Teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen, särskilt artikel 6.1, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2018/868 · förordning (EU) 2019/776 · förordning (EU) 2023/1694.

(1) Enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 ska Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) sörja för att de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (nedan kallade TSD:er) anpassas till den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och samhällets krav samt lägga fram förslag för kommissionen om sådan anpassning av TSD:erna som byrån bedömer vara nödvändig.

(2) Genom beslut C(2010) 2576 av den 29 april 2010 gav kommissionen byrån ett mandat att vidareutveckla och se över TSD:erna för att utöka deras tillämpningsområde till att omfatta hela järnvägssystemet i unionen. Enligt villkoren i detta mandat fick byrån i uppdrag att utvidga tillämpningsområdet för TSD:n avseende delsystemet Energi till hela järnvägssystemet i unionen.

(3) Den 24 december 2012 utfärdade byrån en rekommendation om ändringar av TSD:n för delsystemet Energi (ERA/REC/11-2012/INT).

(4) För att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och uppmuntra modernisering, bör innovativa lösningar främjas och deras genomförande bör tillåtas på vissa villkor. I de fall en innovativ lösning föreslås, bör tillverkaren eller dennes representant uppge på vilket sätt den avviker från eller på vilket sätt den kompletterar relevant avsnitt i TSD:n, och den innovativa lösningen bör bedömas av kommissionen. Om den bedömningen är positiv bör byrån utforma lämpliga funktions- och gränssnittspecifikationer för den innovativa lösningen och utarbeta relevanta bedömningsmetoder.

(5) Den TSD för energi som upprättas genom denna förordning behandlar inte alla väsentliga krav. I enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2008/57/EG bör de tekniska aspekter som inte behandlas i TSD:n klassificeras som ”öppna punkter” vilka regleras genom tillämpliga nationella bestämmelser i varje medlemsstat.

(6) I enlighet med artikel 17.3 i direktiv 2008/57/EG ska medlemsstaterna överlämna uppgifter till kommissionen och övriga medlemsstater om de förfaranden för bedömning av överensstämmelse och för kontroll som ska användas i specialfallen, samt om vilka organ som ansvarar för att genomföra dessa förfaranden. Samma skyldighet bör gälla för öppna punkter.

(7) Järnvägstrafik regleras för närvarande av existerande nationella, bilaterala, multinationella eller internationella överenskommelser. Det är viktigt att dessa överenskommelser inte hindrar den pågående och framtida utvecklingen i riktning mot driftskompatibilitet. Medlemsstaterna bör därför anmäla sådana överenskommelser till kommissionen.

(8) I enlighet med artikel 11.5 i direktiv 2008/57/EG bör det i TSD Energi föreskrivas en begränsad tid under vilken det tillåts att ej certifierade driftskompatibilitetskomponenter införlivas i delsystemen om vissa villkor är uppfyllda.

(9) Kommissionens beslut 2008/284/EG och 2011/274/EU bör därför upphöra att gälla.

(10) I syfte att förhindra onödiga ytterligare kostnader och administrativa bördor bör besluten 2008/284/EG och 2011/274/EU vara fortsatt tillämpliga, efter det att de har upphört att gälla, på de delsystem och projekt som avses i artikel 9.1 a i direktiv 2008/57/EG.

(11) För att säkerställa driftskompatibiliteten för delsystemet Energi bör en plan för ett successivt genomförande fastställas.

(12) Då system för datainsamling samlar data från fordonsbaserade energimätningssystem bör medlemsstaterna säkerställa att ett system som kan ta emot sådana data utvecklas och godkänns för faktureringsändamål.

(13) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

Den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i järnvägssystemet i hela Europeiska unionen, som återfinns i bilagan, antas härmed.

Artikel2¶Tillämpningsområde

Ändrad genom förordning (EU) 2019/776.

1. TSD:n ska gälla för alla nya, ombyggda eller moderniserade Energi-delsystem i järnvägssystemet i Europeiska unionen enligt definitionen i punkt 2.2 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 8 samt punkt 7.2 i bilagan, ska TSD:n gälla för nya järnvägslinjer i Europeiska unionen som tas i bruk från och med den 1 januari 2015.

3. TSD:n ska inte gälla för befintlig infrastruktur i Europeiska unionens järnvägssystem som är tagen i bruk på hela eller delar av någon medlemsstats nät den 1 januari 2015, förutom om den genomgår modernisering eller ombyggnad i enlighet med artikel 18 i direktiv (EU) 2016/797 och avsnitt 7.3 i bilagan.

