Införande av en provisorisk utjämningstull på import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Republiken Indien

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1411/2002 av den 29 juli 2002 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Republiken Indien Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 205 , 02/08/2002 s. 0026 - 0049

Kommissionens förordning (EG) nr 1411/2002

av den 29 juli 2002

om införande av en provisorisk utjämningstull på import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Republiken Indien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artikel 12 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Kommissionen meddelade den 9 november 2001 genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2) att den inledde ett antisubventionsförfarande beträffande import till gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Indien och Indonesien.

(2) Förfarandet inleddes som en följd av en framställning (nedan kallad klagomålet) som i september 2001 ingivits av International Committee of Rayon and Synthetics Fibres (Internationella kommittén för rayon och syntetfibrer - CIRFS) såsom företrädare för tillverkare som representerar en betydande del av gemenskapens tillverkning av texturerat filamentgarn av polyestrar. Klagomålet innehöll bevisning om subventionering av denna produkt och om därav följande väsentlig skada. Bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera att det inleddes ett förfarande.

(3) Samma dag meddelades genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att det inleddes ett parallellt antidumpningsförfarande beträffande import av samma produkt med ursprung i Indien.

(4) Slutgiltiga antidumpningsåtgärder är för närvarande i kraft beträffande import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Malaysia (rådets förordning (EG) nr 1001/97(4), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1992/2000(5)), Indonesien och Thailand (rådets förordning (EG) nr 2160/96(6), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1078/2001(7)) samt Taiwan (rådets förordning (EG) nr 3905/88(8), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2010/2000(9)). Åtgärderna beträffande import med ursprung i Malaysia(10), Taiwan(11), Indonesien(12) och Thailand(13) är för närvarande föremål för en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96(14), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000(15).

(5) Innan förfarandet inleddes underrättade kommissionen, i enlighet med artikel 10.9 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 (nedan kallad grundförordningen), Indiens och Indonesiens offentliga myndigheter (nedan kallade de indiska myndigheterna respektive de indonesiska myndigheterna) om att den hade mottagit ett vederbörligen underbyggt klagomål i vilket det påstods att subventionerad import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Indien och Indonesien vållade gemenskapsindustrin väsentlig skada. De indiska och indonesiska myndigheterna inbjöds till samråd med syfte att situationen vad gäller påståendena i klagomålet skulle klargöras och att en ömsesidigt godtagbar lösning skulle kunna nås. Samråd mellan de indiska myndigheterna och kommissionen ägde därefter rum hos kommissionen i Bryssel. De indiska myndigheterna lade inte fram någon avgörande bevisning som kunde vederlägga påståendena i klagomålet. De indonesiska myndigheterna svarade inte på inbjudan.

(6) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna och deras intresseorganisationer, de importörer och handlare som den visste var berörda, företrädarna för de berörda exportländerna, användare, leverantörer, de klagande tillverkarna i gemenskapen samt alla andra kända tillverkare i gemenskapen om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(7) De indiska myndigheterna, de indonesiska myndigheterna, flera exporterande tillverkare i de berörda länderna samt tillverkare och användare i gemenskapen, importörer och handlare lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som inom utsatt tid begärde att bli hörda och visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(8) Av klagomålet att döma fanns det ett stort antal exporterande tillverkare av den berörda produkten i Indien och Indonesien, och det förutsågs därför i tillkännagivandet om inledande att man skulle komma att tillämpa ett stickprovsförfarande vid undersökningen av subventionering.

(9) Kommissionen sände frågeformulär till och fick utförliga uppgifter från ett representativt urval av de exporterande tillverkarna i Indien (se skälen 17-22).

(10) Vad Indonesien beträffar ansågs ett stickprovsförfarande inte nödvändigt, eftersom endast ett begränsat antal exporterande tillverkare givit sig till känna och lämnat de upplysningar som begärts i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen sände frågeformulär till och fick svar från fem exporterande tillverkare i Indonesien

(11) Kommissionen sände också frågeformulär till de andra parter som den visste var berörda. Svar inkom från två av de sex klagande tillverkarna i gemenskapen, från en tillverkare i gemenskapen som ursprungligen inte var part i klagomålet samt från de indiska och de indonesiska myndigheterna. Kommissionen fick också svar från en användare och två råvaruleverantörer, vilka lämnade upplysningar som var tillräckligt utförliga och representativa för att användas vid bedömningen av gemenskapens intresse. Inga importörer i gemenskapen som inte var de exporterande tillverkarna närstående besvarade frågeformuläret eller gav sig till känna.

(12) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett avgörande i fråga om subventionering, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök genomfördes hos de indiska myndigheterna, hos de indonesiska myndigheterna och hos följande företag:

a) Tillverkare i gemenskapen

- Dupont SA, Förenade kungariket.

- Sinterama SpA, Italien.

b) Exporterande tillverkare i Indien

- Indo Rama Synthetics Ltd, Nagpur, Maharashtra.

- Reliance Industries Ltd, Mumbai, Maharashtra.

- Welspun Syntex Ltd, Mumbai, Maharashtra.

c) Exporterande tillverkare i Indonesien

- PT. Indorama Synthetics Tbk, Jakarta.

- PT. Mutu Gading Tekstil, Jakarta.

- PT. Panasia Indosyntec, Bandung.

- PT. Polyfin Canggih, Bandung.

- PT Sulindafin (PT Susilia Idah Synthetic Fiber Industries), Jakarta.

(13) Undersökningen av subventionering och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2000 till och med den 30 september 2001 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 1997 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(14) Den produkt som är föremål för undersökningen är texturerat filamentgarn av polyestrar enligt KN-nummer 5402 33 00 med ursprung i Indien och Indonesien. Produkten säljs i olika produkttyper, vilka kan identifieras med hjälp av olika specifikationer såsom vikt (denier), antalet filament, trådens flamskyddsegenskaper, färgning och tvinning. Det finns även olika kvaliteter beroende på effektiviteten i tillverkningsprocessen. Det föreligger emellertid inte några betydande skillnader när det gäller de grundläggande fysiska egenskaperna eller användningsområdena för olika typer och kvaliteter av texturerat filamentgarn av polyestrar. Under dessa omständigheter bör alla typer av texturerat filamentgarn av polyestrar anses vara en och samma produkt i detta förfarande.

2. Likadan produkt

(15) Undersökningen visade att det texturerade filamentgarn av polyestrar som tillverkas och säljs på den indiska och indonesiska hemmamarknaden och det texturerade filamentgarn av polyestrar som exporteras från dessa länder till gemenskapen har liknande grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden. Likaså har texturerat filamentgarn av polyestrar som framställs av de klagande tillverkarna i gemenskapen och som säljs på gemenskapsmarknaden liknande grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden som det texturerade filamentgarn av polyestrar som exporteras till gemenskapen från de berörda länderna.

(16) Texturerat filamentgarn av polyestrar som säljs på hemmamarknaden i Indien och Indonesien och exporteras till gemenskapen och texturerat filamentgarn av polyestrar som tillverkas och säljs i gemenskapen bör därför anses vara en likadan produkt i enlighet med artikel 1.5 i grundförordningen.

C. STICKPROVSFÖRFARANDE

1. Stickprovsförfarande avseende indiska exportörer

(17) Med hänsyn till det stora antal exporterande tillverkare i Indien som omnämndes i klagomålet ansåg kommissionen när förfarandet inleddes att det kanske skulle bli nödvändigt att använda ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

(18) För att kommissionen skulle kunna göra ett urval enligt artikel 27.2 i grundförordningen ombads exporterande tillverkare att ge sig till känna inom tre veckor efter inledandet av förfarandet och ge grundläggande uppgifter om sin export och inhemska försäljning, detaljerade uppgifter om sin tillverkning av den berörda produkten samt om namnen på och verksamheten hos alla dem närstående företag som var inbegripna i tillverkning eller försäljning av texturerat filamentgarn av polyestrar. I detta avseende kontaktade kommissionen också de indiska myndigheterna och den indiska intresseorganisationen för exporterande tillverkare. Ingen av dessa invände mot användningen av stickprovsförfarande.

