Kommissionens beslut av den 12 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik [delgivet med nr K(2011) 3099] (Text av betydelse för EES) (2011/314/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen, särskilt artikel 6.1, och

(1) Enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå ska Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) sörja för att de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (nedan kallade TSD:er) anpassas till den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och samhällets krav, samt lägga fram förslag för kommissionen om sådan anpassning av TSD:erna som byrån bedömer vara nödvändig.

(2) Genom beslut K(2007) 3371 av den 13 juli 2007 gav kommissionen byrån ett rammandat att genomföra vissa verksamheter enligt rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg. Enligt det rammandatet uppmanades byrån att revidera den TSD som antogs genom kommissionens beslut 2006/920/EG av den 11 augusti 2006 avseende delsystemet drift och trafikledning hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg.

(3) Den 17 juli 2009 utfärdade byrån fyra rekommendationer beträffande driftsreglerna för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (European Rail Traffic Management System – ERTMS) (ERA/REC/2009-02/INT), revideringen av bilaga P till TSD:erna om drift och trafikledning (ERA/REC/2009-03/INT), revideringen av bilaga T till TSD:n om drift och trafikledning för konventionell trafik (ERA/REC/2009-04/INT), respektive överensstämmelsen med direktiv 2007/59/EG avseende lokförares kvalifikationer (ERA/REC/2009-05/INT). Dessa fyra rekommendationer utmynnade i utkastet till kommissionens beslut om ändring av besluten 2006/920/EG och 2008/231/EG beträffande TSD:er om drift och trafikledning, som den kommitté som inrättats enligt artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG yttrade sig positivt om den 25 februari 2010

(4) I byråns rekommendation av den 7 maj 2010 (ERA/REC/03-2010/INT) föreslås ytterligare ändringar av TSD:n drift och trafikledning för konventionell trafik, bl.a. beträffande tågs synlighet (bakre ände), tågidentitet, och överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg.

(5) För klarhetens och enkelhetens skull är det lämpligt att ersätta beslut 2006/920/EG.

(6) TSD:n i bilagan bör inte innehålla några krav på användning av viss teknik eller bestämda tekniska lösningar, utom i de fall då detta är absolut nödvändigt för driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik.

(7) Genomförandet av TSD:n i bilagan och överensstämmelsen med relevanta punkter i den TSD:n ska fastställas i enlighet med en genomförandeplan som varje medlemsstat ska uppdatera beträffande de linjer för vilka de ansvarar.

(8) Järnvägstrafiken regleras för närvarande av befintliga nationella, bilaterala, multinationella eller internationella avtal. Det är viktigt att dessa avtal inte hindrar den pågående och framtida utvecklingen i riktning mot driftskompatibilitet. Kommissionen måste därför granska dessa avtal för att avgöra huruvida den TSD som återfinns i bilagan behöver revideras som en följd av avtalen.

(9) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. Den tekniska specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Drift och trafikledning i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik som anges i bilagan antas härmed.

2. Den TSD som anges i bilagan ska tillämpas på delsystemet för drift och trafikledning enligt punkt 2.4 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG.

Artikel2¶

1. Byrån ska på sin webbplats offentliggöra förteckningar över de koder som avses i delarna 9, 10, 11, 12 och 13 i bilaga Pa.

2. Byrån ska uppdatera de förteckningar över koder som avses i punkt 1 och informera kommissionen om hur de utvecklas.

Kommissionen ska informera medlemsstaterna om utvecklingen av dessa koder genom den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

Artikel3¶

Till och med den 31 december 2013 gäller att om ett fordon enligt definitionen i artikel 2 c i direktiv 2008/57/EG säljs eller hyrs ut utan avbrott i mer än 6 månader och om alla tekniska egenskaper på grundval av vilka fordonet godkänts för ibruktagande är oförändrade, får dess europeiska fordonsnummer ändras genom att fordonet nyregistreras och den första registreringen återkallas.

Om denna nya registrering rör en annan medlemsstat än medlemsstaten för den första registreringen kan den registreringsenhet som är behörig när det gäller den nya registreringen kräva en kopia av dokumentationen avseende den tidigare registreringen.

En sådan ändring av det europeiska fordonsnumret påverkar inte tillämpningen av artiklarna 21–26 i direktiv 2008/57/EG när det gäller godkännandeförfarandena.

De administrativa kostnaderna för att ändra det europeiska fordonsnumret ska bäras av den som ansöker om ändringen.

Artikel4¶

Medlemsstaterna ska anmäla följande typer av avtal till kommissionen inom sex månader efter ikraftträdandet av den TSD som anges i bilagan, förutsatt att de inte redan har anmälts enligt beslut 2006/920/EG:

1. Sådana nationella avtal mellan medlemsstater och järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare som ingåtts på permanent eller tidsbegränsad basis och som är nödvändiga på grund av den mycket specifika eller lokala beskaffenheten hos den planerade trafiken.

2. Sådana bilaterala eller multilaterala avtal mellan järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller säkerhetsmyndigheter som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

3. Sådana internationella avtal som ingåtts mellan en eller flera medlemsstater och minst ett tredjeland, eller mellan järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare i medlemsstater och minst ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare i ett tredjeland, och som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

Artikel5¶

Varje medlemsstat ska uppdatera den nationella genomförandeplan för TSD:n som den utarbetat i enlighet med artikel 4 i beslut 2006/920/EG. Den uppdaterade genomförandeplanen ska utarbetas i enlighet med kapitel 7 i bilagan till detta beslut.

Varje medlemsstat ska senast den 31 december 2012 överlämna den uppdaterade genomförandeplanen till övriga medlemsstater och till kommissionen.

Artikel6¶

Kommissionens beslut 2006/920/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2012.

Artikel7¶

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Dock gäller följande:

1. Tillägg P ska gälla från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013.

2. Tillägg Pa ska gälla från och med den 1 januari 2014.

Artikel8¶

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

2 EUT L 164, 30.4.2004, s. 1.

3 EGT L 235, 17.9.1996, s. 6.

4 EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.

5 EUT L 359, 18.12.2006, s. 1.

6 EUT L 164, 30.4.2004, s. 44.

BILAGA

TEKNISK SPECIFIKATION FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET AVSEENDE DELSYSTEMET DRIFT OCH TRAFIKLEDNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1) INLEDNING 9

1.1) Tekniskt tillämpningsområde 9

1.2) Geografiskt tillämpningsområde 9

1.3) Innehållet i denna TSD 9

2) BESKRIVNING AV DELSYSTEMET/TILLÄMPNINGSOMRÅDET 9

2.1) Delsystemet 9

2.2) Tillämpningsområde 9

2.2.1) Personal och tåg 9

2.2.2) Principer 10

2.2.3) Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur 10

3) VÄSENTLIGA KRAV 10

3.1) Överensstämmelse med väsentliga krav 10

3.2) Väsentliga krav – översikt 11

4) DELSYSTEMETS EGENSKAPER 15

4.1) Inledning 15

4.2) Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet 15

4.2.1) Specifikationer som rör personal 15

4.2.1.1) Allmänna krav 15

4.2.1.2) Dokumentation för förare 15

4.2.1.2.1) Förarens regelbok 15

4.2.1.2.2) Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer. 16

4.2.1.2.2.1) Sammanställning av linjeboken 16

4.2.1.2.2.2) Ändring av information i linjeboken 17

4.2.1.2.2.3) Information till föraren i realtid 17

4.2.1.2.3) Körplaner 17

4.2.1.2.4) Rullande materiel 17

4.2.1.3) Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag 17

4.2.1.4) Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal 17

4.2.1.5) Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser 18

4.2.2) Specifikationer som rör tåg 18

4.2.2.1) Tågs synlighet 18

4.2.2.1.1) Allmänna krav 18

4.2.2.1.2) Främre ände 18

4.2.2.1.3) Bakre ände 19

4.2.2.2) Tågs hörbarhet 20

4.2.2.2.1) Allmänna krav 20

4.2.2.2.2) Kontroll 20

4.2.2.3) Fordonsidentitet 20

4.2.2.4) Säkerhet för passagerare och last 20

4.2.2.4.1) Säkerhet för last 20

4.2.2.4.2) Säkerhet för passagerare 20

4.2.2.5) Tågsammansättning 20

4.2.2.6) Bromsning av tåg 21

4.2.2.6.1) Minimikrav på bromssystemet 21

4.2.2.6.2) Bromsförmåga 21

4.2.2.7) Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick 21

4.2.2.7.1) Allmänna krav 21

4.2.2.7.2) Nödvändiga data 21

4.2.2.8) Krav för signalers och tavlors synbarhet 21

4.2.2.9) Tågförarens vaksamhet 22

4.2.3) Specifikationer som rör tågdrift 22

4.2.3.1) Tågplanering 22

4.2.3.2) Tågidentitet 22

4.2.3.2.1) Det operativa tågnumrets format 22

4.2.3.3) Tågets avgång 22

4.2.3.3.1) Kontroll och provning före avgång 22

4.2.3.3.2) Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus 22

4.2.3.4) Trafikledning 22

4.2.3.4.1) Allmänna krav 22

4.2.3.4.2) Tågrapportering 22

4.2.3.4.2.1) Data som krävs för rapportering av tågets position 22

4.2.3.4.2.2) Planerad tid för överlämnande 23

4.2.3.4.3) Farligt gods 23

4.2.3.4.4) Driftskvalitet 23

4.2.3.5) Registrering av data 23

4.2.3.5.1) Registrering av övervakningsdata utanför tåget 24

4.2.3.5.2) Registrering av övervakningsdata ombord på tåget 24

4.2.3.6) Drift vid störning 24

4.2.3.6.1) Meddelande till andra användare 24

4.2.3.6.2) Meddelande till förare 24

4.2.3.6.3) Beredskapsplaner 24

4.2.3.7) Hantering av nödsituationer 25

4.2.3.8) Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel 25

4.3) Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten 25

4.3.1) Gränssnitt mot TSD Infrastruktur 25

4.3.2) Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering 26

4.3.3) Gränssnitt mot TSD Rullande materiel 26

4.3.3.1) Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon 26

4.3.3.2) Gränssnitt mot TSD Godsvagnar 26

4.3.4) Gränssnitt mot TSD Energi 27

4.4) Driftsregler 27

4.5) Underhållsregler 27

4.6) Yrkesmässiga kvalifikationer 27

4.6.1) Yrkeskompetens 27

4.6.1.1) Yrkeskunskaper 27

4.6.1.2) Förmåga att omsätta denna kunskap i praktiken 28

4.6.2) Språklig kompetens 28

4.6.2.1) Principer 28

4.6.2.2) Nivå på språkkunskaper 28

4.6.3) Initial och fortlöpande bedömning av personalen 28

4.6.3.1) Grundläggande krav 28

4.6.3.2) Analys av utbildningsbehov 29

4.6.3.2.1) Utveckling av analysen av utbildningsbehov 29

4.6.3.2.2) Uppdatering av analysen av utbildningsbehov 29

4.6.3.2.3) Särskilda krav för tågpersonal och assisterande personal 29

4.6.3.2.3.1) Kunskap om infrastruktur 29

4.6.3.2.3.2) Kunskap om den rullande materielen 29

4.6.3.2.3.3) Assisterande personal 30

4.7) Villkor avseende hälsa och säkerhet 30

4.7.1) Inledning 30

4.7.2) Struken 30

4.7.3) Struken 30

4.7.4) Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar 30

4.7.4.1) Före anställning 30

4.7.4.1.1) Minsta omfattning av den medicinska undersökningen 30

4.7.4.1.2) Psykologisk bedömning 30

4.7.4.2) Efter anställning 31

4.7.4.2.1) Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar 31

4.7.4.2.2) Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen 31

4.7.4.2.3) Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar 31

4.7.5) Medicinska krav 31

4.7.5.1) Allmänna krav 31

4.7.5.2) Synkrav 31

4.7.5.3) Hörselkrav 32

4.8) Register över infrastruktur och fordon 32

4.8.1) Infrastruktur 32

4.8.2) Rullande materiel 32

5) DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER 32

5.1) Definition 32

5.2) Förteckning över komponenter 32

6) BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET 32

6.1) Driftskompatibilitetskomponenter 32

6.2) Delsystemet Drift och trafikledning 32

6.2.1) Principer 32

7) GENOMFÖRANDE 33

7.1) Principer 33

7.2) Riktlinjer för genomförandet 33

7.3) Specialfall 33

7.3.1) Inledning 33

7.3.2) Förteckning över specialfall 34

7.3.2.1) Temporära specialfall (T1) för Estland, Lettland och Litauen 34

7.3.2.2) Temporära specialfall (T2) för Irland och Förenade kungariket 34

Tillägg A:) Driftsregler för ERTMS/ETCS 35

Tillägg B:) Andra regler som möjliggör en sammanhängande drift 36

Tillägg C:) Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation 37

Tillägg D:) Information som järnvägsföretaget måste ha tillgång till med avseende på de linjesträckor som det avser att trafikera 47

Tillägg E:) Språk- och kommunikationsnivå 51

Tillägg F) 52

Tillägg G) 52

Tillägg H) 52

Tillägg I) 52

Tillägg J:) Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” 53

Tillägg K) 55

Tillägg L:) Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att iordningställa ett tåg 56

Tillägg M) 58

Tillägg N) 58

Tillägg O) 58

Tillägg P) 59

Tillägg Pa) 97

Tillägg Q) 107

Tillägg R) 107

Tillägg S) 107

Tillägg T:) Bromsförmåga 108

Tillägg U:) Förteckning över öppna punkter 109

Tillägg V) 109

Tillägg W:) Ordlista 110

1. INLEDNING

1.1 Tekniskt tillämpningsområde

Denna tekniska specifikation för driftskompatibilitet (nedan kallad TSD) rör delsystemet Drift och trafikledning, som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG. Mer information om detta delsystem finns i kapitel 2.

1.2 Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, såsom det beskrivs i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

1.3 Innehållet i denna TSD

Denna TSD uppfyller kraven i artikel 5.3 i direktiv 2008/57/EG genom att

a) ange det tillämpningsområde som avses, nämligen delsystemet Drift och trafikledning – kapitel 2,

b) ange väsentliga krav för det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem – kapitel 3,

c) fastställa de funktionella och tekniska specifikationer som ska uppfyllas av det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem; om det är nödvändigt får dessa specifikationer variera beroende på användningen av delsystemet, till exempel beroende på kategori av linjer, knutpunkter och/eller rullande materiel enligt bilaga I till direktiv 2008/57/EG – kapitel 4,

d) ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, som krävs för att uppnå driftskompatibilitet inom det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik– kapitel 5,

e) för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas för bedömning av överensstämmelsen eller lämpligheten för användning av driftskompatibilitetskomponenterna – kapitel 6,

f) ange strategin för genomförandet av TSD:n; det är särskilt viktigt att ange de etapper som ska slutföras och de delar som kan tillämpas för en stegvis övergång från den nuvarande situationen till den slutliga situationen, då överensstämmelse med TSD:n ska utgöra gällande norm – kapitel 7,

g) för den berörda personalen ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet vid arbetet som krävs för drift och underhåll av det delsystem som avses, samt för genomförandet av TSD:n – kapitel 4.

I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2008/57/EG får dessutom specialfall anges för varje TSD. Dessa beskrivs i kapitel 7.

Denna TSD innehåller också, i kapitel 4, de särskilda drifts- och underhållskrav som gäller för det tillämpningsområde som anges i avsnitten 1.1 och 1.2 i denna bilaga.

2. BESKRIVNING AV DELSYSTEMET/TILLÄMPNINGSOMRÅDET

2.1 Delsystemet

Delsystemet Drift och trafikledning beskrivs i punkt 2.4 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG som följande:

”Förfaranden och utrustning som krävs för en sammanhängande drift av de olika strukturella delsystemen, både under normala förhållanden och begränsad drift, inbegripet övning, framförande av tåg, trafikplanering och trafikledning.

De yrkeskvalifikationer som kan krävas för gränsöverskridande trafik.”

2.2 Tillämpningsområde

Denna TSD är tillämplig på det delsystem som omfattar infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags drift och trafikledning, med avseende på tågtrafik som bedrivs på TEN-nätet för konventionell trafik.

Specifikationerna i TSD Drift och trafikledning kan användas som ett referensdokument även för sådan tågdrift som inte omfattas av tillämpningsområdet för denna TSD.

2.2.1 Personal och tåg

Punkterna 4.6 och 4.7 är tillämpliga på sådan personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att medfölja ett tåg, när detta inbegriper passage av gräns(er) mellan stater och arbete bortom den (de) plats(er) som anges som ”gräns” i en infrastrukturförvaltares järnvägsnätsbeskrivning och som omfattas av dennes säkerhetstillstånd.

Punkt 4.6.2 gäller även förare i enlighet med punkt 8 i bilaga VI till direktiv 2007/59/EG. Personal anses inte passera en gräns om verksamheten endast innefattar arbete inom de ”gräns”-platser som avses i första stycket.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att ge avgång till tåg och ge tillstånd för tågrörelser, gäller ömsesidigt erkännande av yrkesmässiga kvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna i samband det sista iordningställandet av ett tåg innan det ska passera en (eller flera) gräns(er) och som arbetar bortom en (eller flera) ”gräns”-plats(er) enligt beskrivningen i första stycket, är punkt 4.6 tillämplig med ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av villkoren avseende hälsa och säkerhet. Ett tåg anses inte gå i gränsöverskridande trafik, om alla fordon i tåget endast passerar statsgränsen men inte den/de ”gräns”-plats(er) som beskrivs ovan.

Detta kan sammanfattas enligt tabellerna nedan:

2.2.2 Principer

Denna TSD täcker in de delar (så som anges i kapitel 4) av delsystemet Drift och trafikledning för konventionell trafik där det i första hand finns gränssnitt mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare och där man har särskilt mycket att vinna på driftskompatibilitet.

Genom att inrätta lämpliga processer ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare se till att alla krav avseende regler, förfaranden och dokumentation uppfylls. Införandet av dessa processer är en relevant del av järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, i enlighet med kraven i direktiv 2004/49/EG. Själva säkerhetsstyrningssystemet utvärderas av relevant nationell säkerhetsmyndighet innan säkerhetstillstånd/-intyg utfärdas.

