Tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) nr 727/2013 · förordning (EU) 2016/155 · förordning (EU) 2018/179 · förordning (EU) 2023/262 · förordning (EU) 2023/2738.

(1) Exportkreditinstitut bidrar till utvecklingen av världshandeln genom att främja export och investeringar från företag på ett sätt som kompletterar den privata sektorns tillhandahållande av finansiering och försäkring. Unionen är part i den consensusöverenskommelse om statsstödda exportkrediter (consensusöverenskommelsen) som ingåtts inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Consensusöverenskommelsen, såsom den ingåtts av parterna i denna, reglerar de finansiella villkor som exportkreditinstitut får erbjuda i syfte att främja lika spelregler för statsstödda exportkrediter.

(2) Enligt rådets beslut 2001/76/EG av den 22 december 2000 om att ersätta beslutet av den 4 april 1978 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och rådets beslut 2001/77/EG av den 22 december 2000 om tillämpning av principerna för ett ramavtal om projektfinansiering för statsstödda exportkrediter ska riktlinjerna i consensusöverenskommelsen och de särskilda bestämmelserna om projektfinansiering tillämpas i unionen.

(3) Consensusöverenskommelsen bidrar indirekt genom exportkreditinstitutens verksamhet till fri och rättvis handel och investeringar av företag som annars skulle ha mindre tillgång till krediter från den privata sektorn.

(4) När nationella exportkreditsystem inrättas, utvecklas och genomförs och när statsstödda exportkrediter kontrolleras bör medlemsstaterna följa unionens allmänna bestämmelser inom utrikespolitiken, bland annat när det gäller en konsolidering av demokratin, respekten för mänskliga rättigheter och samstämmigheten mellan olika politiska åtgärder för att åstadkomma utveckling samt kampen mot klimatförändringarna.

(5) Parterna i consensusöverenskommelsen är involverade i en löpande process som syftar till att minimera marknadssnedvridning och skapa likvärdiga förutsättningar där de premier som exportkreditinstitut tar ut är riskbaserade och bör vara tillräckliga för att täcka långfristiga driftskostnader och förluster, i enlighet med WTO-förpliktelser. För att uppnå detta mål fungerar exportkreditsystemen på ett transparent sätt och instituten rapporterar således till OECD.

(6) Välriktade exportkrediter från exportkreditinstitut kan bidra till möjligheter till marknadstillträde för företag inom unionen, också för små och medelstora företag.

(7) Parterna i consensusöverenskommelsen och unionens medlemsstater har kommit överens om att lämna viss information om exportkrediter i enlighet med OECD:s och unionens insynsregler i syfte att bidra till likvärdiga förutsättningar för parterna i consensusöverenskommelsen och medlemsstaterna.

(8) Unionen tillämpar insyns- och rapporteringskrav i enlighet med bilaga I.

(9) Med tanke på den skärpta konkurrenssituationen på världsmarknaderna och för att undvika konkurrensnackdelar för unionens företag bör kommissionen inom ramen för sitt förhandlingsmandat från medlemsstaterna stödja OECD:s ansträngningar att nå ut till andra än parterna i consensusöverenskommelsen. Kommissionen bör genom bilaterala och multilaterala förhandlingar sträva efter att etablera globala standarder för statsstödda exportkrediter. Globala standarder på detta område är en förutsättning för likvärdiga förutsättningar i världshandeln.

(10) Medan OECD-länderna styrs av consensusöverenskommelsen är länder utanför OECD inte parter i consensusöverenskommelsen, vilket skulle kunna leda till konkurrensfördelar för exportörer i de senare länderna. Dessa länder uppmanas därför att tillämpa consensusöverenskommelsen i syfte att säkerställa likvärdiga förutsättningar också på global nivå.

(11) Med tanke på unionens politik för bättre lagstiftning som syftar till att förenkla och förbättra befintlig lagstiftning, kommer kommissionen och medlemsstaterna, i kommande översyner av consensusöverenskommelsen, i förekommande fall att inrikta sig på att minska de administrativa bördorna för företag och nationella förvaltningar, bland annat exportkreditinstitut.

(12) Parterna i consensusöverenskommelsen har beslutat ändra och förbättra överenskommelsen. De ändringar som överenskommits omfattar ökad användarvänlighet, ökad överensstämmelse mellan relevanta internationella skyldigheter och ökad insyn, särskilt för icke-parter i consensusöverenskommelsen. Dessutom har parterna till consensusöverenskommelsen kommit överens om att i denna införliva de bestämmelser om projektfinansiering som införs genom beslut 2001/77/EG och de bestämmelser om exportkrediter för fartyg som införs genom rådets beslut 2002/634/EG om ändring av beslut 2001/76/EG.

(13) Beslut 2001/76/EG i dess ändrade lydelse bör följaktligen upphöra att gälla och ersättas med denna förordning och den konsoliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen som bifogas denna, och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla.

(14) För att de ändringar till riktlinjerna i consensusöverenskommelsen som parterna kommit överens om ska kunna införlivas i unionens lagstiftning på ett snabbt och smidigt sätt, bör kommissionen vid behov anta delegerade akter för att ändra bilaga II. Därför bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på de ändringar till riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelse kommit överens om. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Tillämpning av consensusöverenskommelsen

De riktlinjer som anges i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter (consensusöverenskommelsen) ska tillämpas i unionen. Texten till consensusöverenskommelsen bifogas denna förordning.

Artikel2¶Delegering av befogenhet

Kommissionen ska anta delegerade akter enligt artikel 3 för att ändra bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelsen kommit överens om.

Om det, i fråga om ändringar i bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelsen kommit överens om, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 4 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

Artikel3¶Delegeringens utövande

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 9 december 2011.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel4¶Skyndsamt förfarande

1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge inga invändningar görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 3.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Artikel5¶Insyn och rapportering

De insyns- och rapporteringsåtgärder som ska vidtas i unionen beskrivs i bilaga I.

Artikel6¶Upphävande

Beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG ska upphöra att gälla.

Artikel7¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

1. Utan att det påverkar befogenheterna för de institutioner i medlemsstaterna som utövar tillsyn över nationella exportkreditprogram, ska varje medlemsstat överlämna en årlig verksamhetsrapport till kommissionen så att insynen ökar på unionsnivå. Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning rapportera om tillgångar och skulder, utbetalda fordringar och återkrav, nya åtaganden, exponeringar och premier. När ansvarsförbindelser kan uppstå från verksamhet med statsstödda exportkrediter ska denna verksamhet rapporteras inom ramen för den årliga verksamhetsrapporten.

2. I den årliga verksamhetsrapporten ska medlemsstaterna beskriva hur miljörisker, som kan medföra andra relevanta risker, beaktas i deras exportkreditinstituts verksamhet med statsstödda exportkrediter.

3. Kommissionen ska på grundval av denna information utarbeta en årlig översikt för Europaparlamentet, inbegripet en utvärdering av exportkreditinstituts efterlevnad av unionens mål och förpliktelser.

4. Kommissionen ska i enlighet med sina befogenheter översända en årlig rapport till Europaparlamentet om de förhandlingar som förts, i de fall där kommissionen har förhandlingsmandat i olika internationella samarbetsfora, i syfte att etablera globala standarder när det gäller statsstödda exportkrediter. Den första rapporteringsperioden enligt denna förordning ska täcka år 2011.

BILAGA II

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1. SYFTE

a) Det huvudsakliga syftet med överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad konsensusöverenskommelsen, är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter.

b) Konsensusöverenskommelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a och därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de förmånligaste finansiella villkoren för statsstöd.

2. STATUS

Konsensusöverenskommelsen, som utarbetats inom ramen för OECD, trädde ursprungligen i kraft i april 1978 och gäller tills vidare. Konsensusöverenskommelsen är ett gentlemen’s agreement mellan parterna; den är inte en OECD-akt, även om den får administrativt stöd av OECD:s sekretariat (sekretariatet).

3. DELTAGANDE

Parter i överenskommelsen är för närvarande Australien, Europeiska unionen, Förenade kungariket, Förenta staterna, Japan, Kanada, Korea, Norge, Nya Zeeland, Schweiz och Turkiet. Andra länder kan, oavsett om de är medlemmar i OECD eller inte, bli parter efter inbjudan från de nuvarande parterna.

4. INFORMATION TILL ICKE-PARTER

a) Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmälningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a.

b) Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för dess statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.

5. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Konsensusöverenskommelsen ska tillämpas på allt statsstöd, som tillhandahålls av en regering eller på dess vägnar, för export av varor och/eller tjänster, och på finansiell leasing, med en återbetalningstid på minst två år.

a) Statsstöd kan ges i följande former:

1) Exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning).

2) Statligt finansieringsstöd i form av

direkt kredit/finansiering och refinansiering, eller

räntestöd.

