Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.2,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska revisionsrättens yttrande, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU, Euratom) 2016/804 · förordning (EU, Euratom) 2022/615.

(1) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 har ändrats väsentligt vid ett flertal tillfällen. Eftersom ytterligare ändringar krävs bör förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2) Vissa av bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 har införts i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014, och omfattas därför inte av den här förordningen. Till de bestämmelserna hör beräkningen och budgeteringen av budgetsaldot, kontroll och övervakning av egna medel, relevanta rapporteringskrav samt bestämmelserna om rådgivande kommittén för egna medel.

(3) Unionen måste få möjlighet att på bästa möjliga villkor disponera över de egna medel som avses i artikel 2 i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom. Följaktligen bör det föreskrivas hur medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen dessa egna medel. I denna förordning ingår bestämmelserna om tillhandahållande av de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom, de egna medel som baseras på mervärdesskatt (moms) som avses i artikel 2.1 b i det beslutet (nedan kallade momsbaserade egna medel) samt de egna medel som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) som avses i artikel 2.1 c i det beslutet (nedan kallade BNI-baserade egna medel), vilka tidigare utgjorde en del av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

(4) Begreppet fastställande bör definieras, och det bör fastställas närmare villkor för när skyldigheten att fastställa egna medel uppfylls avseende de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom.

(5) När det gäller egna medel från sådana avgifter inom sockersektorn för vilka det bör säkerställas att uppbörden av dessa inkomster och budgetåret sammanfaller med utgifterna för samma regleringsår, bör det föreskrivas att medlemsstaterna ska ställa medlen från avgifter inom sockersektorn till kommissionens förfogande under det budgetår för vilket de fastställts.

(6) Medlemsstaterna bör hålla till kommissionens förfogande och vid behov sända till kommissionen de dokument och upplysningar som behövs för att kommissionen ska kunna utöva sina befogenheter avseende unionens egna medel.

(7) De nationella myndigheter som ansvarar för uppbörden av egna medel bör se till att kommissionen ständigt har tillgång till underlaget till uppbörden.

(8) Särskilda räkenskaper bör föras för tillgodohavanden som inte har uppburits. Dessa räkenskaper samt en kvartalsrapport för dessa räkenskaper bör möjliggöra för kommissionen att mer noggrant övervaka medlemsstaternas åtgärder för att uppbära egna medel, särskilt sådana egna medel som äventyras genom bedrägeri eller andra oegentligheter.

(9) Det är viktigt att en preskriptionstid fastställs mellan medlemsstaterna och kommissionen, eftersom nya fastställande som medlemsstaterna gör i fråga om betalningsskyldighet för tidigare budgetår bör betraktas som fastställanden för pågående budgetår.

(10) För att under alla omständigheter säkerställa finansieringen av unionens budget bör det fastställas ett förfarande för hur medlemsstaterna ska tillhandahålla unionens momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel – vilka beräknas på grundval av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, i form av en konstant tolftedel av de egna medel som redovisas i budgeten, och sedan justera de överförda beloppen enligt det faktiska beräkningsunderlaget för momsbaserade egna medel samt relevanta förändringar av BNI så snart som dessa till fullo är kända.

(11) Om BNI-uppgifter modifieras efter det att det berörda budgetåret löpt ut bör det klargöras vilken inverkan sådana modifieringar ska ha på finansieringen av bruttominskningarna.

(12) De egna medlen bör tillhandahållas genom att de fastställda beloppen krediteras ett konto som i kommissionens namn öppnats för detta syfte hos respektive medlemsstats finansförvaltning eller hos ett organ utsett av medlemsstaten. För att begränsa transaktioner med medlen till det som krävs för att genomföra budgeten bör kommissionen inskränka sig till att från dessa konton endast ta ut de medel som behövs för att täcka kommissionens likviditetsbehov.

(13) Kommissionen måste ha tillräcklig likviditet för att uppfylla bestämmelserna i lagstiftningen för utbetalningar som är koncentrerade till årets första månader, i synnerhet för det särskilda syftet att betala utgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 73/2009.

(14) Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning bör man noggrant se till att kostnaden för att uppbära de räntor som genereras när egna medel tillhandahålls för sent inte överstiger beloppen på själva räntorna.

(15) Man bör harmonisera reglerna för rapportering av fall där fastställda belopp skrivits av därför att de bedömts vara omöjliga att uppbära.

(16) Ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen är ägnat att underlätta en korrekt tillämpning av de finansiella föreskrifterna om egna medel.

(17) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(18) Genomförandeakter med närmare regler för de månatliga rapporterna över anspråk på traditionella egna medel och kvartalsrapporterna över de särskilda räkenskaperna samt bestämmelser om handläggningen av ärenden där belopp som överstiger 50000 EUR inte går att uppbära bör antas enligt det rådgivande förfarandet, med tanke på den tekniska karaktären hos sådana redovisningsbestämmelser.

(19) Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 bör upphöra att gälla.

(20) För konsekvensens skull och med beaktande av artikel 11 i beslut 2014/335/EU, Euratom bör denna förordning träda i kraft samma dag som det beslutet och börja tillämpas från och med den 1 januari 2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Syfte

I denna förordning anges regler för hur de egna medel som avses i artikel 2.1 a, b och c i beslut 2014/335/EU, Euratom ska tillhandahållas kommissionen.