4. TSD:n ska tillämpas på nätet i järnvägssystemet i unionen enligt beskrivning i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797, med undantag av de fall som avses i artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2016/797

5. TSD:n ska gälla för järnvägsnät med följande nominella spårvidder: 1435 mm, 1520 mm, 1524 mm, 1600 mm och 1668 mm.

6. Spår med nominell spårvidd 1000 mm är undantagna från det tekniska tillämpningsområdet för denna TSD.

Artikel4¶Specialfall

Ändrad genom förordning (EU) 2019/776.

1. När det gäller specialfall som anges i avsnitt 7.4.2 i bilagan ska de villkor som måste uppfyllas vid kontroll avseende de väsentliga krav som fastställs i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797 vara de villkor som fastställs i avsnitt 7.4.2 i bilagan eller i gällande nationella bestämmelserna i den medlemsstat som godkänner ibruktagandet av det delsystem som omfattas av denna förordning.

2. Inom sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska varje medlemsstat till övriga medlemsstater och till kommissionen skicka följande information:

a) De nationella bestämmelser som avses i punkt 1.

b) De förfaranden för bedömning av överensstämmelse och för kontroll som ska följas vid tillämpning av de nationella bestämmelser som avses i punkt 1.

c) De organ som har utsetts för att utföra bedömningen av överensstämmelse och kontrollförfarandena för de nationella bestämmelserna för de specialfall som avses i punkt 7.4.2 i bilagan.

Artikel5¶Anmälan om bilaterala överenskommelser

1. Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen senast den 1 juli 2015 alla befintliga nationella, bilaterala, multilaterala eller internationella överenskommelser mellan medlemsstater och järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller tredjeländer som krävs på grund av den mycket specifika eller lokala karaktären hos den planerade tågtrafiken eller som ger en betydande grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

Denna skyldighet gäller inte avtal som redan har anmälts i enlighet med kommissionens beslut 2008/284/EG.

2. Medlemsstaterna ska anmäla eventuella framtida överenskommelser eller ändringar av befintliga överenskommelser till kommissionen.

Artikel6¶Långt framskridna projekt

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1694.

Artikel 7.2 i direktiv (EU) 2016/797 är tillämplig.

Artikel7¶EG-kontrollintyg

Ändrad genom förordning (EU) 2019/776.

1. För ett delsystem som innehåller driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet för användning, får ett EG-kontrollintyg utfärdas under en övergångsperiod som löper ut den 31 maj 2021 förutsatt att kraven i punkt 6.3 i bilagan är uppfyllda.

2. Tillverkning, ombyggnad eller modernisering av delsystemet med användning av ej certifierade driftskompatibilitetskomponenter, inklusive dess ibruktagande, ska vara avslutad inom den övergångsperiod som anges i punkt 1.

3. Under den övergångsperiod som anges i punkt 1 ska

a) det anmälda organet tydligt ange skälen till att driftskompatibilitetskomponenter inte är certifierade, innan det utfärdar ett EG-kontrollintyg enligt artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797,

b) de nationella säkerhetsmyndigheterna, i enlighet med artikel 16.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798, rapportera om användningen av ej certifierade driftskompatibilitetskomponenter i samband med godkännandeförfaranden i den årsrapport som avses i artikel 19 i direktiv (EU) 2016/798.

4. Från och med den 1 januari 2016 ska nytillverkade driftskompatibilitetskomponenter vara försedda med EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet för användning.

Artikel8¶Bedömning av överensstämmelse

1. De förfaranden för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som anges i avsnitt 6 i bilagan ska baseras på de moduler som fastställs i kommissionens beslut 2010/713/EU.

2. Typ- eller konstruktionskontrollintyget för driftskompatibilitetskomponenter ska vara giltigt under en period av sju år. Under denna period får nya komponenter av samma typ tas i bruk utan en ny bedömning av överensstämmelse.

3. Intyg som avses i punkt 2 och som har utfärdats enligt kraven i kommissionens beslut 2011/274/EU (TSD Energi för konventionell trafik) eller kommissionens beslut 2008/284/EG (TSD Energi för höghastighetståg) är fortsatt giltiga, utan ny bedömning av överensstämmelse, till dess att den ursprungligen fastställda giltighetstiden löper ut. För att förnya ett intyg ska konstruktionen eller typen bedömas på nytt endast gentemot de nya eller modifierade krav som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel9¶Genomförande

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1694, förordning (EU) 2019/776 och förordning (EU) 2018/868.

1. I avsnitt 7 i bilagan anges de steg som ska följas för att införa ett fullständigt driftskompatibelt delsystem för energi.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i direktiv (EU) 2016/797 ska medlemsstaterna utarbeta en nationell genomförandeplan som beskriver deras åtgärder för att nå överensstämmelse med denna TSD i enlighet med avsnitt 7 i bilagan. Varje medlemsstat ska skicka sin nationella genomförandeplan till övriga medlemsstater och till kommissionen senast den 31 december 2015. Medlemsstater som redan har skickat sina genomförandeplaner behöver inte skicka dem på nytt.

