Införande av en preliminär antidumpningstull på import av stor regnbåge med ursprung i Konungariket Norge och Färöarna

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1628/2003 av den 17 september 2003 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av stor regnbåge med ursprung i Konungariket Norge och Färöarna Europeiska unionens officiella tidning nr L 232 , 18/09/2003 s. 0029 - 0049

Kommissionens förordning (EG) nr 1628/2003

av den 17 september 2003

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av stor regnbåge med ursprung i Konungariket Norge och Färöarna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad "grundförordningen"), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 19 december 2002 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att den skulle inleda ett antidumpningsförfarande rörande import av stor regnbåge med ursprung i Norge och Färöarna.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs i november 2002 av Finlands fiskodlarförbund och Ålands fiskodlarförening (nedan kallade "den klagande") som ombud för producenter som svarade för en betydande del av gemenskapens sammanlagda produktion av stor regnbåge, i detta fall mer än 30 %. Klagomålet innehöll bevisning beträffande dumpning av produkten i fråga och därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de producenter, exportörer och importörer som den visste var berörda, deras intresseorganisationer, Norges myndigheter, Färöarnas landsstyre och användare och producenter i gemenskapen om att förfarandet skulle inledas. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(4) Ett antal producenter och exportörer i Norge och Färöarna samt producenter och importörer i gemenskapen lämnade skriftliga synpunkter. Samtliga parter som begärde det inom ovannämnda tidsfrist och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5) Eftersom ett stort antal producenter och exportörer av den berörda produkten i Norge och Färöarna föreföll vara berörda och eftersom det fanns ett stort antal producenter i gemenskapen av den likadana produkten, sades det i tillkännagivandet om inledande av förfarandet att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas för fastställandet av dumpning och skada. I tillkännagivandet sades också att ett stickprovsförfarande skulle kunna användas vad beträffar importörer av den berörda produkten till gemenskapen.

(6) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

a) Producenter i gemenskapen som ingick i stickprovsurvalet

- Viviers de France, Castets, Frankrike,

- Napapiirin Kala Oy, Vanttauskoski, Finland,

- Savon Taimen Oy, Rautalampi, Finland,

- Flisö Fisk AB, Mariehamn, Finland,

- Saaristomeren Kala Oy, Nystad, Finland,

- Linnatien Lohi Ky, Kuivaniemi, Finland,

- Kames Fish, Kilmelford, Förenade kungariket.

b) Producenter i Norge som ingick i stickprovsurvalet

- Firda Sjøfarmer AS, Byrknesøy,

- Hydroteck AS, Kristiansund,

- Sjøtroll Havbruk AS, Bekkjarvik.

c) Exportörer i Norge som ingick i stickprovsurvalet

- Coast Seafood AS, Måløy,

- Hallvard Lerøy AS, Bergen,

- Sirena Norway AS,Florø.

d) Exporterande producenter i Färöarna som ingick i stickprovsurvalet

- P/F PRG Export och dess närstående producent P/F Luna, Gøta,

- P/F Vestsalmon och dess närstående producent P/F Vestlax, Kollafjørður.

e) Närstående importörer i gemenskapen

- Vestlax Hirtshals AS, Hirtshals, Danmark.

f) Icke-närstående importörer i gemenskapen

- Lohikunta, Åbo, Finland,

- Kesko Food Ltd, Helsingfors, Finland.

(7) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2001 till och med den 30 september 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden" eller i tabeller "UP"). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med januari 1999 till utgången av undersökningsperioden (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Allmänt

(8) Regnbågsforeller är en fiskart som ursprungligen förekommer naturligt i Nordamerika. Den förekommer inte naturligt i Europa och förökar sig inte naturligt där. De regnbågsforeller som säljs på gemenskapens marknad är således i allmänhet av odlat ursprung. Odlingen av stor regnbåge i gemenskapen, Norge och Färöarna regleras på nationell nivå med hjälp av licenser, vilket är fallet för flertalet vattenbruksverksamheter. Produktionscykeln för odlade regnbågsforeller inleds med att den vuxna fisken leker i färskvatten. Den unga fisken (unglaxen) framodlas därefter i färskvatten, bräckt vatten eller saltvatten, huvudsakligen i stora burar eller fållor. Produktionscykeln varar generellt mellan två och tre år.

2. Berörd produkt

(9) Den berörda produkten är stor regnbåge (Oncorhynchus mykiss), färsk, kyld eller fryst, antingen hel fisk (med huvud och gälar, rensad, vägande mer än 1,2 kg eller utan huvud, utan gälar, rensad, vägande mer än 1 kg) eller filéer (vägande mer än 0,4 kg) med ursprung i Norge eller Färöarna. Produkten deklareras normalt enligt KN-nummer 0302 11 20, 0303 21 20, 0304 10 15 och 0304 20 15 (kallas nedan "den berörda produkten"). Före den 1 januari 2003 deklarerades den berörda produkten normalt enligt KN-nummer ex 0302 11 90, ex 0303 21 90, ex 0304 10 11 och ex 0304 20 11. De olika klassificeringarna i KN motsvarar olika presentationer av produkten (färsk eller kyld hel fisk, färska eller kylda filéer, fryst hel fisk och frysta filéer). Alla dessa presentationer konstaterades vara tillräckligt likartade för att de skulle kunna anses utgöra en och samma produkt i detta förfarande.

3. Likadan produkt

(10) Den berörda produkt som produceras i Norge eller Färöarna och därifrån exporteras till gemenskapen och den produkt som produceras av gemenskapens producenter och säljs på gemenskapens marknad är likartade vad beträffar samtliga grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden. Några skillnader konstaterades inte heller föreligga mellan den berörda produkt som exporteras och den stora regnbåge som produceras och säljs på exportörernas inhemska marknad. I detta sammanhang kan det noteras att det för Färöarnas del inte finns någon inhemsk marknad för den berörda produkten.

(11) I enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen dras följaktligen preliminärt slutsatsen att alla typer av stor regnbåge som produceras i Färöarna, de typer som produceras och säljs i Norge och de typer som gemenskapsindustrin producerar och säljer på gemenskapens marknad i denna undersökning bör anses vara likadana som de typer av regnbåge som exporteras till gemenskapen från Norge och Färöarna.

C. STICKPROVSFÖRFARANDE FÖR FASTSTÄLLANDE AV DUMPNING

(12) För att kommissionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval uppmanades producenter och exportörer i enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen att ge sig till känna inom tre veckor efter förfarandets inledande och att lämna grundläggande uppgifter om sin exportförsäljning och inhemska försäljning, detaljerade uppgifter om sin produktion av den berörda produkten samt namnen på och verksamheten inom alla dem närstående företag som var involverade i produktion eller försäljning av stor regnbåge. Kommissionen kontaktade även de intresseorganisationer för producenter och exportörer som den kände till, Norges myndigheter och Färöarnas landsstyre. Dessa parter framförde inga invändningar mot att stickprovsförfarande användes.

Norge

(13) Totalt 141 företag gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den fastställda tidsfristen. Dessa företag svarade för praktiskt taget all export av den berörda produkten från Norge till gemenskapen under undersökningsperioden.

