Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller krav på ekodesign för datorer och datorservrar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, särskilt artikel 15.1,

efter att ha hört det samrådsforum som avses i artikel 18 i direktiv 2009/125/EG, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2016/2282 · förordning (EU) 2019/424.

(1) Enligt direktiv 2009/125/EG ska kommissionen fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter som står för en betydande försäljnings- och handelsvolym och har betydande miljöpåverkan och betydande potential för förbättring när det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader.

(2) Enligt artikel 16.2 a i direktiv 2009/125/EG ska kommissionen om så är lämpligt, och efter att ha hört samrådsforumet, införa en genomförandeåtgärd för kontorsutrustning i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.

(3) Kommissionen har gjort en förstudie för att analysera datorers tekniska, miljörelaterade och ekonomiska aspekter. I studien medverkade berörda aktörer och intressenter från unionen och tredjeländer, och studiens resultat offentliggjordes.

(4) Förstudien visade att potentialen för kostnadseffektiva förbättringar av datorers elförbrukning för perioden 2011–2020 uppgick till omkring 93 TWh (motsvarande 43 miljoner ton koldioxidutsläpp) och till 12,5–16,3 TWh under 2020 (motsvarande 5,0–6,5 miljoner ton koldioxidutsläpp). Datorer utgör således en produktgrupp där krav på ekodesign bör fastställas.

(5) Eftersom en stor del av potentialen för energibesparingar hos stationära tunna klienter, arbetsstationer, enkla servrar och datorservrar är knutna till effektiviteten i deras interna nätaggregat och eftersom de tekniska specifikationerna för de interna nätaggregaten i dessa produkter liknar dem för stationära datorer och stationära datorer med integrerad bildskärm, bör bestämmelserna om interna nätaggregats effektivitet i denna förordning också gälla den förstnämnda gruppen av produkter. Andra aspekter av miljöprestandan hos stationära tunna klienter, arbetsstationer, rörliga arbetsstationer, enkla servrar och datorservrar skulle dock kunna behandlas i en mer specifik åtgärd för genomförande av direktiv 2009/125/EG.

(6) Bildskärmar har särskilda egenskaper och bör följaktligen inte omfattas av denna förordning. Med tanke på deras betydande miljöpåverkan och potential för förbättringar skulle de dock kunna behandlas i en annan åtgärd för genomförande av direktiv 2009/125/EG och/eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser.

(7) Kraven på ekodesign bör inte ha betydande negativ inverkan på en produkts funktionalitet eller för konsumenterna, särskilt när det gäller produktens prisvärdhet och livscykelkostnader och industrins konkurrenskraft. Vidare bör kraven inte påtvinga tillverkare teknik med begränsad tillgänglighet eller överdrivet höga administrativa kostnader och inte heller bör de negativt inverka på hälsa, säkerhet och miljö.

(8) Datorers energieffektivitet bör förbättras genom att man använder befintlig, kostnadseffektiv teknik som inte har begränsad tillgänglighet och som kan minska de sammanlagda kostnaderna för att köpa och använda datorer och datorservrar.

(9) Kraven på ekodesign bör införas gradvis så att tillverkarna får en tillräcklig tidsfrist för att anpassa de produkter som omfattas av denna förordning. Tidtabellen bör vara sådan att negativa effekter på utbudet av datorer undviks och att kostnaderna för tillverkarna, särskilt små och medelstora företag, beaktas, samtidigt som denna förordnings mål nås så snabbt som möjligt.

(10) Denna förordning bör ses över senast tre och ett halvt år efter det att den trätt i kraft.

(11) Datorers energieffektivitet bör fastställas med hjälp av tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder som beaktar den mest moderna tekniken, inklusive tillgängliga harmoniserade standarder som fastställts i enlighet med tillämplig europeisk standardiseringslagstiftning.

(12) Eftersom kraven på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge inte till fullo lämpar sig för datorer bör kraven i kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge inte tillämpas på datorer. Följaktligen bör särskilda krav för energistyrning av datorer och deras viloläge, frånläge och lägsta energiläge fastställas i denna förordning, och förordning (EG) nr 1275/2008 ändras i enlighet med detta.

(13) Även om datorer inte omfattas av förordning (EG) nr 1275/2008 ska bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 278/2009 av den 6 april 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG när det gäller krav på ekodesign för externa nätaggregats elförbrukning vid noll-last och deras genomsnittliga verkningsgrad tillämpas på externa nätaggregat som släpps ut på marknaden tillsammans med datorer.

(14) I enlighet med artikel 8 i direktiv 2009/125/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(15) För att underlätta kontroller av överensstämmelse bör tillverkare anmodas att i den tekniska dokumentation som avses i bilagorna IV och V till direktiv 2009/125/EG tillhandahålla sådana uppgifter som har samband med kraven i denna förordning.

(16) För att säkerställa sund konkurrens och att potentiella planerade energibesparingar uppnås samt att konsumenterna får tillförlitlig information om produkters energiprestanda, bör denna förordning klargöra att de toleranser som anges för de nationella marknadskontrollmyndigheternas fysiska tester för att fastställa om en specifik modell av en energirelaterad produkt uppfyller kraven i denna förordning inte får utnyttjas av tillverkarna för att få utrymme för att deklarera en mer gynnsam prestanda för modellen än vad som kan motiveras utifrån de mätningar och beräkningar som anges i den tekniska dokumentationen för produkten.

