Införande av preliminära antidumpningstullar på import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen, Tjeckiska republiken, Ungern och Saudiarabien och om godtagande av de åtaganden som gjorts av vissa importörer beträffande denna import

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2107/98 av den 1 oktober 1998 om införande av preliminära antidumpningstullar på import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen, Tjeckiska republiken, Ungern och Saudiarabien och om godtagande av de åtaganden som gjorts av vissa importörer beträffande denna import Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 267 , 02/10/1998 s. 0007 - 0020

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2107/98 av den 1 oktober 1998 om införande av preliminära antidumpningstullar på import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen, Tjeckiska republiken, Ungern och Saudiarabien och om godtagande av de åtaganden som gjorts av vissa importörer beträffande denna import

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (2), särskilt artiklarna 7 och 8 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 3 januari 1998 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas rörande import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen. Den 28 februari 1998 (4) meddelade kommissionen på samma sätt att ett antidumpningsförfarande skulle inledas rörande import av samma produkt med ursprung i Tjeckien, Ungern och Saudiarabien.

Förfarandet beträffande import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen inleddes till följd av att ett klagomål hade ingivits av Liaison Committee of European Union Twine, Cordage and Netting Industries (Eurocord) i november 1997.

Förfarandet beträffande import av samma produkt med ursprung i Tjeckien, Ungern och Saudiarabien inleddes till följd av att ett andra klagomål ingavs av Eurocord i januari 1998.

Klagomålen ingavs för gemenskapsproducenter som står för en betydande del av gemenskapens tillverkning av skördegarn av polypropen. Klagomålen innehöll bevisning om dumpning av den berörda importen och väsentlig skada till följd av denna, vilket ansågs vara tillräckligt för att motivera att antidumpningsförfarandena inleddes.

För bedömningen av dumpning och skada ansågs det lämpligt att slå samman de båda undersökningarna (se skäl 5).

(2) Kommissionen meddelade officiellt de exporterande producenter och importörer/distributörer som den visste var berörda, samt företrädarna för det exporterande landet och de klagande gemenskapsproducenterna att en undersökning skulle inledas. Berörda parter gavs möjlighet att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Samtliga parter som hade begärt att bli hörda hördes.

(3) Kommissionen sände frågeformulär till de parter den visste var berörda och mottog upplysningar från tio klagande gemenskapsproducenter, sju exporterande producenter i Polen, två exporterande producenter i Tjeckien, tre exporterande producenter i Ungern och en exporterande producent i Saudiarabien. Kommissionen mottog dessutom relevanta och fullständiga svar från en icke-närstående importör i gemenskapen och från en icke-närstående importör i Schweiz.

(4) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse, samt genomförde kontrollbesök hos följande företag:

(a) Klagande gemenskapsproducenter

Österrike:

- Teufelberger, Linz, Österrike.

Belgien:

- Ostend Stores, Oostende, Belgien.

Portugal:

- Cordex, Esmoriz, Portugal,

- Cotesi, Carvalhos, Portugal,

- Exporplas, Cortegaca, Portugal,

- Sicor, Cortegaca, Portugal.

(b) Importörer/distributörer

- W. B. V. Oelde, Oelde, Tyskland,

- Fybron, Luzern, Schweiz.

(c) Exporterande producenter

Polen:

- BZLP Bezalin, Bielsko-Biala,

- CZWC Chemitex, Sochaczew,

- Industrial Chemistry Research Institute, Warszawa,

- PAT Defalin sa, Swiebodzice,

- Terplast sp. zo.o, Sieradz.

Tjeckien:

- Lanex a.s., Bolatice,

- Juta a.s., Dvur Kralove nad Labem.

Ungern:

- Elso Magyar Kenderfono Rt, Szeged,

- Partium '70 Rt, Berettyoujfalu,

- Tiszai Vegyi Kombinat Rt, Tiszaujvaros.

Saudiarabien:

- Saudi Yarn and Knitting Technology Factory (Synthec), som ingår i NAFA Enterprises Ltd., Riyadh.

(5) För båda undersökningarna omfattade undersökningen av dumpning perioden från och med den 1 januari 1997 till och med den 31 december 1997 (nedan kallad undersökningsperioden) och undersökningen av skada perioden från och med januari 1994 till och med undersökningsperiodens utgång.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(6) Den produkt som är föremål för undersökning är skördegarn av polypropen. Skördegarn används inom jordbrukssektorn för att bunta ihop skörden i knippen som sedan plockas upp av automatiska balningsmaskiner eller liknande.

Produkten tillverkas i olika grovlekar (m/kg) och med olika egenskaper vad gäller bland annat knut och draghållfasthet, snoddvarvtal per meter, färg, ultraviolett stabilisering och fibrillering. Undersökningen har visat att alla former av skördegarn, oberoende av grovlek och egenskaper, kan betraktas som en enda produkt inom ramen för denna undersökning. Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 5607 41 00.

2. Likadan produkt

(7) De skördegarner av polypropen som gemenskapsindustrin producerar och saluför på gemenskapsmarknaden befanns vara likadana produkter som de skördegarner som importeras från de berörda exportländerna vad gäller garnets grundläggande fysiska och tekniska egenskaper samt användningsområden. Detsamma gäller för den produkt som produceras och saluförs på de inhemska marknaderna i de berörda exportländerna. Samtliga dessa produkter utgör således likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

(8) En ungersk exportör hävdade att de produkter som denne sålde till gemenskapen inte borde likställas med gemenskapsindustrins produkter eftersom slutanvändningsområdena var annorlunda. Eftersom ingen bevisning lades fram till stöd för påståendet kan kommissionen emellertid inte finna något skäl till varför dessa produkter inte skulle omfattas av förfarandet.