(14) Av företagens svar på frågorna inom ramen för stickprovsförfarandet framgick tydligt att det generellt sett fanns en tydlig skillnad i fråga om verksamheten mellan odlare (producenter) som producerar stor regnbåge och handlare (exportörer) vilka säljer produkten på den inhemska marknaden och på export. I de flesta av fallen säljer producenterna större delen av sin produktion till norska exportörer och känner i allmänhet inte till produktens slutdestination och slutpris. Samtidigt bekräftades att de norska exportörerna i flertalet fall är handlare. De täcker inte nödvändigtvis hela den inhemska marknaden, eftersom det förekommer att producenter säljer direkt till konsumenter på den inhemska marknaden. Exportörerna agerar normalt oberoende av producenterna i det att de priser till vilka de säljer den berörda produkten inte på ett systematiskt sätt har något direkt samband med producenternas kostnader för att odla stor regnbåge.

(15) Av dessa skäl gjordes ett representativt urval av exportörer, i syfte att kunna identifiera de varor som exporterades till gemenskapen och deras exportpriser. För att få en komplett bild av Norges inhemska marknad och kunna kontrollera att priserna på denna marknad faktiskt avsåg normal handel ansågs det nödvändigt att även göra ett urval av producenter så att deras produktions- och försäljningskostnader på den inhemska marknaden också kunde beaktas.

(16) Stickprovsurvalen gjordes i samråd med Norwegian Seafood Federation och Norwegian Seafood Association och med deras samtycke. Vid urvalet av producenter respektive exportörer beaktades i första hand storleken på deras produktions- respektive exportvolymer.

(17) Stickproven omfattade sex företag: tre producenter och tre exportörer. Av deras svar på frågorna inom ramen för stickprovsförfarandet framgick att dessa företag svarade för omkring 35 % av Norges produktion av den berörda produkten respektive 40 % av Norges export till gemenskapen. Frågeformulär sändes till alla dessa företag.

(18) Norwegian Seafood Federation, Norwegian Seafood Association och samtliga samarbetsvilliga norska företag, oavsett om de ingick i stickproven, underrättades om stickprovsurvalen och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Dessa parter informerades även om möjligheten att en enda landsomfattande dumpningsmarginal skulle kunna komma att fastställas. Ingen av parterna invände mot stickprovsurvalen och möjligheten att fastställa en landsomfattande dumpningsmarginal.

Färöarna

(19) 24 enskilda företag (varav 15 tillhörde större koncerner) gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den fastställda tidsfristen. Endast 8 av de 24 företagen uppgav att de hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Sammantaget svarade dessa åtta företag för all sådan export.

(20) Produktion och försäljning av den berörda produkten i Färöarna utförs av vertikalt integrerade koncerner som både producerar och exporterar den berörda produkten. Därför utvaldes endast ett stickprov av exporterande producenter. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen baserades stickprovsurvalet på den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom utsatt tid.

(21) I samråd med Färöarnas fiskodlarförbund och med dess samtycke valdes två exporterande producenter ut för att ingå i stickprovet. Enligt svaren på frågorna inom ramen för stickprovsförfarandet svarade dessa två utvalda företag för omkring 45 % av Färöarnas produktion och ett liknande procenttal av Färöarnas export till gemenskapen av den berörda produkten. Frågeformulär sändes till dessa två företag.

(22) Ingen av de återstående exporterande producenterna begärde individuell behandling enligt artikel 17.3 i grundförordningen. De samarbetsvilliga exporterande producenter som slutligen inte ingick i stickprovet underrättades följaktligen om att en eventuell antidumpningstull på deras export skulle beräknas enligt artikel 9.6 i grundförordningen. Dessa företag gavs tillfälle att lämna synpunkter beträffande stickproven. Kommissionen mottog emellertid inte några synpunkter.

D. DUMPNING

1. Norge

a) Allmänt

(23) Undersökningen bekräftade skillnaden i fråga om verksamhet mellan producenter och exportörer enligt vad som sägs i skäl 14. I de fall produktion och export är tydligt uppdelade funktioner som utförs av olika företag är det praktiskt taget omöjligt att identifiera vilket företag som producerat de berörda exporterade varorna och producenten av dessa exporterade varor kan under alla omständigheter inte anses vara ansvarig för det exportpris som exportörerna slutligen tar ut för deras varor. Till följd av detta drogs slutsatsen att ett fastställande av individuella dumpningsmarginaler skulle vara ogenomförbart och att en enda landsomfattande dumpningsmarginal borde fastställas för Norge.

(24) Således beslutades att ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris skulle beräknas för Norge som helhet. Dessa belopp skulle baseras på uppgifterna från de exportörer och producenter som ingick i stickproven.

b) Normalvärde

(25) Enligt artikel 2.2 i grundförordningen skall normalvärdet baseras på försäljningen av den likadana produkten på den inhemska marknaden när denna försäljning är representativ och utgör normal handel.

i) Försäljningsvolymens representativitet

(26) Kommissionen undersökte huruvida varje enskild exportörs inhemska försäljning utgjorde en representativ volym. I detta sammanhang kan det noteras att kommissionen bortsåg från de volymer som sålts till andra exportörer och vars slutdestination den tillfrågade exportören inte kände till.

(27) Det konstaterades att den sammanlagda inhemska försäljningen för var och en av de tre exportörer som ingick i stickprovet var representativ, eftersom respektive volym motsvarade mer än 5 % av deras sammanlagda försäljning av den berörda produkten till gemenskapen.

(28) Därefter undersöktes om varje exportörs inhemska försäljning av respektive produkttyp också var representativ, dvs. om den inhemska försäljningen av respektive produkttyp motsvarade mer än 5 % av försäljningsvolymen av denna produkttyp till gemenskapen. Vid definitionen av olika produkttyper beaktades den berörda produktens kvalitet (förstklassig, normal eller annan), dess form (färsk/kyld eller fryst) och dess presentation (rensad hel fisk med huvud, rensad hel fisk utan huvud eller filéer). Undersökningen fastställde att var och en av de exportörer som ingick i stickprovet hade representativ inhemsk försäljning endast beträffande vissa produkttyper. När det gäller dessa produkttyper undersöktes därefter för varje exportör huruvida denna inhemska försäljning hade skett vid normal handel enligt nedan. För de återstående produkttyper där den inhemska försäljningen inte var representativ måste normalvärdet konstrueras.

ii) Undersökning av normal handel och förvärvskostnader

(29) Vid undersökningen av huruvida den inhemska försäljningen för de exportörer som ingick i stickprovet hade skett vid normal handel beaktades, av de orsaker som anges i skälen 14, 24 och 25, uppgifter om kostnader och försäljningspriser som inhämtats från de producenter som ingick i stickprovet. För varje produkttyp som sålts av exportörerna fastställdes således en "förvärvskostnad" på följande sätt.

(30) För beräkningen av förvärvskostnaden för respektive produkttyp för de exportörer som ingick i stickprovet användes uppgifter om lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder från de producenter som ingick i stickprovet. Försäljning från dessa producenter till kunder som dem veterligen var handlare beaktades inte vid denna beräkning, eftersom dessa produkter till större delen inte var avsedda för inhemsk konsumtion.

(31) I de fall det konstaterades att den inhemska försäljningen till oberoende kunder av en viss produkttyp inte var lönsam baserade kommissionen förvärvskostnaden på respektive producents som ingick i stickprovet produktionskostnad för denna produkttyp med tillägg av ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinst. Dessa belopp fastställdes enligt artikel 2.6 i grundförordningen på grundval av de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinst som noterats för den berörda producentens lönsamma försäljning, eftersom mindre än 80 % men mera än 10 % av denna försäljning var lönsam.