3) Olika kombinationer av dessa stöd.

b) Konsensusöverenskommelsen ska tillämpas på bundet bistånd; de förfaranden som anges i kapitel IV ska även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd.

c) Konsensusöverenskommelsen ska inte tillämpas på export av militär utrustning och jordbruksprodukter.

d) Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga destination, huvudsakligen med syftet att få längre återbetalningstid.

6. FÖRBUD MOT STÖD INOM RAMEN FÖR KONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

Parterna ska inte tillhandahålla statsstödda exportkrediter eller bundet bistånd till följande:

a) Export av nya koleldade elproduktionsanläggningar, eller delar därav, vilket innefattar alla komponenter, all utrustning, allt materiel och alla tjänster (inbegripet utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av sådana kraftverk. Att lägga till en ny koleldad elproduktionsenhet till en befintlig anläggning ska betraktas som en ny koleldad elproduktionsanläggning.

b) Exportleverans av utrustning till befintliga koleldade elproduktionsanläggningar, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) Syftet med den levererade utrustningen är att minska luftföroreningar, vattenföroreningar eller koldioxidutsläpp.

ii) Den levererade utrustningen leder varken till en förlängning av anläggningens användbara livstid eller till en kapacitetsökning.

c) Förbuden i punkterna a och b är inte tillämpliga på koleldade elproduktionsanläggningar med anordningar för effektiv avskiljning, lagring och användning av koldioxid eller ombyggnad av befintliga koleldade elproduktionsanläggningar för att installera anordningar för avskiljning, lagring och användning av koldioxid, enligt vad som anges i projektkategori B, typ 1 i tillägg I till bilaga I.

d) Parterna är överens om att, om någon av parterna så begär, göra en översyn av teknik, som kan komma att utvecklas i framtiden, för minskning av koldioxidutsläpp som inte sker genom avskiljning, lagring och användning av koldioxid, i syfte att göra undantag från punkterna a och b ovan. Parterna ska enhälligt besluta om ett införande av eventuella framtida undantag.

e) Bestämmelserna i punkterna a–d ovan ska ses över senast den 31 december 2022, i syfte att bidra till det gemensamma målet att hantera klimatförändringarna, med beaktande av följande:

i) Den mest aktuella informationen på det klimatvetenskapliga området och konsekvenserna härav för de beslut som fattas globalt om infrastrukturinvesteringar när det gäller att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.

ii) Statsstödda exportkrediter eller bundet bistånd till andra kolrelaterade projekt.

iii) Tillgången till teknik för avskiljning, lagring och användning av koldioxid.

iv) Tillgången till teknik för minskning av koldioxidutsläpp som inte sker genom avskiljning, lagring och användning av koldioxid.

7. SEKTORSÖVERENSKOMMELSER

a) Följande sektorsöverenskommelser är en del av konsensusöverenskommelsen:

Klimatförändringar (bilaga I)

Kärnkraftverk (bilaga II)

Civila luftfartyg (bilaga III)

Fartyg (bilaga IV)

b) En part i antingen bilaga I, II eller IV kan tillämpa bestämmelserna om statsstöd i respektive sektorsöverenskommelse på export av varor och/eller tjänster som omfattas av den relevanta sektorsöverenskommelsen. I fråga om bilaga I eller II gäller att om en sektorsöverenskommelse inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i konsensusöverenskommelsen ska parterna i sektorsöverenskommelsen tillämpa konsensusöverenskommelsens bestämmelse.

c) Vad gäller export av varor och/eller tjänster som omfattas av bilaga III ska de parter som även är parter i den sektorsöverenskommelsen tillämpa sektorsöverenskommelsens bestämmelser.

8. FRÅNTRÄDE

En part kan frånträda denna överenskommelse genom att skriftligen anmäla detta till sekretariatet med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. det e-postsystem som sekretariatet upprätthåller för att underlätta kommunikationen mellan parterna och sekretariatet. Frånträdet träder i kraft 180 kalenderdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan.

9. ÖVERVAKNING

Sekretariatet ska övervaka genomförandet av konsensusöverenskommelsen.

KAPITEL II FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER

De finansiella villkoren för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka ska läsas jämförda med varandra. I konsensusöverenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd. Parterna erkänner att mer restriktiva finansiella villkor än de som anges i konsensusöverenskommelsen traditionellt sett gäller för viss handel eller vissa industrisektorer. Parterna ska fortsätta tillämpa dessa traditionella finansiella villkor, särskilt principen om att återbetalningstiden inte får överskrida varornas och tjänsternas livslängd.

10. KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV STÖD TILL LOKALA KOSTNADER

a) Länder i kategori I är höginkomstländer inom OECD. Alla övriga länder tillhör kategori II.

b) Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

1) Klassificeringen inom ramen för denna konsensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer.

2) Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.

3) Om ett land i enlighet med artikel 10 a omklassificeras ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter.

4) Om Världsbanken ändrar siffror ska inom ramen för denna konsensusöverenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning, och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet först lämnade siffrorna.

c) Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd.

11. KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER

a) Parterna ska kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktsvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XIII. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktsvärdet sänkas i motsvarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Finansiering/försäkring på 100 % av premien är tillåten. Premien kan antingen ingå i exportkontraktsvärdet eller inte. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början ska inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang.

b) Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker.

c) Med undantag för punkterna b och d ska parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktsvärdet, inklusive leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader.

d) Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

1) Högsta statsstödsbeloppet till lokala kostnader ska inte överskrida följande:

40 % av exportkontraktsvärdet för länder i kategori I.

50 % av exportkontraktsvärdet för länder i kategori II.

2) Statsstöd till lokala kostnader ska inte ges på villkor som är mer förmånliga eller mindre restriktiva än villkoren för den export som de lokala kostnaderna hänför sig till.

3) Om statsstödet till lokala kostnader överskrider 15 % av exportkontraktsvärdet, ska detta statsstöd förhandsanmälas i enlighet med artikel 44 och det ska i denna anmälan anges vilken typ av lokala kostnader som stödet omfattar.

12. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) Återbetalningstiden får inte överstiga de exporterade varornas och tjänsternas livslängd eller, i förekommande fall, livslängden för det projekt till vilket varor och tjänster exporteras.

b) Trots artikel 12 a ska den längsta återbetalningstiden vara 15 år.

c) Trots artikel 12 b ska den längsta återbetalningstiden för varje kraftverk som inte är berättigat till stöd enligt bilaga I eller II vara 12 år.

d) Parten ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 när statsstöd kommer att tillhandahållas för alla transaktioner med en återbetalningstid på mer än tio år och med ett kreditvärde på minst 10 miljoner SDR.

13. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska normalt sett ske i lika stora och regelbundna amorteringar eller, när så är lämpligt (t.ex. när stöd tillhandahålls för leasingtransaktioner eller för export av fristående maskiner eller utrustning), i lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination.

b) Kapitalbeloppet ska återbetalas med högst ett års intervall med början senast ett år efter kredittidens början.

c) Ränta ska betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början. Vid årlig återbetalning av kapitalbeloppet ska ränta betalas med högst tolv månaders intervall med början senast tolv månader efter kredittidens början.

d) Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

e) Om det är vederbörligen motiverat av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som tillåts enligt parametrarna i punkterna a och b ovan, eller om amorteringsplanen inte motsvarar gäldenärens eller projektets fria kassaflöde, får exportkrediter tillhandahållas inom ramen för följande begränsningar:

1) Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 30 % av kreditens kapitalbelopp.

2) Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast 24 månader efter kredittidens början.

3) Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden är 65 % av återbetalningstiden för transaktionen eller sex år, beroende på vilket som är längst.

f) Parten ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 när statsstöd tillhandahålls i enlighet med artikel 13 e ovan för alla transaktioner med ett kreditvärde på minst 10 miljoner SDR. I sådana anmälningar ska parterna bland annat tillhandahålla

1) detaljerad information om den återbetalningsprofil som stöds och en förklaring av skälen till att det finns en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som tillåts enligt artiklarna 13 a och 13 b, och

2) För transaktioner med en återbetalningsprofil som inte motsvarar det fria kassaflödet, en detaljerad och tillfredsställande motivering av den återbetalningsprofil som stöds.

14. RÄNTESATSER, PREMIESATSER OCH ANDRA AVGIFTER

a) Med ränta avses inte något av följande:

1) Premiebetalningar och andra avgifter för försäkring av eller garanti för leverantörskrediter eller finansiella krediter.

2) Andra betalningar i form av bankavgifter eller provisioner i samband med exportkrediten, utom årsvisa eller halvårsvisa bankavgifter som betalas under hela återbetalningstiden.

3) Innehållen skatt enligt importlandets bestämmelser.

b) Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntesatsens nominella värde eller utgöras av en separat avgift; bägge komponenterna ska specificeras separat för parterna.

15. EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD

De finansiella villkoren för en enskild exportkredit eller en kreditram, med undantag för den giltighetstid för marknadsreferensräntor (CIRR) som anges i bilaga XII, ska inte fastställas för en period som överskrider sex månader före det slutgiltiga åtagandet.

16. ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

Konsensusöverenskommelsen ska inte hindra exportkreditinstitut eller finansinstitut från att bevilja mindre restriktiva finansiella villkor än de som anges i konsensusöverenskommelsen, om detta sker efter det att kontraktet tecknats (när exportkreditavtalet och därtill hörande dokument redan trätt i kraft) och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller ersättningsanspråk.

17. MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med konsensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 41 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part. Finansiella villkor som erbjuds i enlighet med denna artikel anses överensstämma med bestämmelserna i kapitlen I och II samt, i tillämpliga fall, även bilagorna I, II, III och IV.

18. FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD

a) Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa relevanta marknadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer:

1) CIRR bör vara representativa för kommersiella utlåningsräntor till slutkund på den berörda valutans hemmamarknad.

2) CIRR bör nära motsvara räntesatsen för inhemska låntagare med hög kreditvärdighet.

3) CIRR bör baseras på upplåningskostnaden för finansiering till fast ränta.

4) CIRR bör inte leda till en snedvridning av de inhemska konkurrensvillkoren.

5) CIRR bör nära motsvara en räntesats som är tillgänglig för utländska låntagare med hög kreditvärdighet.

b) Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den lämpliga kreditriskpremie för risken för utebliven betalning som ska tas ut i enlighet med artikel 20.

19. KONSTRUKTION OCH TILLÄMPNING AV CIRR

CIRR för statligt finansieringsstöd enligt konsensusöverenskommelsen och dess bilagor, med undantag för sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg (bilaga III) och sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg (bilaga IV), ska fastställas och tillämpas i enlighet med bestämmelserna i bilaga XII.

20. KREDITRISKPREMIE

Parterna ska utöver ränta ta ut en premie för att täcka risken för utebliven återbetalning av en exportkredit. De premiesatser som tas ut av parterna ska vara riskbaserade, konvergera och kunna täcka driftskostnader och förluster på lång sikt.

21. MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK

Parterna ska ta ut premier som inte ligger under den tillämpliga minimipremiesatsen (MPR) för kreditrisken.

a) Minimipremiesatsen ska fastställas på grundval av följande faktorer:

Tillämplig landriskklassificering.

Riskperiodens längd (dvs. riskhorisont eller HOR).

Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.

Politisk och handelsrelaterad risktäckningsgrad och kvalitet på den statsstödda exportkreditprodukten.

Eventuella metoder för landriskminimering.

Eventuella kreditförstärkningar för köparrisken.

b) Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. En förklaring av hur minimipremiesatserna ska beräknas, inbegripet den matematiska formeln, anges i bilaga VI.

c) Oavsett bestämmelseland ska de premiesatser som tas ut av parterna för marknadsriktvärdestransaktioner, dvs. transaktioner med slutliga gäldenärer/garanter (dvs. kreditriskenheter) i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD och ett höginkomstland inom euroområdet, eller som omfattar en multilateral eller regional institution som parterna är eniga om generellt är befriad från de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där den är belägen, fastställas i varje enskilt fall. För att säkerställa att de premiesatser som tas ut för transaktioner som involverar gäldenärer, och garanter där så är lämpligt, i sådana länder inte underskrider priserna på den privata marknaden ska parterna tillämpa följande förfaranden, varvid de ska använda sig av överenskomna regler för att omräkna riktvärdesprissättning till premie:

1) Om en part tillhandahåller statsstöd som en del av ett syndikerat lånepaket som är strukturerat som antingen en tillgångssäkrad transaktion eller en projektfinansieringstransaktion För att ett lånepaket ska få kallas syndikerat måste följande villkor vara uppfyllda:

får den totala kostnaden för den del som utgörs av direkt utlåning inte vara lägre än den totala kostnad som tas ut av den eller de kommersiella parterna i syndikatet,

får den premie som tas ut för ren risktäckning inte vara lägre än den omräknade likvärdiga premiesats som tas ut av den eller de kommersiella parterna och inte heller lägre än den tillämpliga lägsta försäkringstekniska premiesatsen, och

ska den part som tillämpar en premiesats baserad på ett syndikerat lånepaket lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44.

Minst 25 % av syndikatslånet är kommersiella lån/garantier, utan något bilateralt eller multilateralt stöd (t.ex. exportkreditinstitut, institution för utvecklingsfinansiering, internationell finansieringsinstitution eller multilateral utvecklingsbank), där alla parter som deltar i finansieringen är likställda (pari passu) vad gäller alla finansiella villkor, inklusive säkerhetspaket.

Transaktionens finansiella villkor överensstämmer till fullo med konsensusöverenskommelsen, ändrad genom dessa bestämmelser om marknadsriktvärdesprissättning vid syndikerade låne-/garantitransaktioner.

2) För alla andra marknadsriktvärdestransaktioner ska följande förfaranden gälla:

Med hänsyn till tillgången på marknadsinformation och den underliggande transaktionens egenskaper ska parterna fastställa vilken premiesats som ska tillämpas med hjälp av riktmärkning gentemot en eller flera av de marknadsriktvärden som anges i bilaga VIII och välja det eller de riktvärden som anses vara mest lämpliga för transaktionen i fråga.

Trots vad som sägs i ovanstående punkt ska parterna inte ta ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie som fastställts av modellen med ett ”through the cycle”-marknadsriktvärde (through the cycle benchmark, TCMB), baserat på transaktionens riskklassificering och totala löptid (vägd genomsnittlig livslängd för hela transaktionen), såvida inte marknadsriktvärdet har härletts från en namnspecifik eller närstående enhets i) sekundärmarknadsobligation eller ii) kreditswapp. En part som tar ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, baserat på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering av det namnspecifika marknadsriktvärdet, ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44. Den premie som tas ut får dock inte understiga motsvarande lägsta försäkringstekniska premie.

Vid fastställandet av premiesatsen ska en part bestämma en riskvärdering för den slutliga gäldenären/garanten, också om gäldenären/garanten värderas av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut. En part får ange en värdering som är en grad bättre (på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets skala) än den som tillhandahålls av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut. Om det inte finns någon värdering av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut får riskklassificeringen inte vara mer än två grader högre (fördelaktigare) än ett kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist. Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 i följande fall:

Om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut.

Om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut och en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller tilldelar en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist.

d) På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip tillämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.

e) Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska den tillämpliga landriskklassificeringen vara klassificeringen av gäldenärens land och den tillämpliga köparriskklassificeringen vara gäldenärens klassificering, såvida inte säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig och ovillkorad on demand-garanti för hela återbetalningsåtagandet under kreditens hela giltighetstid har ställts av en tredje part som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser. Vid en tredjepartsgaranti får en part välja att tillämpa landriskklassificeringen av det land där garanten är etablerad och garantens köparriskkategori.

f) Kriterierna och villkoren för tillämpning av tredjepartsgaranti enligt de situationer som beskrivs i första och andra strecksatserna i punkt e ovan anges i bilaga VIII.

g) Vid beräkningen av minimipremiesats ska riskhorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar av kapitalbeloppet jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Återbetalningsperioden för exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas som återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: återbetalningsperioden = (återbetalningsperiodens vägda genomsnittliga livslängd –0,25) / 0,5.

h) Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats med avseende på en tredjepartsgarant som finns i ett annat land än gäldenären ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 43.

22. KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER

Med undantag av höginkomstländer inom OECD och höginkomstländer inom euroområdet ska länder klassificeras på grundval av sannolikheten för att de kommer att kunna betala räntor och amorteringar på sina externa skulder (dvs. landkreditrisk).

a) Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:

Allmän betalningsinställelse som förordnas av regeringen i gäldenärens/garantens land eller av det organ i det berörda landet genom vilket återbetalning sker.

Politiska händelser och/eller ekonomiska svårigheter som uppstår utanför den anmälande partens land eller rättsliga eller administrativa åtgärder som vidtas utanför den anmälande partens land, vilka förhindrar eller försenar överföringen av medel för betalning av krediten.

Lagstiftning som antagits i gäldenärens/garantens land och i vilken fastställs att återbetalning i lokal valuta gäller som betalning av skulden, trots att sådana betalningar, när de räknats om till valutan för krediten, på grund av valutakursförändringar inte längre täcker skuldbeloppet på dagen för överföringen av medlen.

Alla andra åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av regeringen i ett annat land och som förhindrar återbetalning av en kredit.

Force majeure som uppstår utanför den anmälande partens land, t.ex. krig (även inbördeskrig), expropriation, revolution, upplopp, oroligheter, cykloner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, flodvågor och kärnkraftsolyckor.

b) Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. Kreditrisken för transaktioner i länder i kategori 0 gäller i första hand gäldenärs-/garantrisken.

c) Klassificeringen av länderna görs enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:

Modellen för landriskbedömning (modellen) leder till en kvantitativ bedömning av landkreditrisken och är för varje land baserad på tre grupper av riskindikatorer, dvs. parternas erfarenhet av landets betalningsförmåga, den finansiella situationen och den ekonomiska situationen. Den metod som används i modellen omfattar olika steg, bl.a. bedömning av de tre grupperna av riskindikatorer och en sammanställning och flexibel vägning av dessa grupper av riskindikatorer.

