s. 5 och EGT C 386, 20.12.1997, s. 12.
2 Yttrandet avgivet den 25 juni 1997 (EGT C 205, 5.7.1997, s. 18).
3 Europaparlamentets yttrande av den 6 november 1997 (EGT C 358, 24.11.1997, s. 24), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 november 1997 (EGT C 23, 23.1.1998, s. 1 och Europaparlamentets beslut av den 17 december 1997 (EGT C 14, 19.1.1998).
4 EGT L 188, 22.7.1994, s. 1.
5 De värden som anges för tjockleken utgör riktmärken.