2. Första urval av samarbetsvilliga företag

(19) Tolv företag i Indien gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den treveckorsperiod som fastställs i artikel 27.2 i grundförordningen. Två av dessa företag var emellertid handlare som inte kunde beaktas för urvalet till stickprovsundersökningen. De återstående tio tillverkare som förklarade sig villiga att ingå i urvalet betraktades till att börja med som samarbetsvilliga och beaktades när urvalet skulle göras. Dessa företag svarade för upp till 98 % av den sammanlagda exporten av den berörda produkten från Indien till gemenskapen.

(20) De företag som inte gav sig till känna inom treveckorsperioden betraktades som icke-samarbetsvilliga företag.

3. Urvalet för stickprovsundersökningen

(21) Urvalet av företag till stickprovsundersökningen baserades enligt artikel 27.1 i grundförordningen på den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av detta valdes i samråd med den indiska intresseorganisationen för exporterande tillverkare och de indiska myndigheterna tre exporterande tillverkare ut att ingå i urvalet. De tre företag som ingick i urvalet representerade omkring 70 % av den indiska exporten av texturerat filamentgarn av polyestrar till gemenskapen och ca 65 % av den inhemska försäljningen av texturerat filamentgarn av polyestrar i Indien.

(22) De sju samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i det slutliga urvalet informerades om att en eventuell utjämningstull när det gäller deras export skulle komma att beräknas enligt artikel 15.3 i grundförordningen. Några av dessa företag hade ursprungligen angivit att de hade för avsikt att ansöka om en individuell marginal enligt artikel 27.3 i grundförordningen för det fall att de inte skulle inbegripas i urvalet. Någon underbyggd ansökan om detta mottogs dock inte inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(23) Frågeformulär sändes ut för att fyllas i av de företag som ingick i urvalet. För de företag som slutligen utgjorde urvalet och som till fullo samarbetade i undersökningen fastställdes en individuell subventionsmarginal och en individuell tullsats.

D. SUBVENTIONER

I. INDIEN

1. Inledning

(24) På grundval av uppgifterna i klagomålet och svaren på kommissionens frågeformulär undersöktes följande fem system som påstods innefatta exportsubventioner:

i) Industriella frizoner för bearbetning på export/exportorienterade företag.

ii) Tullkreditsystemet.

iii) Förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror.

iv) Befrielse från inkomstskatt.

v) Systemet med förhandslicenser.

(25) Systemen i, ii och iii och v, vilka beskrivs närmare i skäl 24, grundar sig på utrikeshandelslagen (Foreign Trade (Development and Regulation) Act nr 22) från 1992 som trädde i kraft den 7 augusti 1992. Genom avdelning 5 i utrikeshandelslagen bemyndigas de indiska myndigheterna att utfärda kungörelser inom ramen för export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i dokument om export- och importpolitiken (Export and Import Policy documents) som ges ut av handelsministeriet vart femte år och uppdateras varje år. Ett sådant dokument om export- och importpolitiken är relevant när det gäller undersökningsperioden i detta fall, nämligen femårsplanen för perioden 1 april 1997-31 mars 2002. De indiska myndigheterna har dessutom fastställt förfarandena för Indiens utrikeshandel i volym 1 av den s.k. handboken för export- och importförfaranden för perioden 1 april 1997-31 mars 2002 (Handbook of Procedures for Exports and Imports - 1.4.1997-31.3.2002).

Systemet med befrielse från inkomstskatt (iv), som beskrivs närmare i skäl 24, grundar sig på lagen om inkomstskatt (Income Tax Act) från 1961, som ändras varje år genom skattelagen (Finance Act).

2. Industriella frizoner för bearbetning på export/exportorienterade företag

a) Rättslig grund

(26) Systemet med industriella frizoner för bearbetning på export och exportorienterade företag infördes 1965. Det är ett instrument inom ramen för export- och importpolitiken och innefattar exportrelaterade stimulansåtgärder. Under undersökningsperioden reglerades ordningen genom tullkungörelserna nr 53/97, 133/94 och 126/94. Närmare uppgifter om systemen finns i kapitel 9 i och tillägg I till dokumentet om export- och importpolitiken för perioden 1997-2002 samt i den relevanta delen av handboken för export- och importförfaranden.

b) Stödberättigade företag och verksamheter

(27) I princip kan företag som åtar sig att exportera hela sin tillverkning av varor och tjänster få ställning som företag som omfattas av systemet med industriella frizoner för bearbetning på export och exportorienterade företag. Företag som beviljats denna ställning kan utnyttja vissa förmåner. Det finns sju industriella frizoner för bearbetning på export i Indien. Exportorienterade företag kan vara belägna var som helst i Indien. Dessa företag, vilkas tillverkning bedrivs under tullförsegling, övervakas av tulltjänstemän i enlighet med avsnitt 65 i tullagen (Customs Act). Även om de företag som är verksamma inom ramen för systemet för exportorienterade företag/företag i industriella frizoner för bearbetning på export normalt förväntas exportera hela sin produktion, tillåter de indiska myndigheterna att en del av den under vissa omständigheter avsätts på den inhemska marknaden.

c) Slutsatser

(28) Det konstaterades att inget av de undersökta företagen hade utnyttjat detta system, eftersom de inte hade några anläggningar i industriella frizoner för bearbetning på export eller ställning som exportorienterat företag. Detta system behandlades därför inte vidare i undersökningen.

3. Tullkreditsystemet

Rättslig grund

(29) Tullkreditsystemet trädde i kraft den 1 april 1997 genom tullkungörelse nr 34/97. En utförlig beskrivning av systemet ges i punkterna 7.14-7.17 i dokumentet om export- och importpolitiken och i punkterna 7.32-7.53 i handboken för export- och importförfaranden. Tullkreditsystemet ersätter det "passbook"-system som upphörde att gälla den 31 mars 1997. Det finns två typer av tullkreditsystem:

- Tullkredit som beviljas före export.

- Tullkredit som beviljas efter export.

Tullkredit som beviljas före export.

(30) De indiska myndigheterna anför att systemet med tullkredit före export avskaffades den 1 april 2000 och att systemet därför inte var tillämpligt under undersökningsperioden. Det konstaterades att de undersökta företagen inte utnyttjade några förmåner enligt systemet med tullkredit som beviljas före export. Det är därför inte nödvändigt att undersöka om systemet är utjämningsbart.

Tullkredit som beviljas efter export

a) Stödberättigade företag och verksamheter

(31) Systemet med tullkredit som beviljas efter export står öppet för exporterande tillverkare (dvs. alla tillverkare i Indien som exporterar) och för exporterande handlare.

b) Praktiskt genomförande

(32) Enligt detta system kan alla stödberättigade exportörer ansöka om tullkrediter, vilka beräknas som en viss procentsats av värdet på exporterade färdiga produkter. De indiska myndigheterna har fastställt sådana tullkreditsatser för flertalet produkter, inbegripet den berörda produkten, på grundval av de s.k. standardnormerna för input/output. En licens i vilken det beviljade kreditbeloppet anges utfärdas automatiskt.

(33) Tullkrediter som beviljas efter export får användas för avräkning av tull på senare genomförd import av alla slags varor (t.ex. råvaror eller kapitalvaror), med undantag av varor för vilka importen är begränsad eller förbjuden. Varor som importeras med utnyttjande av dessa krediter får säljas på den inhemska marknaden (under förutsättning att omsättningsskatt betalas) eller användas på annat sätt.

(34) Licenser enligt systemet med tullkredit efter export får överföras fritt och är därför ofta föremål för försäljning. En licens enligt detta system är giltig under en period av tolv månader från och med dagen för beviljandet av licensen. Företaget måste betala en avgift till den relevanta myndigheten motsvarande 0,5 % av den erhållna tullkrediten.

c) Slutsatser

(35) Detta system är klart knutet till exportresultat. När ett företag exporterar varor beviljas det en kredit som kan användas för avräkning av tull på framtida import av alla slags varor (såväl råvaror som kapitalvaror) eller helt enkelt säljas.

