Införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferromolybden med ursprung i Folkrepubliken Kina

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1612/2001 av den 3 augusti 2001 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferromolybden med ursprung i Folkrepubliken Kina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 214 , 08/08/2001 s. 0003 - 0018

Kommissionens förordning (EG) nr 1612/2001

av den 3 augusti 2001

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferromolybden med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med Rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Inledande

(1) Den 9 november 2000 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av ferromolybden med ursprung i Kina.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits i september 2000 av Euroalliages, Le Comité de liaison des industries de Ferro-alliages (nedan kallad den klagande) för tillverkare som stod för en betydande del av tillverkningen av ferromolybden (FeMo) i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av den ovannämnda produkten och därav följande väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att det skulle vara motiverat att inleda ett förfarande.

2. Undersökning

(3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, de importörer och de användare som man visste berördes och deras intresseorganisationer, företrädarna för det berörda exportlandet, de klagande gemenskapstillverkarna samt andra gemenskapsföretag om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda muntligen inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(4) Ett antal exporterande tillverkare i de berörda länderna, tillverkare i gemenskapen, användare i gemenskapen och deras intresseorganisationer samt importörer och handlare lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som så begärde inom den ovan angivna tidsfristen och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(5) Med hänsyn till det stora antalet exporterande tillverkare i det berörda exportlandet och i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen), ansågs det lämpligt att undersöka huruvida stickprovsteknik borde tillämpas. För att kommissionen skulle kunna avgöra huruvida det var nödvändigt att ta stickprov och, i så fall, välja ut de företag som skulle ingå i stickprovet, uppmanades de exporterande tillverkarna att, i enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen, ge sig till känna inom två veckor efter det att förfarandet inletts och lämna uppgifter om sin tillverkning, omsättning och export till gemenskapen under undersökningsperioden samt uppgifter om namn på alla närstående företag och om deras verksamhet.

(6) Fjorton kinesiska företag lämnade dessa grundläggande uppgifter. Ett av de fjorton företagen beslutade att avbryta samarbetet omedelbart efter det att svaren på stickprovsfrågorna lämnats.

(7) För att ge de exporterande tillverkare som så önskade möjlighet att begära behandling som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallad marknadsekonomisk status) eller individuell behandling sände kommissionen en ansökningsblankett till alla exporterande tillverkare som man visste berördes eller som gav sig till känna. Tio företag ansökte om marknadsekonomisk status eller om individuell behandling enligt artikel 2.7 b i grundförordningen.

(8) Eftersom endast en exporterande tillverkare beviljades marknadsekonomisk status (se skäl 19), beslutades det att det inte var nödvändigt att ta stickprov.

(9) Kommissionen sände frågeformulär till alla andra parter som man visste berördes och till alla andra företag som givit sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från elva kinesiska företag, två gemenskapstillverkare, två andra företag i gemenskapen, en icke närstående importör och fem användare av FeMo.

(10) En exporterande tillverkare gav sig till känna och besvarade frågeformuläret en månad efter utgången av tidsfristen enligt punkt 6 a ii i tillkännagivandet om inledande. Dessa uppgifter godtogs inte, eftersom de inlämnades långt efter det att tidsfristen löpt ut.

(11) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

a) Exporterande tillverkare i Kina:

i) Kontroller med avseende på marknadsekonomisk status:

- Tianjin The Leader Group Co. Ltd, Tianjin,

och dess närstående tillverkare Tianjin Defu Ferroalloy Co. Ltd, Tianjin,

- Xuzhou Huanyu Special Alloy Co. Ltd, Xuzhou,

- Jinzhou Sing Horn Enterprise Co. Ltd, Jinzhou,

och dess närstående handlare Sing Horn Import Export Co. Ltd,

- Jinzhou Sanda Ferro-Alloys Co. Ltd, Jinzhou,

med den närstående inhemska tillverkaren Jinzhou Chengguang Ferro-Alloys-Industry, Jinzhou,

- Fushun Shunkan Molybdenum Industry Co. Ltd, Fushun

ii) Kontroller med avseende på marknadsekonomisk status och svaren på frågeformuläret:

- Nanjing Metalink International Co. Ltd, Nanjing,

och dess närstående företag Xinzyuan Co. Ldt, Nanjing,

b) Tillverkare i det jämförbara landet (Förenta staterna):

- Bear Metallurgical Co., Butler, Pennsylvania,

- Thompson Creek Metals Company, Englewood, Colorado.

c) Gemenskapstillverkare:

- Climax Molybdenum UK Ltd, Stowmarket, Förenade kungariket,

- Treibacher Industrie AG, Treibach-Althofen, Österrike.

d) Andra företag i gemenskapen:

- Sadaci NV, Gent, Belgien.

e) Användare:

- Krupp Thyssen Nirosta, Krefeld, Tyskland,

- Georgsmarienhütte GmbH, Georgsmarienhütte, Tyskland.

(12) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 1999 till och med den 30 september 2000 (nedan kallad undersökningsperioden). Vad beträffar de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen analyserade kommissionen uppgifter avseende perioden från och med den 1 januari 1997 till och med den 30 september 2000 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(13) Den produkt som berörs av detta förfarande är FeMo som tillverkas i Kina och exporteras till gemenskapen. FeMo är en ferrolegering som vanligtvis innehåller mellan 45 % och 80 % molybden och till den återstående delen består av järn och små mängder föroreningar (produkten kallas nedan ferromolybden eller den berörda produkten). Halten molybden (Mo) i FeMo varierar och uttrycks i procent av ferromolybdenets totalvikt. Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7202 70 00. Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

(14) De två huvudsakliga tillverkningsprocesser som används vid framställning av FeMo är termisk process och elektrolytisk process. Vid båda dessa processer reduceras molybdentrioxid (Mo O3) av teknisk kvalitet i närvaro av järn. Av praktiska skäl som rör den smältutrustning som används vid processen, de lägre tillverkningskostnaderna och den inneboende nackdelen med att ge ferromolybdenlegeringen en hög kolhalt, är den termiska processen i princip den enda framställningsmetod som används. Vid den termiska processen används aluminium och kisel i metallisk form för reduktion av en blandning av (Mo O3) och järnoxid.

(15) Den viktigaste praktiska tillämpningen för FeMo är tillsats av molybden i metallisk form i smältorna vid tillverkning av legerat stål och gjutjärn, varvid molybdenet förstärker vissa nödvändiga egenskaper såsom korrosions- och värmebeständighet.

(16) Undersökningen visade att det finns olika kvaliteter av den berörda produkten, med olika molybdenhalt och olika hög grad av förorening. Alla kvaliteter har emellertid samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden. De anses därför inom ramen för detta antidumpningsförfarande utgöra en och samma produkt.

2. Likadan produkt

(17) Kommissionen konstaterade att de grundläggande fysiska och kemiska egenskaperna hos och användningsområdena för FeMo som importeras från Kina är desamma som när det gäller FeMo som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen. Det konstaterades också att FeMo som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kina är likadant som FeMo med ursprung i Kina som exporteras till gemenskapen. Vidare är FeMo som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna, det land som valdes ut såsom jämförbart med Kina, likadant som FeMo som tillverkas och exporteras till gemenskapen från Kina. Därför drogs slutsatsen att FeMo som tillverkas i Kina och exporteras till gemenskapsmarknaden, FeMo som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kina, FeMo som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna och FeMo som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden är likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING

1. Marknadsekonomisk status

(18) Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen skall, vid antidumpningsundersökningar som avser import från Kina, normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1-6 i den artikeln för de tillverkare som kan visa att de uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c, dvs. att marknadsekonomiska förhållanden råder när det gäller tillverkning och försäljning av den berörda produkten.

(19) Tio exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status. Dessa ansökningar analyserades med utgångspunkt i de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. Fyra av dessa företag lämnade ofullständiga och bristfälliga svar som inte innehöll tillräckliga uppgifter eller tillräcklig bevisning för att det skulle vara möjligt att göra någon ordentlig bedömning av ansökningarna. Exempelvis lämnade företagen varken revisionsberättelser, årsredovisningar eller uppgifter om inköpsvärdet och det gällande bokförda värdet av de huvudsakliga fasta tillgångarna. Deras ansökningar om marknadsekonomisk status avslogs därför. De återstående sex ansökningarna om marknadsekonomisk status ansågs kräva ytterligare analys, och kontrollbesök gjordes hos företagen.