2. Enligt artikel 20 i direktiv 2008/57/EG ska medlemsstaterna, när ett nytt godkännande krävs och om TSD:n inte tillämpas fullt ut, anmäla följande information till kommissionen:

Skälet till att TSD:n inte tillämpas fullt ut.

De tekniska egenskaper som gäller i stället för TSD:n.

De organ som ansvarar för tillämpningen av det kontrollförfarande som avses i artikel 18 i direktiv 2008/57/EG.

3. Medlemsstaterna ska tre år efter ikraftträdandet av denna förordning skicka en rapport till kommissionen om genomförandet av artikel 18 i direktiv (EU) 2016/797 när det gäller delsystemet Energi. Rapporten ska diskuteras inom den kommitté som har inrättats genom artikel 29 i direktiv 2008/57/EG, och i förekommande fall ska TSD:n i bilagan anpassas.

4. Utöver införandet av det markbaserade systemet för insamling av energidata som anges i punkt 7.2.4 i bilagan och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 4.2.8.2.8 i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 ska medlemsstaterna säkerställa att ett markbaserat avräkningssystem som kan ta emot data från ett datainsamlingssystem och godkänna dem för fakturering införs senast den 4 juli 2020. Det markbaserade avräkningssystemet ska klara att utbyta sammanställda data för energifakturering med andra avräkningssystem, validera dessa data och fördela förbrukningsdata till rätt parter. Detta ska göras med beaktande av den relevanta lagstiftningen om energimarknaden.

Artikel10¶Innovativa lösningar

Ändrad genom förordning (EU) 2019/776.

1. För att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen kan det komma att krävas innovativa lösningar som inte överensstämmer med de specifikationer som anges i bilagan eller på vilka de bedömningsmetoder som anges i bilagan inte kan tillämpas.

2. Innovativa lösningar kan avse delsystemet Energi, dess delar eller dess driftskompatibilitetskomponenter.

3. Om en innovativ lösning föreslås ska tillverkaren eller dennes i unionen etablerade behöriga ombud uppge på vilket sätt den avviker från eller kompletterar relevanta bestämmelser i denna TSD och lämna information om avvikelserna till kommissionen för analys. Kommissionen kan begära ett yttrande från byrån om den föreslagna innovativa lösningen.

4. Kommissionen ska lämna ett yttrande om den föreslagna innovativa lösningen. Om detta yttrande är positivt ska lämpliga funktionella specifikationer, gränssnittsspecifikationer och bedömningsmetoder som behöver införas i TSD:n för att medge användning av denna innovativa lösning, tas fram och därefter införlivas i TSD:n i samband med det översynsförfarande som avses i artikel 5 i direktiv (EU) 2016/797. Om yttrandet är negativt, får den innovativa lösningen inte användas.

5. I väntan på översynen av TSD:n ska det positiva yttrande som avgetts av kommissionen anses godtagbart för att påvisa överensstämmelse med de väsentliga kraven i direktiv (EU) 2016/797, och det får användas för bedömning av delsystemet.

Artikel11¶Upphävande

Besluten 2008/284/EG och 2011/274/EU ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2015.

De ska dock fortsätta att vara tillämpliga på

a) delsystem som har godkänts i enlighet med dessa beslut,

b) projekt för nya, moderniserade eller ombyggda delsystem, som vid datumet då denna förordning offentliggörs är långt framskridna eller omfattas av ett pågående avtal.

Artikel12¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015. Ett godkännande för ibruktagande får emellertid beviljas enligt TSD:n i bilagan till denna förordning före den 1 januari 2015.

BILAGA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1) Inledning

1.1) Tekniskt tillämpningsområde

1.2) Geografiskt tillämpningsområde

1.3) Innehållet i denna TSD

2) Beskrivning av delsystemet Energi

2.1) Definition

2.1.1) Banmatning

2.1.2) Kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet

2.2) Gränssnitt mot andra delsystem

2.2.1) Inledning

2.2.2) Denna TSD:s gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

3) Väsentliga krav

4) Beskrivning av delsystemet

4.1) Inledning

4.2) Funktionell och teknisk specifikation för delsystemet

4.2.1) (används inte)