(36) Krediten beräknas automatiskt enligt en formel som utgår från standardnormerna för input/output, oberoende av om insatsvarorna har importerats, tull har betalats för dem eller varorna verkligen har använts för tillverkning på export och i så fall i vilka mängder. Ett företag kan alltså ansöka om licens på grundval av tidigare export, oberoende av om det faktiskt genomför någon import eller köper importerade varor från andra källor.

(37) Tullkredit som beviljas efter export är inte ett tillåtet avskrivnings- eller restitutionssystem i den mening som avses i grundförordningen. Skälet till detta är framför allt att exportören inte är skyldig att faktiskt förbruka de tullfritt importerade varorna i tillverkningsprocessen och att krediten inte beräknas på grundval av faktiskt använda insatsvaror. Det förefaller därför röra sig om en alltför stor eftergift enligt artikel 2 första stycket punkt 1 a ii i grundförordningen. Eftergiften av importtullar är inte begränsad till den tull som skall betalas för varor som förbrukas i tillverkningen av exportvaran.

(38) I detta fall sålde ett av de tre besökta företagen mer än 90 % av sina licenser enligt systemet med tullkredit efter export under undersökningsperioden, ett annat sålde 60 % av sina licenser, medan det tredje företaget självt utnyttjade alla sina licenser och även köpte ett stort antal licenser.

(39) På grundval av ovanstående kan konstateras att systemet utgör en subvention, eftersom det finansiella bidraget från de indiska myndigheterna i form av uteblivna tullintäkter på importerade varor innebär en förmån för licenshavaren, som kan importera varor tullfritt genom att använda krediter som förvärvats genom tidigare export. Subventionen är rättsligt knuten till exportresultat och betraktas därför som selektiv enligt artikel 3.4 a i grundförordningen.

d) Beräkning av subventionens storlek

(40) Förmånen för företagen beräknades på grundval av det kreditbelopp inom ramen för det i licensen totalt beviljade beloppet som hade utnyttjats eller överförts. I de fall licensen överförts (sålts) beräknades förmånen oberoende av försäljningspriset, eftersom försäljningen av en licens är ett rent kommersiellt beslut som inte påverkar storleken på den förmån som erhållits genom systemet. Subventionsbeloppet har fördelats över den sammanlagda exporten under undersökningsperioden. De företag som ingick i urvalet erhöll subventioner på 9,1 %, 2,9 % respektive 0,4 %. Vid beräkningen av förmånen drogs avgifter som företagen hade betalat för att få subventionen av.

(41) Ett företag ansåg att förmånen enligt systemet med tullkredit som beviljas efter export borde begränsas till de licenser som uteslutande använts för import med anknytning till tillverkningen av texturerat filamentgarn av polyestrar. Eftersom detta företag också hade sålt licenser enligt systemet med tullkredit som beviljas efter export är det inte möjligt att koppla dessa licenser till någon viss produkt som tillverkats av företaget. Förmånen kunde därför inte begränsas till endast texturerat filamentgarn av polyestrar, och den förmån som samtliga licenser representerade fördelades alltså över den totala exporten.

4. Förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror

a) Rättslig grund

(42) Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror kungjordes den 1 april 1992. Under undersökningsperioden reglerades systemet genom tullkungörelserna nr 28/1997, 29/1997 och 49/2000. Närmare uppgifter om systemet finns i kapitel 6 i dokumentet om export- och importpolitiken för 1997-2002 och i den relevanta delen av handboken för export- och importförfaranden.

b) Stödberättigade företag och verksamheter

(43) Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror står öppet för exporterande tillverkare (dvs. alla tillverkare i Indien som exporterar) och för exporterande handlare. Sedan den 1 april 1997 kan även tillverkare som är knutna till exporterande handlare utnyttja systemet.

c) Praktiskt genomförande

(44) För att komma i fråga för systemet måste företagen lämna uppgifter till de relevanta myndigheterna om vilken typ av kapitalvaror de avser att importera och om varornas värde. Beroende på omfattningen av det exportåtagande som företaget är berett att göra kommer det att ges rätt att importera kapitalvarorna till antingen nolltullsats eller nedsatt tullsats. En licens för import till förmånstullsats utfärdas automatiskt. Företaget måste betala en ansökningsavgift för att få licensen. För att exportskyldigheten skall anses vara fullgjord måste de exporterade varorna ha tillverkats med användande av de importerade kapitalvarorna.

d) Slutsatser

(45) Exportörens betalning av tull till nedsatt sats eller nolltullsats innebär ett finansiellt bidrag från de indiska myndigheterna, eftersom intäkter som normalt skulle tas ut inte drivs in. Mottagaren beviljas en förmån eftersom han får betala en lägre tull än den normalt tillämpliga eller helt befrias från importtull. Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror utgör således en subvention.

(46) Subventionen är rättsligt knuten till exportresultat i den mening som avses i artikel 3.4 a i grundförordningen och därför utjämningsbar. Licensen kan inte erhållas utan ett åtagande att exportera varor och betraktas därför som selektiv.

e) Beräkning av subventionens storlek

Förmånen för exportörerna har beräknats på grundval av det belopp som egentligen skulle ha erlagts i tull på de importerade kapitalvarorna. Detta belopp har fördelats över en period som motsvarar den normala avskrivningstiden för kapitalvarorna i fråga inom den industri som tillverkar den berörda produkten. Subventionsbeloppet har sedan fördelats på den sammanlagda exporten under undersökningsperioden. För att den samlade förmånen för mottagaren inom ramen för detta system skall kunna fastställas har den del av det sålunda framräknade beloppet som hänför sig till undersökningsperioden justerats genom att ränta för den perioden lagts till. Eftersom denna typ av subvention motsvarar ett engångsbidrag, ansågs det lämpligt att tillämpa gällande marknadsränta i Indien under undersökningsperioden, dvs. 11,5 %. Subventionsbeloppet har sedan fördelats på den sammanlagda exporten under undersökningsperioden.

(47) Endast två av de undersökta exporterande tillverkarna fick förmåner inom ramen för detta system under undersökningsperioden. Den ena tillverkaren fick en subvention på 1,25 %, medan subventionen för den andra tillverkaren var försumbar.

(48) En av de exporterande tillverkarna gjorde gällande att "det i de fall licenserna redan förbrukats inte kan vara fråga om någon utjämningsbar subvention, eftersom det inte längre finns något villkor om förmåner knutna till exportresultat och någon exportskyldighet alltså inte föreligger; det är därmed uppenbart att licenserna inte tillhör de utjämningsbara subventionerna".

(49) Företagets begäran enligt ovan att man skulle undanta förmånen, i form av tullbefrielse, när det gällde de licenser som redan förbrukats (dvs. de licenser för vilka exportskyldigheten redan fullgjorts) kan inte godtas, eftersom de kapitalvaror som importerats med stöd av licenserna fortfarande användes i produktionsprocessen och ännu inte var fullt avskrivna. Eftersom systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror utgör en icke återkommande subvention, bör förmånen för företaget betraktas som ett engångsbidrag som, även om samtliga exportskyldigheter redan fullgjorts, måste fördelas över den normala avskrivningstiden.

5. Systemet med befrielse från inkomstskatt

a) Rättslig grund

(50) Systemet med befrielse från inkomstskatt grundar sig på lagen om inkomstskatt från 1961. I denna lag, som årligen ändras genom den årliga skattelagen (Finance Act), fastställs grunden för skatteuppbörd samt olika befrielser och avdrag som kan yrkas. Till de befrielser som kan yrkas av företag hör de som omfattas av avsnitten 10A, 10B och 80HHC i lagen, vilka avser befrielse från inkomstskatt på vinst från exportförsäljning.

b) Stödberättigade företag och verksamheter

(51) Skattebefrielse enligt avsnitt 10A kan begäras av företag i frihandelszoner. Skattebefrielse enligt avsnitt 10B kan begäras av exportorienterade företag. Skattebefrielse enligt avsnitt 80HHC kan begäras av alla varuexporterande företag.

c) Praktiskt genomförande

(52) För att kunna komma i fråga för dessa skatteavdrag och skattebefrielser måste ett företag i sin inkomstdeklaration till skattemyndigheterna för beskattningsåret begära att få göra det relevanta avdraget. Beskattningsåret löper mellan den 1 april och den 31 mars. Inkomstdeklarationen skall inges till skattemyndigheterna senast den 30 november samma år. Myndigheternas slutliga bedömning kan ta upp till tre år efter det att deklarationen lämnats in. Ett företag kan endast begära att få utnyttja en av de avdragsmöjligheter som medges enligt de tre nämnda avsnitten i lagen.

d) Slutsats

(53) I punkt e i förteckningen över exempel på exportsubventioner (bilaga I till grundförordningen) nämns "befrielse helt eller delvis från ... direkta skatter ... vilka ... beviljas på grund av deras export" som ett exempel på en exportsubvention. Systemet med befrielse från inkomstskatt innebär att de indiska myndigheterna ger företaget ett finansiellt bidrag genom att de avstår från statliga intäkter i form av direkta skatter som skulle ha betalats om företaget inte begärt att bli befriat från inkomstskatt. Detta finansiella bidrag innebär en förmån för mottagaren genom att dennes inkomstskatt minskar.