(20) För tre exporterande tillverkare konstaterades en hög grad av statligt inflytande. Detta inflytande tog sig olika uttryck och varierade från ett direkt inflytande när det gäller ledningen av företaget till inskränkningar i friheten att sköta företaget och snedvridningar av kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna. Dessa företag kunde alltså inte visa att deras affärsbeslut fattades som svar på marknadssignaler som återspeglar utbud och efterfrågan. Kriteriet i artikel 2.7 c första strecksatsen i grundförordningen var därför inte uppfyllt.

(21) Fem exporterande tillverkare kunde inte visa att de hade en uppsättning räkenskaper som var föremål för revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer. Följaktligen uppfyllde de inte kriteriet beträffande redovisningsnormer i artikel 2.7 c andra strecksatsen i grundförordningen. De berörda exporterande tillverkarna har underrättats om de specifika, detaljerade undersökningsresultat avseende deras räkenskaper som lett fram till denna slutsats.

(22) För tre företag konstaterades ett antal bristfälligheter beträffande tillgångarna samt snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Bland annat präglades tillverkningskostnaderna och den finansiella situationen av snedvridningar till följd av den godtyckliga värderingen av tillgångarna och, i fråga om ett företag, förekomsten av byteshandel. Dessa företag uppfyllde således inte kriteriet i artikel 2.7 c tredje strecksatsen i grundförordningen.

(23) Kommissionen underrättade företagen och den klagande gemenskapsindustrin om undersökningsresultaten och gav dem tillfälle att lämna synpunkter. Vissa exporterande tillverkare och den klagande lämnade synpunkter på resultaten av undersökningen rörande marknadsekonomisk status. Synpunkterna har på ett uttömmande sätt kommenterats i de dokument rörande undersökningsresultaten som översänts till de berörda parterna.

(24) Kommissonen drog till sist slutsatsen att villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen för att beviljas marknadsekonomisk status uppfylldes av följande exporterande tillverkare:

- Nanjing Metalink International Co. Ltd, Nanjing.

(25) Samråd hölls med rådgivande kommittén, som enhälligt stödde kommissionens slutsatser. Övriga exporterande tillverkare underrättades om att deras ansökningar om marknadsekonomisk status avslagits.

2. Individuell behandling

(26) Normalt beräknar kommissionen en landsomfattande tull för länder utan marknadsekonomi och för länder som kan utnyttja bestämmelserna i artikel 2.7 b och c i grundförordningen, men där företaget i fråga inte uppfyller kraven för marknadsekonomisk status, utom i fall där ett företag kan visa att dess export sker utan statligt inflytande och att det råder ett sådant rättsligt och faktiskt oberoende från staten att det inte finns någon risk för kringgående av den landsomfattande tullen.

(27) De nio kinesiska exporterande tillverkare som inte uppfyllde kriterierna för att beviljas marknadsekonomisk status begärde att i stället beviljas individuell behandling. Kommissionen undersökte och kontrollerade de uppgifter som den bedömde som nödvändiga för att avgöra om företagen i fråga skulle beviljas individuell behandling.

(28) Såsom förklaras i skäl 18 var det fyra företag som lämnade ofullständiga och bristfälliga ansökningar om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, och de undantogs följaktligen från ytterligare analys av frågan om huruvida marknadsekonomisk status skulle beviljas. De bristfälligheter som präglade dessa ansökningar var dessutom av sådan omfattning och sådan art att det inte var möjligt att bedöma om begäran om individuell behandling var berättigad. Det beslutades därför att dessa företag inte skulle beviljas individuell behandling.

(29) Tre exporterande tillverkare kunde visa att deras exportaktiviteter ägde rum utan statligt inflytande och att det rådde ett sådant rättsligt och faktiskt oberoende från staten att det inte fanns någon risk för kringgående av den landsomfattande tullen, och de uppfyllde därmed kriterierna för att beviljas individuell behandling. Det gällde föjande företag:

- Jinzhou Sing Horn Enterprise Co. Ltd, Jinzhou,

- Jinzhou Sanda Ferro-Alloys Co. Ltd, Jinzhou,

- Fushun Shunkang Molybdenum Industry Co. Ltd, Fushun.

De återstående två företagen uppfyllde inte kriterierna för att beviljas individuell behandling. I ett fall var det statliga inflytandet sådant att det skulle finnas en risk för kringgående om företaget beviljades individuell behandling. Vad det andra företaget beträffar konstaterades det att koncernens tillverkningsgren även tillverkade för andra företag än exportören, vilket medför en risk för att andra tillverkare skulle komma att använda detta företags individuella tullsats för att få in den berörda produkten i EU.

3. Normalvärde

3.1 Fastställande av normalvärde för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

3.1.1 Jämförbart land

(30) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av priserna i ett lämpligt jämförbart land för produkter som var jämförbara med dem som de kinesiska exporterande tillverkarna sålde till gemenskapen.

(31) I tillkännagivandet om inledande föreslog kommissionen Förenta staterna som lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet för Kina.

(32) Vissa exporterande tillverkare invände mot detta förslag inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. Som alternativ föreslogs Chile, Mexiko, Iran, Indien och Sydafrika.

(33) Kommissionen analyserade dessa alternativ och fann att tillverkningen i Mexiko, Iran, Indien och Sydafrika är mycket liten eller obefintlig. Dessa länder kunde följaktligen inte anses vara tänkbara som jämförbara länder.

(34) När det gäller Chile slog kommissionen fast att tillverkningsvolymerna i detta land var betydande. Därför kontaktade kommissionen chilenska tillverkare och inbjöd dem att samarbeta. De var emellertid inte villiga att samarbeta med kommissionen i detta förfarande.

(35) En invändning mot valet av Förenta staterna som jämförbart land gällde den omständigheten att en av de klagande är närstående en tillverkare i Förenta staterna. Det hävdades att detta förhållande skulle kunna ha en snedvridande inverkan på de uppgifter som lämnades. Dessa påståenden befanns dock vara felaktiga och oberättigade. Vid en kontroll på plats av företagets uppgifter undersökte kommissionen om förhållandet hade någon snedvridande inverkan på den amerikanska tillverkarens priser, tillverkningskostnader och lönsamhet. Ingenting tydde på en sådan snedvridning, och kommissionen kunde förvissa sig om att de uppgifter som lämnats inom ramen för detta förfarande var korrekta och tillförlitliga.

(36) En annan invändning mot valet av Förenta staterna gällde det faktum att miljöskyddskraven är strängare i Förenta staterna än i Kina. De amerikanska företagen har därför högre miljöskyddskostnader än de kinesiska tillverkarna. I detta avseende bör det noteras att Kina hade miljöskyddsregler under undersökningsperioden, vilka följdes av de företag som var föremål för undersökning. Därför ansågs detta argument inte i sig utgöra ett giltigt skäl att avvisa Förenta staterna som jämförbart land. Kommissionen kommer emellertid att fortsätta att undersöka denna fråga och kommer i förfarandets slutgiltiga skede att ta vederbörlig hänsyn till alla olikheter som påstås och konstateras påverka prisernas jämförbarhet.

(37) Mot denna bakgrund bekräftade kommissionen valet av Förenta staterna som lämpligt jämförbart land.

3.1.2 Fastställande av normalvärde

(38) Normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes, enligt artikel 2.7 a i grundförordningen, på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i Förenta staterna. Den inhemska amerikanska försäljningen av ferromolybden konstaterades vara representativ i jämförelse med den kvantitet av den berörda produkten som tillverkades i Kina och såldes på export till gemenskapen.

(39) Kommissionen undersökte om försäljningen av den berörda produkten i Förenta staterna kunde anses utgöra normal handel, dvs. om produkten inte såldes med förlust. I detta syfte jämfördes den genomsnittliga tillverkningskostnaden under undersökningsperioden med det genomsnittliga priset för de försäljningstransaktioner som genomfördes under denna period. Det konstaterades att all inhemsk försäljning från de två samarbetsvilliga företag som stod för den absoluta merparten av den amerikanska tillverkningen av ferromolybden skedde med förlust och därmed inte kunde anses utgöra normal handel.