(17) Riktmärken för nu tillgängliga produkter med hög energieffektivitet bör identifieras. Detta bidrar till att information är allmänt tillgänglig och lättåtkomlig, särskilt för små och medelstora företag, och kommer att ytterligare underlätta integreringen av den bästa designtekniken och utvecklingen av mer effektiva produkter för att minska energiförbrukningen.

(18) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2009/125/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte och tillämpningsområde

Ändrad genom förordning (EU) 2019/424.

1. I denna förordning fastställs krav på ekodesign för datorer som släpps ut på marknaden.

2. Denna förordning ska tillämpas på följande produkter som kan få kraft direkt från elnätet (AC), inklusive via ett externt eller internt nätaggregat.

a) Stationära datorer.

b) Stationära datorer med integrerad bildskärm.

c) Bärbara datorer (inklusive datorplattor, pekplattor och rörliga tunna klienter).

d) Stationära tunna klienter.

e) Arbetsstationer.

f) Rörliga arbetsstationer.

g) Enkla servrar.

h) Datorservrar.

3. Denna förordning ska inte tillämpas på följande produktgrupper:

a) Bladsystem och bladkomponenter.

b) Serverutrustning.

c) Flernodsservrar.

d) Datorservrar med fler än fyra processorsocklar.

e) Spelkonsoler.

f) Dockstationer.

Artikel2¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2019/424 och förordning (EU) 2016/2282.

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. dator: en enhet som utför logiska operationer och behandlar uppgifter, som kan användas tillsammans med inenheter och visa utdata på en bildskärm och som normalt innefattar en centralprocessor (CPU) för utförande av operationer. Om ingen centralprocessor finns måste enheten fungera som en klientsluss till en datorserver som agerar som databehandlingsenhet.

2. datorserver: en produkt som utför datoroperationer och tillhandahåller tjänster och förvaltar resurser i nät för klientenheter, t.ex. stationära datorer, bärbara datorer, stationära tunna klienter, IP-telefoner eller andra datorservrar. Datorservrar släpps vanligen ut på marknaden för användning i datacentraler och kontors- eller företagsmiljöer. Åtkomst till en datorserver sker i första hand via nätverksanslutningar och inte via direkta inenheter, som ett tangentbord eller en mus. Datorservrar har följande egenskaper:

a) De är utformade för att stödja operativsystem (OS) för datorservrar och/eller virtuella maskinhanteringssystem och är inriktade på att köra företagsapplikationer som installerats av användare.

b) De stöder felkorrigerande kod (ECC) och/eller buffrat minne (inbegripet buffrade DIMM-minnesmoduler och ”buffered on board”-konfigurationer).

c) De släpps ut på marknaden tillsammans med ett eller flera växel-/likströmsnätaggregat.

d) Samtliga processorer har tillgång till ett delat systemminne och är oberoende av varandra synliga för ett enda operativsystem eller virtuellt maskinhanteringssystem.

3. externt nätaggregat: en enhet som har följande egenskaper:

a) Den är konstruerad för att omvandla växelström från elnätet till likström eller växelström med lägre spänning.

b) Den kan bara omvandla likström eller växelström till en utspänning i taget.

c) Den är avsedd att användas med en separat enhet som utgör den primära lasten.

d) Den är innesluten i ett separat hölje som är skilt från den enhet som utgör den primära lasten.

e) Den är ansluten till den enhet som utgör den primära lasten genom en löstagbar eller fast elektrisk anslutning av han-/hontyp, kabel, sladd eller annan ledning.

f) Dess uteffekt enligt märkskylten är högst 250 watt.

4. internt nätaggregat: en komponent som är utformad för att omvandla växelström från elnätet till likström för drift av datorn och som har följande egenskaper: Interna likspänningsomvandlare som används för att omvandla en likströmsspänning från ett externt nätaggregat till flera likströmsspänningar som ska användas av datorn ska inte anses vara interna nätaggregat.

a) Det är inneslutet i datorns hölje men åtskilt från datorns moderkort.

b) Det ansluts till nätet genom en enda kabel utan någon mellanliggande krets mellan nätaggregatet och elnätet.

c) Samtliga strömanslutningar från nätaggregatet till datorns komponenter är inneslutna i datorns hölje, med undantag av en likströmsanslutning till bildskärmen i en stationär dator med integrerad bildskärm.

5. stationär dator: en dator vars huvudenhet är avsedd att befinna sig på en permanent plats och som inte är utformad för att vara bärbar utan för att användas med en extern bildskärm och extern kringutrustning, t.ex. ett tangentbord och en mus. För tillämpning av denna förordning anges följande kategorier av stationära datorer:

a) Stationär dator enligt kategori A: en stationär dator som inte motsvarar definitionen av en stationär dator enligt kategori B, C eller D.

b) Stationär dator enligt kategori B: en stationär dator som har

i) två fysiska kärnor i centralprocessorn, och

ii) minst två gigabyte (GB) systemminne.

c) Stationär dator enligt kategori C: en stationär dator som

i) har tre eller fler fysiska kärnor i centralprocessorn, och

ii) har konfigurerats med

minst två gigabyte (GB) systemminne, och/eller

ett diskret grafikkort (dGfx).

d) Stationär dator enligt kategori D: en stationär dator som

i) har minst fyra fysiska kärnor i centralprocessorn, och

ii) har konfigurerats med

minst fyra gigabyte (GB) systemminne, och/eller

ett diskret grafikkort (dGfx) som motsvarar klassificeringen enligt G3 (med rambuffert – databredd > 128 bitar), G4, G5, G6 eller G7.