(54) Subventionen är rättsligt knuten till exportresultat i enlighet med artikel 3.4 a i grundförordningen, eftersom endast vinst från exportförsäljning är befriad från skatt, och den betraktas därför som selektiv.

e) Beräkning av subventionens storlek

(55) Förmånerna enligt avsnitten 10A, l0B och 80HHC i lagen skall yrkas i samband med att inkomstdeklarationen inges vid beskattningsårets utgång. Eftersom beskattningsåret i Indien löper från och med den 1 april till och med den 31 mars, ansågs det lämpligt att beräkna förmånen enligt detta system på grundval av beskattningsåret 2000/2001 (dvs. från och med den 1 april 2000 till och med den 31 mars 2001), vilket täcker sex månader av undersökningsperioden. Förmånen för de exporterande tillverkarna har beräknats på grundval av skillnaden mellan det skattebelopp som normalt skulle ha betalats med respektive utan skattebefrielse. Satsen för bolagsskatt uppgick detta beskattningsår till 39,55 %. Subventionsbeloppet har fördelats på den sammanlagda exporten under beskattningsåret 2000/2001.

(56) En av de undersökta exporterande tillverkarna fick förmåner enligt avsnitt 80HHC i systemet och mottog en subvention på 0,6 %. De andra två exporterande tillverkare som omfattades av undersökningen noterade förluster under beskattningsåret 2000/2001 och fick alltså inga förmåner enligt detta system under undersökningsperioden.

6. Systemet med förhandslicenser

a) Rättslig grund

(57) Detta system grundar sig på utrikeshandelslagen (Foreign Trade (Development and Regulation) Act 1992 (No 22 of 1992) från 1992, som trädde i kraft den 7 augusti 1992. Systemet beskrivs närmare i punkterna 7.2-7.13 i dokumentet om export- och importpolitiken och i punkterna 7.2-7.31 och punkt 7.54 i handboken för export- och importförfaranden.

b) Stödberättigade företag och verksamheter

(58) Förhandslicenser är tillgängliga för exportörer (exporterande tillverkare eller exporterande handlare) och syftar till att dessa tullfritt skall kunna importera insatsvaror som används i produktionen av exportvaror.

c) Praktiskt genomförande

(59) Den tillåtna importvolymen enligt detta system fastställs som en procentandel av volymen exporterade färdiga produkter. I förhandslicenserna anges antingen mängden eller värdet av den tillåtna importen. I båda fallen bestäms för flertalet produkter, däribland den produkt som omfattas av denna undersökning, satserna för fastställande av de tillåtna tullfria inköpen på grundval av standardnormerna för input/output. De insatsvaror som anges i förhandslicenserna är varor som används vid tillverkningen av den berörda färdiga exportvaran.

(60) En innehavare av en förhandslicens som avser att anskaffa insatsvarorna från inhemska källor i stället för att direktimportera dem har möjlighet att göra detta med hjälp av en förhandslicens för inköp via mellanhand. De kvantiteter som köpts på den inhemska marknaden räknas i så fall av från förhandslicensen och en förhandslicens för inköp via mellanhand, utställd på den inhemska leverantören, utfärdas. Innehavaren av en förhandslicens för inköp via mellanhand får tullfritt importera de varor som behövs för att tillverka de insatsvaror som levereras till exportören av den färdiga produkten.

(61) Det framgår av de indiska myndigheternas svar på frågeformuläret och av tillägg 21 till handboken för export- och importförfaranden att den indiska lagstiftningen kräver att den som innehar en förhandslicens för varje licens skall föra ett "rättvisande och korrekt register över förbrukning och utnyttjande av varor som importerats med stöd av licensen".

d) Slutsatser

(62) Systemet är klart och tydligt knutet till exportresultat. Endast exporterande företag beviljas licenser, vilka får användas för avräkning av tull på importerade eller på annat sätt förvärvade insatsvaror som sedan avses utföras igen (som komponent i en färdigvara).

(63) Det konstaterades för de tre undersökta företagen att förhandslicenser och förhandslicenser för inköp via mellanhand utnyttjades under undersökningsperioden.

(64) De indiska myndigheterna gjorde gällande att systemet med förhandslicenser är ett mängdbaserat system och att mängden insatsvaror som får importeras med stöd av licensen fastställs i förhållande till exportkvantiteten. Det hävdades också att insatsvaror som importeras inom ramen för systemet med förhandslicenser måste användas antingen för att tillverka produkter som kommer att exporteras eller för att fylla på lagren av insatsvaror som använts för produkter som redan exporterats.

(65) Det noterades emellertid att det inte hade införts något system eller förfarande som gjorde att man kunde avgöra vilka insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran och i vilka mängder. Systemet visar endast att varor som importerats tullfritt har använts i tillverkningen, utan åtskillnad mellan varornas destination (den inhemska marknaden eller exportmarknaden). På grundval av dessa undersökningsresultat kan man inte dra slutsatsen att systemet med förhandslicenser eller förhandslicenser för inköp via mellanhand uppfyller kraven för ett tullrestitutionssystem eller ett tullrestitutionssystem som tillåter substitution.

(66) Båda systemen kan därför betraktas som utjämningsbara. De undersökta företagen kunde emellertid visa att de kvantiteter importerade material som befriats från importtull inte översteg de kvantiteter som använts vid tillverkningen av de exporterade varorna. Därför drogs slutsatsen att befrielsen från importtull på insatsvaror i detta fall hade beviljats i enlighet med bestämmelserna i bilagorna I-III till grundförordningen.

(67) Företagen har därför inte beviljats någon förmån enligt detta system såvitt gäller detta förfarande.

7. De utjämningsbara subventionernas storlek

(68) De utjämningsbara subventionerna enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckta i procent av varans värde, uppgår för de undersökta exporterande tillverkarna till 9,1 %, 4,1 % och 1,0 % (vilket är lägre än tröskelvärdet på 3 % enligt artikel 14.5 b i grundförordningen).

(69) I enlighet med artikel 15.3 i grundförordningen ger detta en vägd genomsnittlig subventionsmarginal på 5,0 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Eftersom samarbetsviljan totalt sett var betydande för Indiens del (mer än 98 %), fastställdes den övriga subventionsmarginalen för alla andra företag till nivån för det företag som hade den högsta enskilda marginalen, dvs. 9,1 %.

>Plats för tabell>

II. INDONESIEN

1. Inledning

(70) På grundval av uppgifterna i klagomålet och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande tre system som påstods innefatta exportsubventioner:

i) Förmåner som beviljats av Styrelsen för investeringssamordning (Badan Koordinasi Penanaman Modal - BKPM) ("BKPM-systemet").

ii) Förmåner som beviljats av finansministeriets Byrå för frågor om befrielse från och restitution av importtull ("Bapeksta-systemet").

iii) Befrielse från bolagsinkomstskatt.