(40) Därför konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, genom att en skälig vinstmarginal lades till tillverkarnas tillverkningskostnad. Det bör även noteras att ett av de samarbetsvilliga amerikanska företagen endast utförde beställningsarbeten, och dess tillverkningskostnad erhölls genom att dess omvandlingskostnader tillämpades på det andra samarbetsvilliga företagets råvarukostnader och andra kostnader. Eftersom ingen uppgift fanns om vinstmarginal vid försäljning av ferromolybden i Förenta staterna under undersökningsperioden, drogs slutsaten att 5 % var en realistisk uppskattning av en skälig vinstmarginal i detta fall. Denna marginal tillämpades således när normalvärdet konstruerades i detta fall.

3.2 Fastställande av normalvärde för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

(41) För den exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status avgjorde kommissionen först om den sammanlagda försäljningsvolymen på den inhemska marknaden var representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om denna försäljning utgjorde minst 5 % av den volym som såldes på export till gemenskapen.

(42) Kommissionen undersökte därefter om denna exporterande tillverkares sammanlagda inhemska försäljning av varje kvalitet utgjorde minst 5 % av den volym av samma kvalitet som såldes på export till gemenskapen.

(43) Dessutom undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje kvalitet kunde anses ha ägt rum vid normal handel, genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av kvaliteten i fråga bestämdes. I de fall där den volym ferromolybden som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, och det vägda genomsnittliga priset för kvaliteten i fråga motsvarade eller översteg tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, beräknat som det vägda genomsnittet av priserna vid all inhemsk försäljning under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte. I fall där volymen lönsam försäljning av ferromolybden utgjorde mindre än 80 % men minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, baserades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen.

(44) I fall där volymen lönsam försäljning av någon kvalitet av ferromolybden utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, ansågs det att denna kvalitet inte såldes i tillräckliga mängder för att normalvärdet skulle kunna baseras på, priset på den inhemska marknaden.

(45) Om inhemska priser för en viss kvalitet som såldes av den exporterande tillverkaren inte kunde användas för fastställande av normalvärdet, tillämpades ett konstruerat normalvärde. Normalvärdet beräknades enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att det till tillverkarens produktionskostnad lades ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. I detta avseende bör det noteras att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst beräknades med utgångspunkt i tillverkarens egna siffror.

(46) Svaret från denna exporterande tillverkare innefattade uppgifter om ett närstående inhemskt försäljningsföretags inhemska försäljning. Eftersom den exporterande tillverkaren sålde på den kinesiska inhemska marknaden även genom detta närstående företag, och med hänsyn till fördelningen av uppgifter mellan den exporterande tillverkaren och det inhemska försäljningsföretaget, ansågs det nödvändigt att fastställa normalvärdet på grundval av priser som betalades av oberoende kunder i Kina vid normal handel.

(47) För denna samarbetsvilliga exporterande tillverkare fastställdes därför normalvärdet på grundval av de inhemska försäljningspriserna till oberoende kunder för fem olika kvaliteteter av den berörda produkten, medan det konstruerades för de övriga tre kvaliteterna.

4. Exportpris

(48) Exportpriserna beräknades i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas av den första oberoende kunden för den berörda produkten.

5. Jämförelse

(49) För att åstadkomma en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet.

(50) Justeringar för provisioner, inrikestransport, oceanfrakt, försäkring, frakt inom gemenskapen, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader har därför gjorts i berättigade fall. Eftersom den exporterande tillverkarens kostnader för inrikestransport inte betraktades som tillförlitliga, baserades justeringen på kostnaderna i det jämförbara landet.

6. Dumpningsmarginal

6.1 Allmänt

(51) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset i samma handelsled. Det framgick av jämförelsen att de berörda exporterande tillverkarna utövade dumpning. De preliminära dumpningsmarginalerna uttrycktes för de berörda exporterande tillverkarna i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

6.2 Dumpningsmarginaler för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling

(52) De individuella dumpningsmarginalerna är följande:

>Plats för tabell>

6.3 Dumpningsmarginaler för övriga exporterande tillverkare

(53) Två av de tio kinesiska exporterande tillverkarna, vilkas export utgör en liten del av den sammanlagda exporten till gemenskapen och som var samarbetsvilliga till en början, avbröt samarbetet under förfarandets gång. De återstående åtta samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna stod för omkring 34 % av den sammanlagda kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen.

(54) Kommissionen beräknade den landsomfattande dumpningsmarginalen på grundval av exportförsäljningen till gemenskapen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling. Kommissionen fastställde först det vägda genomsnittet av de dumpningsmarginaler som fastställts för dessa samarbetsvilliga företag. När det gäller de exporterande tillverkare som inte besvarade kommissionens frågeformulär, inte gav sig till känna eller på något annat sätt underlät att samarbeta vid undersökningen, måste dumpningsmarginalerna fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Med hänsyn till den låga samarbetsviljan och för att se till att bristande samarbete inte premierades, drogs slutsatsen att de mest tillförlitliga uppgifterna skulle vara dumpningsmarginalen för den i representativa mängder sålda kvalitet som hade högst dumpningsmarginal bland alla kvaliteter som exporterades av de samarbetsvilliga kinesiska tillverkare som inte beviljats varken individuell behandling eller marknadsekonomisk status.

(55) Mot denna bakgrund fastställdes en landsomfattande dumpningsmarginal för Kina på 43,5 %.

D. GEMENSKAPSKAPSINDUSTRIN

1. Tillverkning i gemenskapen

(56) Den berörda produkten tillverkas i gemenskapen av fyra företag. Två företag, Climax Molybdenum Ltd och Treibacher Industrie AG, för vilkas räkning klagomålet ingavs, samarbetade till fullo i undersökningen.

(57) De två andra gemenskapsföretagen, Ferro Alloys and Metals Ltd och Sadaci NV (nedan kallade övriga gemenskapsföretag, lämnade inga fullständiga svar på frågeformuläret, men lämnade vissa grundläggande uppgifter och motsatte sig inte förfarandet.

(58) Det gjordes en bedömning av huruvida de ovannämnda företagen skulle kunna anses utgöra gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 a i grundförordningen. Undersökningen visade att en klagande gemenskapstillverkare importerade och återförsålde FeMo från Kina under undersökningsperioden. Det konstaterades att denna import utgjorde ett försvar mot den dumpade lågprisimporten och var ett sätt att bibehålla marknadsandelen. Denna handel påverkar inte omständigheten att detta företags främsta intresse var tillverkning av FeMo. Den sammanlagda volymen av denna import motsvarade inte heller mer än 5 % av gemenskapsföretagens tillverkning av FeMo under skadeundersökningsperioden.

(59) Samtliga dessa företags produktion anses därför utgöra gemenskapens tillverkning enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

2. Definition av gemenskapsindustrin

(60) De två samarbetsvilliga klagande gemenskapstillverkarna, Climax Molybdenum Ltd och Treibacher Industrie AG, uppfyller villkoren i artikel 5.4 i grundförordningen, eftersom de står för en betydande del, 58 %, av den sammanlagda tillverkningen av FeMo i gemenskapen. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen och kallas nedan gemenskapsindustrin.

E. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(61) Vid beräkningen av den sammanlagda synbara förbrukningen av FeMo på gemenskapsmarknaden lade kommissionen samman försäljningsvolymen för gemenskapsindustrin och för andra gemenskapsföretag på gemenskapsmarknaden samt den totala importen till gemenskapen enligt KN-nummer 7202 70 00 (enligt statistik från Eurostat). Samtliga volymer har dessutom anpassats för att motsvara molybdenhalten.

(62) På grundval av detta konstaterades att den synbara förbrukningen av FeMo i gemenskapen ökade med 12 % mellan 1997 och undersökningsperioden. År 1997 låg förbrukningen på 24035 ton, 1998 på 26707 ton, 1999 på 23652 ton och under undersökningsperioden på 26912 ton.

(63) Den synbara förbrukningen ökade med 11 % mellan 1997 och 1998, minskade med 11 % mellan 1998 och 1999 och ökade igen med 14 % mellan 1999 och undersökningsperioden. Denna ökning på 12 % av gemenskapens förbrukning under skadeundersökningsperioden, särskilt mellan 1999 och undersökningsperioden, beror på utvecklingen för stål- och järnindustrin.