4.2.2) Grundegenskaper som kännetecknar delsystemet Energi

4.2.3) Spänning och frekvens

4.2.4) Banmatningssystemets prestanda

4.2.5) Ström vid stillastående

4.2.6) Återmatande bromsning

4.2.7) Reläskyddskoordination

4.2.8) Övertoner och dynamiska effekter för banmatningssystem med växelspänning

4.2.9) Kontaktledningens geometri

4.2.10) Strömavtagarens profil

4.2.11) Medelkontaktkraft

4.2.12) Dynamik och kvalitet på strömavtagningen

4.2.13) Avstånd mellan strömavtagare för kontaktledningskonstruktion

4.2.14) Kontakttrådens material

4.2.15) Fasskiljande sektioner

4.2.16) Systemskiljande sektioner

4.2.17) Markbaserat system för insamling av energidata

4.2.18) Åtgärder till skydd mot elchock

4.3) Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1) Allmänna krav

4.3.2) Gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel

4.3.3) Gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur

4.3.4) Gränssnitt mot delsystemet Trafikstyrning och signalering

4.3.5) Gränssnitt mot delsystemet Drift och trafikledning

4.4) Driftsregler

4.5) Underhållsregler

4.6) Yrkeskvalifikationer

4.7) Hälso- och säkerhetskrav

5) Driftskompatibilitetskomponenter

5.1) Förteckning över komponenter

5.2) Prestanda och specifikationer för komponenterna

5.2.1) Kontaktledning

6) Bedömning av driftskompatibilitetskomponenternas överensstämmelse och EG-kontroll av delsystemen

6.1) Driftskompatibilitetskomponenter

6.1.1) Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

6.1.2) Tillämpning av moduler

6.1.3) Innovativa lösningar för driftskompatibilitetskomponenter

6.1.4) Särskilt bedömningsförfarande för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning

6.1.5) EG-försäkran om överensstämmelse för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning

6.2) Delsystemet Energi

6.2.1) Allmänna bestämmelser

6.2.2) Tillämpning av moduler

6.2.3) Innovativa lösningar

6.2.4) Särskilda bedömningsförfaranden för delsystemet Energi

6.3) Delsystem innehållande driftskompatibilitetskomponenter som saknar EG-försäkran

6.3.1) Villkor

6.3.2) Dokumentation

6.3.3) Underhåll av delsystem för vilka EG-kontrollintyg utfärdats enligt 6.3.1

7) Genomförande av TSD Energi

7.1) Nationell genomförandeplan

7.1.1) Genomförandebestämmelser för spänning och frekvens

7.1.2) Genomförandebestämmelser för kontaktledningens geometri

7.2) Tillämpning av denna TSD på ett nytt delsystem Energi

7.3) Tillämpning av denna TSD på ett befintligt delsystem Energi

7.3.1) Delsystemets prestandakriterier

7.3.2) Tillämpning av TSD:n

7.3.3) Befintliga linjer som inte omfattas av ett moderniserings- eller ombyggnadsprojekt

7.3.4) Kontroller av ruttkompatibilitet före användning av godkända fordon

7.4) Specialfall

7.4.1) Allmänt

7.4.2) Förteckning över specialfall

Tillägg A –) Bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse

Tillägg B –) EG-kontroll av delsystemet Energi

Tillägg C —) (används inte)

Tillägg D —) Specifikation för strömavtagarens statiska profil (spårviddssystem 1520 mm)

Tillägg E –) Förteckning över standarder som det hänvisas till

Tillägg F –) Förteckning över öppna punkter

Tillägg G –) Ordlista

1. INLEDNING

1.1 Tekniskt tillämpningsområde

Denna TSD rör delsystemet Energi och en del av delsystemet Underhåll i unionens järnvägssystem i enlighet med artikel 1 i direktiv (EU) 2016/797.

Delsystemen Energi och Underhåll definieras i punkt 2.2 respektive 2.8 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

Det tekniska tillämpningsområdet för denna TSD definieras i artikel 2 i denna förordning.

1.2 Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD definieras i artikel 2.4 i denna förordning.

1.3 Innehållet i denna TSD

1) Denna TSD uppfyller kraven i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2016/797 genom att

a) ange det tillämpningsområde som avses (avsnitt 2),

b) ange de väsentliga kraven för delsystemet Energi och en del av delsystemet Underhåll (avsnitt 3),

c) fastställa de funktionella och tekniska specifikationer som ska uppfyllas vad gäller delsystemet Energi och en del av delsystemet Underhåll och dess gränssnitt mot andra delsystem (avsnitt 4),

d) ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som måste omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, för att driftskompatibilitet inom unionens järnvägssystem ska kunna uppnås (avsnitt 5),

e) för varje berört fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas vid bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning å ena sidan och vid EG-kontroll av delsystem å andra sidan (avsnitt 6),

f) ange strategin för genomförandet av denna TSD (avsnitt 7),

g) för den berörda personalen ange de yrkeskvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet som krävs för drift och underhåll av delsystemet Energi, samt för genomförandet av denna TSD (avsnitt 4),

h) ange vilka bestämmelser som gäller för det existerande delsystemet Energi, i synnerhet vid modernisering och ombyggnad och i sådana fall vilka förändringar som gör att det krävs en ansökan om ett nytt godkännande,

i) ange vilka parametrar hos delsystemet Energi som ska kontrolleras av järnvägsföretaget och de förfaranden som ska tillämpas för att kontrollera dessa parametrar efter utfärdandet av godkännandet för utsläppande av fordon på marknaden och innan fordonet används för första gången, för att säkerställa kompatibiliteten mellan fordonen och de sträckor som de ska framföras på.

