(EU) nr 242/2010
Upprättande av en gemenskapsförteckning över foderråvaror
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, särskilt artikel 24.2,
efter samråd med ständiga livsmedelskommittén om livsmedelskedjan och djurhälsa, och
(1) I artikel 24 i förordning (EG) nr 767/2009 föreskrivs att det ska upprättas en förteckning över foderråvaror.
(2) Den första versionen av den förteckningen bör därför upprättas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Den förteckning över foderråvaror som avses i artikel 24 i förordning (EG) nr 767/2009 upprättas härmed, i den lydelse som anges i bilagan.
Artikel2¶
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 september 2010.
1 EUT L 229, 1.9.2009, s. 1.
BILAGA
FÖRTECKNING ÖVER FODERRÅVAROR
BESTÄMMELSER RÖRANDE ORDLISTAN
Följande ordlista beskriver de viktigaste bearbetningsmetoderna som används vid framställning av de foderråvaror som nämns denna bilaga. Om dessa råvarors namn innefattar en benämning eller en tilläggsbeskrivning ska den bearbetning som råvaran genomgått motsvara den definition för berörda bearbetningsmetod som ges i följande förteckning.
| Bearbetningsmetod | Definition | Benämning/Tilläggsbeskrivning | |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 1 | Koncentration | Ökning av vissa halter genom borttagande av vatten eller andra beståndsdelar. | Koncentrat |
| 2 | Skalning | Fullständigt eller delvis borttagande av de yttersta skikten på frön, kärnor, frukter, nötter etc. | Skalad, delvis skalad |
| 3 | Torkning | Naturlig eller artificiell dehydratisering. | Torkad (i solen eller artificiellt) |
| 4 | Extraktion | Utvinning av fett eller olja antingen med hjälp av ett organiskt lösningsmedel eller med hjälp av vattenlösning för socker eller andra vattenlösliga beståndsdelar. Vid användning av ett organiskt lösningsmedel ska slutprodukten vara tekniskt fri från detta lösningsmedel. | Extraherat (oljehaltiga material), melass, pulpa (för produkter som innehåller socker eller andra vattenlösliga beståndsdelar) |
| 5 | Extrudering | Pressning eller framdrivning under tryck av ett ämne genom öppningar. (Se även förklistring.) | Extruderad |
| 6 | Framställning av flingor | Valsning av en vara som behandlas med fuktig värme. | Flingor |
| 7 | Framställning av mjöl | Mekanisk bearbetning av korn för att minska partikelstorleken och underlätta fraktionering (mjöl, kli och fodermjöl). | Mjöl/gröpe, kli, fodermjöl, skalmjöl |
| 8 | Upphettning | Allmän term som täcker olika värmebehandlingar som utförs under vissa betingelser för att påverka varans näringsmässiga värde eller struktur. | Rostad, kokt, värmebehandlad |
| 9 | Härdning | Omvandling av omättade fettsyror till mättade fettsyror (av oljor och fetter). | Härdad, delvis härdad |
| 10 | Hydrolys | Nedbrytning till enklare kemiska beståndsdelar genom lämplig behandling med vatten och eventuellt enzymer eller syra/bas. | Hydrolyserad |
| 11 | Pressning | Utvinning av olja eller fett från oljerika material eller av saft från frukter eller andra vegetabiliska varor genom mekaniskt tryck (skruvpress eller annan typ av press) eventuellt med viss användning av värme. | Expeller (i fråga om oljerika material), massa, pressrester (i fråga om frukter etc.), pressade skurna betor (i fråga om sockerbetor) |
| 12 | Pelletering | Sammanpressning genom passage genom ett munstycke. | Pellets, pelleterad |
| 13 | Förklistring | Förändring av stärkelsen för att avsevärt öka dess förmåga att svälla i kallt vatten. | Förklistrad, svälld |
| 14 | Raffinering | Fullständigt eller partiellt borttagande av orenheter i socker, olja och andra naturliga ämnen genom en kemisk/mekanisk behandling. | Raffinerad, delvis raffinerad |
| 15 | Våtmalning | Mekanisk separering av kärnans/kornets beståndsdelar efter eventuell blötläggning i vatten, eventuellt med tillsats av svaveldioxid för extraktion av stärkelse. | Grodd, gluten, stärkelse |
| 16 | Krossning | Mekanisk bearbetning av korn/frön eller andra foderråvaror för att minska partikelstorleken. | Krossad, krossning |
| 17 | Avsockring | Fullständigt eller partiellt avlägsnande av mono- eller disackarider ur melass och ur andra substanser som innehåller socker med hjälp av kemiska eller mekaniska processer. | Avsockrad, delvis avsockrad |
Icke uttömmande förteckning över de viktigaste foderråvarorna
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 1.01 | Havre | Korn av Avena sativa L. och andra odlade arter av havre. | |
| 1.02 | Havregryn | Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalad havre. Den får innehålla en liten mängd skaldelar. | Stärkelse |
| 1.03 | Kli av skalad havre | Biprodukt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre till havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och i viss mån frövita. | Växttråd |