(32) Resultaten av denna beräkning viktades sedan i förhållande till producenternas inhemska försäljningsvolymer till oberoende kunder för att man skulle få en övergripande förvärvskostnad för varje produkttyp som sålts av producenterna i stickprovet.

(33) Samtidigt visade undersökningen att de filétyper som exporterats till gemenskapen av de exportörer som ingick i stickprovet (och som i flertalet fall även sålts av dem på den inhemska marknaden) inte hade producerats av de producenter som ingick i stickprovet. Således baserade kommissionen förvärvskostnaden för dessa filétyper på den vägda genomsnittliga förvärvskostnad som fastställts för färsk, rensad fisk med huvud, av förstklassig kvalitet (den vanligast sålda produkttypen). Till denna kostnad gjordes ett tillägg för att avspegla den procentuella skillnaden mellan exportörernas inhemska försäljningspriser för filétyper och för färsk, rensad fisk med huvud, av förstklassig kvalitet.

(34) På grundval av uppgifterna om förvärvskostnad beräknad enligt skälen 30-33 fastställdes därefter för varje exportör den andel av den inhemska försäljningen som skett vid normal handel dels sammantaget, dels för varje produkttyp vars försäljning var representativ. Härvid jämfördes varje produkttyps genomsnittliga försäljningspris med dess kostnad per enhet, vilken beräknades genom att förvärvskostnaden för respektive produkttyp adderades med den berörda exportörens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den sammanlagda inhemska försäljningen av den berörda produkten.

iii) Beräkning av normalvärde

(35) I de fall en produkttyps försäljningsvolym, såld till ett nettopris som minst motsvarade kostnaden per enhet, utgjorde mer än 80 % av den typens totala försäljningsvolym och när denna typs vägda genomsnittliga pris minst motsvarade kostnaden per enhet, baserades normalvärdet på priserna för all inhemsk försäljning av den produkttypen under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam.

(36) I de fall den lönsamma försäljningsvolymen för en produkttyp utgjorde högst 80 % men minst 10 % av typens totala försäljningsvolym, eller när det vägda genomsnittliga priset för typen understeg kostnaden per enhet, baserades normalvärdet på det vägda genomsnittliga priset för endast den lönsamma inhemska försäljningen av typen.

(37) För de produkttyper där den lönsamma försäljningsvolymen utgjorde mindre än 10 % av den typens totala inhemska försäljningsvolym ansågs det att dessa produkttyper inte såldes vid normal handel och att normalvärdet således inte kunde baseras på inhemska priser. Det kan erinras om att normalvärdet, enligt skäl 28, också konstruerades för de produkttyper som inte sålts i representativa volymer på den inhemska marknaden.

(38) I de fall de inhemska priserna för en produkttyp som sålts av en exporterande producent inte kunde användas för fastställandet av normalvärdet måste en annan metod användas. Härvid använde kommissionen ett konstruerat normalvärde enligt artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades genom att förvärvskostnaden adderades med ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och för vinst. Beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst fastställdes enligt artikel 2.6 första meningen i grundförordningen.

(39) De på dessa sätt fastställda normalvärdena viktades därefter i förhållande till de volymer som sålts till gemenskapen, för att man skulle få ett genomsnittligt normalvärde för Norge.

c) Exportpris

(40) I flertalet fall gjordes exportförsäljningen till oberoende kunder i gemenskapen. I dessa fall fastställdes exportpriset enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(41) En exportör sålde den berörda produkten till ett närstående företag i gemenskapen. I detta fall konstruerades ett exportpris enligt artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris som det närstående företaget tog ut av den första oberoende köparen, efter avdrag för rimliga belopp för samtliga kostnader som uppstått mellan import och vidareförsäljning inklusive tullar, skatter och skälig vinst.

(42) Samma exportör sålde även den berörda produkten till ett annat närstående företag i gemenskapen. Det företaget förädlade dock denna stora regnbåge till produkter som inte omfattas av definitionen av den berörda produkten innan det vidaresålde produkterna till oberoende kunder. Denna exportförsäljning beaktades således inte vid fastställandet av dumpningsmarginalen.

(43) Slutligen viktades de på detta sätt fastställda exportpriserna för varje exportör i stickprovet i förhållande till de volymer som sålts till deras respektive kunder i gemenskapen, för att man skulle få ett genomsnittligt exportpris för Norge.

d) Jämförelse

(44) Det genomsnittliga normalvärde och genomsnittliga exportpris som erhållits enligt ovan jämfördes på nivån fritt fabrik. För att man skulle få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörlig hänsyn i form av justeringar till de olikheter som inverkade på prisernas jämförbarhet.

(45) De producenter som ingick i stickprovet begärde ett antal justeringar för fysiska skillnader mellan de olika kvaliteterna av den berörda produkten (förstklassig, normal och annan kvalitet). För det första begärde de en justering för vissa kostnader rörande foreller av "japansk kvalitet" (fisk av förstklassig kvalitet som motsvarar strikta krav beträffande skinn och köttfärg vilka endast behöver uppfyllas på den japanska marknaden), vilka kostnader de inte ansåg vara relevanta vid beräkningen av produktionskostnaderna för den berörda produkt som exporteras till gemenskapen. För det andra begärde producenterna att produktionskostnaderna för fisk av icke-förstklassig kvalitet skulle minskas med den absoluta skillnaden i genomsnittliga försäljningspriser, uttryckta i norska kronor/kg, mellan fisk av förstklassig kvalitet och annan fisk.

(46) Dessa justeringar som producenterna i stickprovet begärt enligt artikel 2.10 a i grundförordningen kunde inte godtas. När det gäller begäran om justering rörande foreller av "japansk kvalitet" måste det noteras att producenterna i stickprovet inte kunde styrka att alla foreller av japansk kvalitet var avsedda för den japanska marknaden eller att de specifika kostnaderna för sådan fisk inte uppstod för samtliga fiskar under produktionscykeln. I fråga om den andra begäran bör det anmärkas att denna justering skulle leda till att vissa kostnader skulle elimineras snarare än att återallokeras över samtliga produktionsenheter. Producenterna i stickprovet hade inte heller något etablerat system för att identifiera kostnader på grundval av skillnader mellan de olika kvaliteterna av den berörda produkten och hade aldrig tidigare använt den föreslagna metoden. Av alla dessa orsaker och i avsaknad av en mera lämplig metod beslutades följaktligen i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen att allokera kostnaderna på grundval av omsättningen.

(47) Vidare beviljades justeringar av exportpriset för olikheter i fråga om rabatter, avdrag, transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt kreditkostnader och kostnader efter försäljning, i tillämpliga fall vilka stöddes av kontrollerad bevisning. Likaledes beviljades justeringar av normalvärdet för olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt kreditkostnader, i tillämpliga fall vilka stöddes av kontrollerad bevisning.

e) Dumpningsmarginal

(48) I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(49) Jämförelsen visade att dumpning förekommit. Den preliminärt fastställda dumpningsmarginalen för Norge som helhet, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 26,3 %.

2. Färöarna

a) Normalvärde

(50) Eftersom det inte finns någon inhemsk marknad för den berörda produkten i Färöarna fastställdes normalvärdet enligt artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av produktionskostnaderna för de företag som ingick i stickprovet med tillägg av ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och för vinst.