2) I enlighet med artikel 4.5 i direktiv (EU) 2016/797 anges bestämmelser för specialfall i avsnitt 7.

3) Krav i denna TSD gäller för alla spårviddssystem inom tillämpningsområdet för denna TSD, såvida inte en punkt hänvisar till särskilda spårviddssystem eller särskilda nominella spårvidder.

2. BESKRIVNING AV DELSYSTEMET ENERGI

2.1 Definition

1) Denna TSD omfattar alla fasta installationer som är nödvändiga för att uppnå den driftskompatibilitet som krävs för att tillhandahålla dragkraft till ett tåg.

2) Delsystemet Energi består av följande:

a) Banmatningsstationer: Utrustning som på primärsidan är ansluten till högspänningsnätet, för transformering och/eller omriktning av högspänning till en spänning som är lämplig för banmatningssystemet och de tåg som framförs. På sekundärsidan är banmatningsstationerna anslutna till kontaktledningssystemet.

b) Sektioneringspunkter: Elektrisk utrustning placerad på platser mellan banmatningsstationerna för att försörja och parallellkoppla kontaktledningssystemet och för att ge skydd, möjlighet till frånkoppling och alternativa matningsvägar.

c) Skiljande sektioner: Utrustning som krävs för att tillhandahålla en övergång mellan elektriskt olika system eller mellan olika faser i samma elektriska system.

d) Kontaktledningssystem: Ett system som distribuerar elenergin till tåg som trafikerar banan och som överför den till dem via deras strömavtagare. Kontaktledningssystemet är även utrustat med manuella eller fjärrstyrda frånskiljare vilka krävs för att kunna sektionera kontaktledningssystemet i sektioner eller grupper beroende på önskat driftläge. Matarledningar utgör också en del av kontaktledningssystemet.

e) Returströmkrets: Alla ledare som utgör den avsedda ledningsvägen för återledning av traktionsström. Därför utgör returströmkretsen, vad gäller denna aspekt, en del av delsystemet Energi och har ett gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur.

3) I enlighet med avsnitt 2.2 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797 är det markbaserade systemet för mätning av elförbrukning, i denna TSD kallat markbaserat system för insamling av energidata, beskrivet i punkt 4.2.17 i denna TSD.

2.1.1 Banmatning

1) Målet för banmatningssystemet är att ge varje tåg den effekt som behövs för att hålla den planerade tidtabellen.

2) Grundläggande parametrar för banmatningssystemet definieras i punkt 4.2.

2.1.2 Kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet

1) Målet är att säkerställa en tillförlitlig och kontinuerlig energiöverföring från banmatningssystemet till den rullande materielen. Samspelet mellan kontaktledningen och strömavtagaren är en viktig aspekt av driftskompatibiliteten.

2) Grundläggande parametrar som avser kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet anges i punkt 4.2.

2.2 Gränssnitt mot andra delsystem

2.2.1 Inledning

1) Delsystemet Energi har gränssnitt mot andra delsystem i järnvägssystemet för att avsedd prestanda ska uppnås. Dessa delsystem förtecknas nedan:

a) Rullande materiel.

b) Infrastruktur.

c) Markbaserad trafikstyrning och signalering.

d) Fordonsbaserad trafikstyrning och signalering.

e) Drift och trafikledning.

2) I punkt 4.3 i denna TSD anges de funktionella och tekniska specifikationerna för dessa gränssnitt.

2.2.2 Denna TSD:s gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

Krav på delsystemet Energi som rör säkerhet i järnvägstunnlar fastställs i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar.

3. VÄSENTLIGA KRAV

I följande tabell visas grundparametrarna för denna TSD och hur de motsvarar de väsentliga kraven enligt beskrivning och numrering i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797.

4. BESKRIVNING AV DELSYSTEMET

4.1 Inledning

1) Hela det järnvägssystem som omfattas av direktiv (EU) 2016/797 och där delsystemet Energi utgör en del, är ett integrerat system vars enhetlighet behöver kontrolleras. Denna enhetlighet måste kontrolleras särskilt med avseende på specifikationerna för delsystemet Energi, dess gränssnitt i förhållande till det system i vilket det ingår, samt reglerna för drift och underhåll. De funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet och dess gränssnitt som anges i punkterna 4.2 och 4.3 innehåller inte några krav på användning av viss teknik eller bestämda tekniska lösningar, utom i de fall då detta är absolut nödvändigt för driftskompatibiliteten hos järnvägsnätet.