| 1.04 | Havreskal och havrekli | Biprodukt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre till havregryn. Den består huvudsakligen av skal och havrekli. | Växttråd |
| 1.05 | Korn | Korn av Hordeum vulgare L. | |
| 1.06 | Kornfodermjöl | Biprodukt som erhålls vid bearbetning av sållat, skalat korn till pärlgryn, mannagryn eller mjöl. | Växttråd |
| 1.07 | Kornprotein | Torkad biprodukt från framställning av kornstärkelse. Den består huvudsakligen av protein som erhålls vid utvinning av stärkelse. | Råprotein Stärkelse |
| 1.08 | Riskross | Biprodukt från beredningen av polerat eller glaserat ris Oryza sativa L. Den består i huvudsak av små och/eller krossade risgryn. | Stärkelse |
| 1.09 | Riskli (brunt) | Biprodukt som erhålls vid den första poleringen av skalat ris. Den består huvudsakligen av delar av aleuronskiktet, frövitan och grodden. | Växttråd |
| 1.10 | Riskli (vitt) | Biprodukt som erhålls vid polering av skalat ris. Den består huvudsakligen av delar av aleuronskiktet, frövitan och grodden. | Växttråd |
| 1.11 | Riskli innehållande kalciumkarbonat | Biprodukt som erhålls vid polering av skalat ris. Den består huvudsakligen av silverhinnor, delar av aleuronskiktet, frövitan, grodden och av varierande mängder kalciumkarbonat som härrör från poleringsprocessen. | Växttråd Kalciumkarbonat |
| 1.12 | Fodermjöl av förkokat ris | Biprodukt som erhålls vid polering av skalat förkokat ris. Den består huvudsakligen av silverhinnor, delar av aleuronskiktet, grodden; den innehåller varierande mängder kalciumkarbonat som härrör från poleringsprocessen. | Växttråd Kalciumkarbonat |
| 1.13 | Malet foderris | Produkt som erhålls genom malning av foderris, bestående antingen av gröna, omogna eller kritaktiga risgryn som avskiljts genom siktning vid malningen av skalat ris eller av normala, skalade risgryn som är gula eller fläckiga. | Stärkelse |
| 1.14 | Risgroddsexpeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av risgroddar där delar av frövita och skal finns kvar. | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 1.15 | Risgroddar, extraherade | Biprodukt från oljeframställning, erhållen genom extraktion av risgroddar på vilka delar av frövita och fröskal sitter kvar. | Råprotein |
| 1.16 | Risstärkelse | Tekniskt ren stärkelse. | Stärkelse |
| 1.17 | Hirs | Korn av Panicum miliaceum L. | |
| 1.18 | Råg | Korn av Secale cereale L. | |
| 1.19 | Rågfodermjöl | Biprodukt från mjölframställning, av sållad råg. Den består huvudsakligen av delar av frövitan med finare yttre skaldelar och i viss mån av kärnrester. | Stärkelse |
| 1.20 | Rågskalmjöl | Biprodukt från mjölframställning, av sållad råg. Den består huvudsakligen av skaldelar och av delar av kärnan varifrån en mindre del av frövitan tagits bort jämfört med rågkli. | Stärkelse |
| 1.21 | Rågkli | Biprodukt från mjölframställning, av sållad råg. Den består huvudsakligen av skaldelar och av delar av kärnan varifrån större delen av frövitan tagits bort. | Växttråd |
| 1.22 | Sorghum | Korn av Sorghum bicolor L. Moench s.l. | |
| 1.23 | Vete | Korn av Triticum aestivum L., Triticum durum Desf. och andra odlade arter av vete. | |
| 1.24 | Vetefodermjöl | Biprodukt från mjölframställning, av sållade vetekorn eller skalat speltvete. Den består i huvudsak av partiklar av frövitan samt av finare yttre skaldelar och bitar av kornet. | Stärkelse |
| 1.25 | Veteskalmjöl | Biprodukt från mjölframställning, av sållade vetekorn eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av finare yttre skaldelar och av delar av kärnan från vilka en mindre del av frövitan tagits bort jämfört med vetekli. | Växttråd |
| 1.26 | Vetekli | Biprodukt från mjölframställning, av sållade vetekorn eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av finare yttre skaldelar och av delar av kärnan från vilka större delen av frövitan tagits bort. | Växttråd |
| 1.27 | Vetegroddar | Biprodukt från mjölframställning, huvudsakligen bestående av vetegroddar, valsade eller i annan form, där delar av frövita och ytterskal kan finnas kvar. | Råprotein Råfetter |
| 1.28 | Vetegluten | Torkad biprodukt från framställning av vetestärkelse. Den består huvudsakligen av gluten som erhålls vid utvinning av stärkelse. | Råprotein |
| 1.29 | Veteglutenfoder | Biprodukt från framställning av vetestärkelse och vetegluten. Den består av kli, som eventuellt delvis har befriats från groddarna, och gluten, eventuellt med tillsats av mycket små mängder brutet vete från siktningen av vetet samt mycket små restmängder från hydrolysen av stärkelsen. | Råprotein Stärkelse |
| 1.30 | Vetestärkelse | Tekniskt ren vetestärkelse. | Stärkelse |