2. Beräkning av subventionens storlek

(71) Kommissionen beräknade först vilka förmåner de undersökta exporterande tillverkarna hade fått inom ramen för vart och ett av systemen ovan. Förmånen inom ramen för Bapeksta-systemet beräknades på grundval av beloppet för den tullbefrielse som beviljats under undersökningsperioden, fördelat på total exportförsäljning under samma period. Förmånen inom ramen för BKPM-systemet beräknades på grundval av det tullbelopp som företagen inte behövt betala under, när det gäller råvaror och reservdelar, undersökningsperioden och, när det gäller kapitalvaror (för vilka normal avskrivning inom den berörda industrin tillämpades), perioden från och med den 1 januari 1991 till och med undersökningsperiodens slut. Beträffande systemet med befrielse från bolagsinkomstskatt konstaterades att det inte hade utnyttjats av något av de undersökta företagen.

(72) Den landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalen för importen från Indonesien konstaterades vara 0,4 %. Den ligger därmed långt under det tröskelvärde på 3 % som fastställs i artikel 14.5 b i grundförordningen.

(73) Subventionsnivån för de individuella exportörerna befanns uppgå till mellan 0,1 % och 2,3 % och understeg i samtliga fall tröskelvärdet. Det bör noteras att den landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalen fastställdes genom att de volymer (3 % av den totala importen till gemenskapen under undersökningsperioden) beträffande vilka det inte framkom någon samarbetsvilja åsattes samma subventionssats som den högsta subventionsmarginal som konstaterats för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(74) Med hänsyn till ovanstående behöver kommissionen inte överväga om de aktuella subventionerna är utjämningsbara.

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Tillverkning i gemenskapen

(75) Texturerat filamentgarn av polyestrar tillverkas i gemenskapen av följande företag:

- Tre tillverkare som till fullo samarbetade med kommissionen under undersökningen. Två av dessa företag tillhörde de klagande företagen.

- Fyra tillverkare som ingick bland de sex vilka ingivit klagomålet och som lämnade vissa allmänna uppgifter om sin verksamhet i klagomålet. De samarbetade inte till fullo i undersökningen, men stödde förfarandet.

- Två andra icke-klagande tillverkare som tillhandahöll vissa allmänna uppgifter om sin verksamhet och stödde klagomålet, utan att tillhandahålla detaljerade uppgifter.

- Fjorton andra icke-klagande tillverkare, som varken var villiga att samarbeta i undersökningen eller framförde några synpunkter.

(76) Det texturerade filamentgarn av polyestrar som tillverkas av alla dessa företag utgör alltså gemenskapens tillverkning i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.

2. Definition av gemenskapsindustrin

(77) Den sammanlagda tillverkningen för de tre samarbetsvilliga tillverkarna under undersökningsperioden utgjorde 85238 ton av gemenskapens sammanlagda tillverkning som uppskattningsvis uppgick till 228491 ton, dvs. 37 %. De nio tillverkare som stöder förfarandet svarade emellertid tillsammans för 74 % av gemenskapstillverkningen under undersökningsperioden.

(78) En berörd part hävdade att endast tre gemenskapstillverkare samarbetade i undersökningen och att deras gemensamma tillverkning inte utgjorde en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning. Denna part påstod dessutom att fyra av de sex gemenskapstillverkare som ingav klagomålet slutligen beslutade sig för att inte samarbeta, eftersom de inte ansåg att de vållades någon skada, och därför skulle ärendet ha inletts på felaktiga grunder och de uppgifter som använts för att bedöma den skada som gemenskapsindustrin lidit vara missvisande.

(79) För det första bör det noteras att de tillverkare som uttryckligen stödde klagomålet före inledandet sammanlagt svarade för ungefär två tredjedelar av gemenskapens tillverkning, och stödet var således tillräckligt för att inleda en undersökning. För det andra svarade de tre företag som till fullo samarbetade i undersökningen för mer än 25 % av tillverkningen i gemenskapen och således för en betydande del i den mening som avses i artikel 9.1 och artikel 10.8 i grundförordningen.

(80) Kommissionen gör därför preliminärt bedömningen att de tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna utgör "gemenskapsindustrin" i enlighet med artiklarna 9.1 och 10.8 i grundförordningen.

F. SKADA

1. Inledande anmärkningar

1.1 Import

(81) Importtrender avseende volym och priser fastställdes med hjälp av uppgifter från Eurostat. Allt importerat texturerat filamentgarn av polyestrar klassificeras enligt KN-nummer 5402 33 00 och inga andra produkter klassificeras enligt detta nummer. Eurostats uppgifter avseende Indien jämfördes med uppgifter för undersökningsperioden som tillhandahållits av exporterande tillverkare och uppgifterna befanns vara mycket lika.

(82) Subventionsmarginalerna konstaterades för Indonesiens del understiga tröskelvärdet. Indonesien bör därför preliminärt uteslutas från bedömningen av skada.

1.2 Uppgifter om gemenskapsindustrin

(83) Uppgifter om gemenskapsindustrin erhölls från de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna.

2. Förbrukning i gemenskapen

(84) Omfattningen av den synbara förbrukningen i gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyestrar fastställdes på grundval av total import av den berörda produkten till gemenskapen, gemenskapsindustrins totala kontrollerade försäljning på gemenskapsmarknaden och den uppskattade försäljningen från andra tillverkare på gemenskapsmarknaden, vilken baserades på svar på kommissionens frågeformulär, bevisning i klagomålet samt exportstatistik från Eurostat.

(85) Förbrukningen av texturerat filamentgarn av polyestrar i gemenskapen uppgick till ungefär 340000 ton under undersökningsperioden. Såsom framgår av tabellen nedan ökade förbrukningen med 19 % under skadeundersökningsperioden. Det bör noteras att förbrukningen låg som högst 1998 och därefter sjönk något.

>Plats för tabell>

3. Import från Indien

3.1 Importvolym

(86) Under skadeundersökningsperioden tredubblades mängden import med ursprung i Indien från 7583 ton 1996 till 22683 ton under undersökningsperioden. Efter en kraftig ökning mellan 1996 och 1998 sjönk importen 1999 för att sedan återhämta sig 2000. Under undersökningsperioden skedde ytterligare en ökning på 17 % i förhållande till år 2000.

(87) Marknadsandelen för den berörda importen uppgick till 7 % under undersökningsperioden jämfört med 3 % vid skadeundersökningsperiodens början.

>Plats för tabell>

3.2 Importpriser

(88) Priserna på importen i fråga minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Det inträffade en kraftig prisnedgång 1999 när importvolymen föll mycket kraftigt.

>Plats för tabell>

3.3 Prisunderskridande

(89) För analysen av prisunderskridandet jämfördes priset på den berörda produkt som gemenskapsindustrin sålde med priset på gemenskapsmarknaden för import från Indien under undersökningsperioden, på grundval av vägda genomsnittspriser per typ texturerat filamentgarn av polyestrar.

(90) Vid jämförelsen mellan importerade produkter och texturerat filamentgarn av polyestrar som tillverkats av gemenskapsindustrin beaktades decitex (antalet gram per 1000 meter garn), antalet filament, kemisk förändring (t.ex. flamskyddsegenskaper) och garnfärg (ofärgad, spinnfärgad, traditionellt färgad).

(91) Som priserna på importen från Indien användes de priser cif vid gemenskapens gräns, justerade för tullar och kostnader efter import, som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgivit i sina svar på frågeformuläret. Som gemenskapsindustrins priser användes de priser, enligt gemenskapsindustrins uppgifter i svaren på frågeformuläret, som togs ut vid försäljningen till den första icke närstående kunden, fritt fabrik.

(92) På denna grundval fann kommissionen att marginalen för prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, under undersökningsperioden uppgick till mellan 21 % och 36 % för de undersökta exporterande tillverkarna.

4. Gemenskapsindustrins situation

4.1 Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(93) Gemenskapsindustrins produktion ökade med 18 % under skadeundersökningsperioden men minskade med 3 % under undersökningsperioden i förhållande till år 2000. Produktionskapaciteten ökade med 33 % under skadeundersökningsperioden. Kapaciteten utökades och anläggningarna moderniserades kontinuerligt i syfte att öka gemenskapsindustrins konkurrenskraft. Kapacitetsutnyttjandet var relativt högt fram till 1998 men sjönk under de följande perioderna med 11 procentenheter.

>Plats för tabell>

4.2 Lager

(94) Nivån för utgående lager varierade under åren och tenderade att minska i förhållande till produktionsnivåerna.