2) Innovativa lösningar för driftskompatibilitet, som inte uppfyller de krav som specificeras i denna TSD och inte kan bedömas på det sätt som föreskrivs i denna TSD, kräver nya specifikationer och/eller nya bedömningsmetoder. För att kunna möjliggöra teknisk innovation ska dessa specifikationer och bedömningsmetoder utvecklas genom det förfarande för innovativa lösningar som beskrivs i punkterna 6.1.3 och 6.2.3.

3) Med beaktande av alla väsentliga krav omfattar delsystemet Energi de specifikationer som anges i punkterna 4.2 till 4.7.

4) Förfaranden för EG-kontroll av delsystemet Energi anges i punkt 6.2.4 och i tillägg B, tabell B.1, till denna TSD.

5) För specialfall, se punkt 7.4.

6) När det hänvisas till EN-standarder i denna TSD är inte några variationer benämnda national deviations (nationella avvikelser) eller special national conditions (speciella nationella förhållanden) i EN-standarderna tillämpliga, och dessa variationer ingår inte i denna TSD.

4.2 Funktionell och teknisk specifikation för delsystemet

4.2.1 (används inte)

4.2.2 Grundegenskaper som kännetecknar delsystemet Energi

De grundegenskaper som kännetecknar delsystemet Energi är följande:

4.2.2.1) Banmatningssystem

a) Spänning och frekvens (4.2.3)

b) Parametrar avseende banmatningssystemets prestanda (4.2.4)

c) Ström vid stillastående (4.2.5)

d) Återmatande bromsning (4.2.6)

e) Reläskyddskoordination (4.2.7)

f) Övertoner och dynamiska effekter för banmatningssystem med växelström (4.2.8)

4.2.2.2) Kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet:

a) Kontaktledningens geometri (4.2.9)

b) Strömavtagarens profil (4.2.10)

c) Medelkontaktkraft (4.2.11)

d) Dynamik och kvalitet på strömavtagningen (4.2.12)

e) Avstånd mellan strömavtagare för kontaktledningskonstruktion (4.2.13)

f) Kontakttrådens material (4.2.14)

g) Fasskiljande sektioner (4.2.15)

h) Systemskiljande sektioner (4.2.16)

4.2.2.3) Markbaserat system för insamling av energidata (4.2.17)

4.2.2.4) Åtgärder till skydd mot elchock (4.2.18)

4.2.3 Spänning och frekvens

Banmatningssystemets nominella spänning och nominella frekvens ska överensstämma med ett av följande fyra system:

a) Växelspänningssystem 25 kV 50 Hz.

b) Växelspänningssystem 15 kV 16,7 Hz.

c) Likspänningssystem 3 kV.

d) Likspänningssystem 1,5 kV.

För nya linjer med hastigheter högre än 250 km/tim anges genomförandebestämmelser i punkt 7.1.1.

4.2.4 Banmatningssystemets prestanda

För nybyggda delsystem, eller om banmatningssystemet ändras (t.ex. övergång från likström till växelström), ska delsystemets kvalitetsindex överensstämma med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 1 för att tågen ska kunna följa den planerade körplanen.

4.2.5 Ström vid stillastående

Kontaktledningen ska konstrueras för att klara åtminstone strömvärdena vid stillastående per strömavtagare i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 2.

4.2.6 Återmatande bromsning

1) Banmatningssystem ska vara konstruerade så att de medger användning av återmatande bromsning i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

2) Banmatningssystem med likspänning ska vara konstruerade så att de medger användning av återmatande bromsning åtminstone genom utbyte av elkraft med andra tåg.

4.2.7 Reläskyddskoordination

Utformningen av reläskyddskoordination inom delsystemet Energi ska uppfylla kraven i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

4.2.8 Övertoner och dynamiska effekter för banmatningssystem med växelspänning

1) Samverkan mellan banmatningssystemet och den rullande materielen kan leda till elektrisk instabilitet i systemet.

2) För att undvika instabilitet och uppnå kompatibilitet för elsystemet ska övertoner i spänningen begränsas så att de ligger under de kritiska värden som anges i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

4.2.9 Kontaktledningens geometri

1) Kontaktledningen ska konstrueras för strömavtagare med den geometri för strömavtagartoppen som anges i TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2, med hänsyn tagen till de bestämmelser som anges i punkt 7.1.2 i denna TSD.

2) Kontakttrådens höjd och avvikelse i sidled under påverkan av sidvind är faktorer som styr driftskompatibiliteten för järnvägsnätet.