6. stationär dator med integrerad bildskärm: ett system där dator och bildskärm fungerar som en gemensam enhet med växelströmförsörjning genom en enda kabel. En stationär dator med integrerad bildskärm är utformad antingen som 1) en produkt där bildskärmen och datorn sammanbyggts i en enda enhet eller som 2) en produkt där bildskärmen är fristående från datorn och ansluten till dess huvudchassi genom en likströmssladd. En stationär dator med integrerad bildskärm är avsedd att befinna sig på en permanent plats och är inte utformad för att vara bärbar. Den är inte i första hand utformad för att visa och ta emot audiovisuella signaler. För tillämpning av denna förordning anges följande kategorier av stationära datorer med integrerad bildskärm:

a) Stationär dator med integrerad bildskärm enligt kategori A: en stationär dator med integrerad bildskärm som inte motsvarar definitionen av en stationär dator med integrerad bildskärm enligt kategori B, C eller D.

b) Stationär dator med integrerad bildskärm enligt kategori B: en stationär dator med integrerad bildskärm som har

i) två fysiska kärnor i centralprocessorn, och

ii) minst två gigabyte (GB) systemminne.

c) Stationär dator med integrerad bildskärm enligt kategori C: en stationär dator med integrerad bildskärm som

i) har tre eller fler fysiska kärnor i centralprocessorn, och

ii) har konfigurerats med

minst två gigabyte (GB) systemminne, och/eller

ett diskret grafikkort (dGfx).

d) Stationär dator med integrerad bildskärm enligt kategori D: en stationär dator med integrerad bildskärm som

i) har minst fyra fysiska kärnor i centralprocessorn, och

ii) har konfigurerats med

minst fyra gigabyte (GB) systemminne, och/eller

ett diskret grafikkort (dGfx) som motsvarar klassificeringen enligt G3 (med rambuffert – databredd > 128 bitar), G4, G5, G6 eller G7.

7. bärbar dator: en dator som konstruerats med det särskilda syftet att vara bärbar och i drift under lång tid med eller utan direktanslutning till en växelströmskälla. Bärbara datorer har en integrerad bildskärm med en användbar diagonal skärmstorlek på minst 22,86 cm (9 tum) och kan drivas med ett integrerat batteri eller en annan bärbar kraftkälla. Följande undertyper innefattas i begreppet bärbara datorer: För tillämpning av denna förordning anges följande kategorier av bärbara datorer:

a) datorplatta: en typ av bärbar dator som innefattar både en integrerad pekskärm och ett anslutet mekaniskt tangentbord.

b) pekplatta: en typ av bärbar dator som innefattar en integrerad pekskärm men som inte har ett permanent anslutet mekaniskt tangentbord.

c) rörlig tunn klient: en typ av bärbar dator som inte har några inbyggda roterande lagringsmedier och som för sina primära funktioner är beroende av anslutning till databehandlingsresurser som finns någon annanstans (t.ex. en datorserver, fjärrarbetsstationer).

a) Bärbar dator enligt kategori A: en bärbar dator som inte motsvarar definitionen av en bärbar dator enligt kategori B eller C.

b) Bärbar dator enligt kategori B: en bärbar dator med minst ett diskret grafikkort (dGfx).

c) Bärbar dator enligt kategori C: en bärbar dator med minst följande egenskaper: Produkter som motsvarar definitionen av en bärbar dator men vars energiförbrukning vid tomgång underskrider 6 watt anses inte vara bärbara datorer i denna förordning.

a) Två eller fler fysiska kärnor i centralprocessorn.

b) Två eller fler gigabyte (GB) systemminne.

c) Ett diskret grafikkort (dGfx) som motsvarar klassificeringen enligt G3 (med rambuffert – databredd > 128 bitar), G4, G5, G6 eller G7.

8. stationär tunn klient: en dator som inte har några inbyggda roterande lagringsmedier och som för sina primära funktioner är beroende av anslutning till databehandlingsresurser som finns någon annanstans (t.ex. en datorserver, fjärrarbetsstationer). Huvudenheten hos en stationär tunn klient måste vara avsedd att befinna sig på en permanent plats (t.ex. ett skrivbord) och är inte avsedd att vara bärbar. En stationär tunn klient kan visa utdata på en extern eller, om den inkluderas med produkten, inbyggd bildskärm.

9. arbetsstation: en dator avsedd för en användare och med hög prestanda som främst används för grafik, datorstödd konstruktion, programutveckling, finansiella och vetenskapliga applikationer och andra datorintensiva uppgifter, och som har följande egenskaper:

a) En genomsnittlig tid mellan driftsfel (MTBF) på minst 15000 timmar.

b) Felkorrigerande kod (ECC) och/eller buffrat minne.

c) Tre av följande fem kännetecken:

1) Den har kompletterande nätaggregat för högkapacitetsgrafik (dvs. kompletterande 12 V-försörjning med PCI-E, 6 stift).

2) Dess system är kopplat för mer än 4x PCI-E på moderkortet, utöver grafikkortkontakter och/eller PCI-X-stöd.