C. DUMPNING

1. Polen

(a) Samarbete

(9) De samarbetsvilliga exporterande producenterna stod för en förhållandevis liten andel av den samlade importen med ursprung i Polen. Ursprungligen var det sju exporterande producenter i Polen som besvarade frågeformuläret. Av dessa sju svar ansågs emellertid två vara helt oanvändbara i undersökningen, eftersom det inte gick att korrekt fastställa varken normalvärde eller exportpriser med ledning av de uppgifter som lämnades. Företagen informerades om detta och gavs möjlighet att åtgärda bristerna, vilket inte skedde. De två berörda företagen informerades därför om att de skulle komma att betraktas som icke-samarbetsvilliga i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(b) Normalvärde

(10) För att motverka att inflationen påverkade beräkningarna fastställdes normalvärdet för perioder så nära relevanta exportdatum som möjligt i de fall då de berörda exporterande producenterna hade tillhandahållit användbara uppgifter. I samtliga fall användes de mest detaljerade uppgifterna. För fyra företag fastställdes normalvärdet således på månadsbasis och för ett företag på årsbasis. Genom detta tillvägagångssätt togs hänsyn till det faktum att produktionen av skördegarn är kapitalintensiv och att de genomsnittliga lagerhållningsperioderna är korta.

(11) På grundval av ovanstående fastställdes först huruvida de inhemska priserna kunde användas för fastställandet av normalvärdet, dvs. huruvida den berörda produkten hade sålts i tillräckliga mängder på den inhemska marknaden till oberoende kunder vid normal handel.

(12) Samtliga fem samarbetsvilliga företags försäljning av skördegarn på den inhemska marknaden uppnådde representativa mängder, dvs. 5 % eller mer av den mängd som exporterades till gemenskapen. Emellertid motsvarade de produkter som såldes på export till gemenskapen till övervägande del de produkter som såldes på den inhemska marknaden. Sett till de enskilda produktslagen konstaterades det att för samtliga företag utgjorde de produktslag som såldes på den inhemska marknaden mindre än 5 % av den mängd jämförbara produkter som såldes på export till gemenskapen. Normalvärdet fick därför i samtliga fall konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

Det konstruerade normalvärdet beräknades på grundval av produktionskostnaden i Polen (inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, och andra allmänna kostnader) samt ett skäligt belopp för vinst. I samtliga fall användes det enskilda företagets försäljnings- och administrationskostnader, och andra allmänna kostnader. Vinsten beräknades i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen dvs. med utgångspunkt från den faktiska vinst som fastställts för den enda samarbetsvilliga producent i Polen vars försäljning av den likadana produkten på den inhemska marknaden vid normal handel var tillräcklig.

(c) Exportpris

(13) All försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden gick till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för produkten när den såldes på export till gemenskapen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(d) Jämförelse

(14) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet i samma handelsled togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter i de faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för olikheter vad gäller rabatter och avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings-, kredit- och provisionskostnader.

(e) Dumpningsmarginal

(15) Det vägda genomsnittliga normalvärdet för vart och ett av de berörda produktslagen jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik i samma handelsled, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

Nedan anges de vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler som preliminärt fastställts för de fem samarbetsvilliga exporterande producenterna, uttryckta i procent av respektive importpris cif fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

(16) För de exporterande producenter i Polen som inte var villiga att samarbeta i undersökningen fastställdes dumpningen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Detta gjordes för att inte belöna bristande samarbetsvilja och för att motverka kringgående.

Eftersom de icke-samarbetsvilliga producenterna i Polen stod för en förhållandevis stor del av den sammanlagda importen från Polen, beräknades en resterande dumpningsmarginal på grundval av den högsta dumpningsmarginal som fastställts för ett representativt produktslag som exporterades av en exporterande producent i Polen.

Den resterande dumpningsmarginalen som fastställts för Polen, uttryckt i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns före tull, fastställdes till följande: 40,9 %.

2. Tjeckien

(a) Normalvärde

(17) Det fastställdes först huruvida de inhemska priserna kunde användas för fastställandet av normalvärdet, dvs. huruvida den berörda produkten hade sålts i tillräckliga mängder på den inhemska marknaden och till oberoende kunder vid normal handel.

(18) Vad gäller en av de två tjeckiska exporterande producenterna utgjorde den inhemska försäljningen som helhet en representativ mängd, dvs. 5 % eller mer av den mängd som exporterades till gemenskapen. Vad gäller Polen däremot motsvarade de enskilda produktslag som denne exporterande producent sålde på export till gemenskapen till övervägande del inte de produktslag som såldes på den inhemska marknaden. För varje enskilt produktslag konstaterades att den inhemska försäljningsvolymen per produktslag var lägre än 5 % av försäljningsvolymen för jämförbara produktslag som såldes på export till gemenskapen.

Eftersom det inte var möjligt att använda den andra tjeckiska exporterande producentens priser, i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen (de två samarbetsvilliga exporterande producenterna framställde olika produktslag), fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

Det konstruerade normalvärdet för denna exporterande producent beräknades på grundval av den kontrollerade produktionskostnaden (inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader) samt ett skäligt belopp för vinst. Vinsten beräknades, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen, med utgångspunkt från den vinst som fastställts för den berörda producentens inhemska försäljning av den likadana produkten vid normal handel.

Vad gäller den andra tjeckiska exporterande producenten konstaterades att dennes försäljning av skördegarn på den inhemska marknaden under undersökningsperioden totalt sett och för vart och ett av produktslagen var representativ sett till mängden och hade skett vid normal handel.

Normalvärdet för företaget fastställdes därför på grundval av de jämförbara priser som oberoende kunder i exportlandet betalade eller skulle betala vid normal handel, i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen.

(b) Exportpris

(19) All försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden gick till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriserna fastställdes därför på grundval av det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas för produkten när den såldes på export till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(c) Jämförelse

(20) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för olikheter vad gäller rabatter och avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(d) Dumpningsmarginal

(21) Det vägda genomsnittliga normalvärdet för vart och ett av de berörda produktslagen jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik i samma handelsled, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

Nedan anges de vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler som preliminärt fastställts för de två samarbetsvilliga exporterande producenterna, uttryckta i procent av respektive importpris cif fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

(22) De samarbetsvilliga producenternas andel av den sammanlagda importen från Tjeckien var stor. Det beräknades därför en resttull på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen och på grundval av den högsta dumpningsmarginal som kunnat konstateras för ett enskilt samarbetsvilligt företag i Tjeckien.