2.2.3 Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur

Även om merparten av kraven i denna TSD rör processer och förfaranden, finns det även ett antal krav som rör fysiska delar, tåg och fordon som är viktiga för driften.

Konstruktionskriterier för dessa delar beskrivs i de TSD:er som omfattar andra delsystem, t.ex. Rullande materiel. Inom ramen för denna TSD är det delarnas driftsfunktion som beaktas.

3. VÄSENTLIGA KRAV

3.1 Överensstämmelse med väsentliga krav

Enligt artikel 4.1 i direktiv 2008/57/EG ska det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, dess delsystem och driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som i allmänna ordalag definieras i bilaga III till direktivet.

3.2 Väsentliga krav – översikt

De väsentliga kraven omfattar

säkerhet,

tillförlitlighet och tillgänglighet,

hälsa,

miljöskydd,

teknisk kompatibilitet.

De väsentliga kraven kan enligt direktiv 2008/57/EG vara generellt tillämpliga på hela det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, eller specifika för varje delsystem och dess komponenter.

I följande tabell sammanfattas sambandet mellan de väsentliga kraven i bilaga III till direktiv 2008/57/EG och denna TSD.

4. DELSYSTEMETS EGENSKAPER

4.1 Inledning

Med beaktande av alla relevanta väsentliga krav omfattar delsystemet Drift och trafikledning, enligt beskrivningen i punkt 2.2, endast de delar som specificeras i detta kapitel.

I enlighet med direktiv 2001/14/EG är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga krav som måste uppfyllas av tåg som tillåts köra på dennes nät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges i detta kapitel.

4.2 Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

De funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning omfattar följande:

Specifikationer som rör personal.

Specifikationer som rör tåg.

Specifikationer som rör tågdrift.

4.2.1 Specifikationer som rör personal

4.2.1.1 Allmänna krav

Denna punkt rör personal som är delaktig i driften av delsystemet genom att utföra säkerhetskritiska uppgifter med ett direkt gränssnitt mellan ett järnvägsföretag och en infrastrukturförvaltare.

1) Järnvägsföretags personal

a) som utför uppgiften att köra tåg (i denna TSD kallade förare) och som utgör en del av ”tågpersonalen”,

b) som utför uppgifter ombord (andra än att köra tåget) och som utgör en del av ”tågpersonalen”,

c) som utför uppgiften att iordningställa tåg.

2) Infrastrukturförvaltares personal som utför uppgiften att ge tillstånd för tågrörelser.

De områden som omfattas är

dokumentation,

kommunikation.

För sådan personal som definieras i punkt 2.2.1 innehåller denna TSD dessutom krav beträffande

kvalifikationer (se punkt 4.6 och tillägg L),

villkor avseende hälsa och säkerhet (se punkt 4.7).

4.2.1.2 Dokumentation för förare

Det järnvägsföretag som ansvarar för driften av tåget måste förse föraren med all den information och dokumentation som krävs för att föraren ska kunna utföra sitt uppdrag.

Denna information måste innefatta alla nödvändiga uppgifter för drift under normala förhållanden, vid störningar och i nödsituationer, med avseende på de linjesträckor som ska trafikeras och den rullande materiel som används på dessa linjesträckor.

4.2.1.2.1 Förarens regelbok

Alla förfaranden som föraren behöver känna till ska samlas i ett dokument eller på ett datamedium under namnet ”Förarens regelbok”.

Förarens regelbok ska innehålla angivelser om de krav som gäller, för alla linjesträckor som trafikeras och den rullande materiel som används på dessa linjesträckor, under normala förhållanden respektive vid driftstörningar och nödsituationer som föraren kan ställas inför.

Förarens regelbok ska täcka in två skilda aspekter:

Dels en beskrivning av den uppsättning allmänna regler och förfaranden som gäller för hela TEN (med beaktande av innehållet i tilläggen A, B och C).

Dels en beskrivning av alla nödvändiga regler och förfaranden som är specifika för varje infrastrukturförvaltare.

Den måste innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande aspekter:

Personalens säkerhet och trygghet.

Signalering och trafikstyrning.

Tågdrift, inbegripet drift vid störning.

Dragfordon och annan rullande materiel.

Olyckor och tillbud.

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställa Förarens regelbok.

Järnvägsföretaget måste tillhandahålla Förarens regelbok i samma format för hela den infrastruktur på vilken deras förare ska arbeta.

Järnvägsföretaget ska sammanställa Förarens regelbok på sådant sätt att föraren har möjlighet att tillämpa alla driftsregler.

Den ska ha två tillägg:

Tillägg 1: Kommunikationsmanual.

Tillägg 2: Blankettsamling.

Meddelanden och blanketter måste vara på infrastrukturförvaltarens/-förvaltarnas arbetsspråk.

Processen för utarbetande och uppdatering av Förarens regelbok ska inbegripa följande steg:

Infrastrukturförvaltaren (eller den organisation som ansvarar för utarbetandet av driftsreglerna) ska förse järnvägsföretaget med relevant information, på infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

Järnvägsföretaget ska upprätta det ursprungliga eller uppdaterade dokumentet.

Om det språk som järnvägsföretaget valt att skriva Förarens regelbok på inte är detsamma som det på vilket den relevanta informationen ursprungligen tillhandahållits är det järnvägsföretagets ansvar att sörja för eventuell nödvändig översättning och/eller tillhandahålla förklarande anmärkningar på ett annat språk.

Infrastrukturförvaltaren ska se till att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska garantera att innehållet i Förarens regelbok är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2 Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer

Förare måste förses med en beskrivning av linjer och tillhörande utrustning utmed banan, som täcker in alla de linjer som de ska trafikera och som är relevant för föraruppgiften. Sådan information ska sammanställas i ett enhetligt dokument kallat ”linjebok” (som kan vara antingen ett traditionellt dokument eller datorbaserat).

Nedan följer en förteckning över den information som åtminstone ska tillhandahållas:

Allmänna trafikförutsättningar.

Uppgift om lutningar.

Linjebeskrivning.

4.2.1.2.2.1 Sammanställning av linjeboken

Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställningen av linjeboken är relevant och korrekt (t.ex. genom att ombesörja nödvändig översättning och/eller tillhandahålla förklarande anmärkningar) på grundval av den information som lämnats av infrastrukturförvaltare.

Följande information ska ingå (denna förteckning är inte uttömmande):

a) Allmänna trafikförutsättningar:

Typ av signalering och motsvarande trafiksystem (dubbelspår, dubbelriktad trafik, vänster- eller högertrafik osv.).

Typ av strömförsörjning.

Typ av tågradioutrustning.

b) Uppgift om lutningar med lutningsvärden och geografisk belägenhet:

c) Linjebeskrivning:

Namn på stationer längs linjen och andra trafikplatser med angivande av geografisk belägenhet.

Tunnlar, med angivande av geografisk belägenhet, namn, längd, specifik information såsom förekomsten av gångbanor och utrymningsvägar samt säkra platser där evakuering av passagerare kan äga rum.

Viktiga platser, såsom spänningslösa sektioner.

Tillåtna hastighetsgränser för varje spår, inbegripet, om nödvändigt, differentierade hastighetsbegränsningar för olika typer av tåg.

Ansvarig infrastrukturförvaltare.

Metoder för kommunikation med driftledningscentral både under normala förhållanden och begränsad drift.

Infrastrukturförvaltaren ska se till att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska garantera att innehållet i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.2 Ändring av information i linjeboken

Infrastrukturförvaltaren ska meddela järnvägsföretaget om permanenta eller tillfälliga ändringar av den information som tillhandahålls i enlighet med punkt 4.2.1.2.2.1.

Dessa ändringar ska sammanställas av järnvägsföretaget i ett särskilt dokument eller datamedium, vars format ska vara detsamma för all infrastruktur som trafikeras av ett visst järnvägsföretags tåg.

Infrastrukturförvaltaren ska se till att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

Järnvägsföretaget ska se till att innehållet i dokumentet med sammanställningen över ändringarna av informationen i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.3 Information till föraren i realtid

Infrastrukturförvaltaren ska informera förarna om ändringar av linjen eller relevant utrustning utmed banan som inte har angivits som ändringar av informationen i linjeboken enligt punkt 4.2.1.2.2.2.

4.2.1.2.3 Körplaner

Tillhandahållandet av den information som finns i körplanen underlättar punktlig tågdrift och bidrar till driftsresultatet.

Järnvägsföretaget ska förse förarna med den information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone ska inbegripa

tågidentitet,

dagar då tåget går i trafik (om nödvändigt),

platser där tåget ska göra uppehåll och de aktiviteter som är förbundna med dessa platser,

andra tidmätningspunkter,

ankomst-/avgångs-/passeringstider för var och en av dessa platser.

Sådan tågföringsinformation, som ska bygga på information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, får tillhandahållas antingen elektroniskt eller i pappersformat.

Det sätt på vilket informationen presenteras för föraren ska vara enhetligt för alla linjer där järnvägsföretaget bedriver trafik.

4.2.1.2.4 Rullande materiel

Järnvägsföretaget ska förse föraren med all relevant information för drift av den rullande materielen vid störningar (såsom när tåg behöver hjälplok). Sådan dokumentation ska även fokusera på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal i dessa fall.

4.2.1.3 Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

Järnvägsföretaget ska förse alla i den egna personalen (såväl ombordpersonal som övrig) som utför säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mot infrastrukturförvaltarens personal, utrustning eller system med de regler, förfaranden och den specifika information om rullande materiel och linjesträckor som järnvägsföretaget anser vara relevant för utförandet av sådana uppgifter. Sådan information ska vara tillämplig vid både normal och störd drift.

För ombordpersonal på tåg ska strukturen, formatet, innehållet och rutinerna för att upprätta och uppdatera sådan information bygga på beskrivningen i avsnitt 4.2.1.2 i denna TSD.

4.2.1.4 Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal

All nödvändig information för att garantera säkerhetsrelaterad kommunikation mellan personal som ger tillstånd för tågrörelser och tågpersonal ska sammanställas i

dokument som beskriver kommunikationsprinciperna (tillägg C),

det dokument som benämns blankettsamling.

Infrastrukturförvaltaren ska upprätta dessa dokument på sitt arbetsspråk.

4.2.1.5 Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal (enligt definitionen i tillägg L) och personal som ger tillstånd för tågrörelser ska vara det arbetsspråk (se ordlistan) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda linjesträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och personal som ger tillstånd för tågrörelser finns i tillägg C.

I enlighet med direktiv 2001/14/EG är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra det ”arbetsspråk” som används av dennes personal inom ramen för den operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2 Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1 Tågs synlighet

4.2.2.1.1 Allmänna krav

Järnvägsföretaget ska se till att tågen är försedda med utrustning som indikerar tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2 Främre ände

Järnvägsföretaget ska se till att ett tåg som närmar sig är klart synligt och igenkännligt som sådant genom förekomsten och placeringen av dess tända vita frontstrålkastare.

Den framåtvända frontändan av det första fordonet i ett tåg ska vara utrustad med tre strålkastare som formar en likbent triangel, enligt nedanstående bild. Dessa strålkastare ska alltid vara tända när tåget körs från den ändan.

Frontstrålkastarna ska optimera möjligheten att upptäcka tåget (t.ex. för spårarbetare och personer som använder spårövergångar) (markeringsljus) och ge tillräckligt god sikt för föraren (lysa upp linjen framåt och informationstavlor/-skyltar i närheten av spåret etc.) (helljus) på natten och vid förhållanden med svagt ljus, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensionerna och formen på ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker definieras i TSD Rullande materiel.

4.2.2.1.3 Bakre ände

Järnvägsföretaget ska se till att tåget är försett med utrustning som indikerar dess bakre ände. Signalen i den bakre änden får bara visas från den bakre änden på det sista fordonet i ett tåg. Den ska visas enligt nedanstående bild.

4.2.2.1.3.1 Persontåg

Indikeringen av ett tågs bakre ände ska bestå av två röda ljus med fast sken på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

4.2.2.1.3.2 Godståg i internationell trafik

Medlemsstaterna ska meddela vilka av följande krav som gäller på deras nät för tåg som passerar en gräns till en annan medlemsstat:

Antingen

2 röda ljus med fast sken, eller

2 reflekterande skyltar med följande form, med vita trianglar på sidorna och röda trianglar upptill och nertill:

Lamporna eller skyltarna ska vara på samma höjd över buffert på transversalaxeln. I medlemsstater där två reflekterande skyltar krävs ska även två röda ljus med fast sken godtas som indikation på tågets bakre ände.

4.2.2.1.3.3 Godståg som inte passerar en gräns till en annan medlemsstat

För godståg som inte passerar en gräns till en annan medlemsstat är indikationen på tågets bakre ände en öppen punkt (se tillägg U).

4.2.2.2 Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1 Allmänna krav

Järnvägsföretaget ska se till att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning för indikering av att ett tåg närmar sig.

4.2.2.2.2 Kontroll

Det ska vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3 Fordonsidentitet

Varje fordon ska ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer ska tydligt synas åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det ska också vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav anges i tillägg P.

4.2.2.4 Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1 Säkerhet för last

Järnvägsföretaget ska se till att godsvagnar lastas säkert och att de förblir säkert lastade under hela resan.

4.2.2.4.2 Säkerhet för passagerare

Järnvägsföretaget ska, vid avgång och under resan, se till att transporten av passagerare sker på ett säkert sätt.

4.2.2.5 Tågsammansättning

Järnvägsföretaget ska definiera de regler och förfaranden som ska följas av företagets personal för att garantera att tåget överensstämmer med kraven för det tilldelade tågläget.

Kraven i fråga om tågets sammansättning ska beakta följande:

a) Fordonen

Alla fordon i tåget ska överensstämma med alla krav som gäller för de linjesträckor tåget ska färdas på.

Alla fordon i tåget ska kunna framföras i den största tillåtna hastighet med vilken tåget ska framföras enligt körplan.

Alla fordon i tåget ska befinna sig inom sina specifika underhållsintervall under hela resan (med avseende på både tid och avstånd).

b) Tåget

Kombinationen av fordon som ett tåg utgör ska överensstämma med de tekniska begränsningar som gäller för den berörda linjesträckan och får inte överskrida den högsta längd som tillåts vid avsändnings- och mottagningsstationerna.

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget är tekniskt dugligt för den planerade resan och förblir så under hela färden.

c) Vikt och axelbelastning

Tågets vikt får inte överskrida högsta tillåtna vikt med avseende på linjeavsnittet, kopplens styrka, dragkraften, och andra relevanta tågegenskaper. Axellastbegränsningar ska respekteras.

d) Tågets högsta tillåtna hastighet

Vid beräkning av den högsta hastighet med vilken ett tåg får framföras, ska hänsyn tas till varje begränsning på berörd(a) linjesträcka/-or, bromsförmåga, axellast och fordonstyp.

e) Den kinematiska lastprofilen

Den kinematiska lastprofilen för varje fordon (inklusive last) i tåget ska ligga inom de maximigränser som gäller för linjeavsnittet.

Ytterligare begränsningar kan tillkomma med hänsyn till typen av bromssystem eller drivsystem på ett visst tåg.

4.2.2.6 Bromsning av tåg

4.2.2.6.1 Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg ska vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet enligt definitionen i TSD Rullande material.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg ska ha den automatiska bromsen aktiverad.

I det fall ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, ska båda delarna automatiskt bromsas till stopp till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2 Bromsförmåga

Infrastrukturförvaltaren måste för järnvägsföretaget ange den faktiska prestanda som krävs. Denna data ska om nödvändigt inbegripa användningsvillkor för bromssystem som kan påverka infrastrukturen, såsom magnetbroms, regenerativ broms och virvelströmsbroms.

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget har tillräcklig bromsförmåga genom att förse sin personal med bromsföreskrifter som ska följas.

Reglerna för bromsförmåga ska hanteras genom infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets driftsäkerhetsstyrningssystem.

Ytterligare krav specificeras i tillägg T.

4.2.2.7 Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1 Allmänna krav

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för att se till att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget kan framföras säkert.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda eller varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska fastställa och uppdatera villkor och förfaranden för framförande av tåg vid störningar.

4.2.2.7.2 Nödvändiga data

De data som krävs för en säker och effektiv drift och det förfarande genom vilket dessa data förmedlas ska omfatta

tågidentitet,

identitet för det järnvägsföretag som ansvarar för tåget,

tågets längd,

uppgifter om att ett tåg medför passagerare eller djur trots att körplanen ej anger detta,

driftsbegränsningar, med angivelse av berört/berörda fordon (lastprofil, hastighetsbegränsningar etc.),

information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods.

Järnvägsföretaget ska se till att dessa data görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna före tågets avgång.

Järnvägsföretaget ska underrätta infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna om ett tåg inte kommer att utnyttja sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

4.2.2.8 Krav för signalers och tavlors synbarhet

Föraren måste kunna observera signaler och tavlor, och de måste vara möjliga för föraren att observera. Detsamma gäller för andra typer av skyltar nära spåret om de är säkerhetsrelaterade.

Därför ska signaler, tavlor, skyltar och informationstavlor utmed banan vara utformade och placerade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Aspekter som måste beaktas inbegriper

att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

att lämplig och tillräckligt stark belysning finns där så krävs för att lysa upp informationen,

att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

Förarhytter ska vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för honom.

4.2.2.9 Tågförarens vaksamhet

En anordning krävs för fordonsbaserad övervakning av tågförarens vaksamhet. Den ska göra att tåget stannar om föraren inte reagerar inom en viss tid; tidsfristen anges i TSD Rullande materiel.

4.2.3 Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1 Tågplanering

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med direktiv 2001/14/EG, informera om vilka uppgifter som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge.

4.2.3.2 Tågidentitet

Varje tåg ska identifieras med hjälp av ett operativt tågnummer. Det operativa tågnumret tilldelas av infrastrukturförvaltaren i samband med tilldelningen av ett tågläge och måste vara känt av järnvägsföretaget och de infrastrukturförvaltare som ansvarar för driften av tåget. Det operativa tågnumret måste vara unikt för varje nät. Ändringar av det operativa tågnumret under färd bör undvikas.