2. Import med ursprung i Kina

a) Den dumpade importens volym och marknadsandel

(64) Enligt uppgifter från Eurostat ökade importen av FeMo mätt i volym från Kina till gemenskapen med 70 % under skadeundersökningsperioden. Importen ökade från 7782 ton under 1997 till 9083 ton under 1998, 9434 ton under 1999 och till 13257 ton under undersökningsperioden. Mellan 1997 och 1998 ökade importen med 17 %, mellan 1998 och 1999 skedde en liten ökning med 4 %, trots det faktum att gemenskapsmarknaden minskade med 11 % under samma period, och mellan 1999 och undersökningsperioden skedde en betydande ökning av importen med 41 %, medan förbrukningen endast ökade med 14 % under samma period.

(65) Den andel av gemenskapsmarknaden som innehas av dumpad import från Kina ökade kontinuerligt från 32,4 % under 1997, till 34 % under 1998, till 39,9 % under 1999 och till 49,3 % under undersökningsperioden.

b) Priserna för den dumpade importen

i) Prisutveckling

(66) Genomsnittspriset cif före tull för importen av FeMo med ursprung i Kina minskade enligt Eurostat med 24 % under skadeundersökningsperioden. Priset på import från Kina utvecklades från 9,2 euro/kg under 1997, till 8,6 euro/kg under 1998, till 6,8 euro/kg under 1999 och till 7,0 euro/kg under undersökningsperioden.

ii) Prisunderskridande

(67) De exporterande tillverkarnas och gemenskapsindustrins genomsnittsliga försäljningspriser, efter avdrag av rabatter och skatter, till oberoende kunder i samma handelsled jämfördes. Gemenskapsindustrins priser var priset fritt fabrik. De kinesiska exporterande tillverkarnas pris cif vid gemenskapens gräns justerades för tullar och kostnader efter import, på grundval av de uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga icke-närstående importören.

(68) Denna jämförelse visade att FeMo med ursprung i Kina under undersökningsperioden såldes i gemenskapen till priser som underskred gemenskapsindustrins priser med mellan 3,1 % och 16,2 % uttryckta i procent. Den landsomfattande vägda genomsnittliga underskridandemarginalen uppgick till 14,4 %.

3. Gemenskapsindustrins situation

a) Inledande anmärkningar

(69) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd. Som anges ovan har alla uppgifter beträffande volym justerats för att svara mot FeMo med en molybdenhalt på 100 %.

(70) Med hänsyn till att gemenskapsindustrin endast utgörs av två företag uttrycktes uppgifterna avseende gemenskapsindustrin i indextal i syfte att säkerställa att de uppgifter som lämnats behandlades konfidentiellt i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

b) Produktionskapacitet, faktisk tillverkning och kapacitetsutnyttjande

(71) Produktionskapaciteten ökade med 11 % mellan 1997 och 1998 och förblev stabil därefter. Denna ökning berodde inte på nya investeringar i nya produktionslinjer, utan återspeglar resultaten av den rationalisering av sina produktionsanläggningar som en av de klagande gemenskapstillverkarna genomfört.

(72) Index för gemenskapsindustrins produktion förändrades från 100 under 1997 till 154 under 1998, till 148 under 1999 och därefter till 120 under undersökningsperioden. Produktionen ökade betydligt mellan 1997 och 1998, vilket sammanföll med en ökning av den synbara förbrukningen, för att därefter minska. Den största minskningen skedde mellan 1999 och undersökningsperioden, samtidigt som förbrukningen ökade med 14 %.

(73) Sett mot bakgrund av tillverknings- och kapacitetsutvecklingen ökade kapacitetsutnyttjandet mellan 1997 och undersökningsperioden med 7 %. Index för kapacitetsutnyttjandet förändrades från 100 under 1997 till 138 under 1998, till 133 under 1999 och till 107 under undersökningsperioden. Den största minskningen av kapacitetsutnyttjandet skedde mellan 1999 och undersökningsperioden, vilket sammanföll med en kraftig minskning av produktionen.

c) Lager

(74) Lagren var stabila under skadeundersökningsperioden. De förändrades från index 100 under 1997, till 79 under 1998, till 143 under 1999 och sedan tillbaka till 100 under undersökningsperioden. Vid en undersökning av lagerutvecklingen bör noteras att FeMo vanligtvis produceras på beställning och att varorna i lagren därför är sådana som skall levereras till kunder. Under dessa omständigheter förefaller därför en bedömning av lagren inte vara relevant för undersökningen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

d) Försäljningsvolym och marknadsandel

(75) Gemenskapsindustrins försäljning av FeMo på gemenskapsmarknaden ökade mätt i volym med 25 % under skadeundersökningsperioden. Index för försäljningen förändrades från 100 under 1997, till 161 under 1998, till 151 under 1999 och därefter till 125 under undersökningsperioden.

(76) Gemenskapsindustrins andel av gemenskapsmarknaden förändrades från (mellan 17 % och 19 %) under 1997, till (mellan 26 % och 28 %) under 1998, till (mellan 28 % och 30 %) under 1999 och därefter till (mellan 20 % och 22 %) under undersökningsperioden.

(77) Denna utveckling bör ses mot bakgrund av det faktum att gemenskapsindustrin inför konkurrensen från lågprisimporten från Kina hade att välja mellan att antingen upprätthålla sina försäljningspriser, på bekostnad av minskad försäljning och marknadsandel, eller att sänka sina försäljningspriser i överensstämmelse med priserna för den berörda importen, på bekostnad av lönsamheten. Mellan 1997 och 1999 sänkte gemenskapsindustrin sina försäljningspriser och ökade på så sätt sin försäljningsvolym och marknadsandel. Mellan 1999 och undersökningsperioden höjde gemenskapsindustrin sina priser i ett försök att upprätthålla lönsamheten men förlorade försäljningsvolym och marknadsandelar som följd.

e) Tillväxt

(78) Såsom angivits ovan ökade förbrukningen i gemenskapen med 12 % under skadeundersökningsperioden, under det att gemenskapsindustrins försäljningsvolym ökade med 25 % och importen av den berörda produkten med 70 % volymmässigt.

(79) Mellan 1999 och undersökningsperioden när förbrukningen i gemenskapen ökade med 14 %, minskade emellertid gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 17 %. Den växande efterfrågan på marknaden resulterade alltså inte i någon ökning av gemenskapsindustrins marknadsandel. Tvärtom minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med (mellan 7 och 9 procentenheter) mellan 1999 och undersökningsperioden, under det att den berörda importens marknadsandel ökade med 9,4 procentenheter under samma period. Gemenskapsindustrin kunde alltså inte dra nytta av marknadstillväxten mellan 1999 och undersökningsperioden.

f) Försäljningspriser och faktorer som påverkar försäljningspriserna

(80) De vägda genomsnittspriserna för gemenskapsindustrins försäljning av FeMo minskade med 24 % under skadeundersökningsperioden. Index för försäljningspriserna utvecklades från 100 under 1997, till 86 under 1998, till 71 under 1999 och slutligen till 76 under undersökningsperioden.

(81) Prisutvecklingen bör jämföras med gemenskapsindustrins kostnadsutveckling. Till följd av en kostnadsminskning för råvaran (MoO3) och en ökning av kapacitetsutnyttjandet minskade gemenskapsindustrins kostnader med 14 % mellan 1997 och 1998. Även priserna sjönk med 14 % och således låg lönsamheten kvar på samma nivå. Mellan 1998 och 1999 minskade gemenskapsindustrins kostnader med 18 %, huvudsakligen beroende på råvarukostnader, under det att gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade med 17 %. Mellan 1999 och undersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins kostnader med 8 % under det att dess priser endast ökade med 7 %, vilket alltså påverkade lönsamheten negativt. Mellan 1999 och undersökningsperioden hindrades således gemenskapsindustrin från att höja sina priser.

g) Sysselsättning

(82) Den arbetsstyrka inom gemenskapsindustrin som är knuten till tillverkningen av FeMo med 4 % under skadeundersökningsperioden. Antalet anställda ökade från 89 under 1997 till 92 under undersökningsperioden. Det relativt låga antalet anställda förklaras av det faktum att tillverkning av FeMo är betydligt mer kapitalintensiv än arbetskraftsintensiv.

h) Produktivitet

(83) Produktiviteten hos den arbetskraft som är knuten till gemenskapsindustrins tillverkning av FeMo, mätt i produktion per anställd, ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten ökade från index 100 under 1997, till index 133 under 1998, sjönk till index 131 under 1999 och därefter till index 115 under undersökningsperioden.