>Plats för tabell>

4.3 Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

(95) Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden ökade, uttryckt i volym, med 8 %. Gemenskapsindustrins försäljning ökade emellertid inte lika mycket som förbrukningen, som ökade med 16 % under denna period. Gemenskapsindustrin förlorade således 2 procentenheter i marknadsandel under skadeundersökningsperioden.

>Plats för tabell>

4.4 Faktorer som påverkar priser

(96) Gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Den allt större mängden import med ursprung i Indien och dess låga och sjunkande priser skapade ett betydande pristryck för gemenskapsindustrin, som tvingades sänka sina priser för att försöka behålla sin marknadsandel.

>Plats för tabell>

4.5 Lönsamhet

(97) Lönsamheten inom gemenskapsindustrin, uttryckt som vinsten på nettoförsäljningen på gemenskapsmarknaden, sjönk kraftigt under skadeundersökningsperioden, från + 3 % 1996 till - 12 % under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

4.6 Investeringar och förmåga att anskaffa kapital

(98) Investeringarna upprätthölls under skadeundersökningsperioden men låg på en lägre nivå under undersökningsperioden. Merparten av dessa utgifter avsåg maskiner, utrustning och övriga artiklar. Under 1998 var investeringarna särskilt stora vilket sammanföll med att en gemenskapstillverkare lät uppföra en ny anläggning för texturerat filamentgarn av polyestrar vid en tidpunkt då gemenskapsindustrins finansiella utsikter fortfarande var goda.

>Plats för tabell>

(99) Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital, från externa finansiärer eller moderbolag, påverkades inte i någon större utsträckning i början av skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av förlusterna under undersökningsperioden sattes dock förmågan att anskaffa kapital allvarligt på spel under undersökningsperioden.

4.7 Avkastning på investeringar

(100) För sin bedömning av hur den subventionerade importen hade påverkat avkastningen på investeringar inom gemenskapsindustrin undersökte kommissionen hur vinsten (eller förlusten) före skatt förhöll sig till det sammanlagda kapitalet inom gemenskapsindustrin.

(101) Försäljningen av texturerat filamentgarn av polyestrar står för den största delen av gemenskapsindustrins omsättning. Avkastningen på investeringar fördelades därför för att återspegla denna andel.

(102) Avkastningarna på investeringar utvecklades på samma sätt som lönsamhetssiffrorna och visade en klar försämring av det finansiella läget i gemenskapsindustrin.

>Plats för tabell>

4.8 Kassaflöde

(103) Försäljningen av texturerat filamentgarn av polyestrar står för den största delen av gemenskapsindustrins omsättning. Kassaflödet fördelades därför för att återspegla denna andel.

(104) Siffrorna i tabellen nedan avseende gemenskapsindustrins kassaflöde bekräftade tydligt industrins försämrade finansiella läge.

>Plats för tabell>

4.9 Sysselsättning, produktivitet och löner

(105) Följande tabell visar antalet personer anställda av gemenskapsindustrin inom de områden som avser produkten i fråga samt personalkostnaderna.

>Plats för tabell>

(106) I slutet av undersökningsperioden var antalet anställda i gemenskapsindustrin 1403, en sammanlagd ökning med 19 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen var huvudsakligen en följd av en betydande ökning av antalet anställda 1998 och 1999, då gemenskapsindustrin beslutade att bygga ut sin produktionskapacitet väsentligt. Denna utvidgning planerades när utsikterna fortfarande var goda (se skäl 98). Personalkostnaderna i förhållande till antalet anställda ökade med 30 % under samma period.

(107) Produktiviteten under undersökningsperioden var ungefär densamma som under 1996. Under 1999, när produktionskapaciteten liksom antalet anställda ökade, försämrades tillfälligt produktiviteten.

4.10 Återhämtning från tidigare dumpning

(108) Under 1997 och 1998 var gemenskapsindustrins ekonomiska resultat tillfredsställande, vilket visade att den hade återhämtat sig från tidigare dumpning av import med ursprung i tredje länder för vilka antidumpningsåtgärder hade införts. Slutgiltiga antidumpningsåtgärder är i kraft beträffande import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Malaysia, Indonesien, Thailand och Taiwan (se skäl 4).

4.11 Faktisk subventionsmarginal

(109) Subventionsmarginalerna för Indien anges i avsnittet om subventioner (skäl 69). De fastställda marginalerna ligger klart över tröskelvärdet. Med tanke på omfattningen av och priserna på den subventionerade importen kan verkningarna för gemenskapsindustrin av den faktiska subventionsmarginalen inte anses vara försumbara.

5. Slutsats beträffande skada

(110) Mellan 1996 och undersökningsperioden tredubblades volymen import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Indien, från mindre än 7500 ton till mer än 22000 ton. Detta ledde till en ökning av marknadsandelen på 4 procentenheter för den berörda importen sammantaget under en period då förbrukningen ökade med 19 %. Priserna på de importerade varorna var under hela skadeundersökningsperioden lägre än priserna på gemenskapsindustrins varor, med ett prisunderskridande på mellan 30 % och 45 % under undersökningsperioden.

(111) Samtidigt försämrades mellan 1996 och undersökningsperioden gemenskapsindustrins situation när det gäller marknadsandel, försäljningspriser, lönsamhet, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital. Gemenskapsindustrins dåliga ekonomiska resultat var ett resultat av att dess priser föll.

(112) Med hänsyn till ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8 i grundförordningen.

G. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(113) I enlighet med artikel 8.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit orsakats av den subventionerade importen från det berörda landet. I enlighet med artikel 8.7 i grundförordningen granskade kommissionen andra kända faktorer utöver den subventionerade importen vilka kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada för att säkerställa att skada som vållats av dessa faktorer, inte oriktigt tillskrevs den subventionerade importen.

(114) Antidumpningsåtgärder är för närvarande i kraft beträffande import med ursprung i Thailand, Indonesien, Taiwan och Malaysia, vilka syftar till att undanröja skadevållande dumpning från dessa länder. Import av texturerat filamentgarn av polyestrar från dessa fyra länder är för närvarande föremål för en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningsåtgärderna (se skäl 4). Denna faktor beaktades i denna undersökning.

2. Den subventionerade importens verkningar

2.1 Volym

(115) Importen av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Indien tredubblades under skadeundersökningsperioden och uppgick till 22683 ton under undersökningsperioden.

(116) Den betydande ökningen av importen med ursprung i Indien, till priser som låg gott och väl under gemenskapsindustrins, och den ökande marknadsandelen för denna import under skadeundersökningsperioden sammanföll med en allvarlig försämring av gemenskapsindustrins situation, särskilt med avseende på marknadsandel, försäljningspriser, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital, avkastningen på investeringar och lönsamhet.

(117) Försämringen var tydligast mellan 2000 och undersökningsperioden då den subventionerade importen ökade med ytterligare 17 % och nådde rekordnivåer.

2.2 Pris

(118) Mellan 1996 och undersökningsperioden minskade priserna på den subventionerade importen med 7 % samtidigt som dess marknadsandel ökade med 4 procentenheter. Samtidigt sänkte gemenskapsindustrin sina försäljningspriser med 9 % i ett misslyckat försök att behålla sin marknadsandel.

(119) Priserna på den subventionerade importen låg hela tiden under gemenskapsindustrins priser med en marginal för prisunderskridandet som under undersökningsperioden uppgick till mellan 30 % och 45 % för de undersökta exporterande tillverkarna.

(120) Följaktligen anser kommissionen att det pristryck som utövades av den berörda importen, vars volym och marknadsandel ökade väsentligt från och med 1996 och som skedde till särskilt låga subventionerade priser, resulterade i ett prisfall för gemenskapsindustrin och en försämring av dess ekonomiska situation.