4.2.3.2.1 Det operativa tågnumrets format

Det operativa tågnumrets format definieras i TSD Trafikstyrning och signalering.

4.2.3.3 Tågets avgång

4.2.3.3.1 Kontroll och provning före avgång

Järnvägsföretaget ska fastställa kontroller och prov för att garantera att avgången sker på ett säkert sätt (t.ex. dörrar, last, bromsar).

4.2.3.3.2 Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren när tåget är klart för tillträde till nätet.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som rör tåget eller dess drift och som kan påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4 Trafikledning

4.2.3.4.1 Allmänna krav

Trafikledningen ska garantera en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, inbegripet effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa förfaranden och medel för

den operativa tågledningen,

operativa åtgärder för att upprätthålla bästa möjliga prestanda för infrastrukturen i händelse av förseningar eller olyckor, både vid faktiska händelser och i förebyggande syfte, och

tillhandahållande av information till järnvägsföretaget/-företagen vid sådana händelser.

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som berör gränssnittet med infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren.

4.2.3.4.2 Tågrapportering

4.2.3.4.2.1 Data som krävs för rapportering av tågets position

Infrastrukturförvaltaren ska

a) tillhandahålla medel för att i realtid registrera de tider vid vilka tåg avgår från, ankommer till eller passerar relevanta förutbestämda rapporteringspunkter på dennes nät samt deltatidsvärden,

b) tillhandahålla de specifika data som krävs i samband med rapportering av tågposition. Denna information ska inbegripa

tågidentitet,

identitet för rapporteringspunkt,

linje som tåget framförs på,

tid enligt körplanen vid rapporteringspunkt,

faktisk tid vid rapporteringspunkt (och huruvida det rör sig om en avgångs-, ankomst- eller passeringstid – separata ankomst- och avgångstider ska anges i fråga om mellanliggande rapporteringspunkter där tåget gör uppehåll),

antal minuter för tidigt eller för sent vid rapporteringspunkten,

ursprungsförklaring till varje försening som överskrider 10 minuter eller annan gräns som krävs enligt systemet för resultatövervakning,

indikation om att en rapportering för ett tåg är försenad och antal minuter för förseningen,

tidigare tågidentiteter, i förekommande fall,

tåg som ställts in, med avseende på hela eller delar av färden.

4.2.3.4.2.2 Planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren ska ha en rutin för att ge indikation om den beräknade avvikelsen från körplanen, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan.

Denna ska inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning och lokalisering av problem).

4.2.3.4.3 Farligt gods

Järnvägsföretaget ska fastställa förfaranden för övervakning av transport av farligt gods.

Dessa förfaranden ska omfatta

de bestämmelser som ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG,

upplysningar till föraren om förekomst och placering av farligt gods på tåget,

information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods,

beslut, i överenskommelse med infrastrukturförvaltaren, om kommunikationsvägar och planering av särskilda åtgärder i händelse av nödsituationer som berör godset.

4.2.3.4.4 Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten i fråga om all berörd trafik.

Övervakningsförfarandena ska vara utformade för analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys ska användas för förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av nätet.

I de fall sådana förbättringsåtgärder skulle gagna hela nätet, och inbegripa andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, ska de, med respekt för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som lett till avsevärda driftstörningar ska analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska, där så är lämpligt, och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in det/de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. I de fall resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, ska dessa meddelas till alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden ska dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5 Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg ska registreras och lagras i följande syften:

Som stöd för en systematisk säkerhetsövervakning med syftet att förebygga olyckor och tillbud.

För att fastställa prestanda för förare, tåg och infrastruktur under tiden fram till och (om tillämpligt) direkt efter en olycka eller ett tillbud, i syfte att kunna identifiera orsaker förknippade med tågets framförande eller tågets utrustning och motivera nya eller ändrade åtgärder för att undvika upprepning.

För att registrera information rörande prestanda för såväl lok/dragfordon som förare.

Det ska vara möjligt att hänföra registrerade data till

datum och tidpunkt för registreringen,

den exakta geografiska platsen för den registrerade händelsen (avstånd i kilometer från en känd plats),

tågidentiteten,

förarens identitet.

Krav med avseende på lagring, regelbunden utvärdering av och tillgång till dessa data specificeras i relevanta nationella lagar i den medlemsstat

där järnvägsföretaget har sitt tillstånd (när det gäller ombordregistrerade data), eller

där infrastrukturen finns (när det gäller data som registrerats utanför tåget).

4.2.3.5.1. Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren ska registrera åtminstone följande data:

Fel på utrustning utmed banan med koppling till tågrörelser (signaler, växlar etc.).

Detektering av varmgång i axellager, i de fall sådan utrustning finns.

Kommunikation mellan föraren och infrastrukturförvaltarens personal som ger tillstånd för tågrörelser.

4.2.3.5.2. Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget ska registrera åtminstone följande data:

Passage av signal i stopp eller ”slutpunkt för körtillstånd” utan tillstånd.

Aktivering av nödbromsen.

Hastighet som tåget framförs med.

Varje avstängning eller förbikoppling av ombordvarande tågskyddssystem (signalsystem).

Aktivering av ljudvarningsanordning (tyfon).

Aktivering av dörrstyrning (öppning, stängning).

Utslag på ombordvarande varmgångsdetektorer, om sådana finns monterade.

Identitet på den förarhytt som dataregistreringen avser.

4.2.3.6 Drift vid störning

4.2.3.6.1 Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltaren ska tillsammans med järnvägsföretaget/-företagen fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerhet, prestanda och/eller tillgänglighet i fråga om infrastruktur eller rullande materiel.

4.2.3.6.2 Meddelande till förare

I varje händelse av trafikstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde ska infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de ska vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3 Beredskapsplaner

Infrastrukturförvaltaren ska, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt från kravet att minska alla negativa följder av trafikstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser ska stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone ska inbegripa planer för återställande av nätet till ”normal” status, kan även avse

fel på rullande materiel (till exempel sådana fel som kan förorsaka avsevärda trafikstörningar eller förfaranden för bärgning av trasiga tåg),

fel på infrastruktur (till exempel när fel uppstått i strömförsörjningen eller de villkor under vilka tåg kan bli omdirigerade från det bokade tågläget),

extrema väderförhållanden.

Infrastrukturförvaltaren ska sammanställa och uppdatera kontaktinformation för nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal att kontakta i händelse av trafikstörningar som leder till störd drift. Denna information ska innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget ska tillhandahålla denna information till infrastrukturförvaltaren samt underrätta denne om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dennes kontaktuppgifter.

4.2.3.7 Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med

alla järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur, eller, i förekommande fall, organ som företräder järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur,

angränsande infrastrukturförvaltare, i förekommande fall,

lokala myndigheter, representativa organ för larmtjänst (inbegripet brandkår och räddningstjänst), på antingen lokal eller nationell nivå såsom tillämpligt,

fastställa, publicera och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder ska i typfallet omfatta

kollisioner,

tågbränder,

evakuering av tåg,

olyckor i tunnlar,

tillbud med farligt gods,

urspårningar.

Järnvägsföretaget ska förse infrastrukturförvaltaren med all särskild information som gäller dessa situationer, särskilt i fråga om återställande och återförande på spåret av deras fordon.

Dessutom ska järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om förfaranden vid nödsituationer ombord och säkerhetsrutiner.

4.2.3.8 Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget ska fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen vid driftstörningar för att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (t.ex. kommunikationsvägar, åtgärder att vidta vid evakuering av ett tåg).

4.3 Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3 gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1 Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.2 Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.3 Gränssnitt mot TSD Rullande materiel

4.3.3.1 Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

4.3.3.2 Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

4.3.4 Gränssnitt mot TSD Energi

4.4 Driftsregler

De regler och förfaranden som ligger till grund för en sammanhängande drift av nya och förändrade strukturella delsystem som är avsedda att användas inom TEN, och särskilt de som är direkt kopplade till driften av ett nytt trafikstyrnings- och signalsystem, måste vara identiska där identiska situationer existerar.

I detta syfte specificeras driftsreglerna för European Rail Traffic Management System (ERTMS/ETCS) och för radiosystemet ERTMS/GSM-R i tillägg A.

Andra driftsregler, som är möjliga att standardisera för hela TEN, kommer att specificeras i tillägg B.

4.5 Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6 Yrkesmässiga kvalifikationer

I enlighet med punkt 2.2.1 i denna TSD, handlar denna punkt om yrkesmässig och språklig kompetens och det bedömningsförfarande som personal måste genomgå för att anses ha uppnått denna kompetens.

4.6.1 Yrkeskompetens

Järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens personal (inklusive entreprenadföretag) ska ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetsrelaterade uppgifter under normala driftsförhållanden, vid trafikstörningar och i nödsituationer. Sådan kompetens inbegriper yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter finns i tilläggen J och L.

4.6.1.1 Yrkeskunskaper

Med beaktande av dessa tillägg och beroende på vilka uppgifter enskilda medlemmar av personalen har, ska den kunskap som krävs omfatta följande:

a) Allmän järnvägsdrift med tonvikt på säkerhetskritisk verksamhet:

Principer för hur deras organisations säkerhetsstyrningssystem fungerar.

Roller och ansvarsområden för nyckelpersoner när det gäller driftskompatibilitet.

Bedömning av faror, och särskilt de risker som är förenade med järnvägsdrift och strömförsörjning.

b) Tillbörlig kunskap om säkerhetsrelaterade uppgifter i fråga om förfaranden och gränssnitt för

linjer och utrustning utmed banan,

rullande materiel,

miljön.

4.6.1.2 Förmåga att omsätta denna kunskap i praktiken

Förmågan att tillämpa denna kunskap i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med

metod och principer för tillämpning av dessa regler och förfaranden,

rutiner för användning av utrustning utmed banan och rullande materiel, såväl som för all specifik säkerhetsutrustning,

principerna för säkerhetsstyrningssystemet för att undvika att personer och processer utsätts för otillbörliga risker,

Personalen ska också ha en allmän förmåga att anpassa sig till de olika situationer som man kan ställas inför.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska upprätta ett kompetensstyrningssystem för att se till att den individuella kompetensen hos personalen bedöms och bibehålls. Dessutom ska utbildning tillhandahållas, i den mån det behövs, för att garantera att kunskaper och färdigheter uppdateras, särskilt i de fall det finns svagheter eller brister hos system eller individer.

4.6.2 Språklig kompetens

4.6.2.1 Principer

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska se till att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i denna TSD.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, ska lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar eller i nödsituationer, ska ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2 Nivå på språkkunskaper

Ur säkerhetssynpunkt krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens språk:

a) Som ett minimikrav ska detta innebära att föraren är kapabel att

sända och förstå alla de meddelanden som anges i tillägg C till denna TSD,

kommunicera effektivt i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer,

fylla i de blanketter som krävs i samband med användning av blankettsamlingen.

b) Andra medlemmar av tågpersonalen vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, ska som ett minimikrav, vara kapabla att sända och förstå information som rör tåget och dess driftstatus.

Vägledning angående tillämpliga kompetensnivåer finns i tillägg E. Kunskapsnivån för förare ska vara minst nivå 3. Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget ska vara minst nivå 2.

4.6.3 Initial och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1 Grundläggande krav

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa ett förfarande för bedömning av personalen.

Det rekommenderas att var och en av följande punkter beaktas:

A. Urval av personal

Bedömning av individuell erfarenhet och kompetens.

Bedömning av individuell kompetens i fråga om användning av något eller några av de främmande språk som krävs, eller förmåga att lära sig dessa.

B. Initial yrkesutbildning

Analys av utbildningsbehov.

Utbildningsresurser.

Utbildarnas utbildning.

C. Initial bedömning

Grundläggande villkor.

Bedömningsprogram, inklusive praktisk demonstration.

Utbildarnas kvalifikationer.

Utfärdande av kompetensintyg.

D. Bibehållande av kompetens

Principer för bibehållande av kompetens.

Metoder som ska tillämpas.

Formalisering av förfarandet för bibehållande av kompetens.

Bedömningsförfarande.

E. Fortbildning

Principer för fortlöpande utbildning (inklusive språkträning).

4.6.3.2 Analys av utbildningsbehov

4.6.3.2.1 Utveckling av analysen av utbildningsbehov

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska genomföra en analys av utbildningsbehoven för deras berörda personal.

I denna analys ska såväl omfattning som komplexitet beaktas och hänsyn ska tas till de risker som är förbundna med framförandet av tåg på TEN, särskilt sådana risker som har en koppling till människans förmåga och begränsningar (mänskliga faktorer) och som kan uppstå till följd av

olikheter i driftsrutiner mellan olika infrastrukturförvaltare och de risker som är förknippade med övergångar mellan dessa,

olikheter mellan uppgifter, driftsförfaranden och kommunikationsprotokoll,

skillnader i olika varianter av ett språk som används som arbetsspråk av infrastrukturförvaltarens personal,

lokala driftinstruktioner som kan inbegripa särskilda förfaranden eller särskild utrustning som ska användas i vissa fall, till exempel i en viss tunnel.

Vägledning om de krav som bör beaktas finns i de tillägg som avses i punkt 4.6.1. Där så är lämpligt ska utbildningsinsatser för personalen sättas in, med beaktande av dessa krav.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag bedriver eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare är det möjligt att vissa av de krav som avses i punkt 4.6.1 inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov ska även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningen till detta.

4.6.3.2.2 Uppdatering av analysen av utbildningsbehov

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera sina individuella utbildningsbehov, med beaktande av t.ex. tidigare revisioner, systemrespons och kända ändringar av regler och förfaranden, infrastruktur och teknik.

4.6.3.2.3 Särskilda krav för tågpersonal och assisterande personal

4.6.3.2.3.1 Kunskap om infrastruktur

Järnvägsföretaget ska se till att ombordpersonal har lämplig kunskap om den relevanta infrastrukturen.

Järnvägsföretaget ska fastställa det förfarande genom vilket ombordpersonalens kännedom om de linjesträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande ska

bygga på den linjeinformation som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, och

vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i punkt 4.2.1.

4.6.3.2.3.2 Kunskap om den rullande materielen

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för tågpersonalens förvärv och upprätthållande av kunskaper om dragfordon och övrig rullande materiel.

4.6.3.2.3.3 Assisterande personal

Järnvägsföretaget ska se till att assisterande personal (t.ex. catering- och städpersonal) som inte ingår i ”tågpersonalen”, utöver sin grundläggande utbildning har fått de instruktioner som krävs för att följa den fullt utbildade ”tågpersonalens” anvisningar.

4.7 Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1 Inledning

Den personal som i punkt 4.2.1 specificeras som personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med punkt 2.2 ska vara lämpliga när det gäller att se till att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa och dokumentera det förfarande de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för personalen inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt beskrivningen i punkt 4.7.4 och alla därmed relaterade beslut angående personalens individuella lämplighet ska utföras av en erkänd företagsläkare.

Personal får inte utföra säkerhetskritiskt arbete då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykotropiska läkemedel. Därför ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ha förfaranden för att kontrollera risken att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

De nationella reglerna i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

4.7.2 Struken

4.7.3 Struken

4.7.4 Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.4.1 Före anställning

4.7.4.1.1 Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

Den medicinska undersökningen ska omfatta följande:

Allmän medicinsk undersökning.

Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

Urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

Screening för att upptäcka drogmissbruk.

4.7.4.1.2 Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i rekryteringen och hanteringen av personal som har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personliga egenskaper som krävs för att kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen ska psykologen åtminstone ta hänsyn till följande kriterier, vilka hänför sig till de krav som ställs i olika säkerhetssituationer:

a) Kognitiv förmåga:

Uppmärksamhet och koncentration

Minne

Perceptionsförmåga

Slutledning

Kommunikation

b) Psykomotorisk förmåga:

Reaktionshastighet

Rörelsekoordination

c) Beteende och personlighet:

Emotionell självkontroll

Beteendemässig stabilitet

Självständighet

Samvetsgrannhet

Om psykologen utelämnar något av ovanstående kriterier ska detta beslut motiveras och dokumenteras.

4.7.4.2 Efter anställning

4.7.4.2.1 Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

Åtminstone en systematisk medicinsk undersökning ska göras

vart 5:e år för personal i åldern upp till 40,

vart 3:e år för personal i åldern 41–62,

varje år för personal i åldern över 62.

En tätare periodicitet för undersökningarna ska fastställas av företagsläkaren om hälsostatusen för en person så kräver.

4.7.4.2.2 Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning ska de återkommande specialiserade undersökningarna åtminstone omfatta följande:

Allmän medicinsk undersökning.

Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

Urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

Screening för att upptäcka drogmissbruk, om detta indikeras kliniskt.

4.7.4.2.3 Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna, ska ytterligare en särskild medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller rimlig misstanke om drogmissbruk eller olämplig användning av alkohol. Detta bör vara fallet i synnerhet efter ett tillbud eller olycka orsakad av mänskligt fel från personens sida.

Arbetsgivaren ska begära en medicinsk undersökning efter varje sjukfrånvaro som överstiger 30 dagar. Där så är lämpligt kan en sådan undersökning begränsas till att företagsläkaren gör en bedömning av tillgänglig information som visar att den anställdes lämplighet för arbetet inte har påverkats.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska införa system för att se till att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs på lämpligt sätt.

4.7.5 Medicinska krav

4.7.5.1 Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande:

Plötslig medvetandeförlust.

Försämrad uppmärksamhet eller koncentration.

Plötslig förlust av funktionsförmåga.

Försämrad balans eller koordination.

Betydande begränsning av rörligheten.

Följande syn- och hörselkrav ska uppfyllas:

4.7.5.2 Synkrav

Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 0,8 (höger öga + vänster öga – enligt separata mätningar); minst 0,3 för det sämsta ögat.

Största tillåtna korrektion: översynthet + 5/närsynthet - 8. Företagsläkaren får i undantagsfall tillåta värden utanför detta spann, och efter att ha konsulterat en ögonspecialist.