Artikel2¶Datum för fastställande av traditionella egna medel

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska unionens anspråk på traditionella egna medel enligt artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom anses fastställda så snart som villkoren i tullföreskrifterna uppfyllts i fråga om bokföring av anspråksbeloppet och underrättelse till den betalningsskyldige om beloppet.

2. Fastställandet enligt punkt 1 ska anses ha skett dagen för bokföring enligt tullföreskrifterna.

När det gäller avgifter och andra anspråk inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn ska fastställandet enligt punkt 1 anses ha skett dagen för anmälan enligt föreskrifterna om sockersektorn.

Om denna anmälan inte uttryckligen föreskrivits, ska den berörda dagen anses vara när medlemsstaterna fastställer anspråken på de betalningsskyldiga, i förekommande fall i förskott eller som restlikvid.

3. Om tvister uppstår, får de behöriga administrativa myndigheterna, i syfte att fastställa anspråk enligt punkt 1, räkna ut anspråksbeloppet senast i samband med det första administrativa beslut som underrättar den betalningsskyldige om skulden, eller när ärendet anhängiggörs vid den rättsliga myndigheten, om detta anhängiggörande sker först.

Fastställandet enligt punkt 1 ska anses ha skett dagen för beslutet, eller dagen för den beräkning som ska göras efter anhängiggörandet vid den rättsliga myndigheten.

4. Punkt 1 ska tillämpas när en underrättelse måste rättas.

Artikel3¶Bevarande av styrkande dokument

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de styrkande dokument som avser fastställandet och tillhandahållandet av egna medel bevaras för en period på minst tre kalenderår, från utgången av det år som dessa dokument avser.

De styrkande dokument som avser de statistiska förfaranden och beräkningsunderlag som avses i artikel 3 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska bevaras av medlemsstaterna till och med den 30 november det fjärde året efter budgetåret i fråga. De styrkande dokument som avser momsbaserade egna medel ska bevaras för samma period.

Om en granskning av de styrkande dokument som avses i första och andra stycket, genomförd enligt artikel 2.3 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 eller artikel 11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89, visar att ett fastställande kan behöva rättas, ska dokumenten bevaras för en tillräckligt lång tid utöver fristen i första stycket för att möjliggöra att rättelsen genomförs och övervakas.

Om en tvist mellan en medlemsstat och kommissionen om huruvida medlemsstaten är skyldig att tillhandahålla ett visst belopp i egna medel löses genom överenskommelse mellan parterna eller genom beslut av Europeiska unionens domstol ska medlemsstaterna tillsända kommissionen de styrkande dokument som behövs för den finansiella uppföljningen senast två månader efter det att tvisten lösts.

Artikel4¶Samarbete mellan förvaltningar

1. Varje medlemsstat ska informera kommissionen om följande:

a) Namnen på de myndigheter och organ som ansvarar för att fastställa, uppbära, tillhandahålla och kontrollera de egna medlen samt nödvändiga bestämmelser om dessa myndigheters och organs uppgifter och funktion.

b) De allmänna bestämmelser i lagar och andra författningar samt de allmänna bokföringsföreskrifter som rör fastställande, uppbörd, tillhandahållande och kontroll av egna medel.

c) Den exakta benämningen på de administrativa förteckningar och de sammanställningar i bokföringen där anspråken enligt artikel 2 förts upp, särskilt de som används för upprättande av räkenskaper enligt artikel 6.

Varje ändring av dessa beteckningar eller bestämmelser ska omedelbart meddelas kommissionen.

2. På begäran av en medlemsstat ska kommissionen meddela samtliga medlemsstater de uppgifter som avses i punkt 1.

Artikel5¶Tillämpliga uttagssatser

Den enhetliga procentsats som avses i artikel 2.1 c i beslut 2014/335/EU, Euratom och som ska fastställas under budgetförfarandet, ska beräknas som en procentandel av summan av medlemsstaternas prognostiserade bruttonationalinkomst (BNI) på ett sådant sätt att den helt täcker den del av budgeten som inte finansieras av de inkomster som det hänvisas till i artikel 2.1 a och b i beslut 2014/335/EU, Euratom, finansiella bidrag till kompletterande program inom forskning och teknisk utveckling och övriga inkomster.

Denna procentsats ska anges i budgeten genom ett tal som ska anges med så många decimaler som behövs för att fullständigt fördela de BNI-baserade egna medlen mellan medlemsstaterna.

Kapitel II Bokföring av egna medel

Artikel6¶Bokföring och rapportering

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804 och förordning (EU, Euratom) 2022/615.

1. Räkenskaper över egna medel ska föras av respektive medlemsstats finansförvaltning eller ett offentligt organ med liknande funktioner (nedan kallad finansförvaltningen), eller av respektive medlemsstats nationella centralbank. Dessa räkenskaper ska delas upp på typ av medel.

2. För räkenskaperna över egna medel gäller att månadens bokföring får avslutas tidigast klockan 13 sista arbetsdagen i månaden för fastställandet.

3. De anspråk som fastställs enligt artikel 2 ska, om inte annat följer av andra stycket i denna punkt, bokföras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställs.

Fastställda anspråk som inte är bokförda enligt första stycket på grund av att de inte har uppburits och ingen säkerhet har ställts, ska anges i särskilda räkenskaper inom den tid som fastställs i första stycket. Medlemsstaterna får använda detta förfarande när det har rests invändningar mot fastställda anspråk för vilka säkerhet har ställts och dessa anspråk kan komma att förändras när tvisten har lösts.

Momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel ska dock bokföras enligt första stycket på följande sätt, med beaktande av hur dessa medel påverkas av den bruttominskning som beviljats Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige:

Den tolftedel som avses i artikel 10a.1 ska bokföras den första arbetsdagen i varje månad.

Resultatet av den beräkning som avses i artikel 10b.5 första stycket ska bokföras årligen, förutom de särskilda justeringar som avses i artikel 10b.2 b, vilka ska bokföras den första arbetsdagen i den månad som följer efter överenskommelsen mellan den berörda medlemsstaten och kommissionen.

De anspråk i förhållande till avgifter och andra anspråk inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn, ska anges i räkenskaperna som avses i första stycket. Om dessa anspråk senare inte uppbärs inom angivna tidsfrister, får medlemsstaterna rätta införandet och undantagsvis föra in anspråken i de särskilda räkenskaperna.

4. Varje medlemsstat ska inom den tid som avses i punkt 3

a) tillställa kommissionen en månatlig rapport över räkenskaperna över de anspråk som avses i punkt 3 första stycket.

b) tillställa kommissionen en kvartalsrapport över de särskilda räkenskaper som avses i punkt 3 andra stycket.

Som stöd för den månatliga rapporten ska de berörda medlemsstaterna överlämna uppgifter och redogörelser om de avdrag som gjorts från de egna medlen på grundval av bestämmelser om områden med särskild status.

Medlemsstaterna ska varje år tillsammans med den sista kvartalsrapporten översända en beräkning av de totala anspråksbelopp som kommer att tas upp i de särskilda räkenskaperna per den 31 december det året och för vilka det bedöms vara osäkert om de går att uppbära.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare regler om månads- och kvartalsrapporterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.

Artikel7¶Korrigeringar i räkenskaperna

Efter den 31 december det tredje året efter ett visst budgetår får inga rättelser göras av det totala belopp som tagits upp i de månatliga rapporterna som medlemsstaterna har översänt för det berörda budgetåret enligt artikel 6.4 första stycket utom på de punkter som antingen av kommissionen eller av den berörda medlemsstaten anmälts före utgången av denna tidsfrist.

Artikel8¶Korrigering av fastställda belopp

De rättelser som genomförs enligt artikel 2.4 ska läggas till eller dras av från den totala summan av fastställda anspråk. De ska redovisas i de räkenskaper som avses i artikel 6.3 första och andra stycket och i de rapporter som avses i artikel 6.4 för den period som omfattar den dag då dessa rättelser görs.

Kapitel III Tillhandahållande av egna medel

Artikel9¶Bestämmelser om finansförvaltning och kreditering

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2022/615 och förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. I enlighet med förfarandet i artikel 10, 10a och 10b ska varje medlemsstat kreditera egna medel på ett konto som frivilligt valts bland följande:

a) Ett konto som i kommissionens namn har öppnats i medlemsstatens finansförvaltning.

b) Ett konto som i kommissionens namn har öppnats i medlemsstatens nationella centralbank.

c) Ett centralt konto som öppnats för detta ändamål av kommissionen i ett offentligt finansinstitut som den väljer.

Med förbehåll för den tillämpning av negativ ränta som avses i tredje och fjärde stycket, beroende på vad som är tillämpligt, får detta konto endast debiteras på instruktion från kommissionen.

De konton som avses i första stycket a och b ska föras i nationell valuta och vara avgiftsfria. När negativ ränta tillämpas på dessa konton ska den berörda medlemsstaten kreditera kontot med ett belopp som motsvarar den tillämpliga negativa räntan, och detta ska ske senast den första arbetsdagen i den andra månaden efter tillämpningen av negativ ränta.

Medlemsstaterna ska kreditera det konto som avses i första stycket c med belopp i sin nationella valuta. När negativ ränta tillämpas på det centrala kontot ska den berörda medlemsstaten kreditera det centrala kontot med ett belopp som motsvarar dess andel av egna medel som krediteras detta konto, och detta ska ske senast den första arbetsdagen i den andra månaden efter tillämpningen av negativ ränta.

Kommissionen ska sköta sin likviditetsförvaltning på de konton som avses i första stycket i enlighet med artikel 14.4 första stycket.

Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål utarbeta en detaljerad kostnads-nyttoanalys av användningen av det konto som avses i första stycket c och rapportera till rådet om genomförandet av det centrala kontot inom tre år från ikraftträdandet av denna förordning.

2. Medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker ska till kommissionen översända följande i elektronisk form:

a) Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel som krediterats kommissionens konto eller en verifikation av den enskilda överföringen; detta ska ske samma dag som beloppen har krediterats.

b) Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel som bokförts; detta ska ske senast den andra arbetsdagen efter det att beloppet i egna medel har krediterats; detta ska inte påverka tillämpningen av led a.

2a. Varje månad ska kommissionen på elektronisk väg till medlemsstaterna översända en prognos för likviditetsbehoven under de följande fyra månaderna.

3. De krediterade beloppen ska bokföras i euro i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012.

Artikel10¶Tillhandahållande av traditionella egna medel

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. Efter avdrag för kostnader för uppbörd enligt artiklarna 2.3 och 10.3 i beslut 2014/335/EU, Euratom ska de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i det beslutet krediteras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställdes enligt artikel 2 i denna förordning.