i) Löner

(84) Lönen per anställd ökade med 10 % under den undersökta perioden. När lönerna analyseras bör hänsyn tas till det faktum att FeMo till är kapitalintensiv och att kostnaderna för arbetskraft därför utgör en mycket liten del av gemenskapsindustrins totala kostnader.

j) Investeringar

(85) Index för gemenskapsindustrins totala investeringar ökade från 100 under 1997, till 155 under 1998, till 208 under 1999 och sjönk därefter till 49 under undersökningsperioden. Det bör noteras att under skadeundersökningsperioden motsvarade investeringarna mindre än 2 % av gemenskapsindustrins omsättning.

k) Lönsamhet

(86) Gemenskapsindustrins lönsamhet i form av vinst på nettoförsäljningen före skatt var mellan 1997 och 1998 stabil på (mellan 0 % och 2 %). Den låga lönsamheten under 1997 sammanföll med konjunkturnedgången i stålindustrin, som är den huvudsakliga användaren av FeMo. Lönsamheten förbättrades under 1999 till mellan (1 % och 3 %) beroende på en mer effektiv användning av fabrikerna vilken sammanföll med en ökning av stålindustrins produktion. Trots ökningen av förbrukningen av ferromolybden under undersökningsperioden, sjönk lönsamheten med (mellan 0 % och 2 %) under undersökningsperioden till följd av minskningen av produktion och försäljning, vilket ökade gemenskapsindustrins kostnader.

l) Kassaflöde, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital

(87) Det bör först noteras att uppgifterna om kassaflöde och avkastning på investeringar lämnades totalt för respektive företag. Index för nettokassaflödet från rörelsen förändrades från 100 under 1997, till 367 under 1998, till 182 under 1999 och därefter till 40 under undersökningsperioden.

(88) Index för avkastningen på totalt kapital förändrades från 100 under 1997, till 129 under 1998, till 47 under 1999 och därefter till 40 under undersökningsperioden.

(89) Undersökningen visade att gemenskapsindustrin inte hade några svårigheter att anskaffa kapital.

m) Dumpningsmarginalens storlek

(90) Verkningarna för gemenskapsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalen kan, med tanke på omfattningen av och priserna på importen från Kina, inte anses vara försumbar.

4. Slutsats om skada

(91) Mellan 1997 och undersökningsperioden skedde en kraftig ökning på 70 % av volymen dumpad import av FeMo med ursprung i Kina och dess andel av gemenskapsmarknaden ökade från 32,4 % under 1997 till 49,3 % under undersökningsperioden. Den största ökningen skedde mellan 1999 och undersökningsperioden då volymen dumpad import ökade med 41 % och dess marknadsandel ökade med 9,4 procentenheter. Med undantag för 1998 låg genomsnittspriserna för dumpad import med ursprung i Kina betydligt lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden underskred dessutom priserna på den dumpade importen gemenskapsindustrins priser med 15,3 %.

(92) Granskningen av de ovan nämnda faktorerna visar att gemenskapsindustrins situation försämrades mellan 1997 och undersökningsperioden. Även om gemenskapsindustrin ökade sin produktion och försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden, kunde den inte följa tillväxten i gemenskapsförbrukningen. Detta ledde till en stagnation av gemenskapsindustrins marknadsandel. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation utvecklades särskilt negativt mellan 1999 och undersökningsperioden, då tillverkningen minskade med 19 %, försäljningsvolymen med 17 %, marknadsandelen med (mellan 7 och 9 procentenheter) och sysselsättningen med 8 %. Lönsamheten minskade från (mellan 1 % och 3 %) under 1999 till (mellan 0 % och 2 %) under undersökningsperioden, vilket innebar att den sjönk till en nivå som inte är tillräcklig för att garantera gemenskapsindustrins långsiktiga livskraft.

(93) Mot bakgrund av ovanstående, särskilt minskningen av försäljningsvolym, marknadsandel och produktion samt den låga lönsamheten, dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(94) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av FeMo med ursprung i Kina hade vållat gemenskapsindustrin skada som kan betecknas som väsentlig. Utöver den dumpade importen omfattade undersökningen även andra kända faktorer vilka samtidigt eventuellt kunde vålla gemenskapsindustrin skada. Detta skedde för att säkerställa att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

2. Verkningarna av den dumpade importen

(95) Den betydande volymökningen på 70 %, från 7782 ton under 1997 till 13257 ton under undersökningsperioden, av den dumpade importen, och ökningen av denna imports andel av gemenskapsmarknaden, från 32,4 % 1997 till 49,3 % under undersökningsperioden, samt den nivå för prisunderskridande som konstaterats (14,43 % under undersökningsperioden) inträffade samtidigt med försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Denna marknadspenetration var särskilt stark mellan 1999 och undersökningsperioden, då importvolymen ökade med 41 % och denna imports marknadsandel ökade med 9,4 procentenheter.

(96) Det konstaterades också att gemenskapsindustrin under samma period hindrades från att höja sina priser, att dess försäljningsvolym minskade (med -17 %) och dess marknadsandel minskade (med mellan 7 och 9 procentenheter) samt att dess lönsamhet minskade från (mellan 1 % och 3 %) till (mellan 0 % och 2 %). Denna utveckling bör ses mot bakgrund av en ökande förbrukning av ferromolybden på gemenskapsmarknaden. Ökningen var under skadeundersökningsperioden 12 % och mellan 1999 och undersökningsperioden 14 % och sammanföll med en konjunkturuppgång inom stålindustrin.

(97) Med undantag för 1998 låg de kinesiska priserna dessutom under gemenskapsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden och utövade ett tryck som hindrade gemenskapsindustrins priser från att öka i samma takt som ökningen av produktionskostnaderna mellan 1999 och undersökningsperioden. Härigenom minskade den redan låga lönsamheten i gemenskapsindustrin. Med avseende på detta är det värt att notera att samtidigt som kostnaderna för den viktigaste råvaran ökade med 8 % mellan 1999 och undersökningsperioden, ökade de kinesiska priserna med endast 3 %. Marknaden för FeMor är priskänslig och öppen, det är en global råvarumarknad vars priser följs och publiceras av ett flertal specialiserade publikationer. Med hänsyn till marknadens priskänslighet hade den ökade mängden import från Kina, som skedde till låga dumpade priser och var väl känd av de potentiella kunderna på gemenskapsmarknaden, effekten att hålla gemenskapsindustrins priser nere.

(98) Följaktligen anser kommissionen att det pristryck som utövades av den berörda importen, vars volym och marknadsandel ökade väsentligt och som skedde till låga priser, såsom framgår av det betydande prisunderskridande som konstaterats, ledde till att gemenskapsindustrin inte kunde höja sina priser, vilket i sin tur ledde till en försämring av industrins ekonomiska situation.

3. Verkningar av andra faktorer

a) De övriga gemenskapsföretagens resultat

(99) Som redan nämnts ovan i skäl 57 tillverkar två andra företag FeMo gemenskapen. Situationen för dessa två företag försämrades drastiskt under skadeundersökningsperioden. Deras produktion sjönk med 44 %, försäljningsvolymen med 42 % och deras andel av gemenskapsmarknaden sjönk från (mellan 40 % och 42 %) under 1997 till (mellan 20 % och 22 %) under undersökningsperioden. Det bör noteras att den betydande försämringen av den ekonomiska situationen för övriga gemenskapsföretag inträffade samtidigt som det skedde en ökning av importvolymen av FeMo från Kina till sjunkande priser.

(100) Med tanke på den försämrade situationen för övriga gemenskapsföretag drar kommissionen slutsatsen att dessa företag inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

b) Globalt utbudsöverskott

(101) Det hävdades att den eventuella skada som gemenskapsindustrin lidit hade orsakats av de klagandes oförmåga att anpassa sig till det rådande utbudsöverskottet av FeMo på världsmarknaden. I synnerhet hävdades att världsmarknaden för FeMo står inför ett strukturellt problem med alltför stora mängder av molybdenprodukter tillgängliga, vilket lett till sjunkande priser på marknaden över hela världen, vilket inte kan tillskrivas FeMo med ursprung i Kina.