3) Den stöder inte UMA-grafik (enhetlig minnesåtkomst – Uniform Memory Access).

4) Den har minst 5 kortkontakter för PCI, PCI-E eller PCI-X.

5) Den har multiprocessorstöd för minst två centralprocessorer (måste fysiskt stödja separata paket/socklar för centralprocessorer, dvs. inte bara stöd för en enda multikärneprocessor).

10. rörlig arbetsstation: en dator avsedd för en användare och med hög prestanda som främst används för grafik, datorstödd konstruktion, programutveckling, finansiella och vetenskapliga applikationer och andra datorintensiva uppgifter, med undantag av datorspel, och som är särskilt utformad för att vara bärbar och i drift under lång tid med eller utan direktanslutning till en växelströmskälla. En rörlig arbetsstation har en integrerad bildskärm och kan drivas med ett integrerat batteri eller annan bärbar strömkälla. De flesta rörliga arbetsstationer använder ett externt nätaggregat och har inbyggt tangentbord och pekdon. En rörlig arbetsstation har följande egenskaper:

a) En genomsnittlig tid mellan driftsfel (MTBF) på minst 13000 timmar.

b) Minst ett diskret grafikkort (dGfx) som motsvarar klassificeringen enligt G3 (med rambuffert – databredd > 128 bitar), G4, G5, G6 eller G7.

c) Stöd för minst tre interna lagringsmedium.

d) Stöd för minst 32 gigabyte (GB) systemminne.

11. enkel server: en dator som i typfallet använder komponenter för stationära datorer i en formfaktor motsvarande en stationär dator, men som främst utformats för att vara värd för andra datorer och utföra funktioner som att tillhandahålla nätinfrastruktur och fungera som värddator för data/media, och som har följande egenskaper:

a) Den är utformad som en pelare, ett torn eller annan formfaktor liknande de formfaktorer som kännetecknar stationära datorer, med all databehandling och lagring samt gränssnittet mot nätet i samma chassi.

b) Den är avsedd att vara i drift 24 timmar per dag 7 dagar i veckan.

c) Den är främst utformad för att fungera i en miljö med flera användare samtidigt och då betjäna flera användare genom klientenheter i nät.

d) Om den släpps ut på marknaden med ett operativsystem är detta utformat för serverapplikationer för hemmabruk eller som kräver låg kapacitet.

e) Den släpps inte ut på marknaden med ett diskret grafikkort (dGfx) som motsvarar någon annan klassificering än G1.

12. bladsystem och bladkomponenter: ett system bestående av ett chassi (”bladchassi”) i vilket olika typer av bladlagringsenheter och bladservrar införs. Chassit tillhandahåller delade resurser som servrar och lagringsenheter är beroende av. Bladsystem är utformade som anpassningsbara lösningar för att kombinera flera datorservrar eller lagringsenheter i ett enda chassi och för att tekniker enkelt ska kunna lägga till eller byta ut (utan att systemet stängs ned) blad (t.ex. bladservrar) på fältet.

13. serverutrustning: en datorserver i kombination med ett förinstallerat operativsystem och förinstallerad programvara som används för att utföra en bestämd funktion eller grupp av tätt sammanknutna funktioner. En serverutrustning tillhandahåller tjänster via ett eller flera nätverk och sköts vanligen med hjälp av ett webb- eller kommandolinjegränssnitt. Hård- och mjukvarukonfigurationer för serverutrustningar kundanpassas av säljaren för en viss uppgift, däribland nätverkshantering eller lagring, och är inte avsedda för programvara som tillhandahålls av användaren.

14. flernodsserver: ett system bestående av ett chassi i vilket två eller fler oberoende datorservrar (eller noder) förs in, och där dessa delar på ett eller flera nätaggregat. Den sammanlagda kraften till alla noder distribueras genom det eller de delade nätaggregaten. En flernodsserver är utformad och byggd i ett enda chassi och är inte utformad för att delar ska kunna bytas ut under drift.

15. tvånodsserver: en vanlig konfiguration för flernodsservrar bestående av två servernoder.

16. datorserver med fler än fyra processorsocklar: datorserver som innehåller mer än fyra gränssnitt för installering av processorer.

17. spelkonsol: en elnätsdriven fristående enhet vars primära funktion är att tillhandahålla videospel. Spelkonsoler är vanligen utformade för att visa utdata på en extern bildskärm som utgör den huvudsakliga bildskärmen för spelandet. Spelkonsoler innefattar vanligtvis en centralprocessor, systemminne och en eller flera grafikprocessorer (GPU), och kan innehålla hårddiskar eller andra interna lagringsmöjligheter och optiska drivenheter. Vanligtvis används en handkontroll eller annan typ av interaktiv kontroll som den primära inenheten, snarare än ett externt tangentbord eller en extern mus. Spelkonsoler innehåller vanligtvis inte konventionella operativsystem för persondatorer utan använder sig i stället av konsolspecifika operativsystem. Handhållna spel med en integrerad bildskärm som den huvudsakliga bildskärmen för spelandet och som i första hand drivs med ett integrerat batteri eller en annan bärbar kraftkälla snarare än med hjälp av direktanslutning till en växelströmskälla, anses vara en typ av spelkonsol.