Seende på när- och mellanavstånd: fullgott, antingen med eller utan korrektion.

Kontaktlinser är tillåtna.

Normalt färgseende: påvisat genom användning av erkänt test, t.ex. Ishihara, vid behov kompletterat med annat erkänt test.

Synfält: normalt (ingen avvikelse som påverkar den uppgift som ska utföras).

Syn på båda ögonen: ja.

Binokulärseende: ja.

Kontrastkänslighet: bra.

Frånvaro av progressiv ögonsjukdom.

Linsimplantat, keratotomi och keratektomi är endast tillåtna under förutsättning att de kontrolleras årligen eller med en periodicitet som fastställs av företagsläkaren.

4.7.5.3 Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

Tillräckligt god hörsel för att kunna föra ett samtal per telefon och för att kunna höra varningssignaler och radiomeddelanden.

Följande värden ska betraktas som riktvärden:

Hörselnedsättningen får inte överstiga 40 dB vid 500 och 1000 Hz.

Hörselnedsättningen får inte överstiga 45 dB vid 2000 Hz för det öra som har sämst luftledning.

4.8 Register över infrastruktur och fordon

På grund av egenskaperna hos registren över infrastruktur och fordon, enligt definitionen i artiklarna 33, 34 och 35 i direktiv 2008/57/EG, är dessa register inte lämpade för de särskilda kraven för delsystemet Drift och trafikledning. Därför anges i denna TSD ingenting i fråga om dessa register.

Det finns dock ett driftskrav om att vissa infrastrukturrelaterade data ska göras tillgängliga för ett järnvägsföretag och, omvänt, att vissa data om rullande materiel ska göras tillgängliga för en infrastrukturförvaltare, i enlighet med punkterna 4.8.1 och 4.8.2. I båda fallen ska uppgifterna i fråga vara fullständiga och korrekta.

4.8.1 Infrastruktur

Kraven angående data om infrastrukturen för konventionell trafik avseende delsystemet Drift och trafikledning, som ska göras tillgängliga för järnvägsföretag, anges i tillägg D. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

4.8.2 Rullande materiel

Följande data om rullande materiel ska göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare. Innehavaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta:

Huruvida fordonet är konstruerat av material som kan vara farligt i händelse av olycka eller brand (t.ex. asbest).

Längd över buffertar.

5. DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1 Definition

Enligt artikel 2 f i direktiv 2008/57/EG avses med driftskompatibilitetskomponenter ”alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses att införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet är direkt eller indirekt beroende av; begreppet ”komponent” omfattar såväl materiella föremål som immateriella föremål, t.ex. programvara”.

5.2 Förteckning över komponenter

Med avseende på delsystemet Drift och trafikledning finns inga driftskompatibilitetskomponenter.

6. BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1 Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det i denna TSD ännu inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter diskuteras inga bedömningsförfaranden.

6.2 Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1 Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett funktionellt delsystem enligt bilaga II till direktiv 2008/57/EG.

Enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG ska järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna styrka att deras säkerhetsstyrningssystem uppfyller kraven i denna TSD när de ansöker om ett nytt eller ändrat säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

Enligt de gemensamma säkerhetsmetoderna för bedömning av överensstämmelse ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett system för inspektion för övervakning och kontroll av den dagliga efterlevnaden av säkerhetsstyrningssystemet och alla TSD:er. Det bör noteras att det inte finns någon del i denna TSD som kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

Krav i denna TSD som avser strukturella delsystem och förtecknas i gränssnitten (punkt 4.3) bedöms inom ramen för relevanta strukturella TSD:er.

7. GENOMFÖRANDE

7.1 Principer

Genomförande av denna TSD och överensstämmelse med relevanta punkter i denna TSD ska fastställas i enlighet med en genomförandeplan som ska utarbetas av varje medlemsstat för de linjer den ansvarar för.

I denna plan måste följande faktorer beaktas:

a) De särskilda frågor rörande mänskliga faktorer som är förbundna med trafikeringen av varje linje.

b) De enskilda drifts- och säkerhetsfaktorer som berör varje linje.

c) Huruvida genomförandet av berörd(a) del(ar) ska gälla

för samtliga tåg på linjen eller inte,

endast för vissa linjer,

för samtliga TEN-linjer,

för samtliga tåg som trafikerar TEN-linjer.

d) Sambandet med genomförandet av övriga delsystem (trafikstyrning och signalering, rullande materiel, etc.).

Alla särskilda undantag som kan vara tillämpliga ska beaktas och dokumenteras som en del av planen.

Genomförandeplanen ska beakta potentialen för genomförande utifrån någon av följande händelser:

a) Ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare inleder verksamhet.

b) En modernisering eller en uppgradering sker av ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares befintliga system.

c) Nya eller ombyggda delsystem tas i bruk inom infrastruktur, energiförsörjning, rullande materiel eller trafikstyrning och signalering, som kräver en motsvarande uppsättning driftsförfaranden.

Det är allmänt vedertaget att ett fullständigt genomförande av alla delar av denna TSD inte kan slutföras förrän den hårdvara (infrastruktur, trafikstyrningssystem etc.) som ska användas har harmoniserats. De riktlinjer som anges i detta kapitel ska därför endast ses som en tillfällig fas för att underlätta övergången till målsystemet.

7.2 Riktlinjer för genomförandet

Genomförandet omfattar tre olika delar:

a) Bekräftelse av att alla befintliga system och processer överensstämmer med kraven i denna TSD.

b) Anpassning av alla befintliga system och processer så att de överensstämmer med kraven i denna TSD.

c) Nya system och processer som uppkommer till följd av genomförandet av andra delsystem.

Nya/ombyggda konventionella linjer (Infrastruktur/Energiförsörjning)

Nya eller ombyggda ETCS-signalinstallationer, GSM-R-radioinstallationer, varmgångsdetektorer, … (Trafikstyrning och signalering)

Ny rullande materiel (Rullande materiel)

7.3 Specialfall

7.3.1 Inledning

Följande särskilda bestämmelser är tillåtna i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier:

a) Bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall), eller temporärt (”T”-fall).

b) När det gäller temporära fall ska medlemsstaterna uppfylla kraven för delsystemet i fråga senast antingen 2016 (fall ”T1”) eller 2024 (fall ”T2”).

7.3.2 Förteckning över specialfall

7.3.2.1 Temporära specialfall (T1) för Estland, Lettland och Litauen

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 i denna TSD får tåg som enbart trafikerar nätet i Estland, Lettland och Litauen med spårvidden 1520 mm använda en annan specificerad signal i bakre änden på tåget.

7.3.2.2 Temporära specialfall (T2) för Irland och Förenade kungariket

För genomförandet av punkt 4.2.3.2.1 i denna TSD använder Irland och Förenade kungariket alfanumeriska nummer i de befintliga systemen. Medlemsstaterna fastställer krav och tidsplan för övergången från alfanumeriska operativa tågnummer till numeriska operativa tågnummer i målsystemet.

1 EUT L 260, 30.9.2008, s. 13.

Tillägg A

DRIFTSREGLER FÖR ERTMS/ETCS

Driftsreglerna för ERTMS/ETCS och ERTMS/GSM-R specificeras i det tekniska dokumentet ”ETCS and GSM-R rules and principles — Version 1” som finns på ERA:s webbplats (http://www.era.europa.eu).

Tillägg B

ANDRA REGLER SOM MÖJLIGGÖR EN SAMMANHÄNGANDE DRIFT

A. ALLMÄNT

Reserverad

B. PERSONALENS SÄKERHET OCH TRYGGHET

Reserverad

C. DRIFTSGRÄNSSNITT MOT UTRUSTNING FÖR SIGNALERING OCH TRAFIKSTYRNING

C1. Sandning

Om tåget är utrustat med sandningsanordning som aktiveras manuellt får föraren sanda när som helst, men ska undvika det där så är möjligt

i områden med växlar och kryss,

under bromsning vid hastigheter lägre än 20 km/h,

vid stillastående.

Undantag:

Om det finns en risk för OSPA (obehörig stoppsignalpassage) eller annat allvarligt tillbud och sandning skulle förbättra adhesionen.

Vid start från stillastående.

När det krävs att sandningsutrustningen på dragfordonet provas. (Provning bör normalt genomföras i områden som är särskilt angivna i infrastrukturregistret).

C2. Aktivering av varmgångsdetektorer

Reserverad

D. TÅGRÖRELSER

D1. Normala förhållanden

D2. Störningar

Reserverad

E. AVVIKELSER, TILLBUD OCH OLYCKOR

Reserverad

Tillägg C

METOD FÖR SÄKERHETSRELATERAD KOMMUNIKATION

INLEDNING

I detta tillägg fastställs regler för säkerhetsrelaterad kommunikation i båda riktningarna mellan trafikledning och tåg; reglerna ska tillämpas på meddelanden som sänds eller utväxlas på det driftskompatibla nätet i samband med säkerhetskritiska situationer, och i första hand för att fastställa följande:

Säkerhetsmeddelandenas typ och struktur.

Metoden för talöverföring av dessa meddelanden.

Detta tillägg ska tjäna som underlag i följande fall:

För att infrastrukturförvaltaren ska kunna upprätta meddelanden och blankettsamlingar. Dessa ska delges järnvägsföretaget samtidigt som reglerna och föreskrifterna görs tillgängliga. När infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska utarbeta dokumentation för sin personal (blankettsamlingar), instruktioner för personal som ger tillstånd för tågrörelser och tillägg 1 till Förarens regelbok ”Kommunikationsmanual”.

Den utsträckning i vilken meddelandena används, liksom deras struktur, kan variera. För vissa risker är användningen av blanketter lämplig, men för andra inte.

I samband med en given risk ska infrastrukturförvaltaren besluta huruvida användningen av en blankett är lämplig. En blankett bör bara användas om värdet av dess fördelar i fråga om säkerhet och prestanda överstiger värdet av eventuella nackdelar i fråga om säkerhet och prestanda.

Infrastrukturförvaltaren ska strukturera sitt kommunikationsprotokoll på ett formaliserat sätt och enligt följande 3 kategorier:

Brådskande muntliga meddelanden (i nödsituationer).

Skriftliga order.

Tilläggsmeddelanden.

För att underlätta överföringen av dessa meddelanden på ett disciplinerat sätt har en kommunikationsmetod utarbetats.

1. KOMMUNIKATIONSMETOD

1.1 Metodens grunder och principer

1.1.1 Standardterminologi att användas i samband med olika förfaranden

1.1.1.1 Förfarande för överlämnande av ordet till motparten

Fras för att överlämna ordet till motparten:

kom

1.1.1.2 Förfarande för mottagande av meddelande

När ett direkt meddelande tagits emot Fras för att bekräfta att ett sänt meddelande har tagits emot: uppfattat Fras för att få meddelandet upprepat om mottagningen är dålig eller meddelandet varit svårt att uppfatta: repetera (+ tala långsamt)

Vid mottagning av den andra partens repetition av ett sänt meddelande Fraser för att fastställa om det repeterade meddelandet överensstämmer med det ursprungligen avsända meddelandet: korrekt eller ej: fel (+ jag repeterar)

1.1.1.3 Förfarande för att avbryta kommunikationen

Vid meddelandets slut: klart slut

Vid tillfälligt avbrott utan att förbindelsen bryts Fras för att få motparten att vänta: vänta

Vid tillfälligt avbrott när förbindelsen bryts Fras för att låta motparten veta att förbindelsen kommer att avbrytas men återupptas senare: jag ringer upp igen

1.1.1.4 Annullering av en skriftlig order

Fras för att återkalla en utfärdad skriftlig order:

order … återkallas

Om sändningen av meddelandet ska återupptas senare ska förfarandet tas om från början.

1.1.2 Principer som ska tillämpas vid fel eller missförstånd

För att kunna korrigera eventuella fel i samband med sändning av meddelanden ska följande regler tillämpas:

1.1.2.1 Fel

Sändningsfel Vid sändningsfel som konstateras av avsändaren själv ska denne begära att meddelandet återkallas genom att sända följande förfarandemeddelande: fel (+ förbered ny blankett …) eller: fel + jag repeterar och sedan sända det ursprungliga meddelandet igen.

Mottagaren repeterar meddelandet felaktigt Vid fel som konstateras av meddelandets avsändare när mottagaren repeterar meddelandet ska avsändaren sända följande förfarandemeddelande: fel + jag repeterar och sända det ursprungliga meddelandet igen.

1.1.2.2 Missförstånd

Om en av parterna missförstår ett meddelande ska denne be motparten att upprepa meddelandet med följande fras:

repetera (+ tala långsamt)

1.1.3 Bokstaveringskod för ord, räkneord, tid, avstånd, hastighet och datum

För att göra det lättare att förstå och uttrycka meddelanden i olika situationer ska varje fras uttalas långsamt och korrekt, med bokstavering av alla ord eller namn och siffror som riskerar att missförstås. Exempel kan vara identitetskoder för signaler eller växlar.

Vid bokstavering gäller följande regler:

1.1.3.1 Bokstavering av ord och bokstavskombinationer

Det internationella bokstaveringsalfabetet ska användas:

Exempel:

Växlar A B = växlar alpha-bravo.

Signal nummer KX 835 = signal Kilo X-Ray åtta trea femma.

Infrastrukturförvaltaren får lägga till ytterligare bokstäver, tillsammans med det ord som ska användas för bokstavering av varje tillagd bokstav, om så krävs för det alfabet som används för infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

Järnvägsföretaget får lägga till kommentarer rörande uttalet, om det anses nödvändigt.

1.1.3.2 Uttryck med siffror

Uttryck med siffror ska läsas ut siffra för siffra, enligt följande:

Exempel: tåg 2183 = tåg tvåa-ett-åtta-trea.

Decimaler uttrycks med ordet ”komma”.

Exempel: 12,50 = ett-tvåa-komma-femma-nolla.

1.1.3.3 Uttryck för tid

Tid ska anges i lokal tid enligt gängse språkbruk.

Exempel: kl. 10:52 = klockan tio och femtiotvå.

Även om detta är principen skulle tidsangivelser, när så krävs, också kunna utläsas siffra för siffra (klockan ett nolla femma tvåa).

1.1.3.4 Uttryck för avstånd och hastighet

Avstånd anges i kilometer, hastighet i kilometer per timme.

Engelska mil (miles) får användas om den avståndsenheten används för den aktuella infrastrukturen.

1.1.3.5 Datum

Datum ska uttryckas på brukligt sätt.

Exempel: 10 december.

1.2 Kommunikationsstruktur

Talöverföring av säkerhetsmeddelanden ska normalt omfatta följande två faser:

Identifiering och begäran om instruktioner.

Sändning av själva meddelandet och avslutande av sändningen.

Den första fasen kan kortas eller slopas för högprioriterade säkerhetsmeddelanden.

1.2.1 Regler för identifiering och begäran om instruktion

För att samtalsparterna ska kunna identifiera varandra, fastställa den aktuella situationen och översända instruktioner om förfaranden ska följande regler tillämpas:

1.2.1.1 Identifiering

Det är mycket viktigt att varje kommunikation, förutom mycket brådskande högprioriterade nödmeddelanden, inleds med att de personer som ska kommunicera identifierar sig. Förare identifierar sig med operativt tågnummer och position. Vid kommunikation mellan tågklarerare och förare är det i första hand tågklarerarens ansvar att se till att rätt tågklarerare och förare står i kontakt med varandra. Detta är särskilt viktigt när kommunikationen sker i områden där kommunikationsgränser överlappar varandra.

Denna princip ska tillämpas även efter avbrott i överföringen.

Följande meddelanden ska användas i detta syfte av de olika parterna:

Av personal som ger tillstånd för tågrörelser: tåg … (nummer) det här är … i (funktion) (trafikledningsplats)

Av förare: … i … (funktion) (trafikledningsplats) det här är tåg … (nummer)

Det bör noteras att identifieringen kan följas av ett tilläggsmeddelande med information som ger den personal som ger tillstånd för tågrörelser tillräckligt med detaljerade uppgifter om situationen för att exakt avgöra vilket förfarande som föraren sedan kan uppmanas att tillämpa.

1.2.1.2 Begäran om instruktioner

Varje tillämpning av ett förfarande som stöds av en skriftlig order ska föregås av en begäran om instruktioner.

Följande fras ska användas för att begära instruktioner:

förbered förfarande …

1.2.2 Regler för överföring av skriftliga order och muntliga meddelanden

1.2.2.1 Högprioriterade säkerhetsmeddelanden

På grund av dessa meddelandens brådskande och nödvändiga karaktär

får de sändas och tas emot medan tåget går,

behöver de inte föregås av en identifiering,

ska de upprepas,

ska de så snart som möjligt följas av kompletterande uppgifter.

1.2.2.2 Skriftliga order

För att sändning eller mottagande (när tåget står stilla) av de förfarandemeddelanden som ingår i blankettsamlingen ska kunna ske på ett tillförlitligt sätt ska följande regler tillämpas:

1.2.2.2.1 Sändning av meddelanden

Blanketten får fyllas i innan sändning sker så att meddelandetexten kan sändas i sin helhet i en och samma överföring.

1.2.2.2.2 Mottagande av meddelande

Meddelandets mottagare ska fylla i blanketten i blankettsamlingen på grundval av de uppgifter som avsändaren lämnar.

1.2.2.2.3 Repetering av mottaget meddelande

Alla i förväg fastställda järnvägsmeddelanden i blankettsamlingen ska repeteras av mottagaren. Repeteringen ska omfatta meddelandet i det gråmarkerade fältet i blanketterna, återrapporteringsavsnittet och eventuell kompletterande information.

1.2.2.2.4 Kvittens av överensstämmelse

Varje meddelande som repeteras av mottagaren ska följas av en kvittens om överensstämmelse eller icke-överensstämmelse från avsändaren:

korrekt

eller:

fel + jag repeterar

följt av att det ursprungliga meddelandet sänds igen.