4.2.9.1 Kontakttrådens höjd

1) Tillåtna värden för kontakttrådens höjd finns i tabell 4.2.9.1. Tabell 4.2.9.1 Kontakttrådens höjd Beskrivning v ≥ 250 (km/tim.) v < 250 (km/tim.) Kontakttrådens nominella höjd (mm) Mellan 5080 och 5300 Mellan 5000 och 5750 Kontakttrådens minsta konstruktionshöjd (mm) 5080 I enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 3 beroende på den valda profilen Kontakttrådens maximala konstruktionshöjd (mm) 5300 6200

2) För förhållandet mellan kontakttrådens höjd och strömavtagarens arbetsområde i höjdled, se den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 3.

3) Vid plankorsningar ska kontakttrådens höjd bestämmas av nationella bestämmelser eller, om sådana saknas, i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 4.

4) För spårviddssystemet 1520 mm (inklusive 1524 mm) gäller följande värden för kontakttrådens höjd:

a) Kontakttrådens nominella höjd: 6000–6300 mm.

b) Kontakttrådens minsta konstruktionshöjd: 5550 mm.

c) Kontakttrådens maximala konstruktionshöjd: 6800 mm.

4.2.9.2 Maximal avvikelse i sidled

1) Kontakttrådens maximala avvikelse i sidled i förhållande till spårets mittlinje under påverkan av sidvind ska vara i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2. Tabell 4.2.9.2 Maximal avvikelse i sidled beroende på strömavtagarens bredd Strömavtagarens bredd (mm) Maximal avvikelse i sidled (mm) 1600 400 1950 550

2) För spår med flera spårvidder ska kravet för avvikelse i sidled vara uppfyllt för varje rälspar (konstruerat för att fungera som ett separat spår) som ska bedömas i förhållande till TSD:n.

3) Spårviddssystem 1520 mm: För medlemsstater som tillämpar strömavtagarprofil enligt punkt 4.2.8.2.9.2.3 i TSD Lok och passagerarfordon ska den maximala avvikelsen i sidled för kontakttråden i förhållande till strömavtagarens centrum under påverkan av sidvind vara 500 mm.

4.2.10 Strömavtagarens profil

1. Andra spårviddssystem än 1520 mm: Strömavtagarens mekaniska kinematiska profil ska specificeras med hjälp av den metod som anges i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2 till denna TSD och de strömavtagarprofiler som definieras i punkterna 4.2.8.2.9.2.1 och 4.2.8.2.9.2.2 i TSD Lok och passagerarfordon.

2. Spårviddssystem 1520 mm: För medlemsstater som tillämpar strömavtagarprofil enligt TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2.3 är den statiska profilen som är tillgänglig för strömavtagaren definierad i tillägg D till denna TSD.

3. Ingen del av delsystemet Energi får komma in i strömavtagarens profil så som den anges i leden 1 och 2, med undantag för kontakttråden och tillsatsröret.

4.2.11 Medelkontaktkraft

1) Medelkontaktkraften Fm är det statistiska medelvärdet av kontaktkraften. Fm bildas av de statiska, dynamiska och aerodynamiska komponenterna i strömavtagarens kontaktkraft.

2) Värdeintervallen för Fm för varje banmatningssystem definieras i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2.

3) Kontaktledningarna ska konstrueras för att klara den övre konstruktionsgränsen för Fm som anges i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2.

4) Kurvorna gäller för hastigheter upp till 360 km/tim. För hastigheter över 360 km/tim ska de förfaranden som anges i punkt 6.1.3 gälla.

4.2.12 Dynamik och kvalitet på strömavtagningen

1) Beroende på bedömningsmetod ska kontaktledningen uppnå de värden för dynamiska prestanda och upplyft av kontakttråden (vid konstruktionshastigheten) som anges i tabell 4.2.12. Tabell 4.2.12 Krav avseende dynamik och kvalitet på strömavtagningen Krav v ≥ 250 (km/tim) 250 > v > 160 (km/tim) v ≤ 160 (km/tim) Utrymme för upplyft av tillsatsrör 2S0 Medelkontaktkraft Fm Se 4.2.11. Standardavvikelse vid maximal linjehastighet σmax (N) 0,3Fm Procentuell andel ljusbågar vid maximal linjehastighet, NQ (%) (minsta varaktighet för överslag 5 ms) ≤ 0,2 ≤ 0,1 för växelspänningssystem ≤ 0,2 för likspänningssystem ≤ 0,1

2) S0 är det simulerade eller uppmätta upplyftet av kontakttråden vid tillsatsröret med minst två strömavtagare i funktion samtidigt och den övre gränsen för Fm vid kontraktledningens konstruktionshastighet. När upplyft av tillsatsröret är fysiskt begränsat till följd av kontaktledningens konstruktion är det tillåtet att minska det nödvändiga utrymmet till 1,5S0 (se den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 3).