(102) Mellan 1997 och 1998 ökade gemenskapsindustrins kapacitet med 11 %, vilket inte var en följd av nya investeringar i ytterligare produktionslinjer utan enbart berodde på rationalisering av de befintliga tillverkningsanläggningarna. Mellan 1998 och undersökningsperioden låg gemenskapsindustrins kapacitet på samma nivå. Dessutom kan det påstådda utbudsöverskottet av FeMo på världsmarknaden inte förklara gemenskapsindustrins minskade försäljningsvolym och marknadsandel på gemenskapsmarknaden mellan 1999 och undersökningsperioden, särskilt inte med tanke på att det under samma period skedde en ökning av den synbara förbrukningen.

(103) Kommissionen drar därför slutsatsen att ett globalt utbudsöverskott inte kan vara orsaken till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

c) Prisutvecklingen för råvaror

(104) Kommissionen övervägde också om den skada som gemenskapsindustrin lidit kunde ha orsakats av förändrade råvarukostnader under skadeundersökningsperioden.

(105) Den viktigaste råvaran som används vid tillverkning av FeMo är MoO3. Undersökningen visade att priserna på MoO3 minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt minskade de med 16 % mellan 1997 och 1998, minskade med ytterligare 20 % under 1999 för att sedan öka med 8 % under undersökningsperioden.

(106) Under samma period följde gemenskapsindustrins försäljningspriser priserna för råvarorna. Mellan 1997 och 1999 var det sålunda möjligt för gemenskapsindustrin att i sina priser återspegla förändringarna av råvarupriserna. Mellan 1999 och undersökningsperioden kunde gemenskapsindustrin emellertid inte öka sina priser för att täcka den kostnadsökning som orsakats av ökade råvarupriser och sjunkande kapacitetsuttnyttjande. Det bör påpekas att under samma period låg priserna på import från Kina 14,4 % lägre än gemenskapsindustrins priser vilket hindrade gemenskapsindustrin från att öka sina priser för att täcka sina ökade kostnader.

(107) Kommissionen drar därför slutsatsen att effekten av förändringarna på världsmarknaden för MoO3 påverkade utvecklingen av gemenskapsindustrins försäljningspriser, men kan inte anses upphäva orsakssambandet mellan den dumpade importen med ursprung i Kina och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

d) Import från andra länder utanför gemenskapen

(108) Enligt uppgifter från Eurostat ökade den sammanlagda importvolymen av FeMo från andra tredje länder än Kina med 22 %, från 1974 ton under 1997 till 2414 ton under undersökningsperioden, och dess marknadsandel ökade från 8,2 under 1997 till 9,0 % under undersökningsperioden. De vägda genomsnittliga priserna för denna import minskade med 24 % mellan 1997 och undersökningsperioden. Det bör dock påpekas att med undantag för 1999 låg priserna på import från andra tredje länder under skadeundersökningsperioden högre än de vägda genomsnittliga priserna för import från Kina.

(109) Under undersökningsperioden var det enbart import med ursprung i tre länder andra än Kina, nämligen Chile, Armenien och Iran, som hade en marknadsandel av gemenskapsmarknaden som var lägre än 1 %.

(110) Importen av FeMo med ursprung i Chile minskade från 1008 ton under 1997 till 887 ton under undersökningsperioden och dess marknadsandel av gemenskapsmarknaden minskade från 4,2 % under 1997 till 3,3 % under undersökningsperioden. Vad gäller de genomsnittliga importpriserna har de alltid varit högre än priserna på importen från Kina och underskred inte gemenskapsindustrins försäljningspriser under undersökningsperioden. Med beaktande av ovanstående anses också import från Chile ha påverkats negativt av den dumpade importen från Kina och anses inte ha bidragit väsentligt till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(111) Import med ursprung i Armenien ökade från 145 ton under 1997 till 917 ton under undersökningsperioden och dess marknadsandel av gemenskapsmarknaden ökade från 0,6 % under 1997 till 3,4 % under undersökningsperioden. Genomsnittspriserna för import med ursprung i Armenien ökade med 17 % mellan 1997 och 1998, minskade med 15 % mellan 1998 och 1999 och ökade sedan med 3 % mellan 1999 och undersökningsperioden. Det bör noteras att under 1999 och undersökningsperioden låg genomsnittspriserna för import med ursprung i Armenien lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser, men på samma nivå som priserna för import med ursprung i Kina.

(112) Import med ursprung i Iran ökade från 32 ton under 1997 till 489 ton under undersökningsperioden och dess andel av gemenskapsmarknaden ökade från 0,1 under 1997 till 1,8 % under undersökningsperioden. Med undantag för 1997 låg priserna för FeMo med ursprung i Iran lägre än priserna för import med ursprung i Kina.

(113) Sammanfattningsvis kan det inte uteslutas att andra faktorer än den dumpade importen från Kina, särskilt importen från Armenien och Iran, kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Även om denna import bidrog till den skada gemenskapsindustrin lidit är emellertid detta bidrag endast marginellt, eftersom importen från Armenien och Iran enbart utgör små volymer och har en begränsad marknadsandel jämfört med importen med ursprung i Kina. Dessutom har varken den klagande eller de exporterande tillverkare som hävdade att de utsatts för diskriminerande behandling gett några antydningar om att denna import skulle ha skett till dumpade priser. Av dessa skäl dras slutsatsen att import med ursprung i andra tredje länder än Kina inte kan bryta orsakssambandet mellan import från Kina och den allvarliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

e) Gemenskapsindustrins försäljning av inköpt FeMo

(114) Kommissionen undersökte också om gemenskapsindustrin vållat sig själv skada genom sin vidareförsäljning av FeMo med ursprung i Kina.

(115) Det konstaterades att den volym som gemenskapsindustrin sålde vidare under undersökningsperioden utgjorde en försumbar del av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och uppgick till mindre än 5 % av den sammanlagda importerade volymen av FeMo med ursprung i Kina. Detta kan anses vara ett normalt affärsmässigt beteende för att bemöta tillströmningen av lågprisimport med ursprung i Kina. Det konstaterades att gemenskapsindustrins pris vid försäljning av inköpt FeMo låg på samma nivå som priset för FeMo med ursprung i Kina.

(116) Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrins vidareförsäljning av FeMo med ursprung i Kina inte bidrog till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

4. Slutsats om skada

(117) Det går inte att utesluta att andra faktorer än dumpad import, särskilt import med ursprung i Armenien och Iran, kan ha bidragit till den situation som gemenskapsindustrin befinner sig i. Dessa faktorer bryter emellertid inte orsakssambandet mellan den skada som vållats och den berörda importen. Orsakssambandet har påvisats genom den prispress och det prisunderskridande som kan tillskrivas import med ursprung i Kina, samt den volym och marknadsandel som lågprisimporten från Kina uppnått, vilket har haft negativa följder för gemenskapsindustrins situation, särskilt vad gäller tillverkning, försäljningsvolym och marknadsandel.

(118) Kommissionen finner därför preliminärt att den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(119) För bedömnigen av gemenskapens intresse undersökte kommissionen hur de berörda ekonomiska aktörerna sannolikt skulle komma att påverkas om det införs respektive inte införs antidumpningsåtgärder. Frågeformulär sändes ut till alla parter som, såvitt kommissionen kände till vid tidpunkten för inledande av förfarandet, var berörda, nämligen gemenskapsindustrin, importörer och handlare samt industriella användare. Andra berörda parter som gav sig till känna uppmanades också att lämna uppgifter om de sannolika verkningarna av att det införs respektive inte införs antidumpningsåtgärder.

1. Gemenskapsindustrins intresse

a) Gemenskapsindustrins art och struktur

(120) Gemenskapsindustrin utgörs av två medelstora företag i Österrike och Förenade kungariket. Ett av dem ingår i ett globalt organiserat företag med säte i Förenta staterna, men de resultatenheter som tillverkar eller säljer den berörda produkten är förlagda till gemenskapen. Ett av företagen är integrerat med tidigare led i förädlingskedjan och tillverkar MoO3 delvis för företagets egen framställning i senare led av FeMo men också för försäljning till tredje part. Tillverkningen av FeMo är kapitalintensiv. Gemenskapsindustrin hade totalt 510 personer anställda, varav 92 var direkt knutna till produktionen av FeMo under undersökningsperioden. Beaktas bör också det antal anställda, 71 personer, som arbetade med framställning av den viktigaste råvaran (MoO3) som används för tillverkning av FeMo.