En kvalitativ bedömning av resultatet av modellen för varje land för att integrera den politiska risken och/eller andra riskfaktorer som helt eller delvis faller utanför modellen. Detta kan leda till att den kvantitativa bedömningen, där så är lämpligt, justeras så att den slutliga bedömningen av landkreditrisken återspeglas.

d) Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre landriskkategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya landriskkategorin.

e) Landriskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

23. BEDÖMNING AV RISK PÅ STAT

a) För samtliga länder som klassificeras med hjälp av metoden för klassificering av länder i riskkategorier enligt artikel 22 d ska risken på staten bedömas i syfte att fastställa vilka statliga enheter som undantagsvis

inte är gäldenär med lägst risk i landet, och

har en betydligt högre kreditrisk än landrisk.

b) Vilka statliga enheter som uppfyller kriterierna i punkt a ska fastställas med hjälp av den metod för bedömning av risken på stat som parterna har utarbetat och enats om.

c) Förteckningen över de statliga enheter som har fastställts uppfylla kriterierna i punkt a ska kontinuerligt övervakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för bedömning av risken på stat ska omedelbart meddelas av sekretariatet.

d) Förteckningen över de statliga enheter som har fastställts enligt punkt b ska offentliggöras av sekretariatet.

24. KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER

Gäldenärer och, i förekommande fall, garanter i länder som är klassificerade i landriskkategorierna 1–7 ska klassificeras i någon av de köparriskkategorier som har fastställts för gäldenärens/garantens land. Den matris över köparriskkategorier som gäldenärer och garanter ska klassificeras i anges i bilaga VI. Kvalitativa beskrivningar av köparriskkategorierna anges i bilaga IX.

a) Köparriskklassificeringarna ska baseras på det kreditbetyg för gäldenärens/garantens prioriterade osäkrade skulder som har fastställts av parten.

b) Trots vad som sägs i punkt a får transaktioner med ett kreditvärde på högst 5 miljoner SDR klassificeras på transaktionsbasis, dvs. efter tillämpning av eventuella kreditförstärkningar för köparrisken. Oavsett hur dessa transaktioner klassificeras berättigar de emellertid inte till några avdrag i fråga om tillämpning av kreditförstärkningar för köparrisken.

c) Statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

d) Undantagsvis kan icke-statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategorin ”bättre än risk på stat” (SOV+) om

gäldenären/garanten har ett kreditbetyg i utländsk valuta från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut som är högre än kreditbetyget i utländsk valuta (från samma kreditvärderingsinstitut) för respektive stat, eller

gäldenären/garanten är belägen i ett land där risken på stat har fastställts ligga betydligt högre än landrisken.

e) Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 för transaktioner

med en icke-statlig gäldenär/garant där den premie som tas ut understiger den premie som har fastställts genom köparriskkategori CC1, dvs. CC0 eller SOV+,

med en icke-statlig gäldenär/garant, om en part bedömer en köparriskvärdering för en icke-statlig gäldenär/garant som har värderats av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, och den bedömda köparriskvärderingen är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering.

f) Om det föreligger konkurrens om en viss transaktion och konkurrerande parter har klassificerat gäldenären/garanten i olika köparriskkategorier, ska de konkurrerande parterna försöka komma överens om en gemensam klassificering av köparrisken. Om det inte nås någon överenskommelse om en gemensam klassificering, ska den eller de parter som har klassificerat gäldenären/garanten i en högre köparriskkategori inte hindras från att tillämpa den lägre köparriskkategorin.

25. STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET

Minimipremiesatserna har differentierats i syfte att ta hänsyn till kvalitetsskillnader mellan olika exportkreditprodukter och den täckningsgrad som parterna tillhandahåller enligt bilaga VI. Differentieringen utgår från exportörens perspektiv (med sikte på att neutralisera den konkurrensverkan som uppstår på grund av kvalitetsskillnaderna mellan de produkter som exportören/finansinstitutet erbjuds).

a) En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, alltså den period som förflyter mellan förfallodagen för gäldenärens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.

b) Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:

Produkt under standardnivån, dvs. försäkring utan täckning av räntan under karenstiden för skadereglering och försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering med ett lämpligt premiepåslag.

Standardprodukt, dvs. försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering utan premiepåslag samt direkt kredit/finansiering.

Produkt över standardnivån, dvs. garantier.

26. METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

a) Parterna får tillämpa följande metoder för landriskminimering, vars närmare tillämpning anges i bilaga X:

Utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto.

Finansiering i lokal valuta.

b) Parter som tillämpar en minimipremiesats som avspeglar användningen av landriskminimering ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 43.

c) Ingen landriskminimering ska tillämpas på marknadsriktvärdestransaktioner.

27. KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

a) Parterna får tillämpa följande kreditförstärkningar för köparrisken, som gör det möjligt att tillämpa en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0:

Överlåtelse av kontrakts-intäkter eller kontrakts-fordringar

Tillgångs-baserad säkerhet

Säkerhet i form av fasta tillgångar.

Spärrkonto

b) Definitionen av kreditförstärkningar för köparrisken och maximivärden för kreditförstärkningsfaktorn för både gäldenärer i kategorierna 1–7 och marknadsriktvärdesgäldenärer anges i bilaga X.

c) Kreditförstärkningar för köparrisken kan användas separat eller i kombination med följande begränsningar:

Den maximala kreditförstärkningsfaktor som kan uppnås genom kreditförstärkningar för köparrisken är 0,35 för transaktioner avseende kategorierna 1–7. För marknadsriktvärdestransaktioner kan ett avdrag på högst 25 % tillämpas på marknadsriktvärdes- minimipremiesatsen, men den premie som tas ut får inte vara lägre än den tillämpliga lägsta försäkringstekniska premiesatsen.

”Tillgångsbaserad säkerhet” och ”säkerhet i form av fasta tillgångar” får inte användas samtidigt i en transaktion.

I transaktioner avseende kategorierna 1–7 där den tillämpliga landriskklassificeringen har förbättrats med hjälp av ”utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto”, får inga kreditförstärkningar för köparrisken tillämpas.

d) Parterna ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 44 för transaktioner med en icke-statlig gäldenär/garant där kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpning av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats.

28. GILTIGHETSTID FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR KREDITRISK

a) För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska instrument för uppföljning av premier användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna.

b) Instrumenten för uppföljning av premier ska bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga med avseende på både den faktiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter och privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

KAPITEL III BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND

29. ALLMÄNNA PRINCIPER

a) Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkrediter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör möjliggöra att utländska medel tillhandahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga kostnads-nyttoförhållande, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte.

b) Konsensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd ska inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram.

c) Dessa principer föregriper inte DAC:s (OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd) synpunkter när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd.

d) En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XIII ska givarlandet lägga fram bevisning till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är obundet i enlighet med definitionen i bilaga XIII.

30. FORMER FÖR BUNDET BISTÅND

Bundet bistånd kan ges i någon av följande former:

a) Offentligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987) (DAC:s vägledande principer för kombinerad finansiering och bundet och delvis obundet utvecklingsbistånd).

b) Offentligt utvecklingsbistånd i form av gåvobistånd enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

c) Andra offentliga flöden, inbegripet gåvobistånd och lån men inte statsstödda exportkrediter som är förenliga med konsensusöverenskommelsen.

d) En kombination, t.ex. en blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och där minst två av ovanstående och/eller nedanstående finansieringskomponenter ingår:

1) En exportkredit som får statligt stöd genom direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd, garanti eller försäkring och som omfattas av konsensusöverenskommelsen.

2) Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsmässiga eller liknande villkor, eller kontantbetalningar av köparen.

31. KOMBINERAD FINANSIERING

a) Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande:

Det finns en rättslig eller faktisk bindning mellan en subventionerad komponent och den icke-subventionerade komponenten.

Antingen en enskild del av eller hela finansieringspaketet utgör i själva verket bundet bistånd.

Tillgången till subventionerade medel är beroende av att de därtill knutna icke-subventionerade komponenterna godtas av mottagaren.

b) Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. följande faktorer:

Förekomsten av informella överenskommelser mellan mottagaren och givarmyndigheten.

Givarens avsikt att underlätta godtagandet av ett finansieringspaket genom användning av offentligt utvecklingsbistånd.

Faktisk bindning av hela finansieringspaketet till inköp i givarlandet.

Det offentliga utvecklingsbiståndets bundenhetsgrad och gällande bestämmelser i anbudet eller kontraktet för varje finansieringstransaktion.