18. dockstation: en diskret produkt som är utformad för att anslutas till en dator för att utföra funktioner som utvidgning av anslutningsmöjligheter eller konsolidering av anslutningar till kringutrustning. Dockstationer kan också underlätta laddning av interna batterier i den anslutna datorn.

19. centralprocessor: en komponent i en dator som styr tolkning och exekvering av instruktioner. Centralprocessorer kan innehålla en eller flera fysiska processorer benämnda exekveringskärnor. Med exekveringskärna avses en processor som är fysiskt närvarande. Tillkommande ”virtuella” eller ”logiska” processorer som härleds från en eller flera exekveringskärnor är inte fysiska kärnor. Mer än en exekveringskärna kan finnas i ett processorpaket som upptar en fysisk sockel för en centralprocessor. Det totala antalet exekveringskärnor i centralprocessorn utgörs av summan av exekveringskärnor i alla de anordningar som är anslutna till de fysiska socklarna för centralprocessorer.

20. diskret grafikkort (dGfx): en diskret intern komponent som innehåller en eller flera grafikprocessorer med ett gränssnitt för lokal minneskontroll och lokalt grafikspecifikt minne, och som delas in i följande kategorier: Med rambuffert – bandbredd (FB_BW) avses den mängd data som behandlas per sekund av samtliga grafikprocessorer (GPU) på ett diskret grafikkort (dGfx), och den beräknas enligt följande: Rambuffert bandbredd datahastighet databredd 8 1000 Där följande gäller:

a) G1 (rambuffert – bandbredd ≤ 16).

b) G2 (16 < rambuffert – bandbredd ≤ 32).

c) G3 (32 < rambuffert – bandbredd ≤ 64).

d) G4 (64 < rambuffert – bandbredd ≤ 96).

e) G5 (96 < rambuffert – bandbredd ≤ 128).

f) G6 (rambuffert – bandbredd > 128 [med rambuffert – databredd < 192-bitar]).

g) G7 (rambuffert – bandbredd > 128 [med rambuffert – databredd ≥ 192-bitar]).

a) Rambuffert – bandbredd uttrycks i gigabyte/sekund (GB/s).

b) Datahastighet är den effektiva minnesdatafrekvensen mätt i MHz.

c) Databredd är databredden hos minnets rambuffert, uttryckt i bitar.

d) Med siffran 8 omvandlas resultatet till byte.

e) Division med 1000 omvandlar mega till giga.

21. intern lagringsenhet: en i datorn inbyggd komponent som tillhandahåller beständig datalagring.

22. produkttyp: stationär dator, stationär dator med integrerad bildskärm, bärbar dator, stationär tunn klient, arbetsstation, rörlig arbetsstation, enkel server, spelkonsol, dockstation, internt nätaggregat eller externt nätaggregat.

23. viloläge för bildskärmen:: det effekttillstånd som bildskärmen går in i efter att ha fått en signal från en ansluten enhet eller en intern signal (som en timer eller en sensor som känner av om enheten används). Bildskärmen kan också gå in i detta läge efter en signal från användaren. Bildskärmen måste bli aktiv igen när den får en signal från en ansluten enhet, ett nätverk, en fjärrkontroll och/eller en intern signal. När bildskärmen är i viloläge producerar den inte en synlig bild, med eventuellt undantag av användarorienterade eller skyddande funktioner, t.ex. produktinformation eller statusvisning, eller sensorbaserade funktioner.

För tillämpning av bilagorna anges ytterligare definitioner i bilaga I.

Artikel3¶Krav på ekodesign

Ändrad genom förordning (EU) 2019/424.

Krav på ekodesign för datorer anges i bilaga II.

Kontroll av i vilken grad datorer uppfyller tillämpliga krav på ekodesign ska göras i enlighet med de metoder som anges i bilaga III.

Artikel4¶Ändring av förordning (EG) nr 1275/2008

Punkt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1275/2008 ska ersättas med följande:”2. Informationsteknikprodukter som främst är avsedda för användning i bostadsmiljö, med undantag av stationära datorer, stationära datorer med integrerad bildskärm och bärbara datorer som de definieras i kommissionens förordning (EU) nr 617/2013.

Artikel5¶Tillämpning av förordning (EG) nr 278/2009

Artikel 2.1 g i förordning (EG) nr 278/2009 ska ersättas med följande:”g) Den är avsedd för användning med elektriska eller elektroniska hushålls- och kontorsprodukter enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1275/2008 eller med datorer som de definieras i kommissionens förordning (EU) nr 617/2013.

Artikel6¶Bedömning av överensstämmelse

Förfarandet för bedömning av överensstämmelse enligt artikel 8 i direktiv 2009/125/EG ska vara intern designkontroll enligt bilaga IV till det direktivet eller ett ledningssystem för bedömning av överensstämmelse enligt bilaga V till samma direktiv.

Artikel7¶Marknadsövervakning och kontrollförfarande

Ändrad genom förordning (EU) 2019/424.

Marknadsövervakning ska genomföras i enlighet med direktiv 2009/125/EG.

Kontrollen av huruvida datorer uppfyller tillämpliga krav på ekodesign ska ske i enlighet med det kontrollförfarande som anges i punkt 2 i bilaga III till denna förordning.

Artikel8¶Riktmärken

Riktmärken för de produkter och tekniker med bästa prestanda som är tillgängliga på marknaden när denna förordning träder i kraft anges i bilaga IV.