Den resterande dumpningsmarginalen som fastställts för Tjeckien, uttryckt i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns före tull, är följande: 24,9 %.

3. Ungern

(a) Normalvärde

(23) I likhet med vad som gäller för Polen (se skäl 10) fastställdes normalvärdet för perioder så nära relevanta exportdatum som möjligt i de fall då användbar information tillhandahållits av de berörda exporterande producenterna. För ett företag beräknades normalvärdet således på månadsbasis och för två andra företag på årsbasis.

(24) Det undersöktes först huruvida de inhemska priserna kunde användas för fastställandet av normalvärdet, dvs. huruvida den berörda produkten hade sålts i tillräckliga mängder på den inhemska marknaden och till oberoende kunder vid normal handel. I de fall då så inte var fallet konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Det föreföll inte lämpligt att använda andra exporterande producenters priser i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen, eftersom endast ett företag, för ett fåtal produktslag, hade en inhemsk försäljning av den berörda produkten i representativa mängder vid normal handel.

(25) För samtliga tre samarbetsvilliga exporterande producenter i Ungern översteg den sammanlagda försäljningen av skördegarn på den inhemska marknaden tröskelvärdet 5 % av exportförsäljningen. Liksom för Polen och Tjeckien motsvarade emellertid de enskilda produktslagen inte de produktslag som såldes på den inhemska marknaden. Vad gäller de enskilda produktslagen fastställdes följande:

För ett av företagen gäller, om man ser till de enskilda produktslagen, att även om den inhemska försäljningen av ett antal produktslag översteg tröskelvärdet 5 % av exportförsäljningen skedde denna försäljning inte i något fall vid normal handel. Normalvärdet konstruerades därför för samtliga exporterade produktslag i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

För det andra företaget överskreds tröskelvärdet på 5 % endast vad gäller ett enda produktslag. Emellertid gav mindre än 10 % av försäljningen av detta produktslag vinst. Det fastställdes därför att den produkt som hade exporterats till gemenskapen inte hade sålts i tillräckliga mängder vid normal handel på den inhemska marknaden under undersökningsperioden. Normalvärdet konstruerades därför i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

Vad gäller det tredje företaget såldes ett antal produktslag i representativa mängder. Emellertid var mindre än 10 % av försäljningen av vissa av dessa produktslag lönsam, vilket innebär att försäljningen inte skedde vid normal handel. För samtliga produktslag som inte såldes i representativa mängder eller inte såldes vid normal handel konstruerades normalvärdet. Övriga produktslag som hade exporterats till gemenskapen hade sålts på den inhemska marknaden vid normal handel och i representativa mängder varför normalvärdet fastställdes på grundval av de inhemska försäljningspriserna för dessa produktslag.

För samtliga tre samarbetsvilliga exporterande producenter beräknades det konstruerade normalvärdet, i tillämpliga fall, på grundval av den konstaterade produktionskostnaden i Ungern (inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader) samt ett skäligt belopp för vinst. I samtliga fall användes varje företags egna försäljnings- och administrativa kostnader och andra allmänna kostnader. Vinstmarginalen beräknades i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen, med utgångspunkt från den faktiska vinst som fastställts för den enda samarbetsvilliga ungerska producenten vars inhemska försäljning av den likadana produkten skedde vid normal handel.

(b) Exportpris

(26) All försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden gick till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriserna fastställdes därför på grundval av det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas för produkten när den såldes på export till gemenskapen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(c) Jämförelse

(27) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet i samma handelsled togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar av exportpriser och normalvärden gjordes särskilt för olikheter vad gäller rabatter och avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, samt förpacknings-, kredit- och provisionskostnader och i tillämpliga fall olikheter i handelsled.

(d) Dumpningsmarginal

(28) För två företags vidkommande jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för vart och ett av de berörda produktslagen med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik i samma handelsled, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen. För det tredje företagets vidkommande jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med de enskilda exportpriserna, eftersom det stod klart att det fanns ett mönster med olika exportpriser för olika köpare och eftersom metoden att jämföra ett vägt genomsnitt med ett annat vägt genomsnitt inte var tillräcklig för att visa hur omfattande dumpningen var.

Nedan anges de vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler som preliminärt fastställts för de tre samarbetsvilliga exporterande producenterna, uttryckta i procent av respektive importpris cif fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

(29) De samarbetsvilliga producenternas andel av den sammanlagda importen från Ungern var stor. Det beräknades därför en resttull på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen och på grundval av den högsta dumpningsmarginal som kunnat konstateras för ett enskilt samarbetsvilligt företag i Ungern.

Den resterande dumpningsmarginalen som fastställts för Ungern, uttryckt i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns före tull, är följande: 33,3 %.

4. Saudiarabien

(a) Normalvärde

(30) För den enda samarbetsvilliga exporterande producentens vidkommande fastställdes att den totala försäljningen av skördegarn på den inhemska marknaden översteg tröskelvärdet på 5 % av exportförsäljningen och därför utgjorde en representativ mängd. Detta tröskelvärde överstegs även vad gäller enskilda produktslag. Det konstaterades vidare att den inhemska försäljningen hade skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

För den samarbetsvilliga saudiarabiska exporterande producenten fastställdes normalvärdet därför, i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen, på grundval av de priser som oberoende kunder i Saudiarabien betalade eller skulle betala vid inhemsk försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden.

(b) Exportpris

(31) All försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden gick till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriserna fastställdes därför på grundval av det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas för produkten när den såldes på export till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(c) Jämförelse

(32) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes för olikheter vad gäller rabatter och avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, samt förpacknings-, kredit- och provisionskostnader och kostnader efter försäljningen.

