Avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vid registrering av gemenskapsformgivningar

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002 av den 16 december 2002 om avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vid registrering av gemenskapsformgivningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 341 , 17/12/2002 s. 0054 - 0059

Kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002

av den 16 december 2002

om avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vid registrering av gemenskapsformgivningar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning(1), särskilt artikel 107 i denna, och

av följande skäl:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 877/2007.

(1) Med hänsyn till artikel 139 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken(2), ändrad genom förordning (EG) nr 3288/94(3), som i kraft av artikel 97 i förordning (EG) nr 6/2002 också skall tillämpas på denna förordning bör avgiftsbeloppen sättas så att intäkterna från dem i princip räcker till att balansera byråns budget.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002 av den 21 oktober 2002 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning(4) behandlar även de villkor under vilka avgifterna som fastställdes i förordning (EG) nr 6/2002 skall betalas till byrån.

(3) För att säkerställa den flexibilitet som behövs bör byråns direktör med beaktande av vissa villkor ha befogenhet att fastställa de taxor som skall betalas till byrån för tjänster den kan komma att utföra, och taxor för tillgång till byråns databaser och tillhandahållande av dessa data i maskinläsbar form, samt att fastställa taxor för försäljningen av byråns publikationer.

(4) För att underlätta betalningen av avgifter och taxor bör direktören bemyndigas att godkänna andra betalningssätt än dem som uttryckligen föreskrivs i denna förordning.

(5) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas enligt artikel 109 i förordning (EG) nr 6/2002.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning, särskilt artikel 107 i denna, och

(1) Med hänsyn till artikel 139 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, ändrad genom förordning (EG) nr 3288/94, som i kraft av artikel 97 i förordning (EG) nr 6/2002 också skall tillämpas på denna förordning bör avgiftsbeloppen sättas så att intäkterna från dem i princip räcker till att balansera byråns budget.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002 av den 21 oktober 2002 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning behandlar även de villkor under vilka avgifterna som fastställdes i förordning (EG) nr 6/2002 skall betalas till byrån.

(3) För att säkerställa den flexibilitet som behövs bör byråns direktör med beaktande av vissa villkor ha befogenhet att fastställa de taxor som skall betalas till byrån för tjänster den kan komma att utföra, och taxor för tillgång till byråns databaser och tillhandahållande av dessa data i maskinläsbar form, samt att fastställa taxor för försäljningen av byråns publikationer.

(4) För att underlätta betalningen av avgifter och taxor bör direktören bemyndigas att godkänna andra betalningssätt än dem som uttryckligen föreskrivs i denna förordning.

(5) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas enligt artikel 109 i förordning (EG) nr 6/2002.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Föremål

Ändrad genom förordning (EG) nr 877/2007.

I denna förordning anges belopp och betalningssätt för följande:

1. avgifter som skall betalas till

a) Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivningar) på grundval av förordning (EG) nr 6/2002 och förordning (EG) nr 2245/2002, och

b) den internationella byrån för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) på grundval av Genèveakten till Haagöverenskommelsen om internationell registrering av industriella formgivningar, antagen den 2 juli 1999 (nedan kallad ”Genèveakten”), godkänd genom rådets beslut 2006/954/EG, samt

2. taxor som fastställs av direktören för byrån.

Artikel2¶Avgifter

Ändrad genom förordning (EG) nr 877/2007.

1. De avgifter som skall betalas till byrån på grundval av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 2245/2002 anges i bilagan till denna förordning.

2. Individuella designeringsavgifter som skall betalas till Internationella byrån på grundval av artikel 7.2 i Genèveakten jämförd med artikel 106c i förordning (EG) nr 6/2002 och artikel 13.1 i den förordningen samt artikel 22.2 a i förordning (EG) nr 2245/2002 anges i bilagan till denna förordning.

Artikel3¶Taxor som fastställs av direktören

1. Direktören skall fastställa det belopp som skall debiteras för andra tjänster utförda av byrån än de som anges i bilagan.

2. Direktören skall fastställa det belopp som skall debiteras för tidningen för gemenskapsformgivningar samt andra publikationer i byråns regi.

3. Taxornas belopp skall fastställas i euro.

4. De belopp som fastställts av direktören i enlighet med punkterna 1 och 2 skall offentliggöras i byråns officiella tidning.

Artikel4¶Förfallodag för avgifter och taxor

1. Avgifter och taxor för vilka förfallodag inte är angiven i förordning (EG) nr 6/2002 eller förordning (EG) nr 2245/2002 skall förfalla den dag då begäran inkommer om den tjänst som ger upphov till avgiften eller taxan.

2. Direktören får besluta att utförandet av de tjänster som nämns i punkt 1 inte skall vara beroende av förskottsbetalning av de motsvarande avgifterna eller taxorna.

Artikel5¶Betalning av avgifter och taxor

Ändrad genom förordning (EG) nr 877/2007.