1.2.2.2.5 Bekräftelse

Varje mottaget meddelande ska bekräftas positivt eller negativt enligt följande:

uppfattat

eller:

repetera (+ tala långsamt)

1.2.2.2.6 Spårbarhet och kontroll

Alla meddelanden från trafikledningen ska åtföljas av ett unikt identifikations- eller tillståndsnummer:

Om meddelandet avser en åtgärd som föraren inte får vidta utan ett särskilt tillstånd (t.ex. passage av en stoppsignal): tillstånd … (nummer)

I alla övriga fall (t.ex. körning på sikt): meddelande … (nummer)

1.2.2.2.7 Återrapportering

Varje meddelande som innehåller en begäran om ”återrapportering” ska följas av en ”rapport”.

1.2.2.3 Tilläggsmeddelanden

Tilläggsmeddelanden

ska föregås av identifiering,

ska vara korta och koncisa (om möjligt begränsade till information som ska förmedlas samt uppgift om var den ska tillämpas),

ska repeteras av mottagaren, följt av en kvittens om överensstämmelse eller icke-överensstämmelse från avsändaren,

får följas av en begäran om instruktioner eller en begäran om kompletterande uppgifter.

1.2.2.4 Informationsmeddelanden med varierande och ej på förhand fastställt innehåll

Informationsmeddelanden med varierande innehåll ska

föregås av identifiering,

förberedas före sändning,

repeteras av mottagaren, följt av en kvittens om överensstämmelse eller icke-överensstämmelse från avsändaren.

2. FÖRFARANDEMEDDELANDEN

2.1 Typ av meddelanden

Förfarandemeddelanden används för att sända operativa instruktioner i samband med situationer som finns angivna i Förarens regelbok.

De omfattar själva meddelandetexten, som svarar mot en situation, och ett identifikationsnummer för meddelandet.

Om meddelandet kräver återrapportering från mottagaren är även rapporttexten given.

I dessa meddelanden används förutbestämda fraser som fastställts av infrastrukturförvaltaren på dennes arbetsspråk, och meddelandena presenteras i form av förberedda blanketter antingen i pappersformat eller på ett datamedium.

2.2 Blanketter

Blanketter är ett formaliserat medium för att kommunicera förfarandemeddelanden. Dessa meddelanden är i allmänhet förknippade med driftstörningar. Typiska exempel kan vara tillstånd för en förare att passera en stoppsignal eller en ”slutpunkt för körtillstånd”, föreläggande om att köra med begränsad hastighet i ett visst område, eller att undersöka linjen. Det kan mycket väl finnas andra omständigheter där sådana meddelanden måste användas.

Syftet med dem är

att tillhandahålla ett gemensamt arbetsdokument som används i realtid av den personal som ger tillstånd för tågrörelser och av förare,

att förse föraren (särskilt om denne arbetar i en obekant eller ovanlig miljö) med en påminnelse om det förfarande som ska följas,

att göra det möjligt att spåra meddelanden.

För identifiering av blanketterna ska unika kodord eller nummer för respektive förfarande införas. Detta kan grundas på hur ofta en viss blankett kan förväntas användas. Om man antar att blanketten för tillstånd att passera en signal i stopp eller EOA är den av alla blanketter som kommer att användas mest kan denna blankett numreras med 001 och så vidare.

2.3 Blankettsamling

När man fastställt alla de blanketter som ska användas ska hela uppsättningen samlas i ett dokument eller på ett datamedium med benämningen ”blankettsamling”.

Det är ett gemensamt dokument som ska användas av föraren och den personal som ger tillstånd för tågrörelser när de kommunicerar med varandra. Det är därför viktigt att den blankettsamling som används av föraren och den som används av den personal som ger tillstånd för tågrörelser är uppbyggda och numrerade på samma sätt.

Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att upprätta blankettsamlingen och själva blanketterna på sitt ”arbetsspråk”.

Det språk som ska användas vid sändning av meddelanden ska alltid vara infrastrukturförvaltarens ”arbetsspråk”.

Blankettsamlingen ska bestå av två delar.

Den första delen ska innehålla följande:

En påminnelse om användningen av blankettsamlingen.

Ett index över förfarandeblanketter för meddelanden från trafikledningen.

Ett index över förfarandeblanketter för meddelanden från föraren, om tillämpligt.

En förteckning över situationer, med uppgift om vilken förfarandeblankett som ska användas.

En ordlista med uppgift om de situationer då respektive förfarandeblankett ska användas.

Regler för bokstavering av meddelanden (bokstaveringsalfabet etc.).

Den andra delen ska utgöras av själva förfarandeblanketterna. Dessa ska finnas samlade hos järnvägsföretaget för distribution till föraren.

3. TILLÄGGSMEDDELANDEN

Tilläggsmeddelanden är informationsmeddelanden som används för att informera om situationer av ovanligare karaktär och för vilka en i förväg fastställd blankett därför inte anses nödvändig, eller om situationer som sammanhänger med tågets framförande eller tågets och infrastrukturens tekniska status, antingen

av föraren för att informera personal som ger tillstånd för tågrörelser, eller

av personal som ger tillstånd för tågrörelser för att informera föraren.

För att underlätta beskrivningen av situationer och utformningen av meddelanden kan följande vara värdefullt: riktlinjer för meddelandestrukturen, en ordlista med järnvägstermer, ett beskrivande diagram över den rullande materiel som är i bruk samt en beskrivning av infrastrukturanläggningar (spår, kraftförsörjningssystem etc.).

3.1 Riktlinjer för meddelandestruktur

Dessa meddelanden kan struktureras enligt följande:

Meddelandena kan följas av en begäran om instruktioner.

Meddelandefragmenten tillhandahålls både på det språk som järnvägsföretaget valt och på den berörda infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

3.2 Ordlista med järnvägstermer

Järnvägsföretaget ska upprätta en ordlista med järnvägstermer för varje nät som dess tåg trafikerar. Den ska innehålla vanligen förekommande termer på det språk som järnvägsföretaget valt samt på de arbetsspråk som används av förvaltarna av de trafikerade infrastrukturerna.

Ordlistan ska bestå av följande två delar:

En tematisk ordlista.

En alfabetisk ordlista.

3.3 Beskrivande diagram över rullande materiel

Om järnvägsföretaget anser att det skulle vara till nytta ur driftsynpunkt ska ett beskrivande diagram över den rullande materiel som används upprättas. Det ska innehålla en förteckning över beteckningarna på de olika komponenter som kan förekomma i kommunikationen med de olika berörda infrastrukturförvaltarna, och vanligt förekommande benämningar på det språk som järnvägsföretaget valt samt på de arbetsspråk som används av förvaltarna av de trafikerade infrastrukturerna.

3.4 Beskrivning av infrastrukturanläggningar (spår, kraftförsörjningssystem etc.)

Om järnvägsföretaget anser att det skulle vara till nytta ur driftsynpunkt ska en beskrivning av infrastrukturanläggningarna (spår, kraftförsörjningssystem etc.) upprättas för den linjesträcka som trafikeras. Den ska innehålla beteckningar på de olika komponenter som kan förekomma i kommunikationen med berörd(a) infrastrukturförvaltare. Den ska innehålla vanligt förekommande benämningar på det språk som järnvägsföretaget valt samt på de arbetsspråk som används av förvaltarna av de trafikerade infrastrukturerna.

4. MUNTLIGA MEDDELANDENS TYP OCH STRUKTUR

4.1 Nödmeddelanden

Nödmeddelanden syftar till att ge brådskande operativa instruktioner som har direkt koppling till järnvägens säkerhet.

För att undvika varje risk för missförstånd ska dessa meddelanden alltid repeteras en gång.

Nedan anges de viktigaste meddelanden som kan sändas, ordnade efter typ av behov.

Infrastrukturförvaltaren får dessutom fastställa andra nödmeddelanden, beroende på vad verksamheten kräver.

Nödmeddelanden kan följas av en skriftlig order (se avsnitt 2).

Den typ av text som ska användas i nödmeddelanden ska ingå i tillägg 1 ”Kommunikationsmanual” till Förarens regelbok och i den dokumentation som ges ut till personal som ger tillstånd för tågrörelser.

4.2 Meddelanden från trafikledning eller förare

a) Samtliga tåg måste stanna: Meddelandet att samtliga tåg måste stanna ska överföras med hjälp av en ljudsignal; om ingen sådan möjlighet finns ska följande fras användas: Nödsituation, stopp för alla tåg Plats eller sträcka ska om så krävs anges i meddelandet. Dessutom ska meddelandet om möjligt snabbt kompletteras med uppgift om nödorsak, plats och tågidentitet: Hinder eller Brand eller … (annan orsak) på linje … vid … (km) (namn) Förare av tåg … (nummer)

b) Ett visst tåg måste stanna: Tåg … (på linje/spår) (namn) (namn/nummer) I denna situation kan benämningen eller numret på den linje eller det spår där tåget framförs användas för att komplettera meddelandet.

4.3 Meddelanden från föraren

Kontaktledningen måste nödfrånkopplas:

Nödsituation, bryt strömmen

Detta meddelande ska om möjligt snabbt kompletteras med uppgift om plats, orsak och tågidentitet:

Vid …

(km)

på linje/spår …

(namn/nummer)

mellan … och …

(station) (station)

Orsak …

Förare av tåg …

(nummer)

I denna situation kan benämningen eller numret på den linje eller det spår där tåget framförs användas för att komplettera meddelandet.

Tillägg D

INFORMATION SOM JÄRNVÄGSFÖRETAGET MÅSTE HA TILLGÅNG TILL MED AVSEENDE PÅ DE LINJESTRÄCKOR SOM DET AVSER ATT TRAFIKERA

DEL 1. ALLMÄN INFORMATION OM INFRASTRUKTURFÖRVALTAREN

Infrastrukturförvaltarens namn/identitet

Land (eller länder)

Kort beskrivning

Förteckning över allmänna driftsregler och föreskrifter (och hur man får tillgång till dem)

DEL 2. KARTOR OCH DIAGRAM

2.1 Geografisk karta

2.1.1 Linjesträckor

2.1.2 Viktigaste platser (stationer, bangårdar, järnvägsknutar, godsterminaler)

2.2 Linjebeskrivning

Information som ska ges i diagramform, om så krävs med kompletterande text. I de fall separata beskrivningar över stationer/bangårdar/depåer tillhandahålls, kan informationen i linjebeskrivningen förenklas

2.2.1 Avståndsangivelser

2.2.2 Identitet för genomgående spår, förbigångsspår, sidospår samt skyddsväxlar

2.2.3 Anslutningar mellan genomgående spår

2.2.4 Viktigaste platser (stationer, bangårdar, järnvägsknutar, godsterminaler)

2.2.5 Placering och signalbesked för samtliga fasta signaler

2.3 Beskrivningar av stationer/bangårdar/depåer (Obs! gäller endast platser som är tillgängliga för driftskompatibel trafik)

Information som ska ges i platsspecifika diagram, om så krävs med kompletterande text

2.3.1 Platsen namn

2.3.2 Platsens identitetskod

2.3.3 Typ av plats (passagerarterminal, godsterminal, bangård, depå)

2.3.4 Placering och signalbesked för samtliga fasta signaler

2.3.5 Spåridentiteter och spårplan, inklusive skyddsväxlar

2.3.6 Plattformsidentiteter

2.3.7 Plattformarnas längd

2.3.8 Plattformarnas höjd

2.3.9 Sidospårs identiteter

2.3.10 Sidospårs längd

2.3.11 Tillgång till fast strömförsörjning

2.3.12 Avstånd mellan plattformskant och spårmitt, parallellt med rullytan

2.3.13 (För stationer med resandeutbyte) Tillgänglighet för personer med funktionshinder

DEL 3. SÄRSKILD INFORMATION OM LINJEAVSNITT

3.1 Allmänna egenskaper

3.1.1 Land

3.1.2 Identitetskod för linjeavsnittet: nationskod

3.1.3 Linjeavsnittets ände 1

3.1.4 Linjeavsnittets ände 2

3.1.5 Tider då avsnittet är öppet för trafik (tider, datum, särskilda regler vid helgdagar)

3.1.6 Avståndsindikationer utmed banan (frekvens, utseende och placering)

3.1.7 Typ av trafik (blandad, persontrafik, godstrafik …)

3.1.8 Högsta tillåtna hastighet(er)

3.1.9 Annan information som är nödvändig av säkerhetsskäl

3.1.10 Särskilda lokala driftskrav (inklusive särskilda kvalifikationer för personalen)

3.1.11 Särskilda restriktioner avseende farligt gods

3.1.12 Särskilda restriktioner avseende lastning

3.1.13 Modell för meddelande om tillfälliga arbeten (och hur man erhåller det)

3.1.14 Indikation om att linjen är överbelastad (artikel 22 i direktiv 2001/14/EG)

3.2 Särskilda tekniska egenskaper

3.2.1 EG-kontroll för TSD Infrastruktur

3.2.2 Datum för ibruktagande som en driftskompatibel linje

3.2.3 Förteckning över eventuella specialfall

3.2.4 Förteckning över eventuella avvikelser

3.2.5 Spårvidd

3.2.6 Infrastrukturens lastprofil

3.2.7 Största axellast

3.2.8 Högsta last per sträckmeter

3.2.9 Spårkrafter i sidled

3.2.10 Spårkrafter i längdriktningen

3.2.11 Minsta kurvradie

3.2.12 Lutning i procent

3.2.13 Platsangivelse för lutning

3.2.14 För bromssystem som inte utnyttjar adhesion hjul–räls, tillåten bromskraft

3.2.15 Broar

3.2.16 Viadukter

3.2.17 Tunnlar

3.2.18 Kommentarer

3.3 Delsystemet Energiförsörjning

3.3.1 EG-kontroll för TSD Energiförsörjning

3.3.2 Datum för ibruktagande som en driftskompatibel linje

3.3.3 Förteckning över eventuella specialfall

3.3.4 Förteckning över eventuella avvikelser

3.3.5 Typ av strömförsörjningssystem (t.ex. inget, överliggande kontaktledning, tredje skena)

3.3.6 Strömförsörjningssystemets frekvens (AC, DC)

3.3.7 Lägsta spänning

3.3.8 Högsta spänning

3.3.9 Restriktioner i fråga om strömförbrukning hos vissa elektriska dragfordon

3.3.10 Restriktioner i fråga om drivfordons placering för överensstämmelse med kontaktledningens systemskiljande sektioner (strömavtagarens placering)

3.3.11 Hur man får till stånd en strömavstängning

3.3.12 Kontakttrådens höjd

3.3.13 Tillåten lutning på kontaktledningen i förhållande till spåret och lutningsvariation

3.3.14 Godkända typer av strömavtagare

3.3.15 Minsta statiska kraft

3.3.16 Största statiska kraft

3.3.17 Placering av spänningslösa sektioner

3.3.18 Driftsinformation

3.3.19 Sänkning av strömavtagare

3.3.20 Villkor som gäller i fråga om regenerativ bromsning

3.3.21 Maximal tillåten ström till tåg

3.4 Delsystemet Trafikstyrning och signalering

3.4.1 EG-kontroll för TSD Trafikstyrning och signalering

3.4.2 Datum för ibruktagande som en driftskompatibel linje

3.4.3 Förteckning över eventuella specialfall

3.4.4 Förteckning över eventuella avvikelser

ERTMS/ETCS

3.4.5 Tillämpningsnivå

3.4.6 Frivilliga funktioner: utrustning som finns installerad utmed banan

3.4.7 Frivilliga funktioner: fordonsbaserad utrustning som krävs

3.4.8 Programvara, versionsnummer

3.4.9 Datum för ibruktagande av denna version

ERTMS/GSM-R radio

3.4.10 Frivilliga funktioner enligt specifikationerna av funktionskrav

3.4.11 Versionsnummer

3.4.12 Datum för ibruktagande av denna version

För ERTMS/ETCS nivå 1 med uppdateringsfunktion

3.4.13 Tekniskt genomförande som krävs för rullande materiel

Tågskydds-, styr- och varningssystem av klass B

3.4.14 Nationella driftsregler för klass B-system (+ hur man får tillgång till dem)

Linjesystem

3.4.15 Ansvarig medlemsstat

3.4.16 Systemnamn

3.4.17 Programvara, versionsnummer

3.4.18 Datum för ibruktagande av denna version

3.4.19 Giltighetstidens slut

3.4.20 Behov av att ha mer än ett system aktivt samtidigt

3.4.21 Fordonsbaserat system

Radiosystem av klass B

3.4.22 Ansvarig medlemsstat

3.4.23 Systemnamn

3.4.24 Versionsnummer

3.4.25 Datum för ibruktagande av denna version

3.4.26 Giltighetstidens slut

3.4.27 Särskilda villkor för omkoppling mellan olika tågskydds-, styr- och varningssystem av klass B

3.4.28 Särskilda tekniska villkor som krävs för omkoppling mellan ERTMS/ETCS och system av klass B

3.4.29 Särskilda villkor för omkoppling mellan olika radiosystem

Tekniska störningar i fråga om:

3.4.30 ERTM/ETCS

3.4.31 Tågskydds-, styr- och varningssystem av klass B

3.4.32 ERTM/GSM-R

3.4.33 Radiosystem av klass B

3.4.34 Signalering utmed banan

Hastighetsbegränsningar kopplade till bromsförmåga

3.4.35 ERTM/ETCS

3.4.36 Tågskydds-, styr- och varningssystem av klass B

Nationella regler för fungerande system av klass B

3.4.37 Nationella regler kopplade till bromsförmåga

3.4.38 Andra nationella regler, t.ex.: data motsvarande UIC-normblad 512 (8:e utgåvan av den 1 januari 1979 och ändr. 2)

EMC-känslighet hos trafikstyrnings- och signaleringsutrustning utmed banan

3.4.39 Krav på specificering enligt europeiska standarder

3.4.40 Om det är tillåtet att använda virvelströmsbroms

3.4.41 Om det är tillåtet att använda magnetbroms

3.4.42 Krav på tekniska lösningar som rör genomförda undantag

3.5 Delsystemet Drift och trafikledning

3.5.1 EG-kontroll för TSD Drift och trafikledning

3.5.2 Datum för ibruktagande som en driftskompatibel linje

3.5.3 Förteckning över eventuella specialfall

3.5.4 Förteckning över eventuella avvikelser

3.5.5 Språk som ska användas i säkerhetskritisk kommunikation med infrastrukturförvaltarens personal

3.5.6 Särskilda klimatförhållanden och därmed förenade regler

Tillägg E

SPRÅK- OCH KOMMUNIKATIONSNIVÅ

Den muntliga färdigheten i ett visst språk kan delas in i fem nivåer:

Tillägg F

Ej utnyttjad

Tillägg G

Ej utnyttjad

Tillägg H

Ej utnyttjad

Tillägg I

Ej utnyttjad

Tillägg J

MINIMIKRAV I FRÅGA OM YRKESKVALIFIKATIONER FÖR DE UPPGIFTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED ATT ”MEDFÖLJA ETT TÅG”

1. ALLMÄNNA KRAV

a) Detta tillägg, som ska läsas tillsammans med punkterna 4.6 och 4.7, innehåller en förteckning över de krav som anses relevanta för uppgiften att medfölja ett tåg på TEN.

b) Med uttrycket ”yrkesmässiga kvalifikationer” avses i denna TSD de krav som är viktiga för att kunna garantera att driftspersonalen är utbildad och kapabel att förstå och fullgöra alla delar av sitt uppdrag.

c) Regler och förfaranden gäller för den uppgift som utförs och för den person som utför uppgiften. Dessa uppgifter får utföras av vilken godkänd, kvalificerad person som helst, oavsett de benämningar, titlar eller grader som används i regler och förfaranden eller av det enskilda järnvägsföretaget.

d) Varje godkänd, kvalificerad person ska tillämpa alla regler och förfaranden som är knutna till den uppgift som utförs.