För anspråk som redovisas i särskilda räkenskaper enligt artikel 6.3 andra stycket ska krediteringen dock ske senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken de belopp uppbars som motsvarar anspråken.

2. Vid behov får kommissionen uppmana medlemsstaterna att med en månad tidigarelägga krediteringen av andra medel än momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel, på grundval av information som medlemsstaterna har tillgång till den femtonde dagen i den månaden.

Varje tidigarelagd kreditering ska justeras påföljande månad i samband med den kreditering som avses i punkt 1. Denna justering ska innefatta en negativ kreditering som motsvarar beloppet av den tidigarelagda krediteringen.

Artikel10a¶Tillhandahållande av momsbaserade och BNI-baserade egna medel

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804 och förordning (EU, Euratom) 2022/615.

1. De momsbaserade och de BNI-baserade egna medlen ska, med beaktande av hur den bruttominskning som beviljats Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige påverkar dessa medel, krediteras den första arbetsdagen i varje månad. Det belopp som ska krediteras ska vara en tolftedel av de belopp som redovisas i budgeten, omräknade till nationell valuta enligt den valutakurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregår budgetåret och som offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

2. För de särskilda behoven av att enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 och efterföljande relevant unionslagstiftning betala utgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket, och med hänsyn till unionens likviditet, får kommissionen uppmana medlemsstaterna att med upp till två månader under det första kvartalet i budgetåret tidigarelägga en tolftedel, eller en del därav, av de belopp i budgeten som är uppförda som momsbaserade egna medel eller BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den bruttominskning som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel.

Om inte annat följer av tredje stycket, för de särskilda behoven av att enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 och efterföljande relevant unionslagstiftning betala utgifter för Europeiska struktur- och investeringsfonderna, och med hänsyn till unionens likviditet, får kommissionen uppmana medlemsstaterna att under budgetårets sex första månader tidigarelägga högst ytterligare en halv tolftedel av de belopp i budgeten som är uppförda som momsbaserade egna medel eller BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den bruttominskning som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel.

Det totala belopp som kommissionen får uppmana medlemsstaterna att tidigarelägga under samma månad enligt första och andra styckena får inte under några omständigheter överstiga ett belopp som motsvarar två ytterligare tolftedelar.

Efter de första sex månaderna får den begärda månatliga krediteringen inte överstiga en tolftedel av de momsbaserade egna medlen och de BNI-baserade egna medlen, och krediteringen får inte heller överstiga de belopp som tas upp i budgeten för detta syfte.

Kommissionen ska till medlemsstaterna senast två veckor i förväg anmäla den kreditering som begärs enligt första och andra stycket.

Kommissionen ska i god tid, och senast sex veckor innan en kreditering begärs enligt andra stycket, underrätta medlemsstaterna om sin avsikt att begära en sådan kreditering.

Punkt 4, rörande det belopp som ska krediteras i januari varje år och punkt 5, som ska tillämpas om budgeten inte är slutgiltigt antagen före budgetårets början, ska tillämpas på dessa tidigarelagda krediteringar.

Medlemsstaterna får, i undantagsfall och i vederbörligen motiverade fall, begära tillstånd från kommissionen att tidigarelägga tillhandahållandet av de momsbaserade egna medlen och de BNI-baserade egna medlen, särskilt i samband med ändringsbudgetar vid årets slut, med beaktande av hur dessa egna medel påverkas av den bruttominskning som beviljats Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige. En tidigarelagd betalning ska föregås av minst sju arbetsdagars varsel och dess begäran bör vederbörligen motiveras av den berörda medlemsstaten. Kommissionen ska bedöma begäran med beaktande av kommissionens likvida position och likviditetsbehov. Medlemsstaten får bara verkställa tidigareläggning av betalningen efter kommissionens godkännande. Alla ytterligare kostnader kopplade till det tidigarelagda tillhandahållandet av de momsbaserade egna medlen och de BNI-baserade egna medlen ska bäras av den medlemsstat som lämnar begäran.

3. Varje förändring av den enhetliga procentsatsen för momsbaserade egna medel, av procentsatsen för BNI-baserade egna medel, finansieringen av den bruttominskning som beviljats Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige, kräver att en ändringsbudget slutgiltigt antas, och ska medföra en justering av de tolftedelar som krediterats under budgetåret.

Dessa justeringar ska göras i samband med den första krediteringen efter det slutgiltiga antagandet av ändringsbudgeten om denna antas före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska dessa justeringar göras i samband med den andra krediteringen efter det slutgiltiga antagandet. Genom undantag från artikel 10 i budgetförordningen ska dessa justeringar redovisas det budgetår som omfattas av ändringsbudgeten i fråga.

4. Beräkningen av tolftedelarna för januari varje budgetår ska baseras på de belopp som föreskrivs i det budgetförslag som avses i artikel 314.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och ska räknas om till nationell valuta enligt de valutakurser som gällde den första noteringsdagen efter den 15 december det kalenderår som föregick budgetåret. Justeringen ska ske i samband med krediteringen för följande månad.

5. Om det slutliga antagandet av budgeten inte har ägt rum senast två veckor före bokföringen för januari följande budgetår, ska medlemsstaterna den första arbetsdagen i varje månad, inklusive januari, kreditera en tolftedel av det i den senast slutgiltigt antagna budgeten upptagna beloppet av momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den bruttominskning som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel. Justeringen ska göras den första dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits, om den antagits före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska justeringen göras den andra dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits.