(51) Eftersom Färöarna inte har någon inhemsk marknad vare sig för den berörda produkten eller för samma allmänna produktkategori fastställdes de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som skulle läggas till produktionskostnaderna för de exporterande producenter som ingick i stickprovet i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. Dessa belopp baserades således på de vägda genomsnittliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som nyligen noterats för inhemsk försäljning av företag som bedriver produktion och försäljning inom samma allmänna produktkategori i ett tredjeland (Chile). Denna metod ansågs vara den rimligaste i denna situation, eftersom produktions- och försäljningsstrukturen för vattenbruksverksamhet i det landet liknar strukturen i Färöarna (i det att produktion och försäljning av samma allmänna produktkategori i såväl Chile som Färöarna utförs av integrerade företag).

b) Exportpris

(52) Båda de exporterande producenter som ingick i stickprovet gjorde exportförsäljning till icke-närstående kunder i gemenskapen under undersökningsperioden. Exportpriset för dessa transaktioner fastställdes enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(53) En av dessa exporterande producenter sålde även till ett närstående företag i gemenskapen under undersökningsperioden. Den stora regnbåge som exporterades på detta sätt förädlades emellertid därefter av det närstående företaget före vidareförsäljning till oberoende kunder i gemenskapen till produkter som inte omfattas av definitionen av den berörda produkten. Denna exportförsäljning beaktades följaktligen inte vid fastställandet av dumpningsmarginalen.

c) Jämförelse

(54) Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet.

(55) De exporterande producenter från Färöarna som ingick i stickprovet begärde också justeringar av produktionskostnaderna för fysiska skillnader mellan olika typer av den berörda produkten (fisk av förstklassig, normal eller annan kvalitet) på grundval av de absoluta skillnader i genomsnittliga försäljningspriser som noterats för deras försäljning till gemenskapens marknad under undersökningsperioden.

(56) Av de anledningar som beskrivs ovan beträffande samma typ av begäran från de norska producenter som ingick i stickprovet (se skäl 45) kunde denna begäran inte godtas i den form i vilken den hade framlagts. I avsaknad av en mera lämplig metod beslutades därför i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen att kostnaderna skulle allokeras på grundval av omsättningen.

(57) Vidare beviljades justeringar för olikheter i fråga om transport-, sjöfrakt-, försäkrings- och kreditkostnader samt för rabatter och avdrag i de tillämpliga fall som kunde styrkas.

d) Dumpningsmarginaler

(58) I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna på grundval av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris. Denna jämförelse ger följande dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns:

>Plats för tabell>

(59) När en undersökning har begränsats genom användning av stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen får i enlighet med artikel 9.6 i samma förordning den antidumpningstull som tillämpas på import från sådana exportörer eller producenter som givit sig till känna enligt artikel 17 men som inte inbegripits i undersökningen inte överstiga den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de parter som ingår i stickprovet. Den dumpningsmarginal som beräknats för dessa företag uppgår till 40,5 %. När det gäller den övriga dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter från Färöarna kan det noteras att nivån på samarbetsviljan från parterna i Färöarna ansågs vara hög. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att den övriga dumpningsmarginalen för alla andra företag bör baseras på den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för de samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i stickprovet, dvs. 54,5 %.

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

a) Stickprovsförfarande

(60) Med hänsyn till det stora antalet producenter av stor regnbåge i gemenskapen sades det i tillkännagivandet om inledande att stickprovsförfarande skulle tillämpas vid bedömningen av skada. Urvalet av gemenskapsproducenter baserades i enlighet med artikel 17 i grundförordningen på den största representativa produktions- och försäljningsvolym som rimligen kunde undersökas inom utsatt tid. I tillkännagivandet om inledande begärdes därför grundläggande uppgifter från samtliga gemenskapsproducenter om deras produktion, försäljningsvolymer och försäljningspriser samt detaljerade uppgifter om deras produktion av den berörda produkten under undersökningsperioden.

(61) Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats till kommissionen valdes ursprungligen nio företag från fyra medlemsstater ut att ingå i stickprovet. Frågeformulär sändes till dessa nio företag.

b) Gemenskapsproducenter som ingår i stickprovet

(62) Av de nio utvalda företagen valde två att inte samarbeta med kommissionen och uteslöts därför från stickprovsförfarandet. Ett annat företag stödde uttryckligen förfarandet och besvarade frågeformuläret utan att dock kunna lämna uppgifter transaktion för transaktion om dess försäljning till icke-närstående kunder. Detta berodde på att nästan hela dess försäljning gjordes till ett närstående företag, som gjorde konkurs. Alla andra utvalda företag lämnade fullständiga och kompletta svar på frågeformuläret. Kontrollbesök på platsen utfördes hos de sex företag som ingick i stickprovet och hos ett närstående företag, Napapiirin Kala Oy, vilka samtliga företag nämns i skäl 6 a. Dessa företag svarade för 16 % av den sammanlagda produktionen i gemenskapen av stor regnbåge under undersökningsperioden.

c) Definition av gemenskapsindustrin

(63) De klagande gemenskapsproducenterna (både de som ingår i stickprovet och de som inte ingår i stickprovet) tillsammans med de gemenskapsproducenter som stöder klagomålet (både de som ingår i stickprovet och de som inte ingår i stickprovet), vilka besvarade frågorna inom ramen för stickprovsförfarandet och inte senare uteslöts från förfarandet, svarar för mer än 25 % av gemenskapens produktion av den berörda produkten. Dessa företag anses följaktligen utgöra gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

(64) En berörd part hävdade att de klagande borde betraktas som en regional industri och att de därigenom kunde anses utgöra gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 b i grundförordningen. Detta argument avvisades preliminärt med hänsyn till att den dumpade importen från Norge och Färöarna inte är koncentrerad till den finländska marknaden och inte vållar skada för enbart producenterna i det landet. Villkoren i artikel 4.1 b i grundförordningen anses således inte vara uppfyllda.

F. SKADA

a) Synbar förbrukning i gemenskapen

(65) Den synbara förbrukningen av odlad stor regnbåge i gemenskapen fastställdes på grundval av produktionssiffrorna för de samarbetsvilliga producenterna och övriga producenter i gemenskapen, med tillägg av import och avdrag för export enligt uppgifter från Eurostat. Eftersom uppgifterna från Eurostat anges på grundval av nettovikten för produkter enligt fyra olika KN-nummer, dvs. färsk eller kyld rensad fisk med eller utan huvud, färska eller kylda filéer och fryst rensad fisk eller frysta filéer, gjordes vissa justeringar för att konvertera nettovikten till levande vikt eller "hel färskvikt", eftersom jämförelser vanligen sker på denna grundval inom branschen. Importsiffrorna för "färska, kylda och frysta foreller exklusive filéer" och för "färska, kylda och frysta forellfiléer" dividerades med omräkningstalen 0,83 respektive 0,52. Det bör noteras att KN-numren i fråga också kan täcka andra typer av fisk som inte omfattas av detta förfarande, exempelvis foreller i portionsstorlek. Med hänsyn till ursprunget för de produkter som rapporterats kan emellertid sådana kvantiteter anses som försumbara. När det gäller exporten användes samma metod för att konvertera nettovikten till hel färskvikt. Eftersom många exporterande producenter i gemenskapen producerar betydande mängder av foreller i portionsstorlek justerades dock i detta fall exportsiffrorna med utgångspunkt i andelen produktion av stor regnbåge i varje medlemsstat i förhållande till den sammanlagda produktionen av foreller i den medlemsstaten, varvid de uppgifter från Federationen för europeiska vattenbruksproducenter som uppgavs i klagomålet användes.