2. YRKESKUNSKAPER

Varje godkännande kräver avklarat initialt prov och åtgärder för fortlöpande bedömning och utbildning såsom beskrivs i punkt 4.6.

2.1 Allmänna yrkeskunskaper

a) Allmänna principer för säkerhetsstyrning inom järnvägssystemet, som är relevanta för uppgiften, inklusive gränssnitt mot andra delsystem

b) Allmänna villkor som rör säkerhet för passagerare och/eller gods och personer på eller vid järnvägsspåren

c) Villkor avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

d) Allmänna säkerhetsprinciper för järnvägssystemet

e) Personalens säkerhet, inbegripet när man går av tåget på linjen

2.2 Kunskap om driftsförfaranden och säkerhetssystem som tillämpas på den infrastruktur som ska trafikeras

a) Driftsförfaranden och säkerhetsregler

b) System för trafikstyrning och signalering

c) Kommunikationsprinciper och formaliserade meddelandeförfaranden inbegripet användning av kommunikationsutrustning

2.3 Kunskap om den rullande materielen

a) Inre utrustning i passagerarfordon

b) Reparation av mindre fel i den rullande materielens passagerarutrymmen, enligt järnvägsföretagets krav

2.4 Linjekännedom

a) Driftsrutiner (såsom avgångssignalering) vid enskilda platser (signalering, stationsutrustning etc.)

b) Stationer där passagerare kan gå av eller på

c) Lokala drifts- eller nödsystem som är specifika för linjesträckan/-sträckorna

3. FÖRMÅGA ATT OMSÄTTA KUNSKAPERNA I PRAKTIKEN

a) Kontroller före avgång, inklusive bromsprov och kontroll av att dörrstängningen fungerar korrekt.

b) Avgångsprocesser.

c) Kommunikation med passagerare särskilt med avseende på omständigheter som rör passagerarnas säkerhet.

d) Drift vid störning.

e) Bedömning av potentiella effekter av ett fel i passagerarutrymmen och reaktion i enlighet med regler och förfaranden.

f) Skydds- och varningsåtgärder såsom krävs enligt regler och föreskrifter eller för att assistera föraren.

g) Evakuering av tåg och säkerhet för passagerare, särskilt om det krävs att de uppehåller sig på eller i närheten av linjen.

h) Kommunikation med infrastrukturförvaltarens personal i samband med assistans till föraren eller vid ett tillbud som kräver evakuering.

i) Rapportering av varje ovanlig händelse som rör tågets funktion, den rullande materielens skick och passagerarnas säkerhet. Om så krävs ska dessa rapporter lämnas i skriftlig form, på det språk som valts av järnvägsföretaget.

Tillägg K

Ej utnyttjad

Tillägg L

MINIMIKRAV I FRÅGA OM YRKESKVALIFIKATIONER FÖR UPPGIFTEN ATT IORDNINGSTÄLLA ETT TÅG

1. ALLMÄNNA KRAV

Detta tillägg, som ska läsas tillsammans med punkterna 4.6, innehåller en förteckning över de krav som anses relevanta för uppgiften att iordningställa ett tåg på TEN.

a) Med uttrycket ”yrkesmässiga kvalifikationer” avses i denna TSD de krav som är viktiga för att kunna garantera att driftspersonalen är utbildad och kapabel att förstå och fullgöra alla delar av sitt uppdrag.

b) Regler och förfaranden gäller för den uppgift som utförs och för den person som utför uppgiften. Dessa uppgifter får utföras av vilken godkänd, kvalificerad person som helst, oavsett de benämningar, titlar eller grader som används i regler och förfaranden eller av det enskilda järnvägsföretaget.

c) Varje godkänd, kvalificerad person ska följa alla regler och förfaranden som är knutna till den uppgift som utförs.

2. YRKESKUNSKAPER

Varje godkännande kräver avklarat initialt prov och åtgärder för fortlöpande bedömning och utbildning såsom beskrivs i punkt 4.6.

2.1 Allmänna yrkeskunskaper

a) Allmänna principer för säkerhetsstyrning inom järnvägssystemet, som är relevanta för uppgiften, inklusive gränssnitt mot andra delsystem

b) Allmänna villkor som rör säkerhet för passagerare och/eller gods, inbegripet transport av farligt gods och specialtransporter

c) Villkor avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

d) Allmänna säkerhetsprinciper för järnvägssystemet

e) Personers säkerhet när de uppehåller sig på eller invid järnvägslinjer

f) Kommunikationsprinciper och formaliserade meddelandeförfaranden inbegripet användning av kommunikationsutrustning

2.2 Kunskap om driftsförfaranden och säkerhetssystem som tillämpas på den infrastruktur som ska trafikeras

a) Tågdrift under normala förhållanden, vid störningar och i nödsituationer

b) Driftsförfaranden vid enskilda platser (signalering, utrustning vid stationer/depåer/bangårdar) och säkerhetsregler

c) Lokala driftsrutiner

2.3 Kunskaper om tågutrustning

a) Syfte och användning av utrustning på vagnar och fordon

b) Fastställande av och iordningställande för tekniska inspektioner.

3. FÖRMÅGA ATT OMSÄTTA KUNSKAPERNA I PRAKTIKEN

a) Tillämpning av regler för tågsammansättning, bromsföreskrifter, lastningsregler etc. för att se till att tåget är i körklart skick

b) Kännedom om märkning och skyltar på fordon

c) Processen för att fastställa och tillgängliggöra tågdata

d) Kommunikation med tågpersonalen

e) Kommunikation med den personal som ansvarar för styrningen av tågrörelser

f) Drift vid störning, särskilt om det påverkar iordningställandet av tågen

g) Skydds- och varningsåtgärder såsom krävs enligt regler och föreskrifter eller lokala system på platsen i fråga

h) Åtgärder som ska vidtas i händelse av tillbud som berör transport av farligt gods (om tillämpligt)

Tillägg M

Ej utnyttjad

Tillägg N

Ej utnyttjad

Tillägg O

Ej utnyttjad

Tillägg P

DEL ”0” FORDONSIDENTITET

Allmänna anmärkningar

1. I detta tillägg beskrivs den numrering och tillhörande märkning som ska anbringas på ett synligt sätt på varje fordon för att ge det en unik identitet i driftsammanhang. Här beskrivs inga andra numreringar eller märkningar som eventuellt ingraverats eller fastsatts på permanent sätt på fordonens chassin eller huvudkomponenter i samband med konstruktionen.

2. Numreringens och den tillhörande märkningens överensstämmelse med beskrivningarna i detta tillägg är inte obligatorisk för Dessa fordon måste dock tilldelas ett tillfälligt nummer för att de ska få gå i drift.

fordon som endast används på nät där denna TSD inte är tillämplig,

fordon av historiskt värde med bevarat utseende,

fordon som inte normalt används eller transporteras på de nät där denna TSD är tillämplig.

Standardnummer och tillhörande bokstavsbeteckningar

Varje järnvägsfordon ges ett nummer bestående av 12 siffror (kallat standardnummer) med följande struktur:

Inom ett visst land, räcker det med de 7 siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer för att unikt kunna identifiera ett fordon inom varje undergrupp av godsvagnar, personvagnar, dragfordon och specialfordon och specialfordon

Bokstavsmärkning (litterering) kompletterar numret:

Märkningar kopplade till driftskompatibilitet (detaljer i del 5).

Förkortning för det land där fordonet är registrerat (detaljer i bilaga del 4).

Innehavarens förkortning (detaljer i del 1).

Beteckningar för de tekniska egenskaperna (detaljer i del 13 för personvagnar, del 12 för godsvagnar, del 14 för specialfordon).

Tekniska egenskaper, koder och förkortningar behandlas av ett eller flera organ (nedan kallade det ”centrala organet”) för att läggas fram som ett förslag av ERA (Europeiska järnvägsbyrån) som ett resultat av åtgärd nr 15 i byråns arbetsprogram för 2005.

Tilldelning av nummer

Regler för hantering av numren kommer att föreslås av ERA som en del av åtgärd nr 15 i byråns arbetsprogram för 2005.

DEL 1 – MÄRKNING MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

Definition av märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking)

En märkning med beteckning för fordonsinnehavaren (VKM) är en alfanumerisk kod, bestående av 2 till 5 tecken. En VKM-märkning ska finnas på varje järnvägsfordon, intill fordonsnumret. VKM anger den beteckning för fordonsinnehavaren som finns registrerad i Registret för rullande materiel.

En VKM ska vara unik i alla de länder som omfattas av denna TSD liksom i alla länder som ingår överenskommelser om tillämpning av det system för fordonsnumrering och märkning med beteckning för fordonsinnehavaren som beskrivs i denna TSD.

Format för märkningen med beteckning för fordonsinnehavaren

VKM är en representation av fordonsinnehavarens fullständiga namn eller en förkortning av detta, om möjligt en igenkännlig sådan. Alla 26 bokstäver i det latinska alfabetet kan användas. Bokstäverna i VKM skrivs med versaler. Bokstäver som inte står för den första bokstaven i ett ord i innehavarens namn kan skrivas med gemener. Vid kontrollen av att beteckningen är unik, ignoreras skillnaden mellan versaler och gemener.

Bokstäver kan innefatta diakritiska tecken Diakritiska tecken som används tillsammans med bokstäver ignoreras vid kontrollen av att beteckningen är unik.

För fordon vars innehavare är etablerade i ett land där det latinska alfabetet inte används, kan en transkribering av VKM till det egna alfabetet läggas till efter VKM, åtskild från den latinska beteckningen med ett snedstreck (”/”). Vid databehandling bortses från denna transkriberade VKM.

Undantag från kravet på märkning med beteckning för fordonsinnehavaren

Medlemsstater kan besluta om att tillämpa följande undantag.

En VKM krävs inte på fordon vars numreringssystem inte omfattas av reglerna i detta tillägg (se del 0, punkt 2). Likväl måste adekvat information om fordonsinnehavarens identitet tillhandahållas de organisationer som berörs av fordonens framförande på nät som omfattas av denna TSD.

Om innehavarens fullständiga namn och adressuppgifter finns angivna på fordonet, krävs ingen VKM för

fordon vars innehavare har en så begränsad fordonspark att det inte motiverar användning av en VKM,

specialfordon för underhåll av infrastruktur.

En VKM krävs inte för lok, motorvagnar och personvagnar som endast används i nationell trafik, förutsatt att

de bär innehavarens logotyp och att denna logotyp innehåller samma och väl igenkännliga bokstäver som VKM,

de bär en väl igenkännlig logotyp som godtagits av behörig nationell myndighet som en fullgod motsvarighet till VKM.

Om en företagslogotyp anbringas utöver en VKM, ansen endast VKM:en som den giltiga märkningen, och logotypen ignoreras.

Bestämmelser angående tilldelning av märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren

En fordonsinnehavare kan tilldelas mer än en VKM i följande fall:

Fordonsinnehavaren har ett formellt namn på mer än ett språk.

En fordonsinnehavare har goda skäl att skilja mellan separata fordonsparker inom ramen för sin organisation.

En enda VKM kan utfärdas för en grupp av företag som

ingår i en gemensam företagsstruktur som har utsett och bemyndigat en organisation inom denna struktur för att hantera alla frågor för alla de övrigas räkning,

har bemyndigat en enda, separat juridisk person att hantera alla frågor för deras räkning, i vilket fall denna juridiska person räknas som innehavaren.

Register över märkningar med beteckning för fordonsinnehavaren och förfaranden för tilldelning

Registret över VKM är offentligt och uppdateras i realtid.

En ansökan om en VKM registreras hos den ansökandes behöriga nationella myndighet och vidarebefordras till det centrala organet. En VKM får användas endast efter offentliggörande av det centrala organet.

Den som tilldelats en VKM måste informera den behöriga nationella myndigheten så snart han/hon slutar att använda denna VKM, och den behöriga nationella myndigheten ska vidarebefordra denna information till det centrala organet. Denna VKM kommer därefter att återkallas, så snart innehavaren visat att märkningen har ändrats på samtliga berörda fordon. Samma VKM kommer inte att ges ut igen under 10 år, annat än om den ges ut igen till den ursprungliga innehavaren eller på dennes begäran ges ut till en annan innehavare.

En VKM kan överföras till en annan innehavare som är den ursprungliga innehavarens rättsliga efterträdare. En VKM fortsätter att vara giltig även om innehavaren ändrar sitt namn till ett namn som inte har några likheter med VKM.

Ett första utkast till förteckning över VKM kommer att upprättas med utgångspunkt från befintliga förkortningar för järnvägsföretag.

VKM ska anbringas på alla nytillverkade godsvagnar efter det att relevanta TSD trätt i kraft. Befintliga godsvagnar måste ha bringats i överensstämmelse med VKM-märkningen senast den 31 december 2013. Om den VKM som anges på fordonet inte stämmer överens med de data som registrerats i det nationella fordonsregistret är det registreringen i det nationella fordonsregistret som gäller.

DEL 2 – PÅSKRIFT AV NUMRET OCH TILLHÖRANDE BOKSTAVSMÄRKNING PÅ FORDONSKAROSSEN

Allmänna bestämmelser för externa märkningar

De versaler och siffror som ingår i den märkning som ska anbringas ska vara minst 80 mm höga, i ett sans serif-typsnitt av tryckkvalitet. En lägre höjd får endast användas i de fall det inte finns någon annan möjlighet än att placera märkningen på rambalkarna.

Märkningen ska inte placeras högre än 2 meter över rälsöverkant.

Godsvagnar

Märkningen ska skrivas på godsvagnars karosser på följande sätt:

För godsvagnar vars kaross inte har en tillräckligt stor yta för en märkning med denna utformning, särskilt när det gäller flakvagnar, ska märkningen utformas enligt följande:

Om en eller flera underlitteror med nationell innebörd finns påskrivna på en godsvagn, ska denna nationella märkning stå efter den internationella märkningen och åtskild från denna med ett bindestreck.

Personvagnar och manövervagnar

Numret ska anbringas på båda sidoväggarna av fordonet, på följande sätt:

Märkningen för det land där fordonet är registrerat och för de tekniska egenskaperna placeras precis före, efter eller under det tolvsiffriga fordonsnumret.

I fråga om manövervagnar ska numret också vara skrivet inuti förarhytten.

Lok, motorvagnar och specialfordon

Det 12-siffriga standardnumret ska märkas på bägge sidoväggarna av dragfordon som används i internationell trafik, på följande sätt:

91 88 0001323-0

Det 12-siffriga standardnumret ska också vara skrivet inuti var och en av dragfordonens förarhytter.

Innehavaren kan lägga till en egen litteramärkning, med större teckenstorlek än standardnumret, som kan vara användbar ur driftsynpunkt. (Vanligen består den egna märkningen av siffrorna i löpnumret tillsammans med kompletterande bokstavskoder.) Placeringen av den egna litteramärkningen väljs av innehavaren.

Dessa regler kan modifieras i bilaterala överenskommelser för fordon som redan är i bruk när denna TSD träder i kraft och som är avsedda för en viss trafik, förutsatt att det inte finns någon risk för sammanblandning mellan olika fordonsparker som används på de berörda järnvägsnäten. Undantaget är tillämpligt under en tidsperiod som bestäms av behörig nationell myndighet.

Den nationella myndigheten kan föreskriva att bokstavskoden för land och VKM ska anges utöver det 12-siffriga fordonsnumret.

DEL 3 – REGLER FÖR BESTÄMNING AV KONTROLLSIFFRAN (SIFFRA NR 12)

Kontrollsiffran bestäms på följande sätt:

Siffrorna på de jämna positionerna i basnumret (räknat från höger) tas med sina egna decimalvärden.

Siffrorna på de udda positionerna i basnumret (räknat från höger) multipliceras med 2.

Summan av siffrorna på jämna positioner och de tal som blir produkterna vid multipliceringen av siffrorna på udda positioner räknas sedan ut.

Entalssiffran i denna summa hålls i minnet.

Det tal som måste läggas till denna entalssiffra för att summan ska bli 10 utgör kontrollsiffran. Skulle entalssiffran vara noll, blir även kontrollsiffran noll.

Exempel

1 – Antag att basnumret är 3 3 8 4 4 7 9 6 1 0 0 Multiplikationsfaktor 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 6 3 16 4 8 7 18 6 2 0 0 Summa: 6 + 3 + 1 + 6 + 4 + 8 + 7 + 1 + 8 + 6 + 2 + 0 + 0 = 52 Entalssiffran i denna summa är 2. Kontrollsiffran blir därmed 8, och basnumret blir således registreringsnumret 33 84 4796 100-8.

