Krisdestillation

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2728/2000 av den 14 december 2000 om krisdestillation enligt artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 i vissa vinodlingsområden i Tyskland Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 316 , 15/12/2000 s. 0014 - 0015

Kommissionens förordning (EG) nr 2728/2000

av den 14 december 2000

om krisdestillation enligt artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 i vissa vinodlingsområden i Tyskland

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000(2), särskilt artiklarna 30 och 33 i denna, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 får krisdestillation vidtas om det uppstår en störning på marknaden till följd av ovanligt stora överskott. Åtgärden får begränsas till vissa kategorier vin eller till vissa produktionsområden, och den får på begäran av den berörda medlemsstaten även tillämpas på kvalitetsviner fso.

(2) I en skrivelse av den 2 november 2000 begärde den tyska regeringen krisdestillation av vita viner av alla druvsorter i vinodlingsområdena Mittelrhein, Mosel-Saar-Ruwer, Nahe, Pfalz och Rheinhessen. Åtgärden skulle även omfatta vita kvalitetsviner fso från dessa områden.

(3) Under åren 1995-1997 var vinproduktionen i dessa områden knappt 6 miljoner hektoliter. Den steg till 7,07 miljoner hektoliter 1998 och till 8,02 miljoner hektoliter 1999. Av den tyska vinkonsumtionen framgår det å andra sidan att de vita vinernas marknadsandel har sjunkit från 54 % 1995 till 47 % 1999. Konsumtionen av röda viner, till övervägande del importerade, har samtidigt ökat. Exporten av vita viner minskade med 13 % mellan 1993 och 1999.

(4) I de här områdena har priserna för vita viner sjunkit betydligt sedan 1998. För viner av druvsorterna Müller-Thurgau och Silvaner i områdena Rheinhessen, Pfalz och Nahe sjönk priset från 120-160 mark per hektoliter till cirka 60 mark per hektoliter. För viner av druvsorten Riesling i Mosel-Saar-Ruwer föll priserna från 200-230 mark per hektoliter till 80 mark per hektoliter. För närvarande ligger priserna för bordsviner på cirka 40 mark per hektoliter och för kvalitetsviner på 55 till 80 mark per hektoliter, beroende på druvsort och område.

(5) Trots de låga priserna har det under 2000 inte skett någon förändring i konsumtionen av vita viner. Priserna steg inte ens efter det att prognoserna om en mindre skörd år 2000 blev kända. Lagren av vita viner i områdena uppgår nu till 7,5 miljoner hektoliter, under det att ett lager på cirka 6 miljoner hektoliter räcker för att garantera normala leveranser till marknaden.

(6) De berörda producenterna har omfattats av destillation enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999, men den destillationen avser endast bordsviner och är därför inte tillräckligt anpassad till behoven i de här områdena. En krisåtgärd förefaller därför nödvändig för att avhjälpa de allvarliga problemen i dessa tyska vinodlingsområden.

(7) Eftersom villkoren i artikel 30.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 är uppfyllda bör en krisdestillation inledas i dessa tyska vinodlingsområden. För att få maximal effekt bör den omfatta högst 1 miljon hektoliter under en begränsad period. Det är inte lämpligt att fastställa en högsta kvantitet för varje producent eftersom kvantiteterna i lager kan variera avseväret från en producent till en annan, vilket snarare beror på försäljningsresultaten än på de enskilda producenternas årliga produktion.

(8) Det lämpliga förfarandet är det som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna(3), ändrad genom förordning (EG) nr 2409/2000(4). Utöver de artiklar i den förordningen i vilka det hänvisas till destillation enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999, finns det andra tillämpliga bestämmelser i förordning (EG) nr 1623/2000, särskilt beträffande leveranser av alkohol till interventionsorganet och utbetalning av förskott.

(9) Det pris som destillatören skall betala producenten måste ligga på en nivå som gör det möjligt att avhjälpa problemen, samtidigt som producenterna får tillgång till de möjligheter som erbjuds genom åtgärden. Å andra sidan bör priset inte ligga på en nivå som inverkar negativt på destillation enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999.

(10) Genom krisdestillation får endast råalkohol och neutral alkohol framställas. För att inte orsaka störningar på marknaden för spritdrycker, som i första hand får sina leveranser genom destillation enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999, bör det vara obligatoriskt att leverera alkoholen till interventionsorganet.

(11) De åtgärder som avses i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Krisdestillation enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall inledas av högst 1 miljon hektoliter vitt bordsvin och kvalitetsvin fso av alla druvsorter i följande vinodlingsområden i Tyskland: Mittelrhein, Mosel-Saar-Ruwer, Nahe, Pfalz och Rheinhessen.

Artikel2¶

Utöver de bestämmelser i förordning (EG) nr 1623/2000 i vilka det hänvisas till artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall följande bestämmelser i förordning (EG) nr 1623/2000 gälla för den åtgärd som vidtas genom den här förordningen:

- artikel 62.5, i fråga om det pris som interventionsorganet skall betala enligt artikel 6.2;

- artiklarna 66 och 67, i fråga om det förskott som avses i artikel 6.2.

Artikel3¶

Varje producent får ingå avtal enligt artikel 65 i förordning (EG) nr 1623/2000 från och med den 16 december 2000 fram till och med den 31 januari 2001. I samband därmed skall det styrkas att en säkerhet på 5 euro per hektoliter har ställts. Avtalen får inte överlåtas.

Artikel4¶

1. Om den sammanlagda volymen i avtalen är högre än den som fastställs i artikel 1 skall medlemsstaten fatta beslut om en procentuell nedsättning av volymerna i avtalen.

2. Medlemsstaten skall utfärda nödvändiga administrativa bestämmelser för att de ovan nämnda avtalen skall kunna godkännas senast den 15 februari 2001. I avtalen skall det finnas en uppgift om den procentuella nedsättningen och om den volym som den avtalsslutande parten godtagit, samt om att producenten kan säga upp avtalet om en nedsättning har gjorts. Medlemstaten skall före den 20 februari 2001 meddela kommissionen vilka volymer som de godkända avtalen omfattar.

3. Vinerna skall levereras till destilleriet senast den 30 juni 2001. Den framställda alkoholen skall levereras till interventionsorganet senast den 30 november 2001.

4. Säkerheten skall frisläppas successivt i förhållande till levererade kvantiteter, mot att producenten uppvisar ett leveransbevis.

5. Säkerheten skall vara förverkad om leverans inte sker inom fastställda tidsfrister.

6. Medlemsstaten får fastställa ett högsta antal avtal som en enskild producent får ingå.

Artikel5¶

Det lägsta priset för vin som levereras till destillation enligt den här förordningen skall vara 2,1054 euro per volymprocent och per hektoliter.

Artikel6¶

1. Destillatören skall leverera den framställda produkten till interventionsorganet. Produkten skall ha en alkoholhalt på lägst 92 volymprocent.

2. För levererad råalkohol skall interventionsorganet betala destillatören 2,4726 euro per volymprocent och per hektoliter. Destillatören kan få ett förskott på 1,3136 euro per volymprocent och per hektoliter. Förskottet skall då dras av i slutbetalningen.

Artikel7¶

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 16 december 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2000.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(2) EGT L 194, 31.7.2000, s. 1.

(3) EGT L 194, 31.7.2000, s. 45.

(4) EGT L 278, 31.10.2000, s. 3.