| 1.31 | Förklistrad vetestärkelse | Produkt bestående av vetestärkelse som fås att svälla kraftigt genom värmebehandling. | Stärkelse |
| 1.32 | Speltvete | Korn av speltvete Triticum spelta L., Triticum dioccum Schrank, Triticum monococcum. | |
| 1.33 | Rågvete | Korn av hybriden Triticum X Secale. | |
| 1.34 | Majs | Korn av Zea mays L. | |
| 1.35 | Majsfodermjöl | Biprodukt från framställning av mjöl eller mannagryn av majs. Den består huvudsakligen av finare yttre skaldelar och delar av kärnan från vilka en mindre del av frövitan tagits bort, jämfört med majskli. | Växttråd |
| 1.36 | Majskli | Biprodukt från framställning av mjöl eller mannagryn av majs. Den består huvudsakligen av yttre skaldelar och i viss mån av delar av majsgroddar och en mindre mängd frövita. | Växttråd |
| 1.37 | Majsgroddar, expeller | Biprodukt från utvinning av olja genom pressning av torkade eller blötlagda majsgroddar där delar av frövita och fröskal kan finnas kvar. | Råprotein Råfetter |
| 1.38 | Majsgroddar, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av torkade eller blötlagda majsgroddar där delar av frövita och fröskal kan finnas kvar. | Råprotein |
| 1.39 | Majsglutenfoder | Biprodukt från framställning av majsstärkelse genom blötläggning. Den består av kli och gluten, eventuellt med tillsats av rester från sållningen av majsen, i en mängd som ej överstiger 15 viktprocent, och/eller rester av blötläggningsvätskan, som använts till framställning av alkohol eller andra derivat av stärkelse. Produkten kan dessutom innehålla rester från oljeextraktionen av majsgroddarna, vilken även den sker genom blötläggning. | Råprotein Stärkelse Råfett, om > 4,5 % |
| 1.40 | Majsgluten | Torr biprodukt från framställning av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av gluten som erhållits vid utvinning av stärkelse. | Råprotein |
| 1.41 | Majsstärkelse | Tekniskt ren majsstärkelse. | Stärkelse |
| 1.42 | Förklistrad majsstärkelse | Produkt bestående av majsstärkelse som fås att svälla kraftigt genom värmebehandling. | Stärkelse |
| 1.43 | Maltgroddar | Biprodukt från mältning, huvudsakligen bestående av torkade rottrådar från spannmål som grott. | Råprotein |
| 1.44 | Torkad drav | Biprodukt från ölbryggning, erhållen genom torkning av rester av mältat och omältat spannmål och andra stärkelsehaltiga produkter. | Råprotein |
| 1.45 | Torkad drank | Biprodukt från sprittillverkning, erhållen genom torkning av fasta rester av jästa spannmål. | Råprotein |
| 1.46 | Torkad drank med tillsats av mäsk | Biprodukt från sprittillverkning, erhållen genom torkning av fasta rester av jäst spannmål med tillsats av den sirapsliknande restprodukten eller av den indunstade blötläggningsvätskan. | Råprotein |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 2.01 | Delvis skalade jordnötter, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av delvis skalade jordnötter Arachis hypogaea L. och andra arter av Arachis. (Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.) | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 2.02 | Delvis skalade jordnötter, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av delvis skalade jordnötter. (Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.) | Råprotein Växttråd |
| 2.03 | Skalade jordnötter, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av skalade jordnötter. | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 2.04 | Skalade jordnötter, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av skalade jordnötter. | Råprotein Växttråd |
| 2.05 | Rapsfrön | Frön från raps Brassica napus L. ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk., indisk raps Brassica napus L. var. glauca (Roxb.) O.E. Schulz och rybs Brassica napa ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk.; (Botanisk renhet: minst 94 %.) | |
| 2.06 | Raps, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av rapsfrön. (Botanisk renhet: minst 94 %.) | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 2.07 | Raps, extraherad | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av rapsfrön. (Botanisk renhet: minst 94 %.) | Råprotein |
| 2.08 | Rapsskal | Biprodukt som erhålls vid skalning av rapsfrön. | Växttråd |
| 2.09 | Delvis skalade safflorfrön (färgtistel), extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av delvis skalade frön från safflor Cirkarthamus tinctorius L. | Råprotein Växttråd |
| 2.10 | Kokos, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från kokospalmens frön Cocos nucifera L. | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 2.11 | Kokos, extraherad | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från kokospalmens frön. | Råprotein |
| 2.12 | Palmkärnor, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av palmkärnor Elaeis guineensis Jacq., Corozo oleifera (HBK) L.H. Bailey (Elaeis melanococca auct.), i möjligaste mån befriade från det hårda skalet | Råprotein Växttråd Råfetter |
| 2.13 | Palmkärnor, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av palmkärnor, i möjligaste mån befriade från det hårda skalet. | Råprotein Växttråd |
| 2.14 | Soja(bönor), rostad(e) | Sojabönor Glycine max L. Merr. som genomgått lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) | |
| 2.15 | Soja(bönor), extraherad(e) och rostad(e) | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av sojabönor vilka genomgått lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) | Råprotein Växttråd, om > 8 % |
| 2.16 | Skalad(e) soja(bönor), extraherad(e) och rostad(e) | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av skalade sojabönor vilka genomgått lämplig värmebehandling. (Växttråd: högst 8 % av torrsubstansen.) (Ureasaktivitet: högst 0,5 mg N/g × min.) | Råprotein |
| 2.17 | Soja(bön)proteinkoncentrat | Produkt som erhålls från skalade sojabönor som genomgått både fettextraktion och en andra extraktion för att minska halten kvävefritt extrakt. | Råprotein |
| 2.18 | Vegetabilisk olja | Olja av vegetabiliskt ursprung. | Vattenhalt om > 1 % |
| 2.19 | Soja(bön)skal | Biprodukt som erhålls vid skalning av sojabönor. | Växttråd |
| 2.20 | Bomullsfrön | Bomullsfrön Gossypium spp. befriade från fibrer. | Råprotein Växttråd Råfetter |
| 2.21 | Delvis skalade bomullsfrön, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av bomullsfrön befriade från fibrer och delvis från fröskal. (Växttråd: högst 22,5 % av torrsubstansen.) | Råprotein Växttråd |
| 2.22 | Bomullsfrön, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av bomullsfrön befriade från fibrer. | Råprotein Växttråd Råfetter |
| 2.23 | Nigerfrön, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön från nigerplantan Guizotia abyssinica (L.f.) Cirkass. (Aska olöslig i HCl: högst 3,4 %.) | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 2.24 | Solrosfrön | Frön från solros Helianthus annuus L. | |
| 2.25 | Solrosfrön, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av solrosfrön. | Råprotein |
| 2.26 | Delvis skalade solrosfrön, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av solrosfrön delvis befriade från skal. (Växttråd: högst 27,5 % av torrsubstansen.) | Råprotein Växttråd |
| 2.27 | Linfrön | Linfrön Linum usitatissimum L. (Botanisk renhet: minst 93 %.) | |
| 2.28 | Linfrön, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av linfrön. (Botanisk renhet: minst 93 %.) | Råprotein Råfetter Växttråd |
| 2.29 | Linfrön, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av linfrön. (Botanisk renhet: minst 93 %.) | Råprotein |
| 2.30 | Olivpressmassa | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av pressade oliver Olea europaea L., i möjligaste mån befriade från kärndelar. | Råprotein Växttråd |
| 2.31 | Sesamfrön, expeller | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön från sesamplantan Sesamum indicum L. (Aska olöslig i HCl: högst 5 %.) | Råprotein Växttråd Råfetter |
| 2.32 | Delvis skalade kakaobönor, extraherade | Biprodukt från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av torkade och rostade kakaobönor av Theobroma cacao L., delvis befriade från skal. | Råprotein Växttråd |
| 2.33 | Kakaobönskal | Skal av torkade och rostade kakaobönor av Theobroma cacao L. | Växttråd |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 3.01 | Kikärter | Frön av Cicer arietinum L. | |
| 3.02 | Guarmjöl, extraherat | Biprodukt som erhålls genom extraktion av växtslem ur frön från Cyamopsis tetragonoloba (L.) Taub. | Råprotein |
| 3.03 | Ervum ervilia | Frön från Ervum ervilia L. | |
| 3.04 | Plattvial | Frön från plattvial (Lathyrus sativus L.) vilka genomgått lämplig värmebehandling. | |
| 3.05 | Linser | Frön av Lens culinaris a.o. Medik. | |
| 3.06 | Sötlupiner | Frön av Lupinus ssp. med låg halt av bittra ämnen. | |
| 3.07 | Bönor, rostade | Frön av Phaseolus eller Vigna ssp. som har genomgått lämplig värmebehandling för att förstöra giftiga lektiner. | |
| 3.08 | Ärter | Frön av Pisum ssp. | |
| 3.09 | Ärtfodermjöl | Biprodukt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av delar av grobladen och i viss mån av skal. | Råprotein Växttråd |
| 3.10 | Ärtkli | Biprodukt vid malning av ärtor. Den består huvudsakligen av skal från skalningen och rensningen av ärtorna. | Växttråd |
| 3.11 | Bondbönor | Frön av Vicia faba L. ssp. faba var. equina Pers. och var. minuta (Alef.) Mansf. | |
| 3.12 | Monanthavicker | Frön av Vicia monanthos Desf. | |
| 3.13 | Vicker | Frön av Vicia sativa L. var. sativa och andra sorter. |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 4.01 | Bet(socker) pressmassa | Biprodukt från sockerframställning som består av extraherade och torkade delar av sockerbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Doell. (Aska olöslig i HCl: högst 4,5 % av torrsubstansen.) | Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % av torrsubstansen Totalt socker uttryckt i sackaros, om > 10,5 % |
| 4.02 | Betmelass | Biprodukt bestående av den sirapshaltiga rest som samlas upp vid framställning eller raffinering av betsocker. | Totalt socker uttryckt i sackaros Vattenhalt om > 1 % > 28 % |
| 4.03 | Melasserad pressmassa | Biprodukt från sockerframställning, bestående av torkad sockerbetsmassa med tillsats av melass. (Aska olöslig i HCl: högst 4,5 % av torrsubstansen.) | Totalt socker uttryckt i sackaros Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % av torrsubstansen |
| 4.04 | (Socker)betvinass | Biprodukt som erhålls efter jäsning av betmelass vid framställning av alkohol, jäst, citronsyra och andra organiska ämnen. | Råprotein Vattenhalt om > 1 % > 35 % |
| 4.05 | (Bet)socker | Socker som extraherats från sockerbetor. | Sackaros |
| 4.06 | Sötpotatis | Rotknölar av Ipomoea batatas (L.) Poir, oberoende av form. | Stärkelse |
| 4.07 | Maniok | Rötter av Manihot esculenta Crantz, oberoende av form. (Aska olöslig i HCl: högst 4,5 % av torrsubstansen.) | Stärkelse Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % av torrsubstansen |
| 4.08 | Puffad maniokstärkelse | Stärkelse som erhålls av maniokrötter som expanderas kraftigt genom lämplig värmebehandling. | Stärkelse |
| 4.09 | Potatispressmassa | Biprodukt från framställning av potatisstärkelse (Solanum tuberosum L.). | |
| 4.10 | Potatisstärkelse | Tekniskt ren potatisstärkelse. | Stärkelse |
| 4.11 | Potatisprotein | Torkad biprodukt från stärkelseframställning, huvudsakligen bestående av proteinämnen som erhålls efter utvinningen av stärkelsen. | Råprotein |
| 4.12 | Potatisflingor | Produkt som erhålls genom valstorkning av tvättad potatis, med eller utan skal, som ångkokats. | Stärkelse Växttråd |
| 4.13 | Koncentrerad potatissaft | Biprodukt från framställning av potatisstärkelse, där proteiner och vatten delvis avlägsnats. | Råprotein Råaska |
| 4.14 | Förklistrad potatisstärkelse | Produkt bestående av potatisstärkelse som görs kraftigt löslig genom värmebehandling. | Stärkelse |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 5.01 | Johannesbröd | Produkt som erhålls genom krossning av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödträdet, Ceratonia siliqua L., befriade från frön. | Växttråd |
| 5.02 | Citruspressmassa | Biprodukt som erhålls genom pressning av citrusfrukter av Citrus ssp. vid framställning av citrusjuice. | Växttråd |
| 5.03 | Fruktpressmassa | Biprodukt som erhålls genom pressning vid framställning av juice av kärn- eller stenfrukter. | Växttråd |
| 5.04 | Tomatpressmassa | Biprodukt som erhålls genom pressning av tomater Solanum lycopersicum Karst. vid framställning av tomatjuice. | Växttråd |
| 5.05 | Druvkärnor, extrakt | Biprodukt som erhålls vid utvinning av olja ur druvkärnor. | Växttråd, om > 45 % |
| 5.06 | Druvpressmassa | Druvpressrest, som torkats snabbt efter utvinning av alkoholen och så långt möjligt befriats från druvstjälkar och kärnor. | Växttråd, om > 25 % |
| 5.07 | Druvkärnor | Ej avfettade kärnor som utvunnits ur druvpressmassa. | Råfetter Växttråd, om > 45 % |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 6.01 | Lusernmjöl | Produkt som erhålls genom torkning och malning av tidigt skördad lusern Medicago sativa L. och Medicago var. Martyn. Produkten får emellertid innehålla upp till 20 % tidigt skördad klöver eller andra foderväxter som torkats och malts samtidigt som lusernen. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.02 | Lusern, pressrest | Torkad biprodukt som erhålls genom pressning av växtsaft från lusern. | Råprotein |
| 6.03 | Lusern, proteinkoncentrat | Produkt som erhålls genom artificiell torkning av delar av den växtsaft som pressats ur lusern och som centrifugeras och värmebehandlas för utfällning av proteiner. | Karoten Råprotein |
| 6.04 | Klövermjöl | Produkt som erhålls genom torkning och malning av tidigt skördad klöver Trifolium ssp. Produkten får emellertid innehålla upp till 20 % tidigt skördad lusern eller andra foderväxter som torkats och malts samtidigt med klövern. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.05 | Gräsmjöl | Produkt som erhålls genom torkning och malning av späda foderväxter. | Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans |
| 6.06 | Halm från spannmål | Halm från spannmål. | |
| 6.07 | Halm från spannmål, behandlad | Produkt som erhålls genom lämplig behandling av halm från spannmål. | Natrium, om behandlad med NaOH |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 7.01 | Sockerrörsmelass | Biprodukt som består av den sirapsliknande rest som samlas upp vid framställning eller raffinering av socker från sockerrör Saccharum officinarum L. | Totalt socker uttryckt i sackaros Vattenhalt, om > 30 % |
| 7.02 | Sockerrörsvinass | Biprodukt som erhålls efter jäsning av rörmelass vid framställning av alkohol, jäst, citronsyra eller andra organiska ämnen. | Råprotein Vattenhalt, om > 35 % |
| 7.03 | (Rör)socker | Socker som extraherats från sockerrör. | Sackaros |
| 7.04 | Algmjöl | Produkt som erhålls genom torkning och krossning av alger, särskilt brunalger. Varan kan ha tvättats för att minska jodhalten. | Råaska |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 8.01 | Skummjölkspulver | Produkt som erhålls genom torkning av mjölk från vilken större delen av fettet har avskiljts. | Råprotein Vattenhalt, om > 5 % |
| 8.02 | Kärnmjölkspulver | Produkt som erhålls genom torkning av vätska som separerats under kärning av smör. | Råprotein Råfetter Laktos Vattenhalt, om > 6 % |
| 8.03 | Vasslepulver | Produkt som erhålls genom torkning av resterande vätska vid framställning av ost, färskost, kasein eller liknande processer. | Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % Råaska |
| 8.04 | Vasslepulver, laktosreducerat | Produkt som erhålls genom torkning av vassle från vilken en del av laktosen har avlägsnats. | Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % Råaska |
| 8.05 | Vassleproteinpulver | Produkt som erhålls genom torkning av de proteinkomponenter som extraherats ur vasslen eller mjölken genom kemisk eller mekanisk behandling. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 8.06 | Kaseinpulver | Produkt som erhålls genom torkning av kaseinet som fällts ut ur skummjölk eller kärnmjölk med hjälp av syror eller löpe. | Råprotein Vattenhalt, om > 10 % |
| 8.07 | Laktospulver | Det socker som separeras från mjölken eller vassle genom rening och torkning. | Laktos Vattenhalt, om > 5 % |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 9.01 | Köttmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och malning av hela eller delar av varmblodiga landdjur, från vilka fettet delvis kan ha avlägsnats genom extraktion eller mekanisk separation. Produkten ska vara praktiskt taget fri från hovar, horn, borst, hår och fjädrar samt från mag- och tarminnehåll (råproteinhalt: minst 50 % av torrsubstansen). (Total fosforhalt: högst 8 %.) | Råprotein Råfetter Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.02 | Mjöl av kött med ben | Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och malning av hela eller delar av varmblodiga landdjur, från vilka fettet delvis kan ha avlägsnats genom extraktion eller mekanisk separation. Produkten ska vara praktiskt taget fri från hovar, horn, borst, hår och fjädrar samt från mag- och tarminnehåll. | Råprotein Råfetter Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.03 | Benmjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och finmalning av ben från varmblodiga landdjur, från vilka fettet till stor del avlägsnats genom extraktion eller mekanisk separation. Produkten ska vara praktiskt taget fri från hovar, horn, borst, hår och fjädrar samt från mag- och tarminnehåll. | Råprotein Råaska Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.04 | Fettgrevar | Restprodukt från framställning av talg, ister och andra fetter av animaliskt ursprung vilka har avskilts genom extraktion eller mekanisk separation. | Råprotein Råfetter Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.05 | Fjäderfämjöl | Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och malning av biprodukter från slaktade fjäderfän. Produkten ska vara praktiskt taget fri från fjädrar. | Råprotein Råfetter Råaska Aska olöslig i HCl, om > 3,3 % |
| 9.06 | Fjädermjöl, hydrolyserat | Produkt som erhålls genom hydrolys, torkning och malning av fjäder från fjäderfä. | Råprotein Aska olöslig i HCl, om > 3,4 % |
| 9.07 | Blodmjöl | Produkt som erhålls genom torkning av blod från slaktade varmblodiga djur. Produkten ska vara praktiskt taget fri från föroreningar. | Råprotein Vattenhalt, om > 8 % |
| 9.08 | Animaliskt fett | Produkt som består av fett från varmblodiga landdjur. | Vattenhalt, om > 1 % |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 10.01 | Fiskmjöl | Produkt som erhålls genom bearbetning av hel eller delar av fisk från vilken oljan delvis kan ha avlägsnats och med eventuell tillsats av fiskpressvatten. | Råprotein Råfetter Råaska, om > 20 % |
| 10.02 | Fiskpressvatten, kondenserat | Produkt som erhålls vid framställning av fiskmjöl och som har avskiljts och stabiliserats genom syrning eller torkning. | Råprotein Råfetter Vattenhalt, om > 5 % |
| 10.03 | Fiskolja | Olja från hel eller delar av fisk. | Vattenhalt, om > 1 % |
| 10.04 | Fiskolja, raffinerad och härdad | Olja från hel eller delar av fisk som har raffinerats och undergått härdning. | Jodindex Vattenhalt, om > 1 % |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 11.01 | Kalciumkarbonat | Produkt som erhålls genom malning av produkter som innehåller kalciumkarbonat, t.ex. kalksten, ostronskal eller musselskal, eller genom fällning i sur lösning. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.02 | Kalcium- och magnesiumkarbonat | Naturlig blandning av kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat. | Kalcium Magnesium |
| 11.03 | Kalkhaltiga havsalger (Maerl) | Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, malda eller granulerade. | Kalcium Aska olöslig i HCl, om > 5 % |
| 11.04 | Magnesiumoxid | Tekniskt ren magnesiumoxid (MgO). | Magnesium |
| 11.05 | Magnesiumsulfat | Tekniskt rent magnesiumsulfat (MgSO4 7H2O). | Magnesium Svavel |
| 11.06 | Kalciumvätefosfat | Utfällt kalciumvätefosfat från ben eller oorganiska ämnen (CaHPO4 H2O). | Kalcium Totalfosfor |
| 11.07 | Mono- och dikalciumfosfat | Produkt som framställs på kemisk väg och som består av lika delar kalciumvätefosfat och kalciumdivätefosfat (CaHPO4 - Ca(H2PO4)2 H2O). | Totalfosfor Kalcium |
| 11.08 | Råfosfat, fritt från fluor | Produkt som erhålls genom malning av renade fosfater varifrån fluor avlägsnats på lämpligt sätt. | Totalfosfor Kalcium |
| 11.09 | Benmjöl, fritt från limämne | Steriliserade och malda ben, fria från limämne och fett. | Totalfosfor Kalcium |
| 11.10 | Monokalciumfosfat | Tekniskt rent kalciumdivätefosfat (Ca(H2PO4)2 xH2O). | Totalfosfor Kalcium |
| 11.11 | Kalciummagnesiumfosfat | Tekniskt rent kalciummagnesiumfosfat. | Kalcium Magnesium Totalfosfor |
| 11.12 | Ammoniumdivätefosfat | Tekniskt rent ammoniumdivätefosfat (NH4H2PO4). | Totalkväve Totalfosfor |
| 11.13 | Natriumklorid (salt) | Tekniskt ren natriumklorid eller produkt som erhållits genom malning av naturligt förekommande natriumklorid, t.ex. sten- eller havssalt. | Natrium |
| 11.14 | Magnesiumpropionat | Tekniskt rent magnesiumpropionat. | Magnesium |
| 11.15 | Magnesiumfosfat | Produkt som består av tekniskt rent magnesiumfosfat (dibasiskt) (MgHPO4 xH2O). | Totalfosfor Magnesium |
| 11.16 | Natriumkalciummagnesiumfosfat | Produkt bestående av natriumkalciummagnesiumfosfat. | Totalfosfor Magnesium Kalcium Natrium |
| 11.17 | Mononatriumfosfat | Tekniskt rent mononatriumfosfat (NaH2PO H2O). | Totalfosfor Natrium |
| 11.18 | Natriumbikarbonat | Tekniskt rent natriumbikarbonat (NaHCO3). | Natrium |
| Nummer | Namn | Varuslag | Obligatorisk märkning |
|---|---|---|---|
| (1) | (2) | (3) | (4) |
| 12.01 | Bageri- och pastaprodukter samt biprodukter därav | Produkter och biprodukter från framställningen av bröd, inklusive finare bageriprodukter, kex och pasta. | Stärkelse Totalt socker uttryckt i sackaros |
| 12.02 | Konfektyrer, produkter och biprodukter | Produkter och biprodukter som erhålls vid framställning av godsaker, inklusive choklad. | Totalt socker uttryckt i sackaros |
| 12.03 | Konditorivaror och glassprodukter samt biprodukter därav | Produkter och biprodukter som erhålls vid framställning av bakverk, kakor och glass. | Stärkelse Totalt socker uttryckt i sackaros Råfetter |
| 12.04 | Fettsyror | Biprodukt som erhålls vid neutralisering med lut eller genom destillering av oljor eller fetter av ospecificerat vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. | Råfetter Vattenhalt, om > 1 % |
| 12.05 | Salter av fettsyror | Produkt som erhålls genom förtvålning av fettsyror med hjälp av kalcium-, natrium- eller kaliumhydroxid. | Råfetter Ca (eller Na eller K, när så är lämpligt) |
| 2 | 3 | 4 |
|---|---|---|
| Produktens namn | Produktens kemiska beteckning eller mikroorganismens namn | Näringssubstrat (ev. specifikationer) |
| 1.1.1.1 Proteinprodukt som erhålls genom fermentation vid odling av Methylophilus methylotrophus på metanol. | Methylophilus methylotrophus NCIB stam 10515 | Metanol |
| 1.1.2.1 Proteinprodukt som erhålls genom fermentation vid odling av Methylococcus capsulatus (Bath), Alcaligenes acidovorans, Bacillus brevis och Bacillus firmus på naturgas; dessa bakterier avdödas sedan. | Methylococcus capsulatus (Bath) NCIMB stam 11132 Alcaligenes acidovorans NCIMB stam 12387 Bacillus brevis NCIMB stam 13288 Bacillus firmus NCIMB stam 13280 | Naturgas: (ca 91 % metan, 5 % etan, 2 % propan, 0,5 % isobutan, 0,5 % n-butan, 1 % andra beståndsdelar), ammoniak, mineralsalter. |
| Alla jästsvampar som framställs av de mikroorganismer och substrat som anges i kolumn 3 respektive 4 och vilkas celler sedan avdödas. | Saccharomyces cerevisiae, Saccharomyces carlsbergiensis Kluyveromyces lactis, Kluyveromyces fragilis Candida guilliermondii | Melass, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra och hydrolyserade grönsaksfibrer. |
| 1.4.1.1 Mycel, fuktig biprodukt från framställning av penicillin, ensilerad med hjälp av Lactobacillus brevis, L. plantarum, L. sake, L. collenoides och Streptococcus lactis för att inaktivera penicillinet och värmebehandlad. | Den kvävehaltiga föreningen Penicillium chrysogenum ATCC 48271 | Olika källor av kolhydrater och hydrolysater av dessa. |
| 2.2.1 Ammoniumlaktat, framställd genom fermentation med Lactobacillus bulgaricus. | CH3CHOHCOONH4 | Vassle. |
| 2.2.2 Ammoniumacetat i vattenlösning | CH3COONH4 | — |
| 2.2.3 Ammoniumsulfat i vattenlösning. | (NH4)2SO4 | — |
| 2.3.1 Koncentrerade flytande biprodukter från framställningen av L-glutaminsyra genom fermentation med Corynebacterium melassecola. | Ammoniumsalter och andra kvävehaltiga föreningar | Sackaros, melass, stärkelseprodukter och hydrolysater av dessa. |
| 2.3.2 Koncentrerade flytande biprodukter från framställningen av L-lysinmonohydroklorid genom fermentation med Brevibacterium lactofermentum. | Ammoniumsalter och andra kvävehaltiga föreningar | Sackaros, melass, stärkelseprodukter och hydrolysater av dessa. |
1 I den tyska språkversionen får ”Konzentrieren” när så är lämpligt ersättas med ”Eindicken”. I sådana fall bör tilläggsbeskrivningen ”eingedickt” användas.
2 ”Skalning” får när så är lämpligt ersättas med ”borttagning av hinna” eller ”spritning”. I sådant fall bör tilläggsbeskrivningen ”borttagen hinna” eller ”spritad” användas.
3 I den franska språkversionen får benämningen ”issues” användas.
4 I den franska språkversionen får ”Pressage” när så är lämpligt ersättas med ”Extraction mécanique”.
5 När så är lämpligt får ordet ”expeller” ersättas med ordet ”presskaka”.
6 I den tyska språkversionen får tilläggsbeskrivningen ”aufgeschlossen” och benämningen ”Quellwasser” (med hänvisning till stärkelse) användas.
13 Produkter som innehåller mer än 40 % stärkelse får betecknas ”stärkelserika”. På tyska får dessa kallas ”Roggennachmehl”.
14 Produkter som innehåller mer än 40 % stärkelse får betecknas ”stärkelserika”. På tyska får dessa kallas ”Weizennachmehl”.
15 Om denna ingrediens har malts finare får adjektivet ”fin” läggas till benämningen eller också får benämningen ersättas med en motsvarande benämning.
16 De produkter som innehåller mer än 40 % stärkelse får betecknas som ”stärkelserika”. På tyska får dessa benämnas ”Maisnachmehl”.
17 Benämningen får ersättas med ”glutenfoder av majs”.
18 Benämningen får ersättas med ”extruderad majsstärkelse”.
19 Benämningen får kompletteras med namnet på sädesslaget.
20 Benämningen får ersättas med ”drank och vattenlösliga rester från destillerier”. Benämningen får kompletteras med namnet på sädesslaget.
29 När så är lämpligt får orden ”lågt glukosinalatinnehåll” läggas till benämningen. Denna låga halt är den som definieras i unionslagstiftningen.
30 Benämningen ska kompletteras med namnet på växtsorten.
35 Benämningen bör kompletteras med en uppgift om vilken värmebehandling som utförts.
37 Benämningen får ersättas med ”sackaros”.
38 Benämningen får ersättas med ”tapioka”.
39 Benämningen får ersättas med ”tapiokastärkelse”.
43 Benämningen får kompletteras med namnet på fruktsorten.
45 Benämningen ”mjöl” får ersättas med ”pellets”. Uppgift om torkningsmetod får ingå i benämningen.
46 Benämningen får kompletteras med namnet på foderväxtsorten.
47 Benämningen ska kompletteras med namnet på spannmålssorten.
48 Benämningen ska kompletteras med en uppgift om vilken kemisk behandling som utförts.
55 Benämningen får ersättas med ”sackaros”.
57 Benämningen får ersättas med ”mjölkalbuminpulver”.
59 Produkter med mer än 13 % fett i torrsubstansen ska betecknas som ”fettrika”.
60 Benämningen får kompletteras med en noggrannare uppgift om typen av animaliskt fett, beroende på ursprung eller framställningsmetod (talg, ister, fett från ben etc.).
65 Produkter vars torrsubstans innehåller mer än 75 % råproteiner får betecknas som ”proteinrika”.
67 Uppgift om produktens ursprung får ersätta eller komplettera benämningen.
68 Framställningsprocessen får inkluderas i benämningen.
72 Benämningen får ändras eller kompletteras så att det framgår vilken livsmedelsprocess foderråvaran härrör från.
73 Benämningen får kompletteras med en uppgift om vilket salt som erhållits.