(66) Det bör noteras att siffrorna för förbrukningen i gemenskapen också inkluderar den stora regnbåge som därefter förädlas ytterligare.

(67) Denna beräkning visar att den synbara förbrukningen av stor regnbåge på gemenskapens marknad mellan 1999 och undersökningsperioden ökade med 18 %, från cirka 44000 ton till omkring 52000 ton.

>Plats för tabell>

Källa:

Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar, klagomålet, Eurostat.

b) Sammantagen bedömning av den berörda importens verkningar

(68) Kommissionen undersökte om det borde göras en sammantagen bedömning av verkningarna av importen av stor regnbåge med ursprung i Norge eller Färöarna enligt artikel 3.4 i grundförordningen.

(69) Dumpningsmarginalerna för importen från Norge och Färöarna hade konstaterats uppgå till 26,3 % respektive 54,5 % och understeg således inte den miniminivå på 2 % som anges i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymerna från Norge och Färöarna var inte heller försumbara.

(70) Vad beträffar konkurrensvillkoren visade undersökningen att de berörda produkter som importerades från Norge och de som importerades från Färöarna var likadana i fråga om samtliga viktiga fysiska egenskaper. Den stora regnbåge som importerades från Norge respektive från Färöarna var således utbytbar och salufördes i gemenskapen under skadeundersökningsperioden via jämförbara försäljningskanaler och på liknande affärsvillkor. Den importerade produkten hade vidare konstaterats vara likadan som den stora regnbåge som producerades i gemenskapen och konkurrerade således på samma villkor som produkten från gemenskapen.

(71) Det gjordes gällande att importen med ursprung i Färöarna inte borde bedömas sammantaget med importen från Norge, eftersom importvolymen från Färöarna understeg miniminivån under perioden 1999-2001 och översteg miniminivån endast under undersökningsperioden. Det hävdades vidare att importen från Färöarna av två anledningar skulle komma att minska efter undersökningsperioden. För det första skulle de förmånliga försäljningsvillkoren i Japan 1999-2001, vilka hade fått producenterna i Färöarna att börja odla stor regnbåge, komma att upphöra. För det andra anfördes att producenterna i Färöarna hade återupptagit produktion av lax, vilket skulle medföra en minskning av produktionen av stor regnbåge och således av deras marknadsandel i gemenskapen. I fråga om det första argumentet avgörs frågan om huruvida importvolymer är försumbara eller ej på grundval av den import som skett under undersökningsperioden, och denna import konstaterades motsvara 2 % av gemenskapens marknad. När det gäller det andra argumentet bör det erinras om att uppgifter som avser en period efter undersökningsperioden enligt artikel 6.1 i grundförordningen normalt inte skall beaktas. Argumenten i fråga baserades vidare på antaganden och styrktes inte av fakta. De ansågs följaktligen inte vara uppenbara, obestridda och av varaktig karaktär, och avvisades preliminärt.

(72) Mot bakgrund av detta ansåg kommissionen preliminärt att alla kriterier enligt artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda och att importen från Norge och Färöarna därför borde bedömas sammantaget.

c) Den berörda importens volym och marknadsandel

(73) Volymen av importen av den berörda produkten med ursprung i Norge och Färöarna, beräknad på grundval av Eurostat-uppgifter enligt den metod som beskrivs i skäl 65, ökade från omkring 1700 ton 1999 till mer än 9000 ton under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

(74) Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importen från Norge och Färöarna sin andel av gemenskapens marknad från 3,8 % 1999 till 17,9 % under undersökningsperioden. Den stora importökningen (14,1 procentenheter) under skadeundersökningsperioden innebar att denna import absorberade större delen av den ökning av förbrukningen som ägde rum på gemenskapens marknad under denna period.

>Plats för tabell>

d) Den dumpade importens inverkan på gemenskapsmarknadens priser

i) Importpriser

(75) Uppgifterna om priserna för den berörda importen byggde på Eurostat-uppgifter på grundval av de importvolymer som fastställts enligt den metod som beskrivs i skäl 65. Dessa uppgifter visade att de genomsnittliga cif-priserna för importen med ursprung i Norge och Färöarna minskade med 27 % mellan 1999 och undersökningsperioden. Prisnedgången är särskilt markant under perioden efter 2000, då importen från Norge och Färöarna ökade dramatiskt.

>Plats för tabell>

Källa:

Eurostat.

ii) Prisunderskridande och prisnedgång

(76) För beräkningen av nivån på prisunderskridandet under undersökningsperioden jämfördes de priser för den berörda produkten som togs ut av de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet med de importpriser som togs ut av de exporterande producenter som ingick i stickprovet på gemenskapens marknad under undersökningsperioden. Jämförelsen gjordes på grundval av vägda genomsnittliga priser för varje typ av stor regnbåge, netto samtliga avdrag och skatter, till icke-närstående kunder.

(77) För definitionen av produkttyper beaktades den berörda produktens kvalitet (förstklassig, normal eller annan), dess form (färsk/kyld eller fryst) och dess presentation (rensad hel fisk med huvud, rensad hel fisk utan huvud eller filéer). De priser som togs ut av de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet noterades på nivån fritt fabrik (efter förädling) och i handelsled som ansågs vara jämförbara med handelsledet för den berörda importen. De cif-priser som togs ut av de exporterande producenter som ingick i stickprovet justerades för att inkludera tullar och i fråga om en exporterande producent från Färöarna gjordes en justering i syfte att de produkttyper som denne sålde skulle kunna jämföras med de typer som såldes av den gemenskapsproducent som ingick i stickprovet.

(78) Jämförelsen visade att den berörda produkten med ursprung i Norge och Färöarna under undersökningsperioden hade sålts i gemenskapen till priser som underskred gemenskapsindustrins priser. Prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, uppgick för Norges del i genomsnitt till 6,3 % och varierade för Färöarnas del mellan 1 % och 21,4 %.

(79) Det bör också noteras att gemenskapsindustrins priser sjönk, att den som helhet nästan var förlustbringande under undersökningsperioden och att ett flertal enskilda företag faktiskt noterade förluster.

e) Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

i) Inledande anmärkningar

(80) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen samtliga relevanta ekonomiska faktorer och index som hade betydelse för gemenskapsindustrins situation, och härvid bör det noteras att denna industri tidigare inte har utsatts för dumpning eller subventionering. Till följd av användningen av stickprovsförfarande fastställdes skadeindikatorerna delvis för de företag som ingick i stickprovet och delvis för gemenskapsindustrin som helhet. Uppgifterna om försäljningspriser, lönsamhet, räntabilitet, kassaflöde och löner fastställdes på grundval av uppgifter från företagen i stickprovet. De övriga skadeindikatorerna, dvs. produktionskapacitet, produktion, marknadsandelar och antal anställda, fastställdes för gemenskapsindustrin som helhet.

ii) Produktionskapacitet, produktion och kapacitetsutnyttjande

(81) Gemenskapsindustrins produktionskapacitet låg på samma nivå under hela skadeundersökningsperioden. Denna stabila nivå förklaras huvudsakligen av att produktionsnivån är avhängig de miljölicenser som måste utfärdas i flertalet medlemsstater och som förnyas vart femte till tionde år. Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrin sin produktion med 8 % och sitt kapacitetsutnyttjande med 5 procentenheter.