(121) Trots konstaterandet av väsentlig skada är gemenskapsindustrin livskraftig och konkurrenskraftig och kan fortsätta att tillverka denna produkt förutsatt att det återupprättas rättvisa marknadsvillkor. Det bör nämnas att gemenskapsindustrins verksamhet också omfattar andra produkter, för vilka vinsten vid försäljningen ligger en bra bit över den som uppnås vid försäljning av den berörda produkten.

b) Tänkbara verkningar för gemenskapsindustrin av att åtgärder införs respektive inte införs

(122) Som en följd av att åtgärder införs väntas importen, mätt i volym, av den berörda produkten från Kina till gemenskapen komma att sjunka. Detta skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återta förlorade marknadsandelar och att, genom ökat kapacitetsutnyttjande, minska sina tillverkningskostnader per enhet och öka lönsamheten. Gemenskapsindustrins priser skulle med all sannolikhet öka något, dock inte med den eventuella antidumpningstullens fulla belopp, eftersom det fortfarande skulle råda konkurrens mellan företagen i gemenskapen och mellan dessa och import med ursprung i Kina och i andra tredje länder. Sammanfattningsvis väntas ökad produktions- och försäljningsvolym, å ena sidan, och fortsatt minskade enhetskostnader, eventuellt i kombination med en måttlig prisökning, å andra sidan, göra det möjligt för gemenskapsindustrin att förbättra sin ekonomiska situation.

(123) Om det inte införs antidumpningsåtgärder, är det däremot sannolikt att den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrin skulle komma att fortsätta. Gemenskapsindustrin utmärks i hög grad av minskad försäljning, förlust av marknadsandelar och otillräcklig lönsamhet. Med tanke på den sjunkande försäljningen, särskilt sedan 1999, och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden är det uppenbart att dess ekonomiska situation kommer att försämras ytterligare om det inte införs åtgärder. Detta kan i slutändan leda till att vissa produktionslinjer, eller till och med hela anläggningar, kommer att läggas ned, varigenom sysselsättning och investeringar i gemenskapen kan hotas. Om den negativa utvecklingen skulle fortsätta, påverkas dessutom inte bara tillverkningen av FeMo, utan också den framställning av MoO3 i gemenskapen som äger rum i tidigare led i förädlingskedjan.

c) Slutsats

(124) Om det införs antidumpningsåtgärder skulle gemenskapsindustrin kunna återhämta sig från den skadevållande dumpning som konstaterats.

2. Intresset hos andra företag i gemenskapen

(125) På grundval av uppgifter från två andra företag i gemenskapen kan det konstateras att det inte finns något som tyder på att de föreslagna åtgärderna skulle komma att påverka deras situation på något annat sätt än vad som anförts ovan beträffande gemenskapsindustrin. Det förefaller samtidigt som om också övriga företag i gemenskapen har drabbats av den ökade importen av FeMo till låga priser. Deras produktion minskade med 44 % och deras marknadsandel med 49 % mellan 1997 och undersökningsperioden, och deras situation kommer att fortsätta att försämras om det inte införs åtgärder. Det ena av dessa företag avbröt på grund av företagets ohållbara finansiella situation sin tillverkning strax efter undersökningsperiodens slut. Det andra företaget framhöll att den fortlöpande nedåtgående pristrenden gjorde att det inte var lönsamt att tillverka FeMo, vilket visades av den kraftiga lönsamhetsminskningen mellan 1997 och undersökningsperioden, och att en nedläggning av en tillverkningsanläggning för ferromolybden därför skulle kunna komma att övervägas.

3. Icke närstående importörer och handlare i gemenskapen

(126) Distributionen av FeMo i gemenskapen kännetecknas av att det finns ett relativt litet antal importörer och handlare som dessutom handlar med ett stort antal andra produkter.

(127) Frågeformulär sändes till fjorton kända importörer och handlare i gemenskapen. Det inkom bara ett svar inom den fastställda tidsfristen, från följande handlare:

- Grondmet Metall- und Rohstoff Vertriebs GmbH, Düsseldorf, Tyskland.

(128) Denna handlare stod för mindre än 10 % av den totala importen, mätt i volym, av den berörda produkten från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden. Redan denna låga grad av samarbetsvilja skulle kunna motivera slutsatsen att resultatet av undersökningen sannolikt inte skulle komma att få några betydande verkningar för importörerna eller handlarna, eftersom dessa företag också handlar med andra produkter som inte berörs av förfarandet.

(129) Om det införs antidumpningsåtgärder kommer importen med ursprung i Kina sannolikt att minska och gemenskapsindustrin kommer därför sannolikt att återta försäljningsvolym och marknadsandelar. Det kan vidare inte uteslutas att anförandet av antidumpningsåtgärder kommer att leda till något ökade priser på FeMo i gemenskapen, vilket skulle påverka importörernas och handlarnas ekonomiska situation.

(130) Verkningarna av en eventuell antidumpningstull när det gäller importörernas och handlarnas situation bör emellertid ses mot bakgrund av den ringa del av deras samlade verksamhet som handeln med FeMo utgör. På grundval av uppgifterna från det enda samarbetsvilliga företaget bland importörerna och handlarna har det konstaterats att FeMo stod för mindre än 15 % av det företagets totala omsättning. De eventuella åtgärderna skulle alltså få begränsade verkningar för denna handlares samlade rörelse. Verkningarna för importörer och handlare av ökade priser på kinesisk FeMo kommer dessutom att bero på deras förmåga att övervältra prisökningar på sina kunder. Uppgifter från de samarbetsvilliga användarna tyder på att priset på importerad FeMo har fluktuerat under perioden, och det är därför sannolikt att importörerna och handlarna skulle övervältra eventuella prisökningar för FeMo på användarna.

(131) På denna grundval har den preliminära slutsatsen dragits att det inte är sannolikt att anförandet av antidumpningsåtgärder skulle komma att få några allvarliga negativa verkningar för de i gemenskapen verksamma importörernas och handlarnas situation.

4. Användarindustrins intresse

a) Användarindustriernas art och struktur

(132) Stålindustrin och gjuterierna är de huvudsakliga användarna av FeMo i gemenskapen. Sammanlagt uppskattas dessa två användare stå för cirka 80 % av förbrukningen i gemenskapen av samtliga molybdenprodukter (stålindustrin för 70 % och gjuterier för 10 %). Efterfrågan på FeMo är alltså framför allt beroende av produktionen av stål och gjutjärn, vid vilken FeMo används för att tillföra molybdenmetall i smältan för att därigenom förstärka vissa nödvändiga egenskaper, bland annat korrosions- och värmebeständighet.

(133) Frågeformulär sändes till 20 användare av FeMo. Dessutom uppmanades två sammanslutningar av de huvudsakliga användarna, European Confederation of Iron and Steel Industries (EUROFER) och Committee of Associations of European Foundries (CAEF), att sända en kopia av det frågeformulär som riktade sig till användare till de medlemmar av sammanslutningen som berördes av undersökningen. Det inkom svar från följande fem stålproducenter:

- Edelstahl-Witten-Krefeld GmbH, Witten, Tyskland,

- Kropp Edelstahlprofile GmbH, Siegen, Tyskland,

- Kropp Thyssen Nirosta, Krefeld, Tyskland,

- Georgsmarienhütte GmbH, Georgsmarienhütte, Tyskland,

- Hüttenwerke Kropp Mannesmann GmbH, Duisburg, Tyskland.

(134) Den tyska stålindustriföreningen (Wirtschaftsvereinigung Stahl) gjorde vissa påpekanden om tänkbara verkningar för stålindustrin av antidumpningsåtgärder. Det tyska gjuteriförbundet (Deutcher Giessereiverband) och CAEF stödde dessa påpekanden.

(135) De sannolika verkningarna av att antidumpningsåtgärder införs respektive inte införs undersöktes på grundval av de uppgifter som de samarbetsvilliga parterna hade lämnat. Även om varken CAEF eller enskilda gjuterier lämnade några väl underbyggda synpunkter, fastän de uttryckligen uppmanades att göra det, finns det inget som tyder på att följande slutsatser som redovisas inte skulle äga motsvarande tillämplighet också på gjuteriindustrin.

b) Användarnas ekonomiska situation

(136) De samarbetsvilliga användarna svarade för cirka 7 % av förbrukningen av FeMo i gemenskapen under undersökningsperioden. Deras sammanlagda omsättning uppgick till mellan 277 miljoner och 1760 miljoner euro under och deras samlade vägda genomsnittliga lönsamhet ökade från 3,4 % 1998 till 4,4 % under undersökningsperioden. Antalet anställda vid företagen uppgick till cirka 13000, varav cirka 50 var hänförliga till den berörda produkten.

c) Verkningar av att åtgärder införs respektive inte införs

(137) På grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga användarna konstaterades att FeMo representerade i genomsnitt 0,6 % av råvarukostnaderna under undersökningsperioden och i genomsnitt 0,4 % av de totala kostnaderna. Införandet av eventuella antidumpningsåtgärder skulle därför endast ha en försumbar inverkan på användarnas kostnader och finansiella situation.