Artikel9¶Översyn

Kommissionen ska mot bakgrund av den tekniska utvecklingen se över denna förordning och redovisa översynens resultat för samrådsforumet för ekodesign senast tre och ett halvt år efter ikraftträdandet.

Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen ska man vid denna översyn behandla utvecklingen av Energy Star-programmet och möjligheterna att skärpa kraven på ekodesign, att avsevärt minska eller undanröja det spelrum aktörerna har i fråga om energiförbrukning, i synnerhet när det gäller diskreta grafikkort (dGfx), att uppdatera definitioner och tillämpningsområde och att ta itu med energiförbrukningen hos integrerade bildskärmar.

Vidare ska man vid denna översyn särskilt överväga följande: produkters olika livscykelfaser, möjligheterna att fastställa och tillämpa krav på ekodesign för andra viktiga miljöaspekter som buller, effektiv materialanvändning och livslängd, krav på hur produkter ska kunna demonteras eller återvinnas, krav på standardiserade gränssnitt för laddare, krav på information om halten av vissa råvaror av avgörande betydelse, krav på minsta antal laddningscykler och frågor kring batteribyte.

Artikel10¶Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkterna 3 och 6.1 i bilaga II ska tillämpas från och med förordningens ikraftträdande.

Punkterna 1.1, 1.3, 2, 4, 5.1, 5.2, 6.2.1, 6.2.2, 6.2.3, 6.2.4, 6.2.5, 6.2.6, 7.1, 7.2 och 7.3 i bilaga II ska tillämpas från och med den 1 juli 2014.

Punkterna 1.2 och 1.4 i bilaga II ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

BILAGA I

Definitioner som är tillämpliga i bilagorna

1) Årlig total energiförbrukning (ETEC): den el som förbrukas av en produkt under den angivna perioden i angivna effekttillstånd och driftslägen.

2) Frånläge: strömförbrukningsnivån i det läge av lägsta energiförbrukning som inte kan slås av (påverkas) av en användare, annat än genom en mekanisk strömkontakt, och som kan pågå under obegränsad tid då en enhet är ansluten till huvudströmkällan och används i enlighet med tillverkarens instruktioner. När ACPI-normer är tillämpliga motsvarar frånläge vanligtvis ACPI-systemnivå G2/S5 (”soft off”).

Poff: energiförbrukning i frånläge mätt i watt och i enlighet med de förfaranden som anges i bilaga II.

3) Lägsta energiläge: det läge eller tillstånd där datorns energiförbrukning är som lägst. Detta läge eller tillstånd kan initieras eller avslutas antingen på ett mekaniskt sätt (t.ex. genom att man stänger av datorn med hjälp av en mekanisk strömkontakt) eller på ett automatiskt sätt.

4) Viloläge: ett lågeffekttillstånd som datorn kan inta automatiskt efter en tid av inaktivitet eller genom manuellt val. I detta läge kommer datorn att reagera på en väckningshändelse. När ACPI-normer är tillämpliga motsvarar viloläge vanligtvis ACPI-systemnivå G1/S3 (”suspend to RAM”).

Psleep: energiförbrukning i viloläge mätt i watt och i enlighet med de förfaranden som anges i bilaga II.

5) Tomgång: det tillstånd när operativsystemet och annan programvara är färdigladdade, en användarprofil har skapats, datorn inte befinner sig i viloläge och aktiviteten är begränsad till de grundläggande applikationer som operativsystemet startar automatiskt.

Pidle: energiförbrukning vid tomgång mätt i watt och i enlighet med de förfaranden som anges i bilaga II.

6) Ytterligare interna lagringsenheter: samtliga interna lagringsmedium, inbegripet hårddiskar, halvledardiskar och hybridhårddiskar som inkluderats i datorn utöver den första disken.

7) Tv-mottagare: en diskret intern komponent som möjliggör för datorn att ta emot tv-signaler.

8) Ljudkort: en diskret intern komponent som behandlar ingående och utgående ljudsignaler till och från en dator.

9) Väckningshändelse: en användarinitierad, schemalagd eller yttre händelse eller påverkan som får datorn att övergå från viloläge eller frånläge till aktivt läge. Bland annat följande händelser kan räknas som väckningshändelser:

i) En musrörelse.

ii) Ett tangentnedslag.

iii) Indata från en kontroll.

iv) En signal från realtidsklockan.

v) Ett tryck på en knapp på chassit.

vi) När det gäller yttre händelser, påverkan från en fjärrkontroll, ett nätverk eller ett modem.

10) Aktivt läge: det läge där datorn utför ett arbete som svar på a) tidigare eller pågående indata från användare eller b) tidigare eller pågående instruktioner via ett nätverk. Detta läge omfattar aktiv databehandling, sökning av data i lagringsenheter, minne eller cache och tomgång i väntan på ytterligare indata från användare och innan datorn övergår till lågeffekttillstånd.

11) Väckning över lokalt nät (WOL): en funktion som gör att det går att väcka en dator som är i viloläge eller frånläge (eller annat liknande lågeffekttillstånd) genom en förfrågan över nätet via Ethernet.

12) UMA: enhetlig minnesåtkomst (uniform memory access).

13) Informations- eller statusvisning: en kontinuerlig funktion som ger information eller anger datorns status på en skärm, inklusive klockor.