(d) Dumpningsmarginal

(33) Det vägda genomsnittliga normalvärdet för vart och ett av de berörda produktslagen jämfördes det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik i samma handelsled, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

Nedan anges den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som preliminärt fastställts för den enda samarbetsvilliga exporterande producenten i Saudiarabien, uttryckt i procent av respektive importpris cif fritt gemenskapens gräns före tull:

- Saudi Yarn and Knitting Technology Factory (Synthec), som ingår i NAFA Enterprises Ltd.: 36,8 %.

(34) Eftersom den samarbetsvilliga producenten stod för nästan all import från Saudiarabien beräknades en resttull på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, varvid den dumpningsmarginal som fastställts för producenten användes.

Den resterande dumpningsmarginalen som fastställts för Saudiarabien, uttryckt i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns före tull, är följande: 36,8 %.

D. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(35) Inledningsvis besvarade tio klagande gemenskapsproducenter frågeformuläret. Emellertid var det två av dessa företag som i ett senare skede inte samarbetade i undersökningen. Undersökningen visade att de återstående åtta gemenskapsproducenternas andel av den sammanlagda gemenskapsproduktionen uppgick till mer än 70 %. Därför utgör de samarbetsvilliga gemenskapsproducenterna gemenskapsindustrin i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen. Nedan benämns de samarbetsvilliga producenterna i gemenskapen gemenskapsindustrin.

E. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(36) Beräkningar av förbrukningen i gemenskapen grundades på den sammanlagda mängden som sålts av gemenskapsindustrin och återstående icke-samarbetsvilliga producenter i gemenskapen, och dels de mängder som importerats. Vad gäller importvolymen justerades uppgifterna från Eurostat med hänsyn till de uppgifter som inlämnats av de samarbetsvilliga exporterande producenterna och som kontrollerats av kommissionen. Försäljningsvolymen för de icke-samarbetsvilliga gemenskapsproducenterna uppskattades på grundval av tillgängliga uppgifter till cirka 30 % av samtliga gemenskapsproducenters sammanlagda försäljning.

På grundval av ovanstående kan konstateras att gemenskapsförbrukningen ökade något, från 40 230 ton 1994 till 44 363 ton 1995. Under 1996 ökade den synliga förbrukningen avsevärt till 52 798 ton för att därefter sjunka något till 52 526 ton under undersökningsperioden. Detta motsvarar en sammanlagd ökning med 31 % under den period som undersökningen av skada omfattade.

2. Import av skördegarn till gemenskapen från de berörda exportländerna

(a) Kumulering

(37) De konstaterade dumpningsmarginalerna är högre än miniminivån och de berörda ländernas marknadsandelar var inte försumbara. Importen visade en för samtliga länder stigande tendens. Dessutom fastställdes att samtliga importpriser låg på samma nivå.

Det bör också påpekas att de olika skördegarn som importeras från de berörda exporterande länderna är fullständigt utbytbara sinsemellan och även utbytbara med det skördegarn som produceras och saluförs av gemenskapsindustrin, samt att skördegarnet säljs genom samma försäljningskanaler på en öppen marknad. Därför drogs slutsatsen, i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen, att det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

(b) Volym, värde och marknadsandel för importen från de berörda länderna

(38) Importvolymen från de fyra berörda länderna ökade från 5 263 ton 1994 till 16 441 ton under undersökningsperioden, vilket utgör en ökning med mer än 200 %.

(39) Om man ser till den sammanlagda konsumtionen i gemenskapen ökade marknadsandelen för den dumpade importen från de fyra berörda länderna från 13 % under 1994 till 31 % under undersökningsperioden - en ökning med 138 %.

(c) Priset på import från de berörda länderna

(40) Priserna för import från Polen, Tjeckien och Saudiarabien steg från 1994 till slutet av undersökningsperioden. Det bör påpekas att dessa priser i de allra flesta fallen konstaterades vara avsevärt lägre än gemenskapsindustrins priser, under hela den period som undersökningen av skada omfattade. När det gäller Ungern sjönk priserna litet under perioden.

(d) Prisunderskridande vad gäller import från de berörda exportländerna

(41) För att fastställa prisunderskridandet för de berörda exportländerna analyserade kommissionen uppgifter som hänförde sig till undersökningsperioden. Prisunderskridandet fastställdes på grundval av en jämförelse mellan exportpriserna och de priser som gemenskapsindustrin tog ut i samma handelsled, dvs. vid försäljning till handlare/distributörer som köper jämförbara typer av skördegarn direkt från de exporterande producenterna och gemenskapsindustrin och som köper för marknaderna i de fyra medlemsstater som de viktigaste marknaderna, dvs. Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket.

I enlighet med denna metod gjordes prisjämförelsen på grundval av en försäljningsvolym som motsvarade uppskattningsvis 70 % av gemenskapsindustrins samlade försäljningsvolym för alla typer av skördegarn. Transaktionerna med de utvalda typerna av skördegarn stod för en stor andel av den samlade importvolymen från de berörda exportländerna. Undersökningen omfattade gemenskapsindustrins försäljningspriser till oberoende köpare och i tillämpliga fall priset justerades priset till en fritt fabrik-nivå, dvs. exklusive transportkostnader. De exporterande producenternas försäljningspriser (cif gemenskapens gräns) justerades med hänsyn till erlagd tull. Samtliga prisjämförelser gjordes sedan rabatter och avdrag räknats bort.

Resultaten av jämförelsen (i vilken det vägda genomsnittet jämfördes med det vägda genomsnittet, utom vad gäller en ungersk producent) visade att prisunderskridandemarginalerna, uttryckta som procent av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser varierade för Polen, från 5,7 till 17,4 % med ett totalt vägt genomsnitt på 14,6 % från 16,1 till 19,2 % med ett totalt vägt genomsnitt på 16,1 %, för Tjeckien, och från 17,8 till 21,4 % med ett totalt vägt genomsnitt 18,2 % för Ungern. Prisunderskridandet för Saudiarabien var 3,8 %.

