Tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc) när det gäller förteckningen för 2009 över sekundära målvariabler för materiell fattigdom

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc), särskilt artikel 15.2 f, och

(1) Genom förordning (EG) nr 1177/2003 inrättades en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor, med jämförbara och aktuella tvärsnittsdata och longitudinella data över inkomst och över graden av fattigdom och social utslagning, och hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen på nationell nivå och på EU-nivå.

(2) Enligt artikel 15.2 f i förordning (EG) nr 1177/2003 behövs det åtgärder för tillämpningen av den förteckning över sekundära målområden och variabler som varje år ska ingå i tvärsnittsdelen av EU–Silc. Förteckningen över sekundära målvariabler i modulen om materiell fattigdom bör fastställas för 2009. Samtidigt bör även variabelkoder och definitioner anges.

(3) Kommittén för det statistiska programmet har inte avgivit ett positivt yttrande. Följaktligen ska kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1177/2003, utan dröjsmål lägga fram ett förslag för rådet om vilka åtgärder som ska vidtas samt informera Europaparlamentet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Förteckningen över de sekundära målvariablerna, variabelkoderna och definitionerna för 2009 års modul om materiell fattigdom som ska ingå i tvärsnittsdelen av gemenskapsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc), fastställs i bilagan.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 165, 3.7.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

BILAGA

Enligt denna förordning används följande enheter, datainsamlingsmetoder, referensperioder och definitioner:

1. ENHETER

Målvariablerna avser följande tre typer av enheter:

Variablerna för boendesituation, miljö, ekonomisk situation och kapitalvaror (förutom mobiltelefoninnehav) samlas in på hushållsnivå och avser hushållet som helhet.

Uppgifter om mobiltelefoninnehav, basbehov, icke tillgodosedda behov samt fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter i kategorin ”vuxna” ska ges för varje nuvarande medlem i hushållet eller, i förekommande fall, för alla valda svarspersoner som är 16 år eller äldre.

Frågor som rör barn gäller alla medlemmar av hushållet som är under 16 år och ska vara kompatibla med den datainsamling som definieras i förordning (EG) nr 1177/2003.

Frågorna måste besvaras av hushållets svarsperson för hela gruppen av barn under 16 år. Om minst ett barn inte har föremålet i fråga antas det att detsamma gäller för hela gruppen av barn i hushållet.

2. DATAINSAMLINGSMETODER

För variabler som samlas in på hushållsnivå (del 1 i förteckningen nedan) är datainsamlingsmetoden personlig intervju med hushållets svarsperson.

För variabler som samlas in på individnivå (del 2 i förteckningen nedan) är datainsamlingsmetoden personlig intervju med alla nuvarande medlemmar i hushållet som är 16 år eller äldre eller, i förekommande fall, med alla valda svarspersoner.

För variabler som rör barn (del 3 i förteckningen nedan) är datainsamlingsmetoden personlig intervju med hushållets svarsperson.

På grund av den särskilda arten av uppgifter som ska samlas in tillåts endast personliga intervjuer (undantagsvis intervjuer med en person som svarar i stället för tillfälligt frånvarande eller oförmögna personer).

3. REFERENSPERIODER

Referensperioden för alla målvariabler är den nuvarande situationen, förutom för de två variablerna för sannolikhet att hushållet kommer att byta bostad, som avser de kommande sex månaderna, och variablerna för icke tillgodosedda behov och besök hos allmänläkare eller specialist, som avser de föregående tolv månaderna.

4. DEFINITIONER

1. Frågor om boendesituation

a) Byte av bostad

Referensperioden är ”de följande sex månaderna”. Om det finns flera skäl till att hushållet förväntar sig ett bostadsbyte bör det viktigaste skälet anges.

Vräkning/utmätning: Tvingad att flytta av juridiska skäl.

Ekonomiska svårigheter: Problem med att betala hyran/betala av på bostadslånet.

Familjerelaterade skäl: Ändring av civilstånd/partnerskap, i syfte att upprätta ett eget hushåll, i syfte att följa med en partner/föräldrar, i syfte att skaffa barnen eller andra beroende personer bättre skol eller omsorgsmöjligheter.

Av yrkesskäl: Börja en ny anställning eller förflyttning av den nuvarande anställningen, söker arbete eller har friställts, för att vara närmare arbetsplatsen/arbetsresorna förenklas, pensionering.

Andra skäl: Bostadsrelaterade skäl (önskan att byta bostad eller boendeform, vill ha ett nytt eller bättre hus/en ny eller bättre lägenhet, letar efter ett bättre grannskap/färre brott), studierelaterade skäl (besöker eller avgår från högskola/universitet), hälsoskäl och andra skäl.

b) Trångboddhet: Denna variabel avser svarspersonens uppfattning om/upplevelse av trångboddhet.

2. Frågor som gäller personernas miljö

a) Tillgänglighet: Här avses de tjänster som hushållet använder för att tillgodose ekonomiska, fysiska, tekniska och hälsorelaterade behov. Tillgänglighet till tjänster bedöms utifrån fysisk och teknisk tillgänglighet samt öppettider, men inte utifrån kvalitet, pris och liknande aspekter. Följaktligen bör tillgängligheten avse en objektiv och fysisk verklighet. Den bör inte bygga på subjektiva känslor. Tillgängligheten bör fastställas i förhållande till de tjänster som faktiskt utnyttjas av hushållet. Den fysiska tillgängligheten måste bedömas i avstånd men även beträffande infrastruktur och utrustning t.ex. för svarspersoner med ett fysiskt funktionshinder. De tjänster som tillhandahålls i hemmet bör också beaktas, om de faktiskt utnyttjas av hushållet. Tillgängligheten ska alltså utvärderas oberoende av på vilket sätt hushållet får tillgång till tjänsten. Svarspersonen bör svara på hela hushållets vägnar. Om svarspersonen inte utnyttjar en tjänst men en annan medlem/andra medlemmar av hushållet gör det, bör svarspersonen bedöma tillgängligheten för denna andra medlem/dessa andra medlemmar av hushållet.

b) Kollektivtrafik: Buss, tunnelbana, spårvagn och liknande.

c) Post- eller banktjänster: Avsända och ta emot vanlig post och paketpost, ta ut kontanter, överföra pengar och betala räkningar. Detta kan också gälla teknisk tillgänglighet. Tillgänglighet vad beträffar telefonbanktjänster och nätbanktjänster bör också tas med i bedömningen om hushållet faktiskt utnyttjar dem. Tillgängligheten ska utvärderas enligt hur lätt eller svårt det är att överföra eller ta ut pengar, oavsett om det görs med hjälp av telefon eller nätbanktjänster eller i en bank eller på ett postkontor.

3. Kapitalvaror

Innehavet av kapitalvaror avser tillgång till den specifika varan eller tjänsten för privat användning i hushållet. Varan eller tjänsten kan hyras eller delas. Om varan delas bör den vara lättillgänglig och tillgången bör stämma överens med hushållets behov.

4. Grundläggande behov

a) Skor: Detta begrepp ska tolkas brett. Det kan inbegripa stövlar, sandaler osv. beroende på klimatförhållandena i det berörda landet.

5. ÖVERFÖRING AV DATA TILL EUROSTAT

De sekundära målvariablerna för ”materiell fattigdom” bör översändas till Eurostat i filen med hushållsuppgifter (H) och i filen med personliga uppgifter (P) efter de primära målvariablerna.