2 – Antag att basnumret är 3 1 5 1 3 3 2 0 1 9 8 Multiplikationsfaktor 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 6 1 10 1 6 3 4 0 2 9 16 Summa: 6 + 1 + 1 + 0 + 1 + 6 + 3 + 4 + 0 + 2 + 9 + 1 + 6 = 40 Entalssiffran i denna summa är 0. Kontrollsiffran blir därmed 0, och basnumret blir således registreringsnumret 31 51 3320 198-0.

DEL 4 – KODER FÖR DE LÄNDER DÄR FORDONEN ÄR REGISTRERADE (SIFFROR NR 3–4 OCH FÖRKORTNING)

DEL 5 — BOKSTAVSMÄRKNING FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET

”TEN”: Fordon som:

a) överensstämmer med alla relevanta TSD:er som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet och har godkänts att ta i bruk enligt artikel 22.1 i direktiv 2008/57/EG, och

b) har ett godkännande som är giltigt i alla medlemsstater i enlighet med artikel 23.1 i direktiv 2008/57/EG.

”PPV/PPW”: Fordon som uppfyller PPV/PPW- eller PGW-reglerna (inom OSJD-stater). (Original: PPV/PPW: ППВ (Правила пользования вагонами в международном сообщении); PGW: Правила Пользования Грузовыми Вагонами)

Anmärkningar:

a) TEN-märkta fordon motsvarar kodningen 0 till 3 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i del 6.

b) Fordon som inte är godkända för drift i alla medlemsstater måste ha en märkning med en angivelse av de medlemsstater som de har fått godkännande från. Förteckningen över de medlemsstater som har gett godkännande bör vara märkt enligt en av följande ritningar, där D står för den medlemsstat som har beviljat det första godkännandet (Tyskland i det givna exemplet) och F står för den andra medlemsstaten som har beviljat godkännande (Frankrike i det givna exemplet). Medlemsstaterna kodas i enlighet med del 4. Detta kan omfatta fordon som överensstämmer med TSD:erna eller som inte gör det. Dessa fordon motsvarar kodning 4 eller 8 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i del 6.

DEL 6 — KODER SOM ANVÄNDS PÅ GODSVAGNAR FÖR ATT ANGE DRIFTSKOMPATIBILITET (SIFFROR NR 1–2)

DEL 7 — KODER SOM ANVÄNDS PÅ PERSONVAGNAR FÖR ATT ANGE KOMPATIBILITET FÖR INTERNATIONELL TRAFIK (SIFFROR NR 1–2)

Varning: Villkoren inom hakparenteser är tillfälliga och kommer att tas bort i samband med utvecklingen av RIC (se allmänna anmärkningar, punkt 3).

DEL 8 — TYPER AV DRAGFORDON (SIFFROR NR 1–2)

Den första siffran är ”9”.

Den andra siffran fastställs av varje medlemsstat. Den kan till exempel stämma överens med kontrollsiffran om denna siffra också beräknas med löpnumret.

Om den andra siffran beskriver typen av dragfordon, är följande kodning obligatorisk:

DEL 9 — NUMERISK STANDARDMÄRKNING AV GODSVAGNAR (SIFFROR NR 5–8)

I denna del beskrivs i tabellform den numeriska märkning bestående av 4 siffror som hör samman med godsvagnens huvudsakliga tekniska egenskaper.

Denna del ges ut på ett separat medium (elektronisk fil).

DEL 10

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFROR NR 5–6)

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFROR NR 5–6)

KODER FÖR ALLMÄNNA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFROR NR 7–8)

DEL 11

KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS SPECIALFORDON (SIFFROR NR 6 TILL 8)

TYPER OCH UNDERTYPER AV SPECIALFORDON (SIFFROR NR 7–8)

DEL 12 — LITTERERING AV GODSVAGNAR, EXKLUSIVE LEDADE GODSVAGNAR OCH VAGNSSÄTT

DEFINITION AV HUVUDLITTEROR OCH UNDERLITTEROR

1. Viktiga anmärkningar

I de följande uppställningarna

refererar den information som anges i meter till godsvagnarnas lastytelängd (lu),

refererar den information som anges i ton (tu) till den högsta lastgräns som anges i lastgränsrastret för godsvagnen i fråga och som fastlagts enligt angivna förfaranden.

2. Underlitteror som är internationellt gällande för alla huvudlitteror

q: genomgångsledning för elström som kan matas med alla godkända strömarter

qq: genomgångsledning för elström och installationer för tågvärme som kan matas med alla godkända strömarter

s: godsvagnar godkända för ”s” -trafik (se bilaga B till TSD Rullande materiel)

ss: godsvagnar godkända för ”ss” -trafik (se bilaga B till TSD Rullande materiel)

3. Nationella underlitteror

t, u, v, w, x, y, z

Innebörden av dessa underlitteror definieras av varje medlemsstat.

HUVUDLITTERA: E – ÖPPNA GODSVAGNAR MED HÖGA SIDOR (LÅDVAGNAR)

HUVUDLITTERA: F – ÖPPNA GODSVAGNAR MED HÖGA SIDOR (LÅDVAGNAR)

HUVUDLITTERA: G – SLUTNA GODSVAGNAR

HUVUDLITTERA: H – SLUTNA GODSVAGNAR

HUVUDLITTERA: I – VAGNAR MED ISOLERING MOT KYLA ELLER VÄRME

HUVUDLITTERA: K – 2-AXLIGA FLAKVAGNAR

HUVUDLITTERA: L – 2-AXLIGA FLAKVAGNAR

HUVUDLITTERA: O – KOMBINERAD ÖPPEN VAGN MED HÖGA SIDOR (LÅDVAGN)/FLAKVAGN

HUVUDLITTERA: R – FLAKVAGNAR MED BOGGIER

HUVUDLITTERA: S – FLAKVAGNAR MED BOGGIER

HUVUDLITTERA: T – GODSVAGNAR MED ÖPPNINGSBART TAK

HUVUDLITTERA: U – SPECIALVAGNAR

HUVUDLITTERA: Z – CISTERNVAGNAR

LITTERERING AV LEDADE GODSVAGNAR OCH VAGNSSÄTT

DEFINITION AV HUVUDLITTEROR OCH UNDERLITTEROR

1. Viktiga anmärkningar

I de följande uppställningarna refererar den information som anges i meter till godsvagnarnas lastytelängd (lu).

2. Underlitteror som är internationellt gällande för alla huvudlitteror

q: genomgångsledning för elström som kan matas med alla godkända strömarter

qq: genomgångsledning för elström och installationer för tågvärme som kan matas med alla godkända strömarter

s: godsvagnar godkända för ”s”-trafik (se bilaga B till TSD Rullande materiel)

ss: godsvagnar godkända för ”ss”-trafik (se bilaga B till TSD Rullande materiel)

3. Nationella underlitteror

t, u, v, w, x, y, z

Innebörden av dessa underlitteror definieras av varje medlemsstat.

HUVUDLITTERA: F – ÖPPNA GODSVAGNAR MED HÖGA SIDOR (LÅDVAGNAR)

HUVUDLITTERA: H – SLUTNA GODSVAGNAR

HUVUDLITTERA: I – VAGNAR MED ISOLERING MOT KYLA ELLER VÄRME

HUVUDLITTERA: L – FLAKVAGNAR MED ENKELAXLAR

HUVUDLITTERA: S – FLAKVAGNAR MED BOGGIER

HUVUDLITTERA: T – GODSVAGNAR MED ÖPPNINGSBART TAK

HUVUDLITTERA: U – SPECIALVAGNAR

HUVUDLITTERA: Z – CISTERNVAGNAR

DEL 13 – LITTERERING AV PERSONVAGNAR

Internationella huvudlittera:

Internationella underlittera:

Antalet kupéer anges i form av ett index (till exempel: Bc9)

Nationella huvudlittera och underlittera

Övriga huvudlittera och underlittera har en nationell innebörd, som fastställs av varje medlemsstat.

DEL 14 – LITTERERING AV SPECIALFORDON

Denna märkning beskrivs i dokument EN 14033-1 ”Järnvägar – Spår – Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll – Del 1: Tekniska krav för drift”.

1 För dragfordon måste numret vara unikt inom ett visst land, och det ska bestå av 6 siffror.

2 För specialfordon måste numret vara unikt inom ett visst land, och det ska bestå av den första siffran och de 5 sista siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer.

3 Innehavaren av ett fordon är den person som, i egenskap av ägare eller innehavare av nyttjanderätten till ett fordon, på permanent basis använder fordonet i ekonomisk verksamhet som ett transportmedel, och som är registrerad som sådan i Registret för rullande materiel.

4 För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.

5 Diakritiska tecken är ”accent-tecken”, som i À, Ç, Ö, Č, Ž, Å etc. Specialbokstäver som Ø och Æ representeras som enskilda bokstäver. Vid kontroll av att beteckningen är unik behandlas Ø som O och Æ som A.

6 Enligt det alfabetiska kodsystem som beskrivs i tillägg 4 till 1949 års konvention och artikel 45.4 i 1968 års konvention om vägtrafik.

7 Företag som, vid tiden för ikraftträdandet, var medlemmar i UIC eller OSShD (OSJD) och använde den angivna landskoden som företagskod.

8 Koder som ska bekräftas.

9 Till dess att de förändringar som beskrivs i punkt 3 under de allmänna anmärkningarna trätt i kraft, kan dessa företag använda koderna 43 (GySEV/ROeEE), 63 (BLS), 64 (FNME), 68 (AAE). En uppdateringsperiod kommer sedan att fastställas tillsammans med de berörda medlemsstaterna.

23 Överensstämmelse åtminstone med TSD Rullande materiel.

24 Inbegripet fordon som enligt befintliga regler bär dessa siffror vid den tidpunkt då dessa nya bestämmelser träder i kraft.

25 Fast eller variabel spårvidd.

37 Överensstämmelse åtminstone med framtida TSD för personvagnar.

38 Överensstämmelse med RIC eller Cotif i enlighet med de regler som är i kraft.

43 Endast för fordon i nationell trafik.

44 Endast för fordon som kan gå i internationell trafik.

45 För vissa fordon med 1000 V enfas växelström är endast en frekvens, antingen 16 2/3 eller 50 Hz, tillåten. 1Endast för fordon i nationell trafik.

112 Med restriktioner avses en viss placering i tåget (t.ex. sist), en obligatorisk skyddsvagn etc.

113 Särskilda villkor för användning i ett tåg måste vara uppfyllda.

118 Detta gäller bara för öppna godsvagnar med höga sidor och plant golv, försedda med en anordning som gör att de kan användas antingen som vanliga godsvagnar med plant golv eller för tyngdkraftstömning av vissa godsslag genom manövrering av tömningsluckorna i golvet.

119 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm

124 Godsvagnar med tyngdkraftslossning av huvudlittera F är öppna vagnar (utan tak) som inte har plant golv och inte är tippbara över sida eller gavel.

125 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm.

135 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm.

136 Begreppet ”för frukt och grönsaker” gäller bara för de godsvagnar som har extra ventilationsöppningar i golvhöjd.

141 2-axliga vagnar med underlittera ”f” eller ”fff” kan ha mindre rymd än 70 m3.

142 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm.

143 Begreppet ”för frukt och grönsaker” gäller bara för godsvagnar som har extra ventilationsöppningar i golvhöjd.

144 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1435 mm.

145 De förskjutbara lastavskiljande väggarna kan demonteras tillfälligt.

158 Underlitteran ”l” används inte för vagnar som har underlitterorna ”g”, ”gg”, ”i” or ”ii”.

159 Vagnar som samtidigt har underlitterorna ”g” och ”i” kan framföras som enstaka kylvagn i tåg eller i ett ”kyltåg”.

160 Begreppet ”teknisk följevagn” hänför sig samtidigt till maskinvagn, verkstadsvagn (båda med eller utan sovutrymme) liksom även till sovvagn.

161 Underlitteran ”o” används inte för vagnar som har underlitteran ”l”.

162 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm.

175 Användandet av underlitteran ”g” i förbindning med huvudlitteran ”K” är bara möjligt för vagnar i standardutförande, som endast har en extra utrustning för transport av containrar. Godsvagnar som uteslutande är anordnade för transport av containrar, måste ha huvudlitteran ”L”.

176 Underlitteran ”p” används inte för vagnar som har underlitteran ”i”.

180 För godsvagnar som har underlitterorna ”b”, ”c”, ”d”, ”e”, ”g”, ”h”, ”hh”, ”i” eller ”ii” kan underlitterorna ”l” och ”p” frivilligt användas. Därvid måste vagnens litteranummer motsvara vagnens litterabeteckning.

181 Vagnar som uteslutande används för transport av containrar (andra än pa-behållare).

182 Vagnar som uteslutande används för transport av plåtrullar.

183 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1435 mm.

199 Användandet av underlitteran ”g” i förbindning med huvudlitteran ”R” är bara möjligt för vagnar i standardutförande, som endast har en extra anordning för transport av containrar. Godsvagnar som uteslutande är anordnade för transport av plåtrullar, måste ha huvudlitteran ”S”.

200 Användandet av underlitterorna ”h” eller ”hh” i förbindning med huvudlitteran ”R” är bara möjligt för vagnar i standardutförande, som endast har en extra anordning för transport av plåtrullar. Godsvagnar som uteslutande är anordnade för transport av plåtrullar, måste ha huvudlitteran ”S”.

201 Underlitterorna ”oo” och/eller ”p” används inte på vagnar som har underlitteran ”i”.

208 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm.

209 För godsvagnar som har underlitterorna ”b”, ”c”, ”d”, ”e”, ”g”, ”gg”, ”h”, ”hh”, ”i” eller ”ii” kan underlitterorna ”l” och ”p” frivilligt användas. Därvid måste vagnens litteranummer motsvara vagnens litterabeteckning.

210 Vagnar som kan transportera såväl containrar och växelflak som fordon, erhåller samtidigt underlitteran ”g” respektive ”gg” och underlitteran ”d”.

211 Vagnar som uteslutande används för transport av containrar eller som är avsedda för transport av växelflak för lyftokshantering.

212 Vagnar som uteslutande används för transport av plåtrullar.

213 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1435 mm.

236 Underlitteran ”e” är frivillig för de vagnar som har underlitteran ”b” (därvid måste vagnens litteranummer motsvara vagnens litterabeteckning), används inte på vagnar som har underlitterorna ”d”, ”dd”, ”i”, ”l”, ”ll”, ”o”, ”oo”, ”p” eller ”pp”.

237 Underlitterorna ”b” och ”m” används inte på vagnar som har underlitterorna ”d”, ”dd”, ”l”, ”ll”, ”o”, ”oo”, ”p” eller ”pp”.

238 Vagnar med tyngdkraftslossning med huvudlittera ”T” har ett öppningsbart tak med en taköppningslängd lika med vagnkorgens längd. Dessa vagnar har inte plant golv och är inte tippbara varken över sida eller gavel.

270 Vagnar med tyngdkraftslossning med huvudlittera ”U” är slutna vagnar vars lastning kan ske genom en eller flera lastöppningar placerade på vagnkorgens överdel och vars totala öppning är mindre än korgens längd. Dessa vagnar har inte plant golv och är inte tippbara varken över sida eller gavel.

271 Särskilt djuplastningsvagnar vagnar med djuplastning mellan långbalkarna vagnar ständigt utrustade med diagonalbock

272 Underlitteran ”n” används inte på vagnar som har underlitteran ”i”.

284 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1520 mm.

285 Underlitteran ”c” används inte på vagnar som har underlitteran ”g”.

291 Godsvagnar med tyngdkraftslossning av huvudlittera F är öppna vagnar (utan tak), som inte har plant golv och inte är tippbara över sida eller gavel.

300 Begreppet ”för frukt och grönsaker” gäller bara för de godsvagnar som har extra ventilationsöppningar i golvhöjd.

301 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1435 mm.

302 De förskjutbara lastavskiljande väggarna kan demonteras tillfälligt.

307 Underlitteran ”l” används inte för vagnar som har underlitterorna ”g”, ”gg”, ”i” eller ”ii”.

308 Begreppet ”teknisk följevagn” hänför sig samtidigt till maskinvagn, verkstadsvagn (båda med eller utan sovutrymme) liksom även till sovvagn.

309 Underlitteran ”o” används inte för vagnar som har underlitteran ”l”.

319 För godsvagnar som har underlitterorna ”b”, ”c”, ”d”, ”e”, ”g”, ”h”, ”hh”, ”i” eller ”ii” kan underlitterorna ”l” och ”p” frivilligt användas. Därvid måste vagnens litteranummer motsvara vagnens litterabeteckning.

320 Vagnar som uteslutande används för transport av containrar (andra än pa-behållare).

321 Vagnar som uteslutande används för transport av plåtrullar.

322 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1435 mm.

338 För godsvagnar som har underlitterorna ”b”, ”c”, ”d”, ”e”, ”g”, ”gg”, ”h”, ”hh”, ”i” eller ”ii” kan underlitterorna ”l” och ”p” frivilligt användas. Därvid måste vagnens litteranummer motsvara vagnens litterabeteckning.

339 Vagnar som kan transportera såväl containrar och växelflak som fordon erhåller samtidigt underlitteran ”g” respektive ”gg” och underlitteran ”d”.

340 Vagnar som uteslutande används för transport av containrar eller som är avsedda för transport av växelflak för lyftokshantering.

341 Vagnar som uteslutande används för transport av plåtrullar.

342 Endast tillämpligt på godsvagnar med en spårvidd på 1435 mm.

363 Underlitteran ”b” används inte på vagnar som har underlitterorna ”d”, ”dd”, ”i”, ”l”, ”ll”, ”o”, ”oo”, ”p” eller ”pp”.

364 Vagnar med tyngdkraftslossning med huvudlittera ”T” har ett öppningsbart tak med en taköppningslängd lika med vagnkorgens längd. Dessa vagnar har inte plant golv och är inte tippbara varken över sida eller gavel.