3. Gemenskapsindustrins situation

(a) Produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(42) Gemenskapsindustrins produktion ökade under den aktuella perioden, från 25 767 ton under 1994 till 30 133 ton under undersökningsperioden. Detta utgör en total ökning med 17 %. Produktionen ökade inte lika snabbt som konsumtionen i gemenskapen, vilken steg med 31 % under den aktuella perioden.

(43) Vad gäller kapacitet bör det påpekas att de anläggningar som används för att producera skördegarn också används i produktionen av andra produkter som inte omfattas av de aktuella förfarandena, som exempelvis rep. Därför var det nödvändigt att göra en uppskattning, baserad på omsättningen, av den kapacitet som vanligtvis hänförs till gemenskapsindustrins produktion av den berörda produkten. Enligt uppskattningen ökade kapaciteten från 38 732 ton under 1994 till 42 984 ton under undersökningsperioden, vilket utgör en ökning med 11 %. Denna ökning överensstämmer med den förväntade marknadstillväxten. Graden av kapacitetsutnyttjande ökade svagt under den aktuella perioden och steg från 66,5 % under 1994 till 70 % under undersökningsperioden.

(b) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym

(44) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden ökade under den aktuella perioden; försäljningen låg på 21 953 ton under 1994 och på 24 166 ton under undersökningsperioden. Detta utgör en sammanlagd ökning med 10 %. Av denna tendens framgår att gemenskapsindustrins försäljning inte följde samma tendens som konsumtionen, vilken ökade med 31 % under den aktuella perioden.

(c) Marknadsandel

(45) Jämförelsen mellan utvecklingen vad gäller försäljningsvolym och utvecklingen vad gäller konsumtionen i gemenskapen visar att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade under den aktuella perioden. Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från 54,6 % under 1994 till 50,4 % under 1995 och från 49,2 % under 1996 till 46 % under undersökningsperioden. Den sammanlagda förlusten av marknadsandelar var 8 procentenheter mellan 1994 och undersökningsperioden.

(d) Lagerhållning

(46) Lagerhållningen ökade med 44,4 % mellan 1994 och undersökningsperioden.

(e) Genomsnittligt försäljningspris och prisutveckling

(47) Gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga priser för den berörda produkten vid försäljning på gemenskapsmarknaden varierade under den aktuella perioden, men ökade med totalt 10 %.

(f) Lönsamhet

(48) Gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, sjönk från en vägd genomsnittlig vinst på 3,9 % under 1994 till 1,9 % under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 50 %. Det bör emellertid påpekas att den finansiella situationen försämrades, särskilt från och med 1995; vinsten sjönk från 13,5 % till 1,9 % under undersökningsperioden.

(g) Investeringar

(49) Gemenskapsindustrins årliga investeringar ökade över lag, från 1,07 miljoner ecu under 1994 till 1,22 miljoner ecu under undersökningsperioden med en höjdpunkt 1996 då investeringarna uppgick till 3,27 miljoner ecu. Även om detta utgör en sammanlagd ökning med 14 % under den aktuella perioden har investeringarna ändå minskat avsevärt mellan 1996 och undersökningsperioden.

(h) Sysselsättning

(50) Sysselsättningen inom den del av gemenskapsindustrin som producerar den berörda produkten ökade under den aktuella perioden. Antalet anställda ökade från 557 under 1994 till 689 under 1995. Efter 1995 har antalet anställda inom gemenskapsindustrin sjunkit till 639, dvs. med 7,2 %.

4. Slutsats om skada

(51) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin utsattes för ett betydande prisunderskridande från dumpad import och att den dumpade importens volym och marknadsandel ökade avsevärt. Dessutom förlorade gemenskapsindustrin en betydande del av sin marknadsandel (8 procentenheter) samtidigt som konsumtionen i gemenskapen ökade med 31 %.

Vidare försämrades gemenskapsindustrins finansiella resultat mycket, särskilt från 1995 och framåt. Mot bakgrund av ovanstående analys har kommissionen preliminärt dragit slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Verkningarna av den dumpade importen

(52) I sin undersökning av huruvida den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit orsakats av den dumpade importen fann kommissionen att andelen dumpad import ökade avsevärt mellan 1994 och undersökningsperioden (210 %). Det bör påpekas att mellan 1994 och 1995 nästan fördubblades mängden dumpad import till gemenskapen och det skedde ännu en stor ökning mellan 1996 och undersökningsperioden. Detta fick till följd att den kumulerade sammanlagda marknadsandelen för import från de berörda exportländerna ökade från 13,1 % under 1994 till 31 % under undersökningsperioden, dvs. med 17,9 procentenheter. Däremot minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 8,6 procentenheter mellan 1994 och undersökningsperioden. Det bör dessutom påpekas att gemenskapsindustrin förlorade 3,2 % av sin marknadsandel bara mellan 1996 och 1997, dvs. under den period då importen från de berörda exportländerna ökade särskilt mycket.

Det bör vidare uppmärksammas att marknaden för skördegarn är priskänslig och öppen. Kommissionen fann att den produkt som är föremål för undersökning är att betrakta som en stapelvara och att varje form av pristryck tenderar att få omedelbara effekter på marknaden, särskilt eftersom de exporterande producenterna och gemenskapsindustrin säljer sina produkter till samma kunder. I detta sammanhang konstaterade kommissionen att priserna för importen från de berörda exportländerna underskred gemenskapsindustrins priser med mellan 3,8 % och 21,4 % under undersökningsperioden.

Under hela den aktuella perioden var dessutom priserna för import från de länder som är föremål för undersökning beständigt betydligt lägre än gemenskapsindustrins priser. Till följd av detta var gemenskapsindustrin tvungen att anpassa sina priser till marknadsläget för att inte förlora marknadsandelar. Vidare konstaterades priserna för den dumpade importen vara lägst på marknaden under undersökningsperioden.