>Plats för tabell>

Källa:

Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar.

iii) Lager

(82) Odlad stor regnbåge är en färskvara, som om den inte fryses har en livslängd på mindre än två veckor. De producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet håller inte lager av färsk stor regnbåge efter fångsten och fryser inte in sin produktion i någon betydande utsträckning, varför lagernivåerna i denna undersökning inte anses vara en meningsfull skadeindikator.

iv) Marknadsandel och marknadstillväxt

(83) För att få en konsekvent och meningsfull analys ansågs det lämpligt att bedöma gemenskapsindustrins marknadsandel på grundval av produktionssiffrorna för stor regnbåge under skadeundersökningsperioden, på samma sätt som gjordes för gemenskapens förbrukning i skäl 65, snarare än på grundval av försäljningen av den berörda produkten.

(84) Denna bedömning visade att gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk med två procentenheter under skadeundersökningsperioden. Medan förbrukningen i gemenskapen ökade med 18 % under samma period, steg den berörda importvolymen nästan sexfaldigt. Gemenskapsindustrin förlorade således marknadsandelar, medan den berörda importen lyckades öka sina marknadsandelar. Gemenskapsindustrin kunde följaktligen inte till fullo utnyttja marknadstillväxten mellan 1999 och undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

(85) Det bör erinras om att den sammanlagda marknadsandelen för samtliga (både samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga) gemenskapsproducenter är mycket högre (34,5 % under undersökningsperioden), eftersom ovan nämnda procenttal endast avser marknadsandelen för gemenskapsindustrin som den definierats i skäl 63.

v) Antal anställda, produktivitet och löner

(86) Antalet anställda i gemenskapsindustrin minskade under skadeundersökningsperioden med 11 %. Gemenskapsindustrins produktivitet, mätt som årlig produktion per anställd, ökade under samma period med 21 %. Ökningen i produktionen per anställd beror i huvudsak på investeringar i ny utrustning. Dessutom tvingades flera företag avskeda personal på grund av industrins svåra situation utan att på kort sikt kunna minska produktionsvolymerna, vilket hängde samman med produktens produktionscykel.

>Plats för tabell>

Källa:

Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar.

(87) Den totala lönekostnaden för de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet låg på en relativt stabil nivå under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 8 %. Efter att ha legat på en stabil nivå under 2000 steg lönerna med 4 % under 2001 och med ytterligare 4 % under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

Källa:

Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

vi) Försäljningspriser

(88) Det genomsnittliga nettoförsäljningspriset för de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet steg från 2,9 euro/kg under 1999 till en högsta nivå på 3,1 euro/kg under 2000. Mellan 2000 och 2001 observerades ett betydande prisfall. Denna nedgång fortsatte under undersökningsperioden, då de genomsnittliga priserna nådde sin lägsta nivå på 2,5 euro/kg. Den stora prisnedgången från och med 2000 sammanföll med en kraftig ökning av dumpad import från Norge och Färöarna till gemenskapens marknad.

>Plats för tabell>

Källa:

Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

vii) Lönsamhet

(89) Avkastningen, före skatt, på nettoförsäljningen på gemenskapens marknad för de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet sjönk markant under undersökningsperioden, till följd av de låga marknadspriserna. Under samma period höjde gemenskapsindustrin sin produktivitet och diversifierade sin produktion. Detta medförde lägre produktionskostnader per enhet, eftersom gemenskapsindustrin kunde fördela sina fasta kostnader över en större produktionsvolym. Under skadeundersökningsperioden utvecklades lönsamheten för försäljningen i gemenskapen till icke-närstående kunder för de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet på följande sätt:

>Plats för tabell>

Källa:

Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

(90) De producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet var som helhet lönsamma under perioden 1999-2001 och kunde då uppnå de vinstnivåer som anses nödvändiga med hänsyn till branschens höga risknivå. Samtidigt med den kraftiga prisnedgången under undersökningsperioden sjönk emellertid lönsamheten dramatiskt och flera av företagen i stickprovet noterade förluster under denna period. Dessutom ändrade ett antal samarbetsvilliga producenter sina produktionsplaner för framtiden, vilket medförde att ett lägre antal unglaxar lades i vatten under 2002.

viii) Investeringar och räntabilitet

(91) De investeringar i produktionen av den berörda produkten som gjordes av de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet ökade under skadeundersökningsperioden från omkring 500000 euro till över 800000 euro. Denna ökning av investeringarna inriktades huvudsakligen på utbyte av befintliga anläggningar och anskaffning av ytterligare eller ny utrustning och syftade till en bättre hantering av den befintliga produktionen för att därigenom höja produktiviteten.

(92) Räntabiliteten för de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet, uttryckt som resultat före skatt i procent av det genomsnittliga ingående och utgående bokförda värdet av de tillgångar som användes i produktionen av den berörda produkten, var positiv under perioden 1999-2001 till följd av de vinster som noterades. Under undersökningsperioden minskade producenternas lönsamhet kraftigt och nådde nästan den kritiska punkten, vilket medförde att deras räntabilitet också föll kraftigt till endast 2 %. I allmänhet är industrin inte särskilt kapitalintensiv och investeringarna utgör en relativt liten del av de totala produktionskostnaderna.

>Plats för tabell>

Källa:

Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

ix) Kassaflöde

(93) De producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet noterade ett positivt kassaflöde från rörelseverksamheten under skadeundersökningsperioden. Uttryckt i procent av omsättningen minskade emellertid kassaflödet kraftigt, särskilt under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

Källa:

Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

x) Dumpningsmarginalens storlek

(94) Verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginalen är med hänsyn till volymen på och priserna för importen från Norge och Färöarna betydande.

f) Slutsats om skada

(95) Granskningen av ovan nämnda faktorer visade att den dumpade importen mellan 1999 och undersökningsperioden ökade kraftigt sett till volym och marknadsandel. Dess volym steg nästan sexfaldigt under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel uppgick till omkring 18 % under undersökningsperioden. Det bör noteras att den dumpade importen under undersökningsperioden svarade för cirka 85 % av den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen. Priserna för den berörda importen underskred dessutom väsentligt gemenskapsindustrins försäljningspriser under undersökningsperioden (upp till som högst 21,4 %).

(96) Under denna period utvecklades vissa skadeindikatorer positivt, t.ex. produktionen och kapacitetsutnyttjandet (+ 8 % respektive + 5 procentenheter). Med tanke på att förbrukningen i gemenskapen ökade med 18 % under samma period borde emellertid dessa indikatorer ha utvecklats bättre. Gemenskapsindustrin har till följd av den ökande volymen av dumpad import till låga priser tvingats minska antalet anställda. Ökningen av produktiviteten per anställd under perioden är delvis att hänföra till den minskningen av antalet anställda.

(97) Under skadeundersökningsperioden förlorade gemenskapsindustrin marknadsandelar, samtidigt som den sammanlagda förbrukningen i gemenskapen ökade från omkring 44000 ton till nästan 52000 ton. Gemenskapsindustrin drabbades av en dramatisk försämring av lönsamheten (- 11 procentenheter), kassaflödet (- 11 % av omsättningen) och räntabiliteten (- 57 procentenheter).