Något annat förfarande som konstaterats av DAC eller parterna, genom vilket en faktisk koppling finns mellan åtminstone två av finansieringskomponenterna.

c) Följande bruk hindrar inte att det kan fastställas att det förekommer en faktisk kombination eller bindning:

Uppdelning av kontrakt genom särskild anmälan om delar av ett och samma kontrakt.

Uppdelning av kontrakt som finansieras i flera etapper.

Underlåtenhet att anmäla inbördes avhängiga delar av ett kontrakt.

Underlåtenhet att anmäla till följd av att en del av finansieringspaketet är obundet.

32. LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND

a) Inget bundet bistånd ska ges till länder vars BNI per capita enligt Världsbankens uppgifter ligger över den övre gränsen för lägre medelinkomstländer. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av detta tröskelvärde. Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd.

b) Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

1) Klassificeringen inom ramen för denna konsensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer. Klassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

2) Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.

3) Om ett lands berättigande till bundet bistånd ändras i enlighet med punkt a ovan ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter. Innan den dag då nya klassificeringen trätt i kraft får ingen bunden biståndsfinansiering till ett land som nyligen klassats som stödberättigat anmälas. Därefter får ingen bunden biståndsfinansiering till ett nyligen uppgraderat land anmälas; dock får enskilda transaktioner som omfattas av en tidigare beviljad kreditram anmälas fram till dess att kreditramen löper ut (vilket ska ske inom ett år efter ikraftträdandet).

4) Om Världsbanken ändrar siffror ska ingen hänsyn tas till dessa ändringar inom ramen för denna konsensusöverenskommelse. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning enligt tillämpliga förfaranden i artiklarna 54–59 och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet först lämnade siffrorna.

33. PROJEKTS BISTÅNDSBERÄTTIGANDE

a) Bundet bistånd ska inte omfatta offentliga eller privata projekt som normalt skulle vara kommersiellt bärkraftiga om de finansierades på marknadens eller konsensusöverenskommelsens villkor.

b) De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är

att projektet inte är ekonomiskt bärkraftigt, dvs. projektet saknar förutsättningar att med en lämplig prissättning enligt marknadsprinciper generera ett kassaflöde som är tillräckligt för att täcka projektets driftskostnader och ge ersättning till sysselsatt kapital (första nyckeltestet), eller

att det, på grundval av uppgifter från övriga parter, är rimligt att anta att det är osannolikt att projektet kan finansieras på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor (andra nyckeltestet). När det gäller projekt till ett värde som överstiger 50 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) ska särskild vikt fästas vid den förväntade tillgången på finansiering på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor när man tar ställning till om det är rimligt att bevilja sådant bistånd.

c) Nyckeltesten enligt punkt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det ska kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bistånd eller med exportkrediter på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 47–49 förväntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt förhandsvägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna.

d) En part som önskar tillhandahålla bistånd för varor och/eller tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg ska bekräfta att fartyget inte förs under ett öppet register under återbetalningstiden, att det på ett tillfredsställande sätt försäkrats att den slutliga ägaren är bosatt i mottagarlandet, inte är ett vilande dotterbolag till ett utländskt intresse och har förbundit sig att inte sälja fartyget utan de inhemska myndigheternas tillstånd.

34. MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD

Parterna ska inte tillhandahålla bundet bistånd som har en förmånlighetsgrad under 35 %, eller 50 % om mottagarlandet är bland de minst utvecklade länderna, frånsett följande undantag, vilka även är undantagna från det anmälningsförfarande som anges i artiklarna 45 a och 46 a:

a) Tekniskt bistånd: bundet bistånd där det offentliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde av antingen mindre än 3 % av transaktionens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet ska gälla.

b) Små projekt: kapitalprojekt på mindre än 1 miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsbistånd i form av gåvobistånd.

35. UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND

a) Bestämmelserna i artiklarna 32 och 33 ska inte tillämpas på bundet bistånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31.

b) Bestämmelserna i artikel 33 ska inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31.

c) Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition ska inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 32 och 33.

d) Parterna ska i positiv anda överväga ett snabbt förfarande för det bundna biståndet mot bakgrund av de särskilda omständigheterna:

En kärnkraftsolycka eller större industriolycka som orsakar allvarlig gränsöverskridande förorening där en part som påverkas av denna önskar bevilja bundet bistånd för att eliminera eller mildra dess effekter, eller

förekomsten av en väsentlig risk för att en sådan olycka ska inträffa, där alla parter som potentiellt kan påverkas önskar bevilja bundet stöd för att undvika den.

e) Trots artiklarna 32 och 33 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av någon av följande möjligheter:

De förfaranden för en gemensam hållning som definieras i bilaga XIII och beskrivs i artiklarna 54–59.

Motivering ur biståndssynpunkt med stöd av en betydande andel av parterna i enlighet med artiklarna 47 och 48.

En skrivelse till OECD:s generalsekreterare i enlighet med förfarandet i artikel 49, vilket parterna förväntar sig ska vara ovanligt och sällan förekommande.

36. BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BISTÅND

Förmånlighetsgraden för bundet bistånd ska beräknas i enlighet med den beräkningsmetod för gåvodelen som används av DAC, med följande undantag:

a) Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, dvs. det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt:

Den genomsnittliga CIRR på grundval av avkastningen på sjuåriga statsobligationer för krediter + marginal Marginalen (M) varierar med återbetalningstiden (R) enligt följande: R M under 15 år 0,75 15 år eller mer, men mindre än 20 år 1,00 20 år eller mer, men mindre än 30 år 1,15 30 år eller mer 1,25

För alla valutor beräknas genomsnittlig CIRR på grundval av avkastningen på sjuåriga statsobligationer som genomsnittet av de gällande månatliga satser under sexmånadersperioden mellan den 15 augusti föregående år och den 14 februari innevarande år, såsom fastställts i enlighet med bestämmelserna i bilaga XII. Den beräknade satsen, inklusive marginalen, avrundas till närmaste tio baspunkter.

b) Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden ska vara kredittidens början enligt bilaga XIII.

c) Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket ska förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar: Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kontantbetalningar ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

Exportkrediter som är förenliga med konsensusöverenskommelsen.

Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan.

Andra offentliga medel med en förmånlighetsgrad som är lägre än den lägsta tillåtna nivån enligt artikel 34, med undantag av matchningsfall.

Kontantbetalningar av köparen.

d) Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen.

e) Lokala kostnader och inköp i tredjeland ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet.

f) Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad ska bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med förmånlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nominella värde.

g) Diskontot för ett givet biståndslån ska vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan ska diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fastställts. En ändring av diskontot under ett låns löptid ska inte förändra lånets förmånlighetsgrad.

h) Om valutan ändras innan kontraktet ingås ska anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden ska vara gällande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan.

i) Trots vad som sägs i punkt g ska diskontot, vid beräkning av förmånlighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen.

37. GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND

a) Parterna ska inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. Vad beträffar ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket ska anmälas i enlighet med artikel 46; en förlängning av en kreditram ska anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktioner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 45 eller artikel 46.

b) När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år, ska giltighetstiden hos befintliga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklassificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 32 b.

c) Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 32 och 33 i konsensusöverenskommelsen till följd av Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 36.

omklassificering av länder, och

en ändring av konsensusöverenskommelsens bestämmelser.

38. MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med konsensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 41 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part.

KAPITEL IV FÖRFARANDEN

AVSNITT 1 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND

39. ANMÄLNINGAR

De anmälningar som krävs enligt förfarandena i konsensusöverenskommelsen ska lämnas i enlighet med bilaga V och innehålla de uppgifter som anges där, och en kopia ska lämnas till sekretariatet.

40. INFORMATION OM STATSSTÖD

a) Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 43–46 ska de övriga parterna underrättas om detta genom att referensnumret för anmälan anges på relevant formulär för efterhandrapportering.

b) En part ska genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 51–53 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som den avser att bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande information från de andra parterna.

c) Utöver de uppgifter som anges i bilaga V, och som föreskrivs för transaktioner som har förhandsanmälts enligt artikel 43 eller 44, ska parterna i det relevanta formuläret för efterhandsrapportering tillhandahålla följande: För alla transaktioner som får stöd, information i efterhand om den faktiska återbetalningstiden och återbetalningsprofilen, inbegripet bland annat

1) 1) återbetalningsperiodens längd, 2) återbetalningsprofilen, 3) frekvensen för återbetalningar av kapitalbelopp, 4) frekvensen för betalning av ränta, 5) tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet och, i förekommande fall, 6) den genomsnittliga vägda återbetalningsperioden, 7) procentandel av kapitalbeloppet som ska ha återbetalats fram till och med mitten av återbetalningsperioden, 8) maximal engångsbetalning, 9) förklaring av obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga och den skuldbetalningsprofil som används, och 10) en detaljerad och tillfredsställande motivering av den återbetalningsprofil som stöds om återbetalningsprofilen inte motsvarar det fria kassaflödet.