3. Verkan av andra faktorer

3.1 Import med ursprung i andra tredje länder

(121) Fyra länder med export av texturerat filamentgarn av polyestrar till gemenskapen omfattas av antidumpningstullar, nämligen Indonesien, Malaysia, Taiwan och Thailand. De fyra länderna hade tillsammans en marknadsandel på 18 % under undersökningsperioden. Marknadsandelen för import med ursprung i dessa länder ökade under skadeundersökningsperioden med 3 procentenheter, från 15 % 1996 till 18 % under undersökningsperioden. De genomsnittliga cif-priserna för denna import är lägre än gemenskapsindustrins priser. De exporterande tillverkare i Indonesien och Taiwan för vilka antidumpningstullsatsen satts till 0 % ökade i själva verket sin försäljning på gemenskapens marknad. Det går inte att utesluta att denna import har bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Detta håller för närvarande på att undersökas inom ramen för de två översyner som inleddes den 31 maj 2002(16) enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 384/96.

(122) Import med ursprung i andra tredjeländer hade under undersökningsperioden en marknadsandel på 19 % och dess volym ökade med 47 % under skadeundersökningsperioden. De största mängderna kom från Förenta staterna, Turkiet och Sydkorea. De genomsnittliga cif-priserna för denna import ligger något under gemenskapsindustrins priser fritt fabrik. Om man beaktar tullar och kostnader efter import ligger de dock på ungefär samma nivå som gemenskapsindustrins priser. Denna import kan alltså inte anses ha vållat gemenskapsindustrin skada.

>Plats för tabell>

3.2 Råvarupriser

(123) Den huvudsakliga råvaran vid tillverkning av texturerat filamentgarn av polyestrar är orienterat polyestergarn.

(124) Gemenskapsindustrin köper in orienterat polyestergarn både i och utanför gemenskapen. En del orienterat polyestergarn köps även in från närstående företag. En detaljerad jämförelse decitex för decitex mellan koncerninterna priser, de priser som betalas på marknaden och de priser som offentliggörs av fackpressen (PCI) visade att inköpen från närstående företag görs på grundval av marknadsmässiga priser. Även försäljningsvillkoren liknar de allmänna marknadsvillkoren.

(125) Som framgår av tabellen nedan ökade det faktiska pris som gemenskapsindustrin betalade för orienterat polyestergarn ansenligt under 1997-1998 för att därefter sjunka till nivåer som var lägre än vid skadeundersökningsperiodens början. Kostnaderna för råvaror kan därför inte anses ha vållat gemenskapsindustrin skada.

>Plats för tabell>

3.3 Gemenskapsindustrins exportresultat

(126) Gemenskapsindustrins export ökade i volym med nästan 400 %, till 5200 ton, under skadeundersökningsperioden, beroende på att gemenskapsindustrin har utvecklat långsiktiga handelsrelationer med partner utanför gemenskapen. Det bör noteras att de faktiska exportmängderna är små i jämförelse med gemenskapsindustrins sammanlagda försäljningsvolym.

(127) Kommissionen drar slutsatsen att denna export, eftersom den ökat under perioden i fråga, inte kan vara orsaken till den skada gemenskapsindustrin lidit.

3.4 Förändringar i konsumtionsmönster

(128) Förbrukningen av den berörda produkten i gemenskapen ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Kommissionen anser därför att denna faktor inte har bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

4. Slutsats beträffande orsakssamband

(129) Den betydande uppgången, både i volym och uttryckt i marknadsandel, för importen från Indien under skadeundersökningsperioden, framför allt under undersökningsperioden, samt nivån på prisunderskridandet under undersökningsperioden fick väsentliga negativa följder för gemenskapsindustrins marknadsandel och försäljningspriser. Detta påverkade i sin tur ett antal ekonomiska indikatorer avseende gemenskapsindustrins situation, i synnerhet lönsamhet och avkastning på investeringar. Mot bakgrund av ovanstående analys anser kommissionen att import av texturerat filamentgarn av polyestrar med ursprung i Indien haft en väsentlig negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation och att verkningarna av andra faktorer, särskilt importen från tredje land (inbegripet Indonesien, Malaysia, Taiwan och Thailand) inte ändrar slutsatsen att det fanns ett faktiskt och betydande orsakssamband mellan den subventionerade importen från Indien och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

På grundval av undersökningen, där man noggrant skilde mellan, och avskilde, den inverkan som alla kända faktorer haft på gemenskapsindustrins situation, å ena sidan, och de skadevållande verkningarna av den subventionerade importen, å andra sidan, dras slutsatsen att dessa andra faktorer i sig inte ändrar slutsatsen att den väsentliga skada som konstaterats kan tillskrivas den dumpade importen.

(130) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att den subventionerade importen från det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.6 i grundförordningen.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänt

(131) Kommissionen undersökte huruvida det, trots slutsatsen om skadevållande subventionering, fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. För detta ändamål och i enlighet med artikel 31 i grundförordningen grundades fastställandet av gemenskapens intresse på en bedömning av alla olika berörda intressen, dvs. gemenskapsindustrins intresse, intresset hos övriga tillverkare i gemenskapen, importörernas och handlarnas intresse och intresset hos användarna och leverantörerna av den berörda produkten.

2. Undersökningen

(132) Kommissionen sände frågeformulär till importörer, råvaruleverantörer och industriella användare av den berörda produkten. Sammanlagt sändes 13 frågeformulär till leverantörer, 21 till användare, 14 till importörer och 16 till andra tillverkare av texturerat filamentgarn av polyestrar.

(133) Svar på frågeformuläret inkom inom den fastställda tidsfristen från följande företag:

- En direktleverantör av råvaror som förser gemenskapsindustrin med monoetylglykol och renad tereftalsyra:

- BP Chemicals Ltd (Förenade kungariket).

- En användare av den berörda produkten som tillverkar textilier som i huvudsak är avsedda att användas i bilindustrin och möbelbranschen:

- Mattes & Ammann KG (Tyskland).

- Två andra tillverkare av texturerat filamentgarn av polyestrar:

- FITEXAR SA (Portugal).

- Manifattura di Stabbia Spa (Italien).

- Ingen importör av den berörda produkten besvarade frågeformuläret.

3. Sannolika verkningar för gemenskapsindustrin och andra tillverkare av texturerat filamentgarn av polyestrar av att åtgärder införs

(134) Gemenskapsindustrin är livskraftig och har förmåga att förse marknaden med produkten. Gemenskapsindustrin har gjort stora ansträngningar för att uppfylla kraven från användarna, i synnerhet bilindustrin, som begär att produkter av hög kvalitet levereras när de behöver dem. Gemenskapsindustrin har visat en vilja att bibehålla en konkurrenskraftig närvaro på gemenskapsmarknaden. Som exempel på gemenskapsindustrins åtgärder kan nämnas

a) utveckling av särskilda produkter för nischmarknader,

b) förbättrad produktivitet, inbegripet omfattande användning av modern produktionsteknik (t.ex. ökad mekanisering och datorisering).

(135) De föreslagna åtgärderna skulle otvivelaktigt gagna gemenskapsindustrin. Det finns ingen orsak att betvivla att gemenskapsindustrin skulle vara livskraftig och konkurrenskraftig om normala marknadsvillkor gällde. Detta påstående stöds av industrins lönsamhetsnivå mellan 1996 och 1999 och av dess ställning på gemenskapsmarknaden avseende specialiserade produkter, vilka den subventionerade importen ännu inte har varit inriktad på.

(136) Gemenskapsindustrin har varit utsatt för skadevållande subventionering. Den subventionerade importen från Indien underskred och sänkte gemenskapsindustrins försäljningspriser, orsakade en viss minskning av dess marknadsandel och gjorde det omöjligt för gemenskapsindustrin att växa lika fort som marknaden. Den subventionerade importen från Indien försämrade kännbart gemenskapsindustrins lönsamhet och avkastning på investeringar. Investeringarna minskade också, särskilt under undersökningsperioden. Om situationen inte förändras kommer förlusterna att ligga kvar på samma nivåer som under undersökningsperioden och gemenskapsindustrins lönsamhet på lång sikt att äventyras.

(137) Dessa synpunkter fick stöd från de övriga tillverkare som besvarade kommissionens frågeformulär.

(138) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det skulle ligga i gemenskapsindustrins och övriga gemenskapstillverkares intresse att åtgärder införs.

4. Sannolika verkningar för importörerna av att åtgärder införs

(139) Inga svar inkom från importörer eller handlare.