(98) Mot bakgrund av detta dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada, kännetecknad av allvarlig prisnedgång och minskande lönsamhet och räntabilitet, i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

G. SKADA

a) Inledning

(99) För att kommissionen skulle kunna dra slutsatser om orsaken till den skada som gemenskapsindustrin lidit undersökte den i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen verkan av alla kända faktorer och deras följder för den industrins situation. Kända faktorer utöver den dumpade importen som också vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

b) Verkan av den dumpade importen

(100) Mellan 1999 och undersökningsperioden ökade den dumpade importen från Norge och Färöarna dramatiskt i volym (mer än 550 %) och sett till marknadsandel (från 3,8 % under 1999 till 17,9 % under undersökningsperioden). Priserna för den dumpade importen minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden och underskred väsentligt gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Härvid bör noteras att marknaden för stor regnbåge kännetecknas av konkurrens och öppenhet. Ett prisunderskridande på en sådan marknad är således en skadlig faktor som gör att handeln avleds till den dumpade importen från Norge och Färöarna.

(101) Den dumpade importens priser var lägre än gemenskapsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. Dessa priser utövade vidare ett tryck som tvingade gemenskapsindustrin att sänka sina egna priser. I detta sammanhang bör det noteras att gemenskapsindustrin är uppdelad på många enheter och följaktligen inte kan dominera prissättningen på marknaden.

(102) De sjunkande priserna och förlorade marknadsandelarna för gemenskapsindustrin sammanföll med en negativ utveckling även för andra indikatorer som beskriver den sammantagna ekonomiska situationen. Gemenskapsindustrin noterade i början vinstnivåer som anses lämpliga för en industri av denna natur men uppnådde nätt och jämnt den kritiska punkten under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin registrerade även en markant försämring av sitt kassaflöde och sin räntabilitet under undersökningsperioden. Denna utveckling samt det faktum att gemenskapsindustrin till följd av de sänkta priserna inte kunde dra fördel av den växande gemenskapsmarknaden ledde till att gemenskapsindustrin trots rationaliseringar och investeringar led väsentlig skada under perioden. Den växande marknadsandelen för den dumpade importen samt prisnedgången sammanföll med en markant förändring av gemenskapsindustrins villkor.

c) Verkan av andra faktorer

Andra gemenskapsproducenters verksamhet

(103) De övriga gemenskapsproducenternas produktion och försäljning minskade något sett till volym (2 %) mellan 1999 och undersökningsperioden och försämrades kraftigt sett till marknadsandel (13,4 %). Det fanns inga indikationer på att de övriga gemenskapsproducenternas priser var lägre än den samarbetsvilliga gemenskapsindustrins priser. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att de produkter som de övriga gemenskapsproducenterna producerade och sålde inte bidrog till skadan för gemenskapsindustrin.

Import från andra tredjeländer

(104) Enligt uppgifter från Eurostat ökade volymen av import med ursprung i andra tredjeländer (t.ex. Turkiet och Chile) med 22 % under skadeundersökningsperioden, dvs. i linje med förbrukningen, och nådde en nivå på omkring 1700 ton (hel färskvikt) under undersökningsperioden. Detta motsvarar en marknadsandel på 3,3 %. Under samma period minskade priserna för denna import med 9 % (från 2,35 euro/kg under 1999 till 2,15 euro/kg under undersökningsperioden). Det genomsnittliga priset för denna import var emellertid högre än priset för import med ursprung i Norge och Färöarna under undersökningsperioden. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att import från andra tredjeländer inte i väsentlig utsträckning har bidragit till skadan för gemenskapsindustrin.

(105) Några andra faktorer vilka samtidigt kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada togs inte upp av de berörda parterna och kunde inte heller identifieras under undersökningens gång.

d) Slutsats om orsakssamband

(106) Den negativa situationen för gemenskapsindustrin sammanföll med en kraftig ökning av importen från Norge och Färöarna och ett betydande prisunderskridande från denna imports sida.

(107) När det gäller importen från andra tredjeländer dras preliminärt slutsatsen, med hänsyn till att denna imports marknadsandel under undersökningsperioden var mycket låg i förhållande till den berörda importens andel och till att de genomsnittliga priserna för den visade sig vara högre än priserna för den berörda importen under undersökningsperioden, att verkan av dessa andra faktorer inte upphävde orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(108) Därför dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Norge och Färöarna har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(109) För att kunna bedöma gemenskapens intresse undersökte kommissionen de sannolika verkningarna för berörda ekonomiska aktörer av att antidumpningsåtgärder införs respektive inte införs. Kommissionen begärde uppgifter från producenter och importörer i gemenskapen och från alla parter som den visste var berörda, t.ex. användare och konsumentföreningar.

a) Gemenskapsindustrins intresse

(110) Gemenskapsindustrin består i huvudsak av små och medelstora företag. Produktionsprocessen är till stor del avhängig av den biologiska livscykeln hos stor regnbåge och några betydande stordriftsfördelar kan inte uppnås eftersom produktionsnivåerna övervakas av myndigheterna med hjälp av miljölicenser. Trots detta kan emellertid gemenskapsindustrin öka sin produktion något inom ramen för befintliga licenser, eftersom dess kapacitetsutnyttjande för närvarande ligger på cirka 77 %.

(111) Ett införande av åtgärder väntas förhindra ytterligare snedvridning av marknaden och ytterligare prissänkningar. Detta skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återvinna förlorade marknadsandelar samtidigt som den kan sälja till priser som täcker kostnaderna, vilket också skulle leda till lägre kostnader per enhet till följd av högre produktivitet. Sammanfattningsvis väntas i första hand en nedgång i kostnaderna per enhet (till följd av ett högre kapacitetsutnyttjande och därigenom högre produktivitet) och, i mindre grad, en liten prisökning medföra att gemenskapsindustrin kan förbättra sin ekonomiska situation utan att marknaden snedvrids för konsumenterna.

(112) Om å andra sidan antidumpningsåtgärder inte införs, kommer sannolikt den negativa utvecklingen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation att fortsätta. Gemenskapsindustrins situation kännetecknas särskilt av förlorade inkomster till följd av sänkta priser och marknadsandelar och otillräcklig lönsamhet. Med tanke på de minskande inkomsterna och den väsentliga skadan under undersökningsperioden är det högst sannolikt att gemenskapsindustrins ekonomiska situation kommer att förvärras ytterligare i avsaknad av åtgärder. Detta skulle slutligen leda till produktionsminskningar och ytterligare nedläggningar av produktionsanläggningar, vilket skulle äventyra sysselsättning och investeringar i gemenskapen.

(113) Därför dras preliminärt slutsatsen att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återhämta sig från skadevållande dumpning.

b) Intresset hos icke-närstående importörer och handlare i gemenskapen

(114) Med hänsyn till det synbarligen stora antalet importörer av den berörda produkten och för att kommissionen skulle kunna besluta om stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades i tillkännagivandet om inledande importörer eller deras företrädare att ge sig till känna och lämna grundläggande uppgifter om försäljningsvolym och priser för den berörda produkten under undersökningsperioden. Endast ett begränsat antal företag lämnade sådana uppgifter, varför kommissionen beslutade att inte tillämpa stickprovsförfarande och att sända frågeformulär till samtliga de importörer som givit sig till känna. Två företag besvarade frågeformuläret. Båda dessa företag importerade stor regnbåge från Norge.