2) För transaktioner som får stöd enligt artikel 13 e och som inte har anmälts på förhand ska parterna dessutom tillhandahålla

en förklaring av skälen till att det finns en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som tillåts enligt artiklarna 13 a och 13 b, och

För transaktioner med en återbetalningsprofil som inte motsvarar det fria kassaflödet, en detaljerad och tillfredsställande motivering av den återbetalningsprofil som stöds.

41. MATCHNINGSFÖRFARANDEN

a) Innan en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 17 och 38, ska parten dels göra alla rimliga ansträngningar, bl.a. genom muntligt samråd enligt artikel 53 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor, dels uppfylla följande villkor:

1) En part ska till alla övriga parter anmäla de villkor på vilka den avser att bevilja stöd enligt samma anmälningsförfarande som är tillämpligt för de matchade villkoren. Om det är fråga om matchning av en icke-part ska den matchande parten följa samma anmälningsförfarande som hade varit tillämpligt om de matchade villkoren hade erbjudits av en part.

2) Trots vad som sägs i punkt 1 ska den matchande parten anmäla sin avsikt att matcha så snart som möjligt, i sådana fall då åtagandet måste hållas tillbaka enligt det tillämpliga anmälningsförfarandet tills efter slutdagen för erbjudande.

3) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska den omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

b) En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 43 och 44 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten ska anmäla sin avsikt så snart som möjligt.

42. SÄRSKILT SAMRÅD

a) Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i konsensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedelbart offentliggöra denna information.

b) Den initierande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentliggjort informationen.

c) Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.

d) Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft.

AVSNITT 2 FÖRFARANDEN FÖR EXPORTKREDITER

43. FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR

a) En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR i enlighet med bilaga V, om

tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen är den som gäller för en tredjepartsgarant som är belägen utanför gäldenärens land, [dvs. som har fastställts i enlighet med artikel 21 e], eller

tillämplig minimipremiesats har minskat till följd av tillämpningen av en metod för minimering av landrisk som anges i artikel 26.

b) En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR i enlighet med bilaga V, om stödet utökas enligt artikel 6 a 2 i bilaga I.

c) Om någon annan part begär överläggningar under denna period ska den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar.

d) En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i enlighet med artikel 62. Parterna ska dokumentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a.

44. FÖRHANDSANMÄLAN

a) I enlighet med bilaga V ska en part underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med en återbetalningstid på över tio år och med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR.

b) I enlighet med bilaga V ska en part underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR om stödet tillhandahålls i enlighet med

1) artikel 13 f,

2) artikel 5 i bilaga II, eller

3) artikel 6 a 1 i bilaga I.

c) I enlighet med bilaga V ska en part underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 10 miljoner SDR om stödet tillhandahålls i förhållande till

1) artikel 11 d 3,

2) tillämpningen av en premiesats för en marknadsriktvärdestransaktion i enlighet med bestämmelserna i

artikel 21 c 1 tredje strecksatsen vid deltagande som en del av ett syndikerat lånepaket,

artikel 21 c 2 andra strecksatsen, enligt vilken den premiesats som tas ut är lägre än motsvarande premie som fastställts av TCMB-modellen,

artikel 21 c 2 tredje strecksatsen, om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, eller om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut och en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller tilldelar en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist.

3) Tillämpningen av en premiesats för en transaktion som omfattas av premiesatser för landriskkategorier 1–7 i enlighet med artikel 24 e, varvid den valda köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen för en transaktion med en icke-statlig gäldenär/garant är

lägre än CC1 (dvs. CC0 eller SOV +), eller

bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering.

4) Tillämpningen av en premiesats i enlighet med artikel 27 d för en transaktion med en icke-statlig gäldenär/garant, varvid kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpningen av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats,

5) En transaktion som omfattas av en gemensam hållning enligt artikel 59 c.

AVSNITT 3 FÖRFARANDEN FÖR HANDELSRELATERAT BISTÅND

45. FÖRHANDSANMÄLAN

a) En part ska lämna förhandsanmälan i enlighet med bilaga V om den har för avsikt att bevilja statsstöd för

handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %,

handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och med en gåvoandel (enligt DAC:s definition) på mindre än 50 %,

handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %, eller

handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och en förmånlighetsgrad på mindre än 50 %, utom i de fall som anges i artikel 35 a och b,

bundet bistånd i enlighet med artikel 35 d.

b) Förhandsanmälan ska lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först.

c) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska den omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

d) Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31.

46. OMEDELBAR ANMÄLAN

a) En part ska omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, i enlighet med bilaga V till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av

minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, eller

mindre än 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 50 %, utom i de fall som anges i artikel 34 a och b.

b) En part ska också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett biståndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse undertecknas.

c) Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha finansiella villkor som omfattas av en omedelbar anmälan.

AVSNITT 4 SAMRÅDSFÖRFARANDEN FÖR BUNDET BISTÅND

47. SAMRÅDENS SYFTE

a) En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga XI) läggs fram.

b) En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 48. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 53 för att dryfta

i första hand om stöderbjudandet uppfyller kraven i artiklarna 32 och 33, och

vid behov, om ett biståndserbjudande är berättigat även om kraven i artiklarna 32 och 33 inte är uppfyllda.

48. SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER

a) Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information:

En detaljerad genomförbarhetsstudie/projektutvärdering.

Information om huruvida det finns ett konkurrerande anbud med icke-subventionerad finansiering eller biståndsfinansiering.

Information om projektets utsikter att generera eller spara utländsk valuta.

Information om huruvida samarbete förekommer med multilaterala organisationer, såsom t.ex. Världsbanken.

Information om huruvida det förekommer ett internationellt anbudsförfarande (ICB), särskilt om givarlandets leverantör har lämnat det lägsta anbudet.

Information om miljöeffekter.

Information om huruvida privata företag deltar.

Information om tidpunkt för anmälningarna om subventionerade krediter eller biståndskrediter (t.ex. sex månader före anbudstidens utgång eller dagen för ingående av åtagandet).

b) Samrådet ska avslutas och sekretariatet ska underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 46 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna ska sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det ska rapportera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndserbjudandet.

49. SAMRÅDENS RESULTAT

a) En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd ska lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren ska också i en skrivelse till OECD:s generalsekreterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den planerade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer ska vara ovanliga och sällan förekommande.

b) Givaren ska omedelbart anmäla till parterna att en skrivelse har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av denna ska bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurrerande kommersiella anbud identifierades under samrådsförfarandet ska tiodagarsperioden förlängas till 15 arbetsdagar.

c) Sekretariatet ska övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet.

AVSNITT 5 INFORMATIONSUTBYTE OM EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND

50. KONTAKTPUNKTER

All kommunikation ska ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje land via omedelbar textkommunikation, t.ex. e-post, och vara konfidentiell.

51. FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING

a) En part får fråga en annan part hur den parten ställer sig i fråga om ett tredjeland, en institution i ett tredjeland eller en viss affärsmetod.

b) En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c) Om en förfrågan riktar sig till mer än en part ska den innehålla en förteckning över adressaterna.

d) En kopia av alla förfrågningar ska sändas till sekretariatet.

52. SVARENS OMFATTNING

a) Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av sitt troliga beslut i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia ska sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet.

b) Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om

en ansökan görs, ändras eller dras tillbaka, eller

andra villkor övervägs. I så fall ska ett svar genast skickas, med kopior till de övriga adressaterna och till sekretariatet.

53. MUNTLIGT SAMRÅD

a) En part ska samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbetsdagar.

b) Parter och icke-parter ska underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden.

c) Ordföranden för parterna ska samordna alla eventuella nödvändiga uppföljningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

54. FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT INNEHÅLLET I DESSA

a) Förslag till gemensam hållning ska sändas endast till sekretariatet. Sekretariatet ska sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på den elektroniska anslagstavla som sekretariatet upprätthåller i OECD:s nätverksmiljö. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.

b) Ett förslag till gemensam hållning ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:

Referensnummer åtföljt av ”Common line” (gemensam hållning).

Namnet på det importerande landet och köparen.

Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av projektet som möjligt så att det kan identifieras.

De villkor som förutses av det initiativtagande landet.

Förslaget till gemensam hållning.

Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare.

Slutdatum för kommersiella och finansiella anbud och, om det är känt, anbudsnummer.

Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning, tillgång på undersökningar av projektet och/eller särskilda omständigheter.

c) Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med artikel 32 b 4 ska sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning ska ge en uttömmande redogörelse för skälen till att den anser att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 32 b.

d) Sekretariatet ska offentliggöra den överenskomna gemensamma hållningen.

55. REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

a) Reaktionerna ska ske inom 20 kalenderdagar, samtidigt som parterna dock uppmanas att reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt.

b) En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkännande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.

c) En part som säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt eftersom en exportör eller myndigheterna i det mottagande landet inte har tagit kontakt i fråga om bistånd till projektet ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.

56. GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

a) Efter en period på 20 kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska förslaget vara öppet under en period av ytterligare åtta kalenderdagar.

b) Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget till gemensam hållning anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande av den gemensamma hållningen att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.

c) Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar. Ett sådant delgodkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning.

d) En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 54 och 55. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

57. OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra perioden på åtta kalenderdagar får denna period förlängas efter ömsesidig överenskommelse. Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om denna förlängning.

58. TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE

Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om att den gemensamma hållningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den gemensamma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar därefter. Sekretariatet ska ombesörja att den elektroniska anslagstavlan finns en aktuell förteckning tillgänglig över alla gemensamma hållningar som har godkänts eller som inte har avgjorts.

59. GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHETSTID

a) En gemensam hållning som godkänts ska gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och att detta godkänts av samtliga parter. En gemensam hållning avseende en specifik transaktion ska gälla i ytterligare två år om en part ansöker om förlängning inom 14 kalenderdagar innan den ursprungligen löper ut. Ytterligare förlängningar av en gemensam hållning avseende en specifik transaktion eller en förlängning av en gemensam hållning som inte är kopplad till en specifik transaktion kan godkännas genom de förfaranden som anges i artiklarna 54–58. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 32 b 4 ska gälla till dess att Världsbankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga.

b) Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på den elektroniska anslagstavlan över ”läget beträffande giltiga gemensamma hållningar”. Sekretariatet ska följaktligen bl.a. En part som tillhandahåller statsstöd inom ramen för en gemensam hållning avseende bestämmelserna om exportkrediter (dvs. som inte är kopplad till bestämmelserna om handelsrelaterat bistånd) ska lämna en förhandsanmälan för varje transaktion som får stöd enligt artikel 44.

lägga till nya gemensamma hållningar som godkänts av parterna,

uppdatera uppgifterna om sista giltighetsdag när en part begär förlängning,

stryka gemensamma hållningar som löpt ut,

en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma hållningar som löper ut under påföljande kvartal.

AVSNITT 6 ÖVERSYN

60. REGELBUNDEN ÖVERSYN AV KONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

a) Parterna ska regelbundet se över hur konsensusöverenskommelsen fungerar. Vid översynen ska parterna bland annat granska anmälningsförfaranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bistånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till att utöka antalet parter i konsensusöverenskommelsen.

b) Denna översyn ska grundas på information om parternas erfarenheter och deras förslag till förbättringar av konsensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna ska ta hänsyn till konsensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn ska vara sekretariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen.

61. ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER

Parterna ska genomföra en omfattande översyn av bestämmelserna om marknadsreferensräntan (CIRR) i bilaga XII senast den 15 juli 2027.

62. ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

Parterna ska regelbundet övervaka och se över alla aspekter av reglerna och förfarandena i fråga om premier. Denna översyn ska omfatta följande:

a) Metoden för landriskklassificering samt metoden för bedömningen av risken på stat med sikte på att pröva deras giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

b) Nivån på minimipremiesatserna för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på kreditrisken, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfarenheten hos de institutioner som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c) Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skillnader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad.

d) Erfarenheterna rörande tillämpningen av minimering av landrisk respektive kreditförstärkningar för köparrisken samt att dessa metoder fortsätter att ha en giltig och lämplig specifik inverkan på minimipremiesatserna.

e) En omfattande översyn av samtliga aspekter av reglerna i konsensusöverenskommelsen i fråga om premier, med särskild tonvikt på marknadsriktvärdesprissättningsregler, ska genomföras senast den 31 december 2024.

63. ÖVERSYN AV STATSSTÖD TILL LOKALA KOSTNADER

Parterna ska se över bestämmelserna om stöd till lokala kostnader senast den 20 april 2024.

64. ÖVERSYN AV ÅTERBETALNINGSPROFILER OCH ÅTERBETALNINGSTIDER

Sekretariatet ska vartannat år utarbeta en uttömmande rapport om återbetalningsprofilerna och återbetalningstiderna för exportkrediter som stöds av parterna i enlighet med kapitel II, bilaga I och bilaga II, på grundval av förhandsanmälningar och efterhandsrapportering. Rapporten ska innehålla en statistisk och kvalitativ analys av utnyttjandet av flexibiliteten i fråga om återbetalningsprofil och de återbetalningstider som stöds. Om rapporten tyder på att över 30 % av de transaktioner inom ramen för konsensusöverenskommelsen som stöds enligt kapitel II, bilaga I och bilaga II utnyttjade en väl motiverad flexibilitet, ska parterna genomföra en obligatorisk översyn av parametrarna för återbetalningsstrukturen.

1 Enligt definitionen i artikel 5 i OECD-konventionen.

2 Enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita.

3 Vid tillämpningen av konsensusöverenskommelsen ska termen kraftverk omfatta kompletta kraftverk eller delar därav, inbegripet alla komponenter, all utrustning, allt material och alla tjänster (inklusive utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av anläggningen. Häri ingår inte sådana poster som köparen i allmänhet ansvarar för, t.ex. kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vattenförsörjning utanför kraftverkets anläggningsgräns, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadstillstånd, tillstånd för laddning av bränsle).

4 Ett lands ställning ses årligen över med avseende på 1) huruvida det är ett höginkomstland (enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita), 2) medlemskap i OECD, och 3) huruvida det tillhör euroområdet. Ett lands klassificering enligt artikel 21 c som ett höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering, träder i kraft först efter det att landets inkomstklassificering (höginkomstland eller annat) varit oförändrad två år i följd. En ändring av ett lands klassificering som höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering till följd av en ändring av medlemskapet i OECD eller tillhörigheten till euroområdet, träder i kraft omedelbart vid tiden för den årliga översynen av ländernas ställning.

5 Bedömningen av huruvida en multilateral eller regional institution generellt är befriad från de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där den är belägen ska grundas på de kriterier som anges i bilaga VIII. Parterna ska upprätthålla en förteckning över de institutioner som anses uppfylla kriterierna och därmed också omfattas av premiesatserna för transaktioner som omfattas av marknadsriktvärden.

6 För att en transaktion ska få kallas tillgångssäkrad måste det finnas en säkerhetsrätt med första prioritet i den tillgång som finansieras och, vid en leasingstruktur, överlåtelse och/eller en säkerhetsrätt med första prioritet i samband med leasingavgifterna.

7 För att en transaktion ska få kallas en projektfinansieringstransaktion måste den omfatta export av varor eller tjänster till ett oberoende (rättsligt och ekonomiskt) projektföretag, där 1) projektföretagets kassaflöden och intäkter av långivaren anses vara källan till de medel från vilka ett lån kommer att återbetalas och 2) projektföretagets tillgångar av långivaren betraktas som säkerhet för lånet.

8 Detta kriterium på en andel på 25 % kan uppfyllas då icke-kontantdelen av en transaktion som omfattar en enda bank, som tar emot exportkreditinstitutets täckning, inbegriper en andel utan täckning på minst 25 %. Sådana transaktioner måste uppfylla alla andra kriterier i punkt 1, inklusive pari passu-bestämmelserna i denna strecksats.

9 Om gäldenären/garanten värderas av fler än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, gäller som det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering det bästa tillgängliga kreditbetyget i utländsk valuta på prioriterad osäkrad basis för gäldenären (eller garanten). Sekretariatet ska sammanställa och upprätthålla en förteckning över dessa ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

10 Om den relevanta namnspecifika marknadsprissättningsenheten inte är värderad av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut ska den resulterande marknadsprissättningen anses ligga under motsvarande TCMB-värdering och omfattas av skyldigheten att lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44.

11 Premiesatserna för transaktioner med tredjepartsgaranti som lämnas av en gäldenär i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD, ett höginkomstland inom euroområdet eller av en multilateral eller regional institution som anses uppfylla de kriterier som anges i bilaga VIII, omfattas av kraven i artikel 21 c.

12 Vid en tredjepartsgaranti ska tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori avse samma enhet, dvs. antingen gäldenären eller garanten.

13 Av administrativa skäl kan vissa länder, som är berättigade till att klassificeras i någon av de åtta landriskkategorierna, inte vara klassificerade om de normalt sett inte får statsstödda exportkrediter. För sådana icke-klassificerade länder har parterna rätt att tillämpa den landriskklassificering som de anser vara lämplig.

14 Reglerna om klassificering av köpare bör tolkas som att de anger den förmånligaste klassificering som kan tillämpas, dvs. en statlig köpare kan klassificeras i en mindre förmånlig köparriskkategori.

15 Minimipremiesatserna för köparriskkategorin bättre än risk på stat (SOV+) är 10 % lägre än minimipremiesatserna för köparriskkategorin risk på stat (CC0).

16 Om den icke-statliga långivaren värderas av mer än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, behöver detta endast anmälas om köparriskvärderingen är förmånligare än den förmånligaste av kreditvärderingsinstitutens värderingar.