1. Avgifter och taxor som förfallit till betalning till byrån skall erläggas i euro genom betalning eller överföring till ett bankkonto som innehas av byrån.

2. Direktören får bestämma att andra betalningssätt skall används än de som anges i punkt 1, särskilt löpande inlåningskonton hos byrån. Metoderna skall offentliggöras i byråns officiella tidning.

Artikel6¶Uppgifter om betalning

1. Varje betalning måste ange namnet på den person som gör betalningen och skall innehålla de uppgifter som behövs för att göra det möjligt för byrån att omedelbart fastställa syftet med betalningen. Särskilt skall följande upplysningar lämnas:

a) När registreringsavgiften betalas, betalningens ändamål, dvs. ”registreringsavgift”, och i förekommande fall, sökandens referens som angetts i ansökan om registrering av gemenskapsformgivning.

b) När avgiften för offentliggörande betalas, betalningens ändamål, dvs. ”avgift för offentliggörande”, och i förekommande fall, sökandens referens som angetts i ansökan om registrering av gemenskapsformgivning.

c) När avgiften för offentliggörande betalas enligt vad som anges i artikel 50.4 i förordning (EG) nr 6/2002, betalningens ändamål, dvs. ”avgift för offentliggörande” och registreringsnumret.

d) När avgiften för senareläggning av offentliggörande betalas, betalningens ändamål, dvs. ”senareläggningsavgift”, och i förekommande fall, sökandens referens som angetts i ansökan om registrering av gemenskapsformgivning.

e) När ogiltighetsavgiften betalas, registreringsnumret och namnet på innehavaren av den registrerade gemenskapsformgivning mot vilken ansökan är riktad, samt betalningens ändamål dvs. ogiltighetsavgift.

2. Om syftet med betalningen inte omedelbart kan fastställas, skall byrån inom en period som den bestämmer kräva att den som gör betalningen skriftligt underrättar byrån om detta syfte. Om personen inte efterkommer denna begäran i vederbörlig tid, skall betalningen anses vara ogjord. Betalt belopp skall återbetalas.

Artikel7¶Dag som skall anses vara betalningsdagen

Ändrad genom förordning (EG) nr 877/2007.

1. Den dag då betalning skall anses ha gjorts till byrån skall vara den dag då betalningsbeloppet faktiskt krediteras ett bankkonto som innehas av byrån.

2. Om direktören i enlighet med bestämmelserna i artikel 5.2 tillåter andra metoder för avgiftsbetalning än de som anges i artikel 5.1, skall han också fastställa den dag då dessa betalningar skall anses ha gjorts.

3. Om enligt bestämmelserna i punkterna 1 och 2 betalning av en avgift inte anses ha blivit gjord förrän efter utgången av dess förfalloperiod, skall det anses att denna period har iakttagits, om bevisning lämnas till byrån att den som gjorde betalningen

a) vederbörligen gav en order till en bankinrättning att överföra betalningsbeloppet i en medlemsstat inom den period då betalningen skulle ha gjorts, och.

b) betalade en extraavgift av 10 % av den eller de ifrågavarande avgifterna, dock högst 200 euro.

Ingen extra avgift skall betalas, om ett villkor enligt i punkt 1 a har uppfyllts senast tio dagar före utgången av betalningsperioden.

4. Byrån får begära att den person som gjorde betalningen visar upp bevis angående den dag då ett villkor enligt punkt 3 a uppfylldes och där så krävs inom en period som den skall ange betalar den extraavgift som nämns i punkt 3 b. Om personen underlåter att efterkomma denna begäran, eller om bevismaterialet är otillräckligt, eller om den begärda extra avgiften inte betalas i rätt tid, skall det anses att betalningsfristen inte har iakttagits.

Artikel8¶Otillräckligt inbetalt belopp

1. En betalningsfrist skall i princip anses ha blivit iakttagen, endast om hela avgiftsbeloppet har betalats i rätt tid. Om avgiften inte till fullo betalas, skall det betalda beloppet betalas tillbaka efter det att betalningsfristen har gått ut.

2. Byrån får emellertid, i den mån detta är möjligt inom den tid som återstår till periodens slut, ge den person som gör betalningen möjlighet att betala det belopp som fattas eller, om detta anses berättigat, utan inskränkning i den betalande personens rättigheter överse med små belopp som fattas.

Artikel9¶Återbetalning av obetydliga belopp

1. Om ett för stort belopp betalas för att täcka en avgift eller taxa, skall överskottet inte betalas tillbaka om beloppet är obetydligt och den berörda parten inte uttryckligen har begärt en återbetalning.

Direktören skall avgöra vad som utgör ett obetydligt belopp.

2. Direktörens beslut i enlighet med punkt 1 skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel10¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

BILAGA

1 EGT L 3, 5.1.2002, s. 1.

2 EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.

3 EGT L 349, 31.12.1994, s. 83.

4 Se sidan 26 i detta nummer av EGT.

5 EUT L 386, 29.12.2006, s. 28.