(115) Båda företagen hävdade att den berörda produkt som importerats från Norge hade högre kvalitet än den som producerats i gemenskapen. De anförde att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle minska tillgången på stor regnbåge av god kvalitet från Norge, särskilt under sommaren och den tidiga hösten då de finländska producenterna inte helt kan täcka marknadens behov på grund av produktionscykeln för stor regnbåge. I fråga om det första argumentet fastställdes det att den berörda produkten och gemenskapsindustrins produkt är likadana produkter. Produktens kvalitet bestäms av dess allmänna utseende inbegripet kött- och skinnfärg. Dessa faktorer beaktades vid jämförelsen mellan de olika importerade produkttyperna och de typer som gemenskapsindustrin producerade och sålde. Det bör även noteras att merparten av gemenskapsindustrins försäljning avsåg fisk av förstklassig kvalitet. I fråga om produktens tillgänglighet bör det för det första noteras att den finländska marknaden inte betraktas som en stängd marknad och att de finländska producenterna kan leverera produkten året runt, även om säsongsvariationer förekommer. För det andra skulle ett införande av antidumpningsåtgärder inte alls inverka på den påstådda fördelen hos de produkter som importeras från Norge under de perioder av året när försörjningen i gemenskapen uppenbarligen är bristande. Denna import kommer därför att kunna fortsätta att täcka behoven på gemenskapens marknad. Argumenten avvisades således preliminärt.

(116) Följaktligen kan preliminärt dras slutsatsen att de sannolika verkningarna för icke-närstående importörer och handlare av ett införande av antidumpningsåtgärder inte skulle vara betydande.

c) Användares och konsumenters intresse

(117) Ingen användare eller konsumentförening gav sig till känna inom tidsfristen enligt tillkännagivandet om inledande. Kommissionen kontaktade därför också de intresseorganisationer för användare och konsumenter som den kände till från de nyligen genomförda undersökningarna beträffande lax och gav dem tillfälle att lämna uppgifter om detta förfarande. Varken enskilda användare, deras intresseorganisationer eller konsumentföreningar gav emellertid några svar till kommissionen. Med hänsyn till dessa partens bristande samarbetsvilja kan slutsatsen preliminärt dras att ett införande av antidumpningsåtgärder inte skulle inverka otillbörligt på deras situation.

d) Konkurrens och snedvridning av handeln

(118) När det gäller åtgärdernas inverkan på konkurrensen i gemenskapen framstår det som sannolikt att de berörda exporterande producenterna kommer att kunna fortsätta sälja stor regnbåge i gemenskapen, låt vara till icke-skadevållande priser, med tanke på deras starka marknadsställning. Detta sammantaget med det stora antalet producenter i gemenskapen och importen från andra tredjeländer kommer att innebära att användare och detaljhandlare även i fortsättningen kommer att kunna välja mellan ett brett utbud av olika leverantörer av den berörda produkten till rimliga priser.

(119) Det kommer således att finnas ett betydande antal marknadsaktörer, vilka kommer att kunna möta efterfrågan. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att konkurrensen högst sannolikt kommer att förbli stark även efter införandet av antidumpningsåtgärder.

e) Slutsats om gemenskapens intresse

(120) Mot bakgrund av det ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det i föreliggande fall inte finns några tvingande skäl som talar mot ett införande av åtgärder och att det skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder.

I. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(121) Med tanke på slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder vidtas för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(122) De provisoriska åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat gemenskapsindustrin, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skadevållande dumpningens verkan ansågs det att åtgärderna i fråga borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en sådan sammanlagd vinst före skatt som rimligtvis kan uppnås under normala konkurrensvillkor, dvs. i avsaknad av dumpad import.

(123) Under perioden 1999-2001 ansågs en normal konkurrenssituation ha rått på gemenskapens marknad, då gemenskapsindustrin i avsaknad av skadevållande dumpning noterade en normal vinstmarginal som i genomsnitt översteg 12 %. En vinstnivå på 12 % ansågs vidare nödvändig med hänsyn till branschens höga risknivå. På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det följaktligen preliminärt att en vinstmarginal på 12 % av omsättningen kunde betraktas som en lämplig nivå som gemenskapsindustrin kunde förväntas uppnå i avsaknad av skadevållande dumpning.

(124) Den prishöjning som krävdes fastställdes på grundval av en jämförelse, i samma handelsled, mellan det vägda genomsnittliga importpris som fastställts vid beräkningen av prisunderskridandet och det icke-skadevållande priset för produkter som gemenskapsindustrin sålt på gemenskapens marknad. Det icke-skadevållande priset erhölls genom en justering av försäljningspriset för varje producent inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet till den kritiska punkten samt en addering av den vinstmarginal som nämns ovan. De eventuella skillnader som framgick av denna jämförelse uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(125) Följande nivåer för undanröjande av skada fastställdes:

>Plats för tabell>

I fråga om nivån för undanröjande av skada för övriga icke-samarbetsvilliga exporterande producenter i Färöarna kan det noteras att nivån på samarbetsviljan från parterna i Färöarna ansågs vara hög. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att den övriga nivån för undanröjande av skada avseende alla andra företag bör baseras på den högsta nivå för undanröjande av skada som konstaterats för de exporterande producenter som ingick i stickprovet, dvs. 49,1 %.

2. Provisoriska åtgärder

(126) Mot bakgrund av detta bör i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen preliminära antidumpningstullar införas på import av stor regnbåge med ursprung i Norge eller Färöarna, på en nivå motsvarande de konstaterade nivåerna för undanröjande av skada, eftersom dessa i samtliga fall befunnits vara lägre än de konstaterade dumpningsmarginalerna.

(127) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning för företag belägna i Färöarna fastställdes med utgångspunkt i resultaten av denna undersökning. De återspeglar således den situation som i denna undersökning konstaterats föreligga just för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som är tillämplig på "alla andra företag") får följaktligen endast tillämpas på import av produkter med ursprung i Färöarna vilka producerats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som är tillämplig på "alla andra företag".

(128) Ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer i lämpliga fall och efter samråd med rådgivande kommittén att ändra förordningen i enlighet med ansökan genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

J. SLUTBESTÄMMELSE

(129) Av förvaltningsskäl bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom tidsfristen enligt tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att denna förordnings undersökningsresultat rörande införande av tullar är preliminära och kan komma att ses över vid fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

En preliminär antidumpningstull skall införas på import av stor regnbåge (Oncorhynchus mykiss), färsk, kyld eller fryst, antingen hel fisk (med huvud och gälar, rensad, vägande mer än 1,2 kg eller utan huvud, utan gälar, rensad, vägande mer än 1 kg) eller filéer (vägande mer än 0,4 kg) med ursprung i Norge eller Färöarna, vilken för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 0302 11 20, 0303 21 20, 0304 10 15 och 0304 20 15.

För produkter som producerats av samtliga företag i Norge skall en preliminär antidumpningstull på 21,4 % tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull. För produkter som producerats av nedanstående företag i Färöarna skall följande preliminära antidumpningstullar tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i första stycket skall förutsätta att det ställs en säkerhet motsvarande den preliminära tullens belopp.

Artikel2¶

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom tjugo dagar efter denna förordnings ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för antagandet av denna förordning, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande yttra sig om dess tillämpning.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2003.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 305, 7.11.2002, s. 1.

(3) EGT C 318, 19.12.2002, s. 2.