6. Finansieringen av den bruttominskning som beviljats Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige ska inte justeras i efterhand på grund av eventuella ändringar av BNI-uppgifterna i enlighet med artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516.

Artikel10b¶Justeringar av moms- och BNI-baserade egna medel från tidigare budgetår

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804 och förordning (EU, Euratom) 2022/615.

1. Varje medlemsstat ska på grundval av den årliga översikt över beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 debiteras ett belopp som beräknats från de uppgifter som anges i den berörda översikten och som baseras på den enhetliga procentsats som beslutats för det budgetår som översikten gäller, och sedan krediteras de tolv inbetalningar som gjorts under detta budgetår; debiteringen ska ske året efter det att översikten skickats. Dock får en medlemsstats beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel på vilket den procentsatsen tillämpas inte överskrida den procentsats av dess BNI som fastställs i artikel 2.1 b i beslut 2014/335/EU, Euratom enligt artikel 2.7 första stycket i det beslutet.

2. Eventuella korrigeringar av beräkningsunderlaget för momsbaserade egna medel enligt artikel 9.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ska för varje berörd medlemsstat vars beräkningsunderlag, dessa korrigeringar medräknade, inte överskrider de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2014/335/EU, Euratom medföra följande justeringar av det saldo som fastställs enligt punkt 1 i den här artikeln:

a) De korrigeringar enligt artikel 9.1 första stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 som gjorts senast den 31 juli ska medföra en allmän justering det påföljande året.

b) Särskilda justeringar får redovisas när som helst, om medlemsstaten och kommissionen är överens i enlighet med det artikel 9.1 första stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89.

c) Om de åtgärder som kommissionen vidtar enligt artikel 9.1 andra stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 för att korrigera beräkningsunderlaget medför en särskild justering av krediteringarna på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen, ska den justeringen göras den dag som anges av kommissionen enligt dessa åtgärder.

De förändringar av BNI som avses i punkt 4 i den här artikeln ska också medföra en justering av saldot för varje medlemsstat vars beräkningsunderlag för de momsbaserade egna medlen – med de korrigeringar som avses i första stycket i den här punkten medräknade – begränsas till de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2014/335/EU, Euratom.

3. Utifrån sifferuppgifterna för total BNI till marknadspris samt dess komponenter från föregående år, lämnade av medlemsstaterna enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, ska varje medlemsstat under året efter det att sifferuppgifterna lämnats debiteras ett belopp som beräknas genom att den procentsats som antagits för det år som föregår det år då sifferuppgifterna lämnats tillämpas på medlemsstatens BNI och krediteras med de betalningar som gjorts det året.

4. Eventuella förändringar av BNI för tidigare budgetår enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska, om inte annat följer av artikel 5 i den förordningen, för varje berörd medlemsstat medföra en justering av det saldo som fastställs enligt punkt 3 i den här artikeln. Efter den 30 november det fjärde året efter ett givet budgetår ska förändringar av BNI inte längre beaktas, såvida de inte avser punkter som har anmälts inom denna tid av kommissionen eller den berörda medlemsstaten.

5. Kommissionen ska för varje medlemsstat beräkna skillnaden mellan de belopp som följer av de justeringar som avses i punkterna 1–4, med undantag av särskilda justeringar enligt punkt 2 b och c, och det totala belopp som blir produkten av en multiplikation av de totala justeringarna och den procentandel som den berörda medlemsstatens BNI utgör av summan av samtliga medlemsstaters BNI, enligt de sifferuppgifter som per den 15 januari tillämpas på den gällande budgeten för det år som följer på det år då de uppgifter som legat till grund för justeringarna lämnades in (nedan kallat nettobeloppet).

Vid denna beräkning ska belopp räknas om mellan de nationella valutorna och euron på grundval av den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregick året för bokföringen, vilken offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om de belopp som följer av denna beräkning före den 1 februari året efter det år då de uppgifter som legat till grund för justeringarna lämnades in. Varje medlemsstat ska kreditera det konto som avses i artikel 9.1 nettobeloppet den första arbetsdagen i mars det år som följer på det under vilket kommissionen informerade medlemsstaterna om beloppen till följd av beräkningen.

Tidsfristen för medlemsstaterna att betala justeringar ska också gälla de belopp för vilka information har lämnats av kommissionen före den 3 maj 2022

6. Transaktionerna i punkterna 1–5 i den här artikeln utgör inkomsttransaktioner för det budgetår då ska krediteras det konto som avses i artikel 9.1.

Artikel11¶Justering till följd av undantagsklausuler

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. Om en medlemsstat enligt EUF-fördraget och protokoll 21 och 22 som fogas till detta inte deltar i finansieringen av en viss åtgärd eller politik som genomförs av unionen ska den medlemsstaten för varje budgetår som den inte deltar ha rätt till en justering, beräknad enligt punkt 2 i denna artikel, av de belopp som den har betalat in i egna medel.

2. Kommissionen ska beräkna justeringens storlek under det år som följer på det berörda budgetåret.

Beräkningen ska grundas på de uppgifter för budgetåret i fråga när det gäller

a) aggregerad BNI till marknadspris och dess komponenter, enligt uppgifter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003,

b) utnyttjandet av driftsanslagen för den berörda åtgärden eller politiken.