BILAGA II

BILAGA III

Marknadskontrollmyndigheternas mätningar och marknadskontrollmyndigheternas kontroll av produktöverensstämmelse

De kontrolltoleranser som anges i denna bilaga gäller endast den kontroll som medlemsstaternas myndigheter gör av de uppmätta parametrarna, och de får inte användas av tillverkaren eller importören som en tillåten tolerans för att fastställa värdena i den tekniska dokumentationen eller för att tolka dessa värden i syfte att uppnå överensstämmelse eller på något sätt redovisa bättre prestanda.

1) MÄTNINGAR

För efterlevnad och kontroll av att de tillämpliga kraven i denna förordning efterlevs ska mätningar och beräkningar göras med hjälp av harmoniserade standarder, vars referensnummer har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller med hjälp av andra tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som beaktar allmänt erkänd aktuell teknisk nivå och vars resultat bedöms ha liten osäkerhet.

Datorer som släpps ut på marknaden utan ett operativsystem som stöder ett avancerat konfigurerings- och strömförsörjningsgränssnitt (Advanced Configuration and Power Interface – ACPI) eller liknande ska provas med ett operativsystem som stöder ACPI (eller liknande).

2) MARKNADSKONTROLLMYNDIGHETERNAS KONTROLL AV PRODUKTÖVERENSSTÄMMELSE

När medlemsstaternas myndigheter kontrollerar en produktmodells överensstämmelse med kraven i bilaga II till denna förordning i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2009/125/EG, för de krav som avses i denna bilaga, ska de använda nedanstående förfarande.

1) Medlemsstaternas myndigheter ska kontrollera en enda enhet av modellen eller modellkonfigurationen.

2) Modellen eller modellkonfigurationen ska anses överensstämma med de tillämpliga kraven om

a) de värden som anges i den tekniska dokumentationen i enlighet med punkt 2 i bilaga IV till direktiv 2009/125/EG (deklarerade värden) och, i tillämpliga fall, de värden som används för att beräkna dessa värden inte är gynnsammare för tillverkaren eller importören än resultaten av de mätningar som utförts i enlighet med led g i den punkten, och

b) de deklarerade värdena uppfyller alla krav i denna förordning, och den produktinformation som krävs och som offentliggörs av tillverkaren eller importören inte innehåller värden som är gynnsammare för tillverkaren eller importören än de deklarerade värdena, och

c) när medlemsstaternas myndigheter provar enheten av modellen eller modellkonfigurationen i enlighet med delarna 3–5 i denna bilaga, de fastställda värdena (de värden för de relevanta parametrarna som uppmäts vid provningen och de värden som beräknas utifrån dessa mätvärden) är förenliga med de respektive kontrolltoleranser som anges i delarna 3 och 4 i denna bilaga och enheten överensstämmer med de krav för energistyrning som anges i del 5 i denna bilaga.

3) Om de resultat som avses i punkt 2 a eller b inte uppnås ska modellen och alla modellkonfigurationer som omfattas av samma produktdokumentation (i enlighet med punkterna 7.1.2 och 7.3.2 i bilaga II) inte anses överensstämma med kraven i denna förordning.

4) Om det resultat som avses i punkt 2 c inte uppnås ska medlemsstaternas myndigheter välja ut och prova ytterligare tre enheter av samma modell eller av en eller flera modellkonfigurationer som omfattas av samma produktinformation (i enlighet med punkterna 7.1.2 och 7.3.2 i bilaga II).

5) Modellen eller modellkonfigurationen ska anses överensstämma med de tillämpliga kraven om, för dessa tre enheter, det aritmetiska medelvärdet av de fastställda värdena är förenligt med de respektive kontrolltoleranser som anges i delarna 3 och 4 i denna bilaga och om samtliga enheter överensstämmer med kraven för energistyrning som anges i del 5 i denna bilaga.

6) Om det resultat som avses i punkt 5 inte uppnås ska modellen och alla modellkonfigurationer som omfattas av samma produktdokumentation (i enlighet med punkterna 7.1.2 och 7.3.2 i bilaga II) inte anses överensstämma med kraven i denna förordning.

7) Medlemsstaternas myndigheter ska lämna all relevant information till övriga medlemsstaters myndigheter och kommissionen utan dröjsmål efter det att ett beslut fattas om att modellen inte överensstämmer med kraven i enlighet med punkterna 3 och 6.

Medlemsstaternas myndigheter ska använda de mät- och beräkningsmetoder som anges i denna bilaga.

Medlemsstaternas myndigheter ska endast tillämpa de kontrolltoleranser som anges i delarna 3 och 4 i denna bilaga och ska endast använda det förfarande som beskrivs i punkterna 1–7 för de krav som avses i denna bilaga. Inga andra toleranser får tillämpas.