(140) Importörernas bristande samarbetsvilja i detta fall leder till slutsatsen att införandet av åtgärder avseende import med ursprung i Indien antagligen inte kommer att ha någon betydande inverkan på situationen för icke närstående importörer och handlare på marknaden för texturerat filamentgarn av polyestrar i gemenskapen.

5. Sannolika verkningar för råvaruleverantörer av att åtgärder införs

(141) Tillverkarna i gemenskapen köper huvudsakligen monoetylglykol, renad tereftalsyra eller dimetyltereftalat för att tillverka orienterat polyestergarn, vilket därefter textureras för att tillverka texturerat filamentgarn av polyestrar. En del tillverkare i gemenskapen köper även orienterat polyestergarn direkt.

(142) Den leverantör som var samarbetsvillig i undersökningen har över 300 anställda som ägnar sig åt tillverkning av renad tereftalsyra och monoetylglykol.

(143) Den samarbetsvilliga leverantören arbetade nära tillsammans med tillverkarna i gemenskapen och en betydande andel av företagets omsättning härrörde från försäljning till dem. För detta företag skulle varje minskning av gemenskapsindustrins inköp därför få allvarliga följder.

(144) Införande av åtgärder skulle otvivelaktligen hjälpa till att upprätthålla gemenskapsindustrins och därmed även dess leverantörers verksamhetsnivå. Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att företagen i tidigare led i produktionskedjan har ett intresse av att det införs åtgärder.

6. Sannolika verkningar för användarna av att åtgärder införs

(145) Som nämnts var bara en användare samarbetsvillig. Denna användare är huvudsakligen oroad över att införandet av åtgärder kan komma att leda till ökad koncentration inom branschen för texturerat filamentgarn av polyestrar, eftersom det inom stora multinationella företag redan har skett en viss koncentration.

(146) Detta argument övertygar inte, eftersom det under undersökningsperioden fanns 23 tillverkare i gemenskapsindustrin. Om åtgärder inte införs kommer dessutom det svåra ekonomiska läget för gemenskapsindustrin troligen att leda till ytterligare koncentration globalt sett. Dessutom kan gemenskapsindustrins hela existens stå på spel, vilket skulle göra användarna helt beroende av import. Om åtgärder införs kommer de olika gemenskapstillverkarna däremot troligen att fortsätta den inbördes konkurrensen och konkurrensen med icke-subventionerad import och på så sätt trygga de bästa marknadsvillkoren för användarna.

(147) Med hänsyn till den låga svarsnivån för kommissionens frågeformulär och trots synpunkterna från det företag som svarade, gör kommissionen därför preliminärt bedömningen att införandet av utjämningsåtgärder inte skulle vara till skada för användarnas livskraft och konkurrenskraft.

7. Slutsats

(148) Det är i gemenskapsindustrins, andra tillverkares av texturerat filamentgarn av polyestrar i gemenskapen och råvaruleverantörernas intresse att utjämningsåtgärder införs. Dessa kommer att göra det möjligt för dessa grupper att förbättra lönsamheten och göra de nya investeringar som är avgörande för deras livskraft.

(149) Om åtgärder inte införs kommer den kontinuerliga lönsamhetsnedgång för gemenskapsindustrin som noterats under skadeundersökningsperioden att innebära ett allvarligt hot för denna industri.

(150) Kommissionen har också dragit slutsatsen att införandet av utjämningsåtgärder inte skulle vara till skada för användarnas livskraft och konkurrenskraft.

(151) Kommissionen drar på grundval av ovanstående preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl mot att införa provisoriska utjämningsåtgärder i det här fallet.

I. ICKE-INFÖRANDE AV TULLAR

(152) Med hänsyn till att undersökningen visade att den landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalen för importen med ursprung i Indonesien understiger tröskelvärdet beslutas preliminärt att det inte skall införas några utjämningstullar på import med ursprung i det landet.

J. PROVISORISKA UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(153) För att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom den subventionerade importen bör utjämningsåtgärder införas i form av provisoriska tullar.

(154) Vid fastställandet av nivån på dessa tullar tog kommissionen hänsyn till de konstaterade subventionsmarginalerna och till den tull som är nödvändig för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(155) För detta ändamål fastställde kommissionen ett icke-skadevållande pris på grundval av gemenskapsindustrins tillverkningskostnader jämte en skälig vinstmarginal på 8 %, som anses vara nödvändig för att säkerställa industrins livskraft och motsvarar den vinst som industrin gjorde under 1998 när den subventionerade importen från Indien inte hade sådan prissänkande verkan på gemenskapsindustrins priser och när importen från de länder som omfattas av åtgärder redan låg på ungefär samma nivå som under undersökningsperioden. Det icke-skadevållande priset jämfördes med de priser på den subventionerade importen som hade använts för att fastställa prisunderskridandet enligt ovan. De skillnader som framkom genom denna jämförelse uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif, vilket gav nivån för undanröjande av skada.

(156) För att beräkna den nivå för undanröjande av skada som är tillämplig på samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet, användes den vägda genomsnittliga nivån för undanröjande av skada för de företag som ingick i urvalet.

(157) För de exporterande tillverkare i Indien som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gav sig till känna fastställdes den landsomfattande nivån för undanröjande av skada enligt artikel 28.1 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Med hänsyn till den höga graden av samarbetsvilja ansågs det lämpligt att fastställa nivån för undanröjande av skada för de icke-samarbetsvilliga företagen till samma nivå som den högsta skademarginal som fastställts för ett samarbetsvilligt företag i landet i fråga.

2. Provisoriska åtgärder

(158) Eftersom subventionsmarginalerna har konstaterats vara lägre än nivåerna för undanröjande av skada, bör de provisoriska tullar som införs motsvara de fastställda subventionsmarginalerna, i enlighet med artikel 12.1 i grundförordningen.

>Plats för tabell>

(159) De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nu aktuella undersökningen. De återspeglar därmed den situation som i samband med undersökningen konstaterats för företagen i fråga. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller "alla andra företag") gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte specifikt nämns med namn och adress i denna förordnings artikeltext, inbegripet rättssubjekt som är närstående de som specifikt nämns, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan bör omfattas av den tullsats som gäller "alla andra företag".

(160) Eventuella ansökningar om tillämpning av individuella företagsspecifika utjämningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen(17) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande sådana eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. en sådan namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, om så är nödvändigt, att efter samråd med rådgivande kommittén ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

3. Slutbestämmelse

(161) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat beträffande införande av tullar i denna förordning är preliminära och kan behöva ses över på nytt för fastställande av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En provisorisk utjämningstull skall införas på import av texturerat filamentgarn av polyestrar enligt KN-nummer 5402 33 00 med ursprung i Indien.

2. Följande satser för den provisoriska utjämningstullen skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för produkter som tillverkats av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. För övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i punkt 1 skall en säkerhet ställas motsvarande den provisoriska tullen.

Artikel2¶

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 får berörda parter inom tjugo dagar efter det att denna förordning trätt i kraft begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för denna förordning, lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen.

Enligt artikel 31.4 i förordning (EG) nr 2026/97 kan de berörda parterna inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas under fyra månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2002.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 288, 21.10.1997, s. 1.

(2) EGT C 315, 9.11.2001, s. 2 och s. 5.

(3) EGT C 315, 9.11.2001, s. 2 och s. 5.

(4) EGT L 145, 5.6.1997, s. 1.

(5) EGT L 238, 22.9.2000, s. 1.

(6) EGT L 289, 12.11.1996, s. 14.

(7) EGT L 149, 2.6.2001, s. 5.

(8) EGT L 347, 16.12.1988, s. 10.

(9) EGT L 241, 26.9.2000, s. 1.

(10) EGT C 135, 6.6.2002, s. 10.

(11) EGT C 170, 14.6.2001, s. 2.

(12) EGT C 316, 10.11.2001, s. 9.

(13) EGT C 316, 10.11.2001, s. 9.

(14) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(15) EGT L 257, 11.10.2000, s. 2.

(16) EGT C 129, 31.5.2002, s. 2 och s. 5.

(17) Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

J-79 5/17

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel.