Tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc) vad gäller 2012 års förteckning över sekundära målvariabler för boendeförhållanden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc), särskilt artikel 15.2 f, och

(1) Genom förordning (EG) nr 1177/2003 inrättades en gemensam ram för systematisk framställning av europeisk statistik över inkomst- och levnadsvillkor, med jämförbara och aktuella tvärsnittsdata och longitudinella data om inkomstfördelning och om graden av fattigdom och social utslagning och om hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen på nationell nivå och på EU-nivå.

(2) Enligt artikel 15.2 f i förordning (EG) nr 1177/2003 behövs det tillämpningsåtgärder för att fastställa den förteckning över sekundära målområden och variabler som varje år ska ingå i tvärsnittsdelstudien för EU–Silc. Den förteckning över sekundära målvariabler som ska ingå i modulen om boendeförhållanden bör fastställas för 2012. Den bör också omfatta variablernas koder och definitioner.

(3) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Förteckningen över de sekundära målvariablerna, variabelkoderna och definitionerna för 2012 års modul om boendeförhållanden, som ska ingå i tvärsnittsdelstudien för den europeiska statistiken över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc), fastställs i bilagan.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 165, 3.7.2003, s. 1.

BILAGA

I denna förordning ska följande enhet, datainsamlingsmetod, referensperiod och definitioner tillämpas:

1. Enhet

Målvariablerna avser följande två typer av enheter:

Hushåll: alla variabler utom de som avser ”Flytt till annan bostad”.

Individer: variabler som avser ”Flytt till annan bostad”.

2. Datainsamlingsmetod

För variabler som samlas in på hushållsnivå (del 1 i förteckningen nedan) är datainsamlingsmetoden personlig intervju med hushållets svarsperson.

För variabler som samlas in på individnivå (del 2 i förteckningen nedan) är datainsamlingsmetoden personlig intervju med alla nuvarande medlemmar i hushållet som är 16 år eller äldre eller, i förekommande fall, med den utvalda svarspersonen i hushållet.

På grund av den särskilda karaktären på de uppgifter som ska samlas in tillåts endast personliga intervjuer (undantagsvis indirekta intervjuer för personer som är tillfälligt bortresta eller oförmögna att svara) eller uppgifter som hämtats ur register.

3. Referensperiod

Målvariablerna hänför sig till följande fyra typer av referensperioder:

Vanligtvis: en normal vinter/sommar i området där bostaden är belägen (för variablerna ”Bostaden tillräckligt varm under vintern” och ”Bostaden tillräckligt sval under sommaren”).

De senaste fem åren (för de variabler som avser ”Flytt till annan bostad”). Perioden avser de fem åren före intervjudagen.

De närmaste sex månaderna (för de variabler som avser ”Sannolikhet att hushållet flyttar till annan bostad”). Perioden avser de sex månaderna efter intervjudagen.

Den nuvarande perioden (övriga variabler).

4. Definitioner

1) Installationer och bekvämligheter i bostaden

a) Elinstallationer: ledningar, kontakter, uttag och andra permanenta elinstallationer i bostaden.

b) Sanitetsinstallationer: rörledningar, kranar och avloppsledningar.

c) Centralvärme e.d.: en bostad anses ha centralvärme om uppvärmningen antingen kommer från ett fjärrvärmesystem, en gemensam värmecentral eller från en värmeanläggning installerad i byggnaden eller bostaden, oavsett energikälla. Här ingår även fasta elradiatorer, gasberedare och dylikt. Flertalet rum ska ha tillgång till värme.

d) Annan permanent värmeanläggning: en bostad anses ha ”Annan permanent värmeanläggning” om den inte har ”Centralvärme e.d.”. Hit hör t.ex. kakelugnar, kaminer, öppna spisar och dylikt (även luftkonditioneringsanläggningar som används för uppvärmning).