(138) Det konstaterades att användarna har en betydande köpkraft och att det finns alternativa försörjningskällor som inte omfattas av åtgärder. Såsom utvecklas närmare i skäl 122 är det vidare osannolikt att gemenskapsindustrin skulle komma att öka sina priser med antidumpningstullens fulla belopp, eftersom den också kommer att få sina kostnader minskade genom ökad försäljningsvolym. Beroende på tillgänglighet och relativpriset för olika molybdenhaltiga produkter kan i vissa begränsade tekniska processer vid stålverk och gjuterier FeMo dessutom delvis komma att ersättas av molybdentrioxid.

(139) Om det inte införs åtgärder skulle användarna alltjämt komma i åtnjutande av de låga priser på FeMo som nu tillämpas på gemenskapsmarknaden och som är ett resultat av illojala handelsmetoder vilka är skadevållande och till förfång för gemenskapsindustrin. Om gemenskapsindustrin skulle minska i omfattning eller till och med försvinna, skulle det dessutom vidare komma att finns färre försörjningskällor att tillgå, med därav följande negativa effekter för användarna. Det bör framhållas att förekomsten av alternativa försörjningskällor bedöms vara av vital betydelse för att det skall förekomma en hög grad av konkurrens på gemenskapsmarknaden och för att det skall finnas en tillfredsställande tillgång till råvaror.

d) Slutsats

(140) Med hänsyn till ovanstående, särskilt det faktum att kostnaden för FeMo påverkar användarnas samlade kostnader i endast begränsad mån, dras preliminärt slutsatsen att det inte är sannolikt att anförandet av eventuella antidumpningsåtgärder skulle komma att påverka situationen för användarna av FeMo i gemenskapen.

5. Följder för konkurrensen på gemenskapens marknad

(141) Den enda samarbetsvilliga handlaren samt Wirtschaftsvereinigung Stahl motsatte sig antidumpningsåtgärder och anförde i allmänna ordalag att gemenskapsindustrin inte hade tillräcklig produktionskapacitet för att tillgodose efterfrågan.

(142) Vad beträffar konkurrensen på gemenskapens marknad bör det noteras att syftet med eventuella antidumpningsåtgärder inte är att förhindra import till gemenskapens marknad utan att återupprätta rättvisa konkurrensvillkor på marknaden. Med tanke på nivån på de föreslagna tullarna och med hänsyn till verkningarna, enligt ovan, av en prisökning för företagen i senare led av förädlingskedjan, kommer de kinesiska exporterande tillverkarna sannolikt att fortsätta att exportera den berörda produkten till gemenskapsmarknaden, men till icke-dumpade priser.

(143) Eftersom det inte finns några kvalitetsskillnader mellan den berörda produkten med ursprung i Kina och den berörda produkten med ursprung i andra tredje länder, skulle dessutom importörerna och användarna i gemenskapen inte ha några svårigheter att förse sig med FeMo från andra försörjningskällor förutom från Kina, särskilt som det inte råder något bristande utbud på världsmarknaden. Genom att de illojala handelsmetoderna undanröjs förhindras en fortsatt försämring av gemenskapsindustrins situation, vilket kommer att bidra till att det också i fortsättningen kommer att finnas ett brett urval av försörjningskällor och till och med till att konkurrensen bland de befintliga tillverkarna kommer att stärkas.

(144) Beträffande påståendet att gemenskapsindustrin inte har tillräcklig kapacitet för att tillgodose efterfrågan framgår det av gemenskapsindustrins uppgifter att den har tillräckligt mycket outnyttjad kapacitet för att tillgodose en ökad efterfrågan på gemenskapsmarknaden. Kapacitetsutnyttjandet inom gemenskapsindustrin var i själva verket cirka 50 % under undersökningsperioden.

(145) Om det inte skulle införas några antidumpningsåtgärder, skulle däremot gemenskapsindustrins och de andra gemenskapsföretagens situation med all sannolikhet komma att försämras ytterligare, vilket så småningom skulle kunna leda till att tillverkningen av FeMo i gemenskapen helt upphörde. Med hänsyn till ovanstående kan det inte uteslutas att antalet aktörer på gemenskapsmarknaden skulle komma att minska, med därav följande negativa följder för konkurrensen.

(146) Med hänsyn till gemenskapsindustrins outnyttjade produktionskapacitet, de föreslagna antidumpningsåtgärdernas nivå samt förekomsten av alternativa försörjningskällor dras därför preliminärt slutsatsen att det är högst osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle komma att leda till försörjningssvårigheter för FeMo i gemenskapen.

6. Slutsats beträffande gemenskapens intresse

(147) Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl med hänvisning till gemenskapens intresse mot att det införs antidumpningsåtgärder.

H. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(148) Med hänvisning till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas för att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom den dumpade importen.

1. Nivå för undanröjande av skada

(149) De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen har vållat. Vid beräkningen av vilken tull som krävs för att verkningarna av den skadevållande dumpningen skall kunna undanröjas ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och att sammantaget uppnå en skälig vinst före skatt på försäljning i gemenskapen av den likadana produkten under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(150) På grundval av tillgängliga uppgifter och med beaktande av den lönsamhet som uppnåddes vid försäljning av andra produkter av samma typ som gemenskapsindustrin tillverkat, konstaterades preliminärt att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen kunde betraktas som ett skäligt minimum som gemenskapsindustrin kunde förväntas uppnå om det inte förekom någon skadevållande dumpning.

(151) Den nödvändiga prisökningen fastställdes sedan på grundval av en jämförelse i samma handelsled mellan det vägda genomsnittliga importpriset, sådant detta fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset på FeMo som sålts av gemenskapsindustrin på gemenskapens marknad. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att försäljningspriset på gemenskapsmarknaden justerades för att återspegla den ovan nämnda skäliga vinstmarginalen på 5 %. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

2. Provisoriska åtgärder

(152) Mot bakgrund av ovanstående finner kommissionen att preliminära antidumpningsåtgärder bör införas i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen beträffande import med ursprung i Kina. Åtgärderna bör fastställas till den konstaterade nivån för undanröjande av skada eller till den konstaterade nivån för dumpningsmarginalen, om denna är lägre.

(153) När det gäller den övriga tullen för de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna drogs slutsatsen att den, eftersom samarbetsviljan bedömdes som låg och för att inte premiera bristande samarbetsvilja, borde fastställas på grundval av den metod som redovisas i skäl 54.

(154) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av undersökningsresultaten i den här undersökningen och återspeglar alltså dessa företags situation sådan den konstaterats i samband med undersökningen. Dessa tullsatser är (i motsats till den landsomfattande tull som är tillämplig på alla andra företag) uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkats av de företag, dvs. de specifika juridiska personer, som nämns. Importerade produkter vilka tillverkats av något annat företag som inte, med angivande av företagets namn och adress, särskilt nämns i denna förordnings artikeltext, inbegripet enheter som är de specifikt nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa satser. För dem måste i stället den tullsats som gäller för "alla andra företag" tillämpas.

(155) Eventuella ansökningar om tillämpning av den individuella företagsspecifika antidumpningstullsatsen (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande sådana eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. en sådan namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer vid behov och efter samråd med rådgivande kommittén att ändra förordningen för att ta hänsyn till detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

I. SLUTBESTÄMMELSE

(156) Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en tid inom vilken de berörda parterna kan lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat som anges i denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas inför införandet av eventuella slutgiltiga åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av FeMo enligt KN-nummer 7202 70 00 med ursprung i Kina.

2. Följande tullsatser skall tillampas på nettopriset fritt vid gemenskapens gräns, före tull, för produkter som tillverkats av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall en säkerhet ställas som motsvarar den preliminära tullens belopp.

Artikel2¶

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande framföra synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen.

2. I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall gälla i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 augusti 2001.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 257, 11.10.2000, s. 2.

(3) EGT C 320, 9.11.2000, s. 3.