Justeringen ska beräknas genom att totalbeloppet för de berörda utgifterna, med undantag av de utgifter som finansieras av deltagande tredjeländer, multipliceras med den procentandel som den berörda medlemsstatens BNI utgör av summan av samtliga medlemsstaters BNI. Justeringen ska finansieras av de deltagande medlemsstaterna; varje medlemsstats andel av finansieringen ska beräknas genom att dess BNI divideras med summan av alla deltagande medlemsstaters BNI. Vid beräkningen av justeringen ska belopp i nationella valutor räknas om till euro, till den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregick budgetåret i fråga, vilken offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

Denna justering ska ske genom en enda operation varje berört budgetår och vara slutgiltig, även om BNI-uppgifterna senare skulle komma att revideras.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om beloppet för justeringen i så god tid att de kan kreditera det på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december.

Artikel12¶Ränta på belopp som tillhandahållits för sent

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804 och förordning (EU, Euratom) 2022/615.

1. En försening av en kreditering på det konto som avses i artikel 9.1 ska medföra att den berörda medlemsstaten ska betala ränta.

För de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 ska ränta betalas för perioden från och med det att beloppet skulle ha gjorts tillgängligt till det att beloppet faktiskt betalades in till kommissionens konto som avses i artikel 9.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.1, och förutsatt att beloppet har fastställts i enlighet med artikel 2, förts in i god tid i de särskilda räkenskaperna i enlighet med artikel 6 och bokförts i de särskilda räkenskaperna i enlighet med artikel 13.2, ska ingen ränta påföras för en period om fem år från och med den dag då beloppet fastställdes.

Vid administrativt eller rättsligt överklagande ska femårsperioden inledas efter det att det slutliga beslutet har meddelats eller offentliggjorts. Om delbetalningar har erhållits ska femårsperioden senast inledas från den senaste verkställda betalningen, i de fall denna betalning inte löst skulden helt.

2. För momsbaserade och BNI-baserade egna medel ska ränta endast betalas i samband med förseningar av krediteringar av belopp

a) som avses i artikel 10a,

b) som följer av den beräkning som avses i artikel 10b.5 första stycket, vid den tidpunkt som anges i tredje stycket däri,

c) som följer av särskilda justeringar av momsbaserade egna medel enligt artikel 10b.2 c i den här förordningen, den dag som angetts av kommissionen i enlighet med åtgärder som den vidtagit enligt artikel 9.1 andra stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89,

d) som följer av att en medlemsstat underlåtit att komma med korrigeringar av BNI-uppgifter som är nödvändiga för att åtgärda punkter som kommissionen eller medlemsstaten anmält enligt artikel 10b.4, inom den av kommissionen explicit angivna tidsfristen. Räntan på justeringar till följd av sådana korrigeringar ska beräknas från och med den första arbetsdagen i juni året efter det år då den av kommissionen explicit angivna tidsfristen löpte ut.

3. Räntebelopp som understiger 1000 EUR ska inte krävas in.

4. För de medlemsstater som deltar i Ekonomiska och monetära unionen ska räntesatsen vara den räntesats som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första dagen i den månad då förfallodagen infaller, eller 0 procent, beroende på vad som är högst, ökad med 2,5 procentenheter.

Denna räntesats ska ökas med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenas.

Den sammanlagda ökning som följer av att första och andra styckena tillämpas får inte överstiga 14 procentenheter. Begränsningen av höjningen till 14 procentenheter ska tillämpas på alla fall där räntebeloppet inte har meddelats den berörda medlemsstaten före den 3 maj 2022. Den höjda räntan ska gälla för hela den dröjsmålsperiod som avses i punkt 1.

5. För de medlemsstater som inte deltar i Ekonomiska och monetära unionen ska räntesatsen vara den räntesats som centralbankerna tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första dagen i den aktuella månaden, eller 0 procent, beroende på vad som är högst, ökad med 2,5 procentenheter. För de medlemsstater som inte har tillgång till centralbankens räntesats, ska räntesatsen vara den mest likvärdiga räntesatsen som tillämpas på medlemsstatens penningmarknad den första dagen i den aktuella månaden, eller 0 procent, beroende på vad som är högst, ökad med 2,5 procentenheter.

Denna räntesats ska ökas med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenas.

Den sammanlagda ökning som följer av att första och andra styckena tillämpas får inte överstiga 14 procentenheter. Begränsningen av höjningen till 14 procentenheter ska tillämpas på alla fall där räntebeloppet inte har meddelats den berörda medlemsstaten före den 3 maj 2022. Den höjda räntan ska gälla för hela den dröjsmålsperiod som avses i punkt 1.

6. Artikel 9.2 och 9.3 ska i tillämpliga delar tillämpas på den betalning av ränta som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

Artikel13¶Belopp som är omöjliga att uppbära

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2022/615 och förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de belopp som motsvarar de enligt artikel 2 fastställda anspråken tillhandahålls kommissionen enligt denna förordning.

2. Medlemsstaterna ska fritas från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om de visar sig vara omöjliga att uppbära på grund av

a) force majeure,

b) andra skäl som inte kan tillskrivas medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska på samma sätt befrias från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om de kan visa att ett fel som begåtts av medlemsstaten efter fastställandet av dessa anspråk, såsom sådana som lett till en försenad bokföring i de särskilda räkenskaperna, inte hade någon inverkan på det faktum att beloppet motsvarande anspråken enligt artikel 2 inte kunde uppbäras.