e) Annan uppvärmning: inget permanent värmesystem eller värmeanläggning. Bostaden kan emellertid vara utrustad med bärbara värmeelement, inklusive bärbara luftkonditioneringsapparater som används för uppvärmning.

f) Tillräckligt: räcker för att tillgodose hushållets allmänna behov. En installation som ständigt är ur funktion anses inte vara någon installation. Bristfälliga installationer kan t.ex. vara installationer i dåligt skick, farliga installationer, installationer som med jämna mellanrum är ur funktion, där elströmmen eller vattentrycket inte är tillräckligt för att vattnet ska kunna användas, där vattnet är odrickbart eller där det inte finns tillräckligt med vatten. Mindre, tillfälliga problem, t.ex. stopp i avloppet, innebär inte att installationen är bristfällig.

2) Grundläggande tjänsters tillgänglighet

a) Tillgänglighet: här avses de tjänster som hushållet använder med hänsyn till ekonomiska, fysiska, tekniska och hälsorelaterade aspekter.

b) Tjänsternas tillgänglighet bedöms utifrån fysisk och teknisk tillgänglighet samt öppettider, men inte utifrån kvalitet, pris och liknande aspekter. Följaktligen bör tillgängligheten avse en objektiv och fysisk verklighet. Den bör inte bygga på subjektiva känslor.

c) Tillgängligheten bör fastställas i förhållande till de tjänster som faktiskt utnyttjas av hushållet. Om hushållet inte använder en tjänst ska koden -2 ”Ej tillämpligt” användas.

d) Den fysiska tillgängligheten ska bedömas i avstånd men även beträffande infrastruktur och utrustning t.ex. för svarspersoner med ett fysiskt funktionshinder.

e) Tillgänglighet vad beträffar telefonbanktjänster och nätbanktjänster bör också tas med i bedömningen om hushållet faktiskt utnyttjar dem.

f) De tjänster som tillhandahålls i hemmet bör också beaktas, om de faktiskt utnyttjas av hushållet. Tillgängligheten ska alltså utvärderas oberoende av på vilket sätt hushållet får tillgång till tjänsten.

g) Tillgängligheten ska bedömas på hushållsnivå, dvs. hur svårtillgängliga tjänsterna är ska gälla för hushållet som helhet. Om svarspersonen inte utnyttjar en tjänst men andra medlemmar av hushållet gör det, ska svarspersonen bedöma tillgängligheten för dessa andra hushållsmedlemmar.

h) Om en medlem av hushållet har ett funktionshinder men en annan hushållsmedlem lätt kan få tillgång till tjänsten i dennes ställe, och tjänstens tillgänglighet inte orsakar några andra problem för hushållet såtillvida att den inte utgör någon belastning för hushållet, ska tjänsten anses vara lättillgänglig för hushållet.

i) Om en hushållsmedlem däremot har ett funktionshinder och har svårt att få tillgång till en tjänst (som han eller hon personligen behöver ha tillgång till) och hushållet inte har de resurser som krävs för att hjälpa till (dvs. om ingen annan hushållsmedlem lätt kan få tillgång till tjänsten i hans eller hennes ställe), eller det verkligen utgör en belastning för hushållet, ska tjänsten anses vara svårtillgänglig för hushållet.

j) Dagligvarutjänster: tjänster som kan tillgodose största delen av de dagliga behoven.

k) Banktjänster: ta ut kontanter, föra över pengar och betala räkningar.

l) Posttjänster: skicka och ta emot post och paket.

m) Kollektivtrafik: buss, tunnelbana, spårvagn osv.

n) Primärvård: allmänläkare, vårdcentral och liknande.

o) Grundskola: om fler än ett barn i hushållet går i grundskolan bör svaret gälla den skola som är mest svårtillgänglig.

5. Dataöverföring

De sekundära målvariablerna ska översändas till Eurostat i filen med hushållsuppgifter (H) och i filen med personliga uppgifter (P) efter de primära målvariablerna.