17 På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttröskel (BNI) per capita att användas för klassificering av berättigande till bundet bistånd. Denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (https://www.oecd.org/trade/topics/export-credits/arrangement-and-sector-understandings/financing-terms-and-conditions/).

18 Eftersom nya regler för CIRR har överenskommits är beräkningen av det differentierade diskontot, enligt den metod som anges i artikel 36 a tillfällig, i avvaktan på ytterligare diskussioner mellan parterna.

19 När det gäller en anläggning som drivs med naturgas beräknas koldioxidintensiteten ligga på en betydligt lägre nivå,

20 Ångpannans (eller ånggeneratorns) energiomvandlingseffektivitet = (nettovärme som exporteras av ångan/värmen eller värmevärde [LHV] som bränslet ger) (× 100 %).

21 Gasgeneratorseffektivitet = (gasens värmevärde per kg använt bränsle/genomsnittligt nettovärmevärde (LHV) för ett kg bränsle) (× 100 %).

25 IPCC:s fjärde utvärderingsrapport: Climate Change 2007, http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ ar4/wg3/en/ch4s4-3-5.html.

26 Den samlade systemeffektiviteten ( o) för ett kraftvärmesystem utgörs av summan av nettoproduktionen av användbar energi (WE) och nettoproduktionen av användbar värme (ΣQTH) dividerat med den samlade bränslemängd som använts (QFUEL), enligt nedan:

29 Efter den 30 juni 2024 ska denna projektkategori upphöra om inte parterna kommer överens om något annat. Samtidigt kommer parterna att se över internationella standarder som utarbetats vid den tidpunkten och besluta om de ska införlivas i denna post.

31 Fartyg ska uteslutas från denna projekttyp från och med tre år efter det att den trätt i kraft, om inte parterna kommer överens om något annat.

32 De specifika typer av spårbundna transportsystem som är stödberättigande enligt villkoren i detta tillägg är 1. alla typer av järnvägstransportsystem, 2. trådbustransportsystem, 3. linbanetransportsystem. Linbanetransportsystem i samband med fritidsaktiviteter såsom skidåkning är inte berättigade till stöd enligt detta tillägg.

33 Illustrativ förteckning över tillhörande infrastruktur: kontroll (signalsystem och andra it-system), elektrifiering, spår, luftkablar, stolpar, batteriladdningsinfrastruktur, infrastruktur för vätgasbaserad tankning, och tillhörande byggnadsarbeten.

34 Efter den 30 juni 2024 ska denna projektklass upphöra om inte parterna kommer överens om något annat. Samtidigt kommer parterna att se över internationella standarder som utarbetats vid den tidpunkten och besluta om de ska införlivas i denna post. Parter får lämna in förslag inom ramen för denna projektkategori fram till och med den 30 juni 2025, under förutsättning att parten senast den 30 juni 2024 underrättar övriga parter om att de förbereder sig för att lägga fram ett särskilt förslag.

39 I de fall köparen av ställverket är densamma som köparen av kärnkraftverket och kontraktet ingås för det ursprungliga ställverket för det kraftverket, ska dock villkoren för det ursprungliga ställverket inte vara mer generösa än för kärnkraftverket.

40 Kravet på förhandsrapportering av halvårsvisa återbetalningar gäller inte för transaktioner som rör lätta luftfartyg med ett totalt finansierat belopp på under fem miljoner US-dollar (dvs. transaktioner under tröskelvärdet).

41 En förklaring ska lämnas om den föreslagna riskvärderingen för en köpare/låntagare överskrider riskvärderingen för värdstaten.

42 För transaktioner med ett exportkontraktsvärde under 5 miljoner US-dollar ska en part som inte vill följa riskklassificeringsförfarandet enligt artiklarna 6–8 i detta tillägg tillämpa riskklassificering ”8” för den köpare/låntagare som transaktionen gäller och anmäla transaktionen i enlighet med artikel 24 a i denna sektorsöverenskommelse.

43 För transaktioner med ett exportkontraktsvärde som understiger 5 miljoner US-dollar ska en period på fem arbetsdagar tillämpas.

44 Tillsammans med information om en sådan delaktighet (med hänsyn till att vissa uppgifter kan behöva hållas konfidentiella).

45 Tillsammans med information om en sådan delaktighet (med hänsyn till att vissa uppgifter kan behöva hållas konfidentiella).

46 Med ”stat” avses i detta frågeformulär det land som föreslås läggas till i Kapstadskonventionens förteckning enligt avsnitt 2 punkt II i tillägg II till sektorsöverenskommelsen om luftfartyg. I tillämpliga fall ska dessa frågor besvaras även när det gäller lagstiftningen i den särskilda ”territoriella enhet” i staten där den relevanta operatören för ett luftfartyg (eller annat relevant organ enligt artikel 35 b i tillägg II) är belägen, och ”nationell lagstiftning” ska tolkas som att detta inbegriper en hänvisning till tillämplig lokal lagstiftning.

47 Med ”nationell lagstiftning” avses i detta frågeformulär all nationell lagstiftning i en stat, vilket bland annat omfattar konstitutionen med tillägg samt alla lagar och andra författningar på federal, statlig och regional nivå.

48 Detta kan t.ex. handla om att i) fördrag har företräde framför annan lagstiftning i enlighet med konstitutionell eller liknande ramlagstiftning i stat X, eller att ii) det krävs lagstiftning i stat X och att sådan lagstiftning har antagits med en uttrycklig angivelse om att Kapstadskonventionen ska ha företräde och/eller ersätter sådan annan lagstiftning, eller att iii) Kapstadskonventionen eller dess genomförandelagstiftning är a) mer specifik än annan lagstiftning (lex specialis derogat legi generali), och/eller b) är senare i tid än annan sådan lagstiftning (lex posterior derogat legi priori), och till följd av punkterna a och/eller b har företräde framför annan sådan lagstiftning.

49 Finns det t.ex. något skäl till att de rättigheter och åtgärder som beviljas borgenärer enligt konventionen, inklusive inom ramen för de kvalificerande förklaringarna, inte skulle a) anses vara effektiva eller b) i sig vara tillräckliga för att sådana rättigheter och åtgärder ska kunnat utövas på ett giltigt sätt i staten?

50 Ett exempel på en administrativ åtgärd som är relevant för denna fråga skulle kunna vara att staten underlåter att införa de förfaranden eller att anslå de resurser som krävs för att en bestämmelse i konventionen eller en kvalificerande förklaring ska få effekt. Ett annat exempel skulle kunna vara att en stat underlåter att införa korrekta förfaranden i sitt luftfartygsregister för att registrera IDERA-tillstånd.

51 Ta upp eventuell rättspraxis/eventuella beslut som rör erkännande av borgenärers rättigheter, inklusive exportkreditinstitut, i förekommande fall.

52 När ett Libor-baserat lån med rörlig ränta byts mot ett SOFR-baserat swapräntelån ska den kreditjusterade spreaden, enligt SOFR:s Libor Basis-kurva, baserad på lånets viktade genomsnittliga löptid och valuta, läggas till swapräntan (för US-dollar på Bloomberg finns SOFR:s Libor Basis-kurva på sidan IRSB46).

53 Baserat på den historiska kreditjustering som Bloomberg offentliggjorde den 5 mars 2021 för 3 månaders US-dollars YUS0003M-index på 0,26161.

54 Ange antalet multipler av 300 miljoner US-dollar utöver 2 000 miljoner US-dollar.

56 Ange antalet multipler av 40 miljoner SDR utöver 280 miljoner SDR, t.ex. skulle 410 miljoner SDR anmälas som kategori XV + 3.

58 Ange antalet multipler av 40 miljoner SDR utöver 280 miljoner SDR, t.ex. skulle 410 miljoner SDR anmälas som kategori XV + 3.

60 Det vanligaste i det här fallet skulle vara en risk på centralbanken eller finansministeriet. För andra statliga enheter än finansministeriet ska granskningen av tillbörlig aktsamhet genomföras för att bekräfta att enheten har samma kreditvärdighet som staten.

61 För marknadsriktvärdestransaktioner får den premiesats som följer av tillämpningen av kreditförstärkningar av köparrisken inte vara lägre än den tillämpliga lägsta försäkringstekniska premiesatsen.

62 Återbetalningsfrekvens för årlig återbetalning är 1, för halvårsvisa återbetalningar 0,5 och för kvartalsvisa återbetalningar 0,25.

63 tli = datum för amortering ist; tsp = datum för kredittidens början; Dli = belopp som betalats vid amortering ist.

64 Efter det att Libor hade upphört enades parterna den 30 december 2022 om att införa en tillfällig marginal på 100 baspunkter för alla valutor under ett år från och med genomförandet av de nya CIRR-reglerna (dvs. till och med den 14 juli 2024) eller till dess att parterna kan enas om ett alternativ.

65 Om CIRR återställs, återställs antalet nedräknade månader till noll.