(53) Gemenskapsindustrins situation var som sämst, särskilt vad gäller lönsamhet och marknadsandelar, under undersökningsperioden då mängden import till gemenskapen från de berörda exportländerna var som störst.

Mot bakgrund av dessa omständigheter dras slutsatsen att den dumpade importen av skördegarn från de berörda exportländerna har tillfogat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

2. Övriga faktorer

(a) Annan import

(54) Vidare undersöktes, på grundval av uppgifter från Eurostat, hur gemenskapsindustrins situation hade påverkats av annan import än importen från de berörda exportländerna.

Importen från andra länder som inte är föremål för de nuvarande undersökningarna uppgick till 2 043 ton under undersökningsperioden, vilket utgör en sammanlagd marknadsandel på 4 % vilken har sjunkit från 4,6 % under 1994. Under undersökningsperioden kom denna import huvudsakligen från Costa Rica, Förenta staterna, Slovenien, Turkiet och Schweiz och såldes, med undantag för import från Costa Rica under 1996, normalt till högre priser än importen från de berörda exportländerna.

Beträffande import från Costa Rica konstaterades att priserna, under 1996, var lägre än priserna för import från de berörda länderna och marknadsandelen för import från Costa Rica uppgick till 2,2 %. Emellertid minskade denna marknadsandel till 1,4 % eftersom priserna var högre under 1997.

I detta sammanhang bör det påpekas att priserna för den dumpade importen under undersökningsperioden konstaterades vara lägst på marknaden. Dessutom var mängden dumpad import avsevärd under hela den aktuella perioden och under undersökningsperioden konstaterades det att denna import utgjorde 89 % av den sammanlagda importen.

Av ovanstående följer att importen från andra länder än de fyra berörda länderna inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som tillfogats gemenskapsindustrin.

(b) Utveckling vad gäller konsumtion

(55) Gemenskapens konsumtion av skördegarn ökade med sammanlagt 31 % mellan 1994 och undersökningsperioden och har tenderat att stabiliseras efter 1996. Den skada som tillfogats gemenskapsindustrin kan därför inte förklaras med förändringar i efterfrågan.

(c) Gemenskapsindustrins exportverksamhet

(56) Under undersökningsperioden låg gemenskapsindustrins export av skördegarn till tredje land på en stabil nivå, sett till volymen. De priser som gemenskapsindustrin tog ut på exportmarknaden var avsevärt högre än de priser som man tog ut på gemenskapsmarknaden. På exportmarknaden steg försäljningspriserna med 22 % jämfört med 10 % på gemenskapsmarknaden. Således bidrog gemenskapsindustrins exportverksamhet inte till den skada som tillfogades gemenskapsindustrin.

(d) Gemenskapsindustrins konkurrenskraft

(57) Det bör påpekas att gemenskapsindustrin under den aktuella perioden gjorde avsevärda investeringar för att byta ut maskiner och liknande för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Genom dessa nya maskiner kunde en smidigare och mer integrerad produktionsprocess införas. Vidare fortsatte gemenskapsindustrin sina ansträngningar på områdena för forskning och utveckling, samt för kvalitetskontroll under hela den aktuella perioden. Under den period som är föremål för undersökning minskade gemenskapsindustrin sina försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader med 8 %. Detta betyder att gemenskapsindustrin förbättrade sin verksamhet både vad gäller sänkta kostnader och kvalitet under den aktuella perioden.

(e) Förändringar vad gäller råmaterialpriser

(58) Kommissionen gjorde också en bedömning av huruvida den skada som tillfogats gemenskapsindustrin kunde ha orsakats av fluktuationer i råmaterialpriserna under den aktuella perioden, eftersom det för den perioden konstaterats avsevärda prisfluktuationer. Både gemenskapsproducenterna och producenterna i de berörda exportländerna drabbades av dessa fluktuationer. Överlag steg priset på polypropylengranulat, som är det huvudsakliga råmaterialet vid produktion av den berörda produkten, med 39 % mellan 1994 och undersökningsperioden. Med tanke på att detta råmaterial står för uppskattningsvis 55 % av den sammanlagda produktionskostnaden borde gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris ha ökat med 21,5 % under den aktuella perioden för att täcka den allmänna prisökningen vad gäller råmaterialkostnader. Detta bör ses i förhållande till en allmän ökning av gemenskapsindustrins försäljningspriser på 10 % som skedde och de stora prisunderskridandemarginaler som konstaterats beträffande importen från de berörda exportländerna, vilket gjorde det omöjligt för gemenskapsindustrin att lägga de ökade råmaterialkostnaderna på sina kunder.

3. Slutsats

(59) Eftersom skördegarn är en produkt av stapelvarutyp som saluförs på en öppen marknad och eftersom den produkt som produceras i gemenskapen och den produkt som importeras säljs genom samma försäljningskanaler i gemenskapen anser kommissionen att dumpningen av import av skördegarn med ursprung i de berörda exportländerna har fått avsevärda verkningar för gemenskapsmarknaden.

Även om det inte kan uteslutas att viss import från andra tredje länder och fluktuationer i råmaterialkostnaderna i viss mån kan ha inverkat negativt på gemenskapsindustrins situation, ändrar detta inte det faktum att importen av skördegarn med ursprung i de berörda exportländerna i sig tillfogade gemenskapsindustrin väsentlig skada.

Denna slutsats dras framförallt med utgångspunkt i det faktum att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar samt att lönsamheten sjönk, vilket sammanföll med en betydande ökning i volym och marknadsandel för dumpad import till priser som konstant underskred gemenskapsindustrins priser och som var så låga att de var lägst på marknaden under undersökningsperioden.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledning

(60) Det har vidare undersökts huruvida tvingande skäl skulle tala för att det, oaktat vad man kommit fram till beträffande dumpning och skada, inte skulle vara i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. För detta ändamål och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen gjorde kommissionen en bedömning av vilka verkningar åtgärderna skulle få för samtliga parter som berörs av förfarandena, samt vilka verkningarna skulle bli om åtgärder inte vidtas.