382 Vagnar med tyngdkraftslossning med huvudlittera ”U” är slutna vagnar vars lastning kan ske genom en eller flera lastöppningar placerade på vagnkorgens överdel och vars totala öppning är mindre än korgens längd. Dessa vagnar har inte plant golv och är inte tippbara varken över sida eller gavel.

383 Särskilt djuplastningsvagnar vagnar med djuplastning mellan långbalkarna vagnar ständigt utrustade med diagonalbock

394 Underlitteran ”c” används inte på vagnar som har underlitteran ”g”.

Tillägg Pa

DEL ”0” – FORDONSIDENTITET

Allmänna anmärkningar

I detta tillägg bilaga beskrivs det europeiska fordonsnumret och tillhörande märkning som ska anbringas på ett synligt sätt på varje fordon för att permanent ge det en unik identitet i driftsammanhang. Här beskrivs inga andra numreringar eller märkningar som eventuellt ingraverats eller fastsatts på permanent sätt på fordonens chassin eller huvudkomponenter i samband med konstruktionen.

Europeiskt fordonsnummer och tillhörande beteckningar

Varje järnvägsfordon ges ett nummer bestående av 12 siffror (kallat europeiskt fordonsnummer) med följande struktur:

Inom ett visst land räcker det med de 7 siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer för att unikt kunna identifiera ett fordon inom grupperna personvagnar och specialfordon.

Bokstavsmärkning (litterering) kompletterar numret:

a) Märkningar kopplade till driftskompatibilitet (detaljer i del 5).

b) Förkortning för det land där fordonet är registrerat (detaljer i del 4).

c) Märkning med beteckning för fordonsinnehavaren, VKM (Vehicle Keeper Marking) (detaljer i del 1).

d) Beteckningar för de tekniska egenskaperna (detaljer i del 12 för godsvagnar och del 13 för personvagnar).

Tilldelning av nummer

Det europeiska fordonsnumret måste tilldelas i enlighet med de regler som anges i kommissionens beslut 2007/756/EG.

Det europeiska fordonsnumret ska ändras när det, på grund av tekniska ändringar av fordonet, inte återspeglar driftskompatibiliteten eller de tekniska egenskaperna enligt detta tillägg. Sådana tekniska ändringar kan kräva ett nytt ibruktagande enligt artiklarna 20–25 i direktiv 2008/57/EG.

DEL 1 – MÄRKNING MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

1. DEFINITION AV MÄRKNINGEN MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN, VKM (VEHICLE KEEPER MARKING)

En märkning med beteckning för fordonsinnehavaren (VKM) är en bokstavskod, bestående av 2 till 5 bokstäver. En VKM återfinns på varje järnvägsfordon, intill det europeiska fordonsnumret. VKM identifierar fordonsinnehavaren såsom denna är registrerad i det nationella fordonsregistret.

En VKM är unik och gäller i alla de länder som omfattas av denna TSD liksom i alla länder som ingår överenskommelser om tillämpning av det system för fordonsnumrering och VKM-märkning som beskrivs i denna TSD.

2. FORMAT FÖR MÄRKNINGEN MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

VKM är en representation av fordonsinnehavarens fullständiga namn eller en förkortning av detta, om möjligt en igenkännlig sådan. Alla 26 bokstäver i det latinska alfabetet kan användas. Bokstäverna i VKM skrivs med versaler. Bokstäver som inte står för den första bokstaven i ett ord i innehavarens namn kan skrivas med gemener. Vid kontrollen av att beteckningen är unik kommer gemena bokstäver att betraktas som versaler.

Bokstäver kan innefatta diakritiska tecken. Diakritiska tecken som används tillsammans med bokstäver ignoreras vid kontrollen av att beteckningen är unik.

För fordon vars innehavare är etablerade i ett land där det latinska alfabetet inte används, kan en transkribering av VKM till det egna alfabetet läggas till efter VKM, åtskild från den latinska beteckningen med ett snedstreck (”/”). Vid databehandling bortses från denna transkriberade VKM.

3. BESTÄMMELSER ANGÅENDE TILLDELNING AV MÄRKNINGAR MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN

En fordonsinnehavare kan tilldelas mer än en VKM i följande fall:

Fordonsinnehavaren har ett formellt namn på mer än ett språk.

En fordonsinnehavare har goda skäl att skilja mellan separata fordonsparker inom ramen för sin organisation.

En enda VKM kan utfärdas för en grupp av företag som

ingår i en gemensam företagsstruktur (t.ex. holdingstruktur),

ingår i en gemensam företagsstruktur som har utsett och bemyndigat en organisation inom denna struktur för att hantera alla frågor för alla de övrigas räkning,

har bemyndigat en enda, separat juridisk person att hantera alla frågor för deras räkning, i vilket fall denna juridiska person räknas som innehavaren.

4. REGISTER ÖVER MÄRKNINGAR MED BETECKNING FÖR FORDONSINNEHAVAREN OCH FÖRFARANDEN FÖR TILLDELNING

Registret över VKM är offentligt och uppdateras i realtid.

En ansökan om en VKM registreras hos den ansökandes behöriga nationella myndighet och vidarebefordras till Europeiska järnvägsbyrån. En VKM får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

Den som tilldelats en VKM måste informera den behöriga nationella myndigheten så snart han/hon slutar att använda denna VKM, och den behöriga nationella myndigheten kommer att vidarebefordra denna information till Europeiska järnvägsbyrån. Denna VKM kommer därefter att återkallas, så snart innehavaren visat att märkningen har ändrats på samtliga berörda fordon. Samma VKM kommer inte att ges ut igen under 10 år, annat än om den ges ut igen till den ursprungliga innehavaren eller på dennes begäran ges ut till en annan innehavare.

En VKM kan överföras till en annan innehavare som är den ursprungliga innehavarens rättsliga efterträdare. En VKM fortsätter att vara giltig även om innehavaren ändrar sitt namn till ett namn som inte har några likheter med VKM.

När ett byte av innehavare medför ett byte av VKM måste de berörda vagnarna märkas med den nya VKM inom tre månader efter registreringen av bytet av innehavare i det nationella fordonsregistret. Om den VKM som anges på fordonet inte stämmer överens med de data som registrerats i det nationella fordonsregistret är det registreringen i det nationella fordonsregistret som gäller.

DEL 2 – PÅSKRIFT AV NUMRET OCH TILLHÖRANDE BOKSTAVSMÄRKNING PÅ FORDONSKAROSSEN

1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNA MÄRKNINGAR

De versaler och siffror som ingår i den märkning som ska anbringas ska vara minst 80 mm höga, i ett sans serif-typsnitt av tryckkvalitet. En lägre höjd får endast användas i de fall det inte finns någon annan möjlighet än att placera märkningen på rambalkarna.

Märkningen ska inte placeras högre än 2 meter över rälsöverkant.

2. GODSVAGNAR

Märkningen ska skrivas på godsvagnars karosser på följande sätt:

För godsvagnar vars kaross inte har en tillräckligt stor yta för en märkning med denna utformning, särskilt när det gäller flakvagnar, ska märkningen utformas enligt följande:

Om en eller flera underlitteror med en nationell definition finns påskrivna på en godsvagn, måste denna nationella märkning stå efter den internationella märkningen och åtskild från denna med ett bindestreck på följande sätt:

3. PERSONVAGNAR OCH MANÖVERVAGNAR

Numret ska anbringas på båda sidoväggarna av fordonet, på följande sätt:

Märkningen för det land där fordonet är registrerat och för de tekniska egenskaperna placeras precis före, efter eller under det europeiska fordonsnumret.

I fråga om manövervagnar skrivs det europeiska fordonsnumret också inuti förarhytten.

4. LOK, MOTORVAGNAR OCH SPECIALFORDON

Det europeiska fordonsnumret måste anbringas på bägge sidoväggarna av dragfordon, på följande sätt:

92 10 1108 062-6

Det europeiska fordonsnumret skrivs också inuti var och en av dragfordonens förarhytter.

Innehavaren kan lägga till en egen litteramärkning, med större teckenstorlek än det europeiska fordonsnumret, som kan vara användbar ur driftsynpunkt. (Vanligen består den egna märkningen av siffrorna i löpnumret tillsammans med kompletterande bokstavskoder.) Placeringen av den egna litteramärkningen väljs av innehavaren. Det måste dock alltid vara möjligt att lätt skilja det europeiska fordonsnumret från innehavarens egen litteramärkning.

DEL 3 – REGLER FÖR BESTÄMNING AV KONTROLLSIFFRAN (SIFFRA NR 12)

Kontrollsiffran bestäms på följande sätt:

Siffrorna på de jämna positionerna i basnumret (räknat från höger) tas med sina egna decimalvärden.

Siffrorna på de udda positionerna i basnumret (räknat från höger) multipliceras med 2.

Summan av siffrorna på jämna positioner och de tal som blir produkterna vid multipliceringen av siffrorna på udda positioner räknas sedan ut.

Entalssiffran i denna summa hålls i minnet.

Det tal som måste läggas till denna entalssiffra för att summan ska bli 10 utgör kontrollsiffran. Skulle entalssiffran vara noll, blir även kontrollsiffran noll.

Exempel

1 – Antag att basnumret är 3 3 8 4 4 7 9 6 1 0 0 Multiplikationsfaktor 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 6 3 16 4 8 7 18 6 2 0 0 Summa: 6 + 3 + 1 + 6 + 4 + 8 + 7 + 1 + 8 + 6 + 2 + 0 + 0 = 52 Entalssiffran i denna summa är 2. Kontrollsiffran blir därmed 8, och basnumret blir således registreringsnumret 33 84 4796 100 - 8.

2 – Antag att basnumret är 3 1 5 1 3 3 2 0 1 9 8 Multiplikationsfaktor 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 6 1 10 1 6 3 4 0 2 9 16 Summa: 6 + 1 + 1 + 0 + 1 + 6 + 3 + 4 + 0 + 2 + 9 + 1 + 6 = 40 Entalssiffran i denna summa är 0. Kontrollsiffran blir därmed 0, och basnumret blir således registreringsnumret 31 51 3320 198 - 0.

DEL 4 – KODER FÖR DE LÄNDER DÄR FORDONEN ÄR REGISTRERADE (SIFFROR NR 3–4 OCH FÖRKORTNING)

Information som avser tredjeländer ges endast i informationssyfte.

DEL 5 – BOKSTAVSMÄRKNING FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET

”TEN”: Fordon som

a) överensstämmer med alla relevanta TSD:er som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet och har godkänts att ta i bruk enligt artikel 22.1 i direktiv 2008/57/EG, och

b) har ett godkännande som är giltigt i alla medlemsstater i enlighet med artikel 23.1 i direktiv 2008/57/EG.

”PPV/PPW”: Fordon som uppfyller PPV/PPW- eller PGW-reglerna (inom OSJD-stater). (Original: PPV/PPW: ППВ (Правила пользования вагонами в международном сообщении); PGW: Правила Пользования Грузовыми Вагонами)

Anmärkningar:

a) TEN-märkta fordon motsvarar kodningen 0 till 3 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i tillägg P, del 6.

b) Fordon som inte är godkända för drift i alla medlemsstater måste ha en märkning med en angivelse av de medlemsstater som de har fått godkännande från. Förteckningen över de medlemsstater som har gett godkännande bör vara märkt enligt en av följande ritningar, där D står för den medlemsstat som har beviljat det första godkännandet (Tyskland i det givna exemplet) och F står för den andra medlemsstaten som har beviljat godkännande (Frankrike i det givna exemplet). Medlemsstaterna kodas i enlighet med tillägg P, del 44. Detta kan omfatta fordon som överensstämmer med TSD:erna eller som inte gör det. Dessa fordon motsvarar kodning 4 eller 8 av den första siffran i det fordonsnummer som anges i tillägg P, del 76.

DEL 6 – KODER SOM ANVÄNDS PÅ GODSVAGNAR FÖR ATT ANGE DRIFTSKOMPATIBILITET (SIFFROR NR 1–2)

DEL 7 – KODER SOM ANVÄNDS PÅ PERSONVAGNAR FÖR ATT ANGE KOMPATIBILITET FÖR INTERNATIONELL TRAFIK (SIFFROR NR 1–2)

DEL 8 – TYPER AV DRAGFORDON OCH ENHETER I TÅGSÄTT MED ODELBARA ELLER FASTSTÄLLDA FORMATIONER (SIFFROR NR 1–2)

Den första siffran är ”9”.

Om den andra siffran beskriver typen av dragfordon, är följande kodning obligatorisk:

DEL 9 – NUMERISK STANDARDMÄRKNING AV GODSVAGNAR (SIFFROR NR 5–8)

I detta tillägg beskrivs den numeriska märkning som hör samman med godsvagnens huvudsakliga tekniska egenskaper. Den offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (http://www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 10 – KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS PERSONVAGNAR (SIFFROR NR 5–6)

Del 10 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (http://www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 11 – KODER FÖR TEKNISKA EGENSKAPER HOS SPECIALFORDON (SIFFROR NR 6–8)

Del 11 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (http://www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 12 – LITTERERING AV GODSVAGNAR, EXKLUSIVE LEDADE GODSVAGNAR OCH VAGNSSÄTT

Del 12 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (http://www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 13 – LITTERERING AV PERSONVAGNAR

Del 13 offentliggörs på Europeiska järnvägsbyråns webbplats (http://www.era.europa.eu).

En ansökan om ny kod lämnas till registreringsenheten (enligt beslut 2007/756/EG) och skickas till Europeiska järnvägsbyrån. En ny kod får användas endast efter Europeiska järnvägsbyråns offentliggörande.

DEL 14 – LITTERERING AV SPECIALFORDON

Struken

1 För specialfordon måste numret vara unikt inom ett visst land, och det ska bestå av den första siffran och de 5 sista siffrorna för tekniska egenskaper och löpnummer.

2 EUT L 305, 23.11.2007, s. 30.

3 För NMBS/SNCB är fortsatt användning av bokstaven B inskriven i en cirkel tillåten.

4 Diakritiska tecken är ”accent-tecken”, som i À, Ç, Ö, Č, Ž, Å etc. Specialbokstäver som Ø och Æ representeras som enskilda bokstäver. Vid kontroll av att beteckningen är unik behandlas Ø som O och Æ som A.

5 Enligt det alfabetiska kodsystem som beskrivs i tillägg 4 till 1949 års konvention och artikel 45.4 i 1968 års konvention om vägtrafik.

12 Godsvagnar som får bära TEN-märkningen, se del 5.

13 Inbegripet godsvagnar som enligt befintliga regler bär de siffror som definieras i denna tabell. Cotif: fordon som överensstämmer med Cotif-regler som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet.

14 Fast eller variabel spårvidd.

15 Undantag för godsvagnar med huvudlittera I (vagnar med isolering mot kyla eller värme), används inte för nya fordon som tas i bruk.

25 Överensstämmelse med tillämpliga TSD:er, se tillägg P, del 5.

26 Inbegripet fordon som enligt befintliga regler bär de siffror som definieras i denna tabell. Cotif: fordon som överensstämmer med Cotif-regler som är i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet.

27 Med undantag för personvagnar med fast spårvidd (56) och med variabel spårvidd (66) som redan tagits i bruk; används inte för nya fordon.

Tillägg Q

Ej utnyttjad

Tillägg R

Ej utnyttjad

Tillägg S

Ej utnyttjad

Tillägg T

BROMSFÖRMÅGA

A. INFRASTRUKTURFÖRVALTARENS ROLL

Infrastrukturförvaltaren ska informera järnvägsföretaget om den bromsförmåga som krävs för varje linjesträcka och måste lämna information om linjesträckans egenskaper. Infrastrukturförvaltaren måste se till att inverkan av linjesträckans egenskaper och marginaler som beror av infrastrukturens uppbyggnad längs spåret inbegrips i den bromsförmåga som krävs.

Den bromsförmåga som krävs ska i princip uttryckas i bromstal, om inte infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget har kommit överens om en annan enhet för att uttrycka bromsförmåga (t.ex. bromsvikt, bromskrafter, retardationsvärden och retardationskurvor).

När det gäller tågsätt och odelbara tågsammansättningar ska infrastrukturförvaltaren, om järnvägsföretaget så begär, ange kraven på bromsförmåga i retardationsvärden.

B. JÄRNVÄGSFÖRETAGETS ROLL

Järnvägsföretaget ska se till att alla tåg uppnår eller överskrider den bromsförmåga som infrastrukturförvaltaren kräver. Järnvägsföretaget ska därför beräkna ett tågs bromsförmåga med hänsyn till tågets sammansättning.

Järnvägsföretaget måste ta hänsyn till fordonets eller tågsättets bromsförmåga som fastställts vid ibruktagandet. Marginaler relaterade till rullande materiel, såsom bromsarnas tillförlitlighet och tillgänglighet, måste beaktas. Vid justering av bromsförmåga måste järnvägsföretaget också ta hänsyn till information om sådana egenskaper hos linjesträckan som påverkar tågets beteende vid stoppande av tåg och säkrande mot rullning.

Den bromsförmåga som framgår av kontrollen av det aktuella tåget (såsom tågsammansättning, bromstillgänglighet, bromsinställningar) ska användas som ett utgångsvärde för eventuella driftsbestämmelser som senare ska tillämpas på tåget.

C. OTILLRÄCKLIG BROMSFÖRMÅGA

Infrastrukturförvaltaren måste fastställa bestämmelser som ska användas om ett tåg inte uppnår den bromsförmåga som krävs och måste göra dessa bestämmelser tillgängliga för järnvägsföretagen.

Om ett tåg inte uppnår den bromsförmåga som krävs för de linjesträckor som tåget ska trafikera, måste järnvägsföretaget iaktta resulterande restriktioner, till exempel hastighetsbegränsning.

Tillägg U

FÖRTECKNING ÖVER ÖPPNA PUNKTER

TILLÄGG B (SE PUNKT 4.4 I DENNA TSD)

Andra regler som möjliggör en sammanhängande drift

PUNKT 4.2.2.1.3.3

Godståg som inte passerar en gräns mellan medlemsstater

Tillägg V

Ej utnyttjad

Tillägg W

ORDLISTA

Definitionerna i denna ordlista avser användningen av termer i denna TSD avseende Drift och trafikledning för konventionell trafik.