Medlemsstaterna får befrias från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om dessa anspråk visar sig vara omöjliga att uppbära på grund av att bokföringen eller underrättelsen om tullskulden skjuts upp i syfte att inte inverka menligt på en brottsutredning som berör unionens ekonomiska intressen.

Fastställda anspråk ska förklaras omöjliga att uppbära genom ett beslut av den behöriga administrativa myndigheten i vilket det konstateras att beloppen i fråga inte går att uppbära.

Fastställda anspråk ska anses omöjliga att uppbära senast fem år efter det att beloppet har fastställts i enlighet med artikel 2 eller, om administrativa eller rättsliga åtgärder vidtagits, från det att det slutliga avgörandet i ärendet har meddelats eller offentliggjorts.

Om delbetalningar har erhållits ska femårsperioden senast inledas från den senaste verkställda betalningen, i de fall denna betalning inte löst skulden helt.

De belopp som förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära ska slutgiltigt avföras från de särskilda räkenskaper som avses i artikel 6.3 andra stycket. De ska också anges i en bilaga till den kvartalsrapport som avses i artikel 6.4 första stycket och, i förekommande fall, i den kvartalsredovisning som avses i artikel 5 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014.

3. Om beloppet av de fastställda anspråk som berörs överstiger 100000 EUR ska medlemsstaterna senast tre månader efter det administrativa beslut som avses i punkt 2, eller enligt de tidsfrister som anges i samma punkt, förse kommissionen med en rapport över de fall där punkt 2 har tillämpats.

Denna rapport ska innehålla alla fakta som är nödvändiga för en fullständig granskning av de skäl som avses i punkt 2 a och b i denna artikel och som hindrat den berörda medlemsstaten från att tillhandahålla det berörda beloppet, samt uppgifter om vilka åtgärder medlemsstaten vidtagit för att uppbära det.

Rapporten ska upprättas på ett formulär som utformas av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter för ovan nämnda ändamål. Dessa akter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.

4. Kommissionen ska lämna sina synpunkter till den berörda medlemsstaten senast tre månader efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3. Kommissionen får förlänga den tidsfristen en gång med ytterligare tre månader och underrätta den berörda medlemsstaten om detta.

Kommissionen får begära ytterligare upplysningar. I sådana fall ska den tidsfrist som anges i första stycket räknas från den dag då kommissionen mottagit dessa begärda ytterligare upplysningar. De ytterligare upplysningarna ska lämnas av den berörda medlemsstaten inom tre månader. På begäran av den berörda medlemsstaten ska den tidsfristen förlängas en gång med ytterligare tre månader.

Om medlemsstaten inte kan lämna några ytterligare upplysningar som begärts av kommissionen får den meddela kommissionen om detta. Kommissionen ska därefter lämna sina slutgiltiga synpunkter inom tre månader från dagen för mottagandet av det meddelandet på grundval av tillgängliga upplysningar. Kommissionen får förlänga den tidsfristen en gång med ytterligare tre månader och underrätta den berörda medlemsstaten om detta.

5. Om medlemsstaten och kommissionen inte kan enas om de skäl som avses i punkt 2, får medlemsstaten begära att kommissionen omprövar sina synpunkter i enlighet med artikel 13b.

KAPITEL IIIa Betalningar som omfattas av reservationer och omprövningsförfarande

Artikel13a¶Betalningar som omfattas av reservationer

Införd genom förordning (EU, Euratom) 2022/615.

1. I fall av meningsskiljaktigheter mellan en medlemsstat och kommissionen som rör belopp av traditionella egna medel till unionsbudgeten, eller som rör mervärdesskattebelopp som är föremål för de åtgärder som avses i artikel 12.2 c, får medlemsstaten, när den betalar det omtvistade beloppet, uttrycka reservationer avseende kommissionens ståndpunkt.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla upplysningar om dessa reservationer, för de belopp som rör traditionella egna medel tillsammans med deras månatliga rapport som avses i artikel 6.4, och för de belopp som rör momsbaserade egna medel tillsammans med deras översikt som avses i artikel 10b.1. Medlemsstaterna ska så snart som möjligt meddela kommissionen om upphävandet av reservationerna.

2. Om en meningsskiljaktighet som anges i punkt 1 löses till förmån för medlemsstaten, ska den medlemsstaten få kommissionens tillstånd att dra av det belopp som betalats från sin nästa inbetalning eller inbetalningar av egna medel.

3. Bokföring enligt artikel 9 av den villkorade inbetalningen ska avbryta den period under vilken räntan ackumuleras i enlighet med artikel 12.

4. Senast i slutet av september varje år ska kommissionen tillhandahålla en årlig informerande not med en översikt av det totala belopp som utbetalats och som omfattas av reservationer, och det totala antalet reservationer som upphävts under det föregående året.

Artikel13b¶Omprövningsförfarande

Införd genom förordning (EU, Euratom) 2022/615.