För att kunna bedöma vilka verkningar åtgärderna sannolikt kan få begärde kommissionen in information från samtliga parter som kommissionen vet är berörda, inbegripet gemenskapsindustrin samt importörer/distributörer och användare av den berörda produkten. Det bör påpekas att kommissionen endast erhöll ofullständiga och allmänt hållna svar. De parter som ingår i denna bedömning av gemenskapens intresse kan delas upp i följande två kategorier: gemenskapsindustrin, importörer/distributörer och användare. Det bör uppmärksammas att skördegarn i gemenskapen säljs i färdig form och att det därför inte finns någon industri i efterföljande led som berörs av de aktuella förfarandena.

2. Gemenskapsindustrins intressen

(a) Gemenskapsindustrins art och struktur

(61) Gemenskapsproducenterna finns i de flesta medlemsstaterna. En stor koncentration av företag finns emellertid i Portugal. De portugisiska producenterna stod för uppskattningsvis 60 % av gemenskapsindustrins produktion under undersökningsperioden.

Gemenskapsindustrin består huvudsakligen av små till medelstora familjeägda företag. Gemenskapsindustrin omvandlar huvudsakligen råmaterial till skördegarn genom följande produktionsprocess: en värmebehandlingsfas (när råmaterialet smälts till en användbar film), en slagningsfas (när filmen bearbetas till strängar) och en tvinnings- och bindningsfas (när strängarna tvinnas och binds till skördegarn).

(b) Gemenskapsindustrins livskraft

(62) Även om gemenskapsindustrin led ekonomiska förluster innebär det inte att den inte är livskraftig, sett till strukturen. Faktum är att gemenskapsindustrin gjorde stora investeringar i nya maskiner under hela den aktuella perioden, varigenom det blev möjligt att införa en mer effektiv produktionsprocess. Gemenskapsindustrin gjorde även investeringar i kvalitetsgaranti och kvalitetskontroll och har gjort betydande insatser på forsknings och utvecklingsområdet för att införa produktion av nya former av skördegarn som ger ett större mervärde och inbegriper mer avancerad teknik. Slutligen innehade gemenskapsindustrin i slutet av undersökningsperioden fortfarande en avsevärd marknadsandel, vilket visar att gemenskapsindustrin är en tillförlitlig leverantör.

(c) Sannolika verkningar av åtgärder införs respektive inte införs

(63) Om det tryck som den dumpade importen utgör tillåts fortsätta, särskilt med tanke på denna imports avsevärt ökade marknadsandel, skulle gemenskapsindustrins finansiella situation fortsätta att försämras. Gemenskapsindustrin skulle då inte kunna fortsätta med sina ansträngningar för att utveckla nya produkter och på lång sikt skulle det innebära nedläggningar av företag. Det bör uppmärksammas att en av de klagande gemenskapsproducenterna upphörde med sin produktion under loppet av undersökningsperioden till följd av pristrycket på gemenskapsmarknaden. I avsaknad av åtgärder för att motverka verkningarna av den dumpade importen är det mycket troligt att denna negativa tendens fortsätter. Således skulle gemenskapsindustrins existens och 600 arbetstillfällen, huvudsakligen i Portugal, komma att sättas på spel.

(64) Genom att åtgärderna införs skulle gemenskapsindustrin kunna få möjlighet att återta en del av den marknadsandel som förlorats. Dessutom skulle gemenskapsindustrin genom införandet av åtgärderna kunna förbättra sin lönsamhet. Det skulle således ligga i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna införs.

3. Importörernas/distributörernas intressen

(65) Distributionskedjan för den berörda produkten kännetecknas av ett litet antal importörer/distributörer som har en avsevärd lagerhållning av den berörda produkten. Importörerna/distributörerna agerar i allmänhet som mellanhand mellan användarna (jordbrukskooperativ och balningsentreprenörer) och gemenskapsindustrin och de exporterande producenterna. Eftersom importörerna/distributörerna i allmänhet själva kan välja om de önskar köpa skördegarn producerat i gemenskapen eller importerat skördegarn menar kommissionen att dessa inte kommer att påverkas i någon större utsträckning, oavsett om åtgärderna införs eller ej. Det har dessutom inte lagts fram någon bevisning för kommissionen om att detta inte skulle vara fallet.

4. Användarnas intressen

(66) De huvudsakliga användarna av den berörda produkten är balningsentreprenörer eller enskilda lantbrukare. Mot bakgrund av marknadens priskänslighet anser kommissionen att den troligaste verkningen av att åtgärderna införs med största sannolikhet skulle vara att priserna stiger. Det bör påpekas att skördegarn endast används för balning och att kostnaderna för skördegarn är försumbara i förhållande till den enskilda lantbrukarens eller balningsentreprenörens kostnader för exempelvis avskrivning av balningsmaskiner, bränsle, försäkring, arbetskraft och underhåll. Mot bakgrund av de uppgifter som finns tillgängliga anser kommissionen att kostnaderna för skördegarn är en försumbar del av de sammanlagda kostnaderna för varje enskild lantbrukare eller balningsentreprenör, vilket kan förklara det bristande samarbetet från användarnas sida i de aktuella förfarandena. Eventuella prisökningar till följd av införandet av åtgärderna skulle endast få marginella följder för användarna.

5. Verkningar för konkurrensen på gemenskapsmarknaden

(67) Vad gäller konkurrensen på gemenskapsmarknaden kan konstateras att de åtgärder som föreslås är av en sådan omfattning och art att de inte innebär att de exporterande producenter som är föremål för undersökning utestängs från gemenskapsmarknaden; de kan alltså även i fortsättningen verka på gemenskapsmarknaden.

Således kommer användarna även fortsättningsvis att kunna dra fördel av att marknaden kännetecknas av ett stort antal leverantörer.