3) ETEC, VILOLÄGE, FRÅNLÄGE OCH LÄGSTA ENERGILÄGE

1) För effektförbrukningskrav som överstiger 1,00 W, eller om energiförbrukningskraven uttryckta som TEC innebär ett effektförbrukningskrav som överstiger 1,00 W i åtminstone ett effekttillstånd, ska modellkonfigurationen anses överensstämma med de tillämpliga kraven i punkterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 2.2 och 2.3 i bilaga II om provresultaten inte överskrider de respektive kontrolltoleranser som anges i tabellen nedan. Kontrolltoleranser för effektförbrukningskrav som överstiger 1,00 W Fastställda krav Kontrolltoleranser Punkterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 2.3 i bilaga II Det fastställda värdet får inte överstiga det deklarerade värdet med mer än 7 % Punkt 2.2 i bilaga II (med och utan den höjning av det tillåtna värdet som anges i punkt 2.4) Det fastställda värdet får inte överstiga det deklarerade värdet med mer än 7 % De höjningar av det tillåtna värdet som anges i punkt 2.4 i bilaga II får läggas till det krav som anges i punkt 2.2 om modellkonfigurationen släpps ut på marknaden med funktionen väckning över lokalt nät (WOL) aktiverad i viloläge. Modellkonfigurationen bör provas med funktionen väckning över lokalt nät (WOL) både aktiverad och avaktiverad, och produkten måste överensstämma med kraven i båda situationerna. En modellkonfiguration som släpps ut på marknaden utan ethernetfunktion ska provas utan att funktionen väckning över lokalt nät (WOL) är aktiverad.

2) För effektförbrukningskrav som är högst 1,00 W ska modellkonfigurationen anses överensstämma med de tillämpliga kraven i punkterna 3.1 och 4.1 i bilaga II om provresultaten inte överskrider de respektive kontrolltoleranser som anges i tabellen nedan. Kontrolltoleranser för effektförbrukningskrav som är högst 1,00 W Fastställda krav Kontrolltoleranser Punkt 3.1 i bilaga II (med och utan den höjning av det tillåtna värdet som anges i punkt 3.3) Det fastställda värdet får inte överstiga det deklarerade värdet med mer än 0,10 W Punkt 4.1 i bilaga II (med och utan de höjningar av det tillåtna värdet som anges i punkt 4.3) Det fastställda värdet får inte överstiga det deklarerade värdet med mer än 0,10 W Den höjning av det tillåtna värdet som anges i punkt 3.3 i bilaga II får läggas till det krav som anges i punkt 3.1 om modellkonfigurationen släpps ut på marknaden med funktionen informations- eller statusvisning. Den höjning av det tillåtna värdet som anges i punkt 4.3 i bilaga II får läggas till det krav som anges i punkt 4.1 om modellkonfigurationen släpps ut på marknaden med funktionen väckning över lokalt nät (WOL) aktiverad i frånläge. Modellkonfigurationen bör provas med funktionen väckning över lokalt nät (WOL) både aktiverad och avaktiverad, och produkten måste överensstämma med kraven i båda situationerna. En modellkonfiguration som släpps ut på marknaden utan ethernetfunktion ska provas utan att funktionen väckning över lokalt nät (WOL) är aktiverad.

4) INTERNA NÄTAGGREGATS EFFEKTIVITET

Modellen anses överensstämma med de tillämpliga kraven i punkt 5 i bilaga II om provresultaten inte överskrider de respektive kontrolltoleranser som anges i tabellen nedan.

5) ENERGISTYRNING

När det gäller kraven i punkt 6.1 i bilaga II ska medlemsstaternas myndigheter använda det tillämpliga förfarandet för att mäta effektförbrukningen efter det att energistyrningsfunktionen eller en liknande funktion har växlat utrustningen till det tillämpliga effekttillståndet.

Vid kontroll av överensstämmelsen med kraven i punkterna 6.2.1–6.2.6 i bilaga II ska modellkonfigurationen anses överensstämma med de tillämpliga kraven i

punkt 6.2.1 om hastigheten i alla aktiva ethernetkablar med en hastighet på minst 1 Gbps i en stationär dator, stationär dator med integrerad bildskärm eller bärbar dator minskar när datorn går in i viloläge eller frånläge med funktionen väckning över lokalt nät (WOL) aktiverad,

punkt 6.2.2 om en stationär dator, stationär dator med integrerad bildskärm eller bärbar dator går att använda till fullo, inklusive rendering av alla anslutna bildskärmar, inom 5 sekunder efter det att en väckningshändelse initieras i viloläge,

punkt 6.2.3 om en bildskärm som är ansluten till en stationär dator, stationär dator med integrerad bildskärm eller bärbar dator går in i viloläge när användaren varit inaktiv i högst 10 minuter,

punkt 6.2.4 om en funktion för väckning över lokalt nät (WOL) i viloläge och i frånläge kan aktiveras och avaktiveras,

punkt 6.2.5 om en stationär dator, stationär dator med integrerad bildskärm eller bärbar dator går in i viloläge när användaren varit inaktiv i högst 30 minuter,

punkt 6.2.6 om användare enkelt kan aktivera och avaktivera alla trådlösa nätverksanslutningar och får en tydlig indikation med hjälp av en symbol, ljussignal eller liknande när trådlösa nätverksanslutningar har aktiverats eller avaktiverats.

BILAGA IV

Vägledande riktmärken

För tillämpningen av del 3.2 i bilaga I till direktiv 2009/125/EG identifieras följande riktmärken:

De avser bästa tillgängliga teknik när denna förordning utarbetas.

Aktuell bästa prestanda för datorer på marknaden är följande:

ETEC varierar mellan olika datorkategorier – se tabellen nedan.

Viloläge: 0,4 watt.

Frånläge: 0,0 watt.

1 EUT L 175, 27.6.2013, s. 13.”

2 EUT L 175, 27.6.2013, s. 13.”

3 Aktuella uppgifter per den 20 mars 2012.