1. I fall av meningsskiljaktigheter mellan en medlemsstat och kommissionen som rör belopp av traditionella egna medel till unionsbudgeten, får medlemsstaten begära att kommissionen omprövar sin bedömning inom sex månader från mottagandet. En sådan begäran ska ange skälen för den begärda omprövningen, och omfatta de bevis och styrkande handlingar som den baseras på. Begäran och det därpå följande förfarandet ska inte ändra medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla egna medel när de ska betalas till unionsbudgeten.

2. Inom tre månader från mottagandet av en begäran som avses i punkt 1 ska kommissionen meddela den berörda medlemsstaten sina synpunkter på motiveringen i begäran. Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall förlänga den tidsfristen en gång med ytterligare tre månader och underrätta den berörda medlemsstaten om detta.

3. Om kommissionen anser det nödvändigt att begära ytterligare upplysningar ska den tidsfrist som avses i punkt 2 räknas från den dag då de begärda ytterligare upplysningarna mottogs. De ytterligare upplysningarna ska lämnas av den berörda medlemsstaten inom tre månader efter mottagande av kommissionens begäran om ytterligare upplysningar. På begäran av den berörda medlemsstaten ska kommissionen förlänga den tidsfristen en gång med ytterligare tre månader.

4. Om medlemsstaten inte kan lämna några ytterligare upplysningar får den meddela kommissionen detta. Kommissionen ska då meddela sina synpunkter på grundval av tillgänglig information. Den tidsperiod som avses i punkt 2 ska i så fall räknas från den dag då detta meddelande mottogs.

5. Omprövningsförfarandet ska avslutas senast två år efter det att medlemsstaten skickade den begäran om omprövning som avses i punkt 1.

6. En medlemsstat får en gång per år begära ett högnivåmöte med kommissionen för att diskutera läget i de fall som är eller har varit föremål för omprövningsförfarandet och granska dem i syfte att ompröva respektive ståndpunkter och sträva efter att nå en överenskommelse.

7. Inom ramen för en eventuell översyn av denna förordning eller senast i slutet av 2026, ska kommissionen genomföra en bedömning av hur det omprövningsförfarande som avses i denna artikel fungerar. Denna bedömning ska omfatta samråd med medlemsstaterna och beakta deras slutsatser och ståndpunkter. Vid behov ska kommissionen lägga fram förslag i syfte att förbättra omprövningsförfarandets funktion.

Kapitel IV Likviditetsförvaltning

Artikel14¶Villkor för likviditetsförvaltning

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. Kommissionen får disponera över de belopp som krediterats på de konton som avses i artikel 9.1 i den utsträckning som är nödvändig för att täcka dess likviditetsbehov i samband med genomförande av budgeten.

2. Om likviditetsbehoven är större än tillgångarna på dessa konton får kommissionen överskrida kontona under förutsättning att anslag finns i budgeten och inom ramen för de egna medel som redovisas i budgeten. I detta fall ska kommissionen i förväg informera medlemsstaterna om eventuella kontoöverskridningar.

3. Endast i de fall när ett lån som beviljats eller som det ställts garanti för i enlighet med förordningar eller beslut som antagits av rådet, eller av Europaparlamentet och rådet, inte kan återbetalas, och när kommissionen inte kan vidta andra åtgärder enligt de finansiella villkoren för dessa lån i så god tid att unionen kan uppfylla sina juridiska skyldigheter mot långivarna, får bestämmelserna i punkterna 2 och 4, oavsett villkoren i punkt 2, provisoriskt tillämpas för att säkerställa betalning av räntor och amorteringar på unionens lån.

4. Med förbehåll för andra stycket ska skillnaden mellan totala tillgångar och likviditetsbehoven i största möjliga mån fördelas mellan medlemsstaterna i proportion till deras prognostiserade bidrag till budgetens inkomster.

Kommissionen ska vid täckandet av sina likviditetsbehov sträva efter att minska effekterna av medlemsstaternas skyldighet att kreditera negativa räntebelopp i enlighet med artikel 9.1 tredje stycket genom att i första hand utnyttja de belopp som krediterats de berörda kontona.

Artikel15¶Verkställande av betalningsorder

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. Medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker ska verkställa kommissionens betalningsorder enligt kommissionens instruktioner högst tre arbetsdagar efter det att ordern tagits emot. Vad gäller transaktioner i likvida medel ska medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker verkställa en order inom den tid som begärs av kommissionen som, utom i undantagsfall, ska meddela dem minst en dag innan ordern ska verkställas.

2. Medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker ska senast den andra arbetsdagen efter transaktionen och i elektronisk form tillsända kommissionen ett kontoutdrag där de berörda kontorörelserna framgår.

Kapitel V Slutbestämmelser

Artikel16¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den rådgivande kommitté för egna medel som avses i artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel17¶Övergångsbestämmelser om räntesats

Den räntesats som anges i artikel 11 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 i dess version före ikraftträdandet av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 ska även fortsättningsvis tillämpas vid beräkningen av dröjsmålsränta om förfallodagen infaller före den 1 december 2004.

Artikel18¶Upphävande

Ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2016/804.

1. Med förbehåll för punkt 2 ska förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

2. Artikel 10.7a i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 ska upphöra att gälla med verkan från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

3. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel19¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som beslut 2014/335/EU, Euratom träder i kraft.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

BILAGA I

BILAGA II

1 Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 av den 19 mars 2019 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (BNI-förordningen) (EUT L 91, 29.3.2019, s. 19).

7 Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

8 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 av den 16 november 2004 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EUT L 352, 27.11.2004, s. 1).