6. Slutsats

(68) Ökningstakten för importen från de exporterande länderna under den aktuella perioden och de exporterande producenternas beteende på gemenskapsmarknaden, med ett konstant och betydande underskridande av gemenskapsindustrins priser, tyder på att det i avsaknad av åtgärder är troligt att denna utveckling kommer att fortsätta och att den skada som tillfogats gemenskapsindustrin kommer att förvärras ytterligare.

Det är troligt att införandet av åtgärderna kommer att bidra till förbättrad lönsamhet för gemenskapsindustrin, vilket får positiva effekter för konkurrensvillkoren på gemenskapsmarknaden och även minskar risken för ytterligare nedläggningar och nedskärningar av antalet anställda inom industrin. Tack vare åtgärderna förväntas gemenskapsindustrin dessutom kunna utnyttja de investeringar som gjorts under senare år för att utveckla nya mer tekniskt avancerade produkter för nya och specialiserade användningsområden. För användarindustrins vidkommande förväntas endast marginella verkningar. Kommissionen har dragit slutsatsen att det under de rådande omständigheterna inte finns några tvingande skäl som talar emot att åtgärderna införs.

H. PRELIMINÄRA ÅTGÄRDER

(69) Kommissionen övervägde utifrån slutsatserna om dumpning och skada nivån för de provisoriska åtgärder som skulle antas. Man beaktade i detta sammanhang de konstaterade dumpningsmarginalerna och vilken tull som krävdes för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin tillfogats.

1. Nivå för undanröjande av skada

(70) För att fastställa nivån på de preliminära åtgärderna ansåg kommissionen att priserna på den dumpade importen borde höjas till en icke-skadevållande nivå. Den nödvändiga prisökningen eller skademarginalen fastställdes på grundval av en jämförelse av de vägda genomsnittliga exportpriserna för de produktslag som använts för att fastställa prisunderskridandet cif fritt gemenskapens gräns med gemenskapsindustrins faktiska vägda genomsnittliga produktionskostnad plus en vinstmarginal på 5 %. En vinstmarginal på 5 % ansågs, för fastställandet av de preliminära åtgärderna, vara den lägsta möjliga för att göra sektorn livskraftig. Hänsyn togs till att de berörda parterna betraktar den berörda produkten som en stapelvara.

Genom denna jämförelse fastställdes för var och en av de berörda exporterande producenterna det belopp som krävs för att skadan skall undanröjas, dvs. skademarginalen, angiven i procent av värdet cif av deras export till gemenskapen.

2. Preliminär tull

(71) Enligt artikel 7.2 i grundförordningen skall storleken på den preliminära tullen vara lika med dumpningsmarginalen eller, om detta belopp är lägre, det belopp som krävs för att undanröja skadan. För fyra exporterande producenter är den preliminära tullen lika stor som det belopp som krävs för att undanröja skadan och för sju exporterande producenter är tullen lika stor som dumpningsmarginalen. Av de skäl som anges i punkterna 22, 29 och 34 fastställdes resttullen för Tjeckien, Ungern och Saudiarabien till samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för en samarbetsvillig exporterande producent i vart och ett av de berörda länderna. Av de skäl som anges i punkt 16 fastställdes resttullen för Polen till samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för ett representativt produktslag som exporteras av en samarbetsvillig exporterande producent i Polen.

3. Åtaganden

(72) Vissa av de exporterande producenter som berörs av förfarandena erbjöd sig att göra prisåtaganden i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Kommissionen ansåg att de åtaganden som de exporterande producenterna erbjudit sig att göra var godtagbara.

(73) Kommissionen vill påpeka att enligt artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen kan en antidumpningstull införas om en part bryter mot eller återtar ett åtagande.

(74) Det bör vidare noteras att undersökningen om dumpning, skada och gemenskapens intresse i enlighet med artikel 8.6 i grundförordningen kommer att fullföljas även om åtaganden godtas under undersökningen.

I. SLUTBESTÄMMELSER

(75) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken berörda parter skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning är preliminära och kan behöva övervägas på nytt om kommissionen skulle föreslå en slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av skördegarn av polypropen med ursprung i Polen, Republiken Tjeckien, Ungern och Saudiarabien, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 5607 41 00 (Taric-kod 5607 41 00* 10).

2. Den preliminära tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på import av den berörda produkten från nedan angivna företag skall vara följande:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande tullbestämmelser tillämpas.

4. Övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i punkt 1 får endast ske om en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen lämnas.

Artikel2¶

1. Utan hinder av artikel 1 skall den preliminära tullen inte tillämpas på import av skördegarn av polypropen som producerats, direkt exporterats och fakturerats till ett importerande företag i gemenskapen av något av de företag som anges i punkt 3, vars prisåtagande godtas.

2. I fall av överträdelser av ett åtagande under en given rapporteringsperiod, dvs. ett kvartal av kalenderåret, skall ingen försäljning under den perioden anses omfattas av åtaganden, och den preliminära tullsats som är tillämplig på importpriset fritt gemenskapens gräns före tull för den berörda produkten enligt punkt 3 skall vara tillämplig. Detta skall dock inte påverka gemenskapsinstitutionernas rätt att vidta åtgärder i enlighet med artikel 8.9 och 8.10 i förordning (EG) nr 384/96.

3. Import inom ramen för de åtaganden som gjorts och godtagits skall deklareras enligt följande Taric-tilläggsnummer:

>Plats för tabell>

Artikel3¶

Enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.2 och 20.3 i den förordningen får berörda parter, som givit sig tillkänna inom den i tillkännagivandet om inledande angivna tiden, inom en månad efter det att den här förordningen träder i kraft skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

Enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter det att den här förordningen träder i kraft lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel4¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall gälla i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 oktober 1998.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

(3) EGT C 1, 3.1.1998, s. 10.

(4) EGT C 65, 28.2.1998, s. 8.