3) Den maximala kraften (Fmax) är vanligen inom intervallet Fm plus tre standardavvikelser σmax. Högre värden kan förekomma på vissa platser och anges i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 3. För styva komponenter, t.ex. sektionsisolatorer i kontaktledningssystem, kan kontaktkraften öka upp till maximalt 350 N.

4.2.13 Avstånd mellan strömavtagare för kontaktledningskonstruktion

Kontaktledningen ska vara konstruerad för tåg med åtminstone två strömavtagare samtidigt i funktion. Avståndet mellan två strömavtagartoppar, centrumlinje till centrumlinje, ska vara lika med eller mindre än de värden som anges i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 2.

4.2.14 Kontakttrådens material

1) Kombinationen av kontakttrådens material och kolslitskenans material har stor betydelse för slitaget på kolslitskenor och kontakttråd.

2) Tillåtna material för kolslitskenan definieras i punkt 4.2.8.2.9.4.2 i TSD Lok och passagerarfordon.

3) Tillåtna material för kontakttrådar är koppar och kopparlegering. Kontakttråden ska uppfylla kraven i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 5.

4.2.15 Fasskiljande sektioner

4.2.15.1 Allmänt

1. Konstruktionen av fasskiljande sektioner ska garantera att tåg kan förflytta sig från en sektion till en intilliggande utan att överbrygga de två faserna. Utbytet av elkraft mellan kontaktledningen och enheten ska sänkas till noll genom att fordonets huvudbrytare stängs av eller på annat likvärdigt sätt innan det går in i den fasskiljande sektionen. Lämpliga åtgärder ska vidtas (med undantag för den korta skiljande sektionen) för att medge att tåg som stannas inom den fasskiljande sektionen kan starta igen.

2. Totallängden D för spänningslösa sektioner är definierad i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2. För beräkning av isolationsavstånd till D ska hänsyn tas till tillägg E index 3 och ett upplyft lika med S0.

4.2.15.2 Linjer med hastighet v ≥ 250 km/tim

Två olika konstruktioner av fasskiljande sektioner kan användas:

a) En konstruktion av fasskiljande sektioner där alla strömavtagare på de längsta tåg som uppfyller TSD-kraven befinner sig i den spänningslösa sektionen. Den totala längden på den spänningslösa sektionen ska vara minst 402 m. Detaljerade krav finns i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2.

b) En konstruktion med kortare fasskiljande sektioner med tre isolerade överlappningar enligt den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2. Den totala längden på den spänningslösa sektionen vid denna konstruktion är mindre än 142 m inklusive isolationsavstånd och toleranser.

4.2.15.3 Linjer med hastighet v < 250 km/tim

Utformningen av fasskiljande sektioner ska normalt utnyttja lösningar så som beskrivs i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2. Om en alternativ lösning föreslås ska det påvisas att alternativet är minst lika tillförlitligt.

4.2.16 Systemskiljande sektioner

4.2.16.1 Allmänt

1) Konstruktionen av systemskiljande sektioner ska garantera att tåg kan förflytta sig från ett banmatningssystem till ett intilliggande annat banmatningssystem utan att det överbryggar de två systemen. Det finns två metoder för passage genom systemskiljande sektioner:

a) Med strömavtagare höjda och i kontakt med kontakttråden.

b) Med strömavtagare sänkta och ej i kontakt med kontakttråden.

2) De angränsande infrastrukturförvaltarna ska välja antingen a eller b utifrån de rådande förhållandena.

3) Totallängden D för spänningslösa sektioner är definierad i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2. För beräkning av isolationsavstånd till D ska hänsyn tas till tillägg E index 3 och ett upplyft lika med S0.

4.2.16.2 Höjda strömavtagare

1) Utbytet av elkraft mellan kontaktledningen och enheten ska sänkas till noll genom att fordonets huvudbrytare stängs av eller på annat likvärdigt sätt innan det går in i den systemskiljande sektionen.

2) Om systemskiljande sektioner passeras med strömavtagare höjda till kontakttråden specificeras de systemskiljande sektionernas funktionella utformning enligt följande:

a) Geometrin hos kontaktledningens olika delar ska förhindra att strömavtagare kortsluter eller överbryggar de båda banmatningssystemen.

b) Åtgärder ska vidtas inom ramen för delsystemet Energi för att undvika överbryggning av de båda intilliggande systemen om frånslag av fordonets huvudbrytare misslyckats.

c) Variationerna i kontakttrådens höjd längs hela den skiljande sektionen ska uppfylla kraven i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 3.

4.2.16.3 Sänkta strömavtagare

1) Detta alternativ ska väljas om villkoren för drift med höjda strömavtagare inte kan uppfyllas.

2) Om en systemskiljande sektion passeras med sänkta strömavtagare ska den vara konstruerad så att elektrisk kontakt mellan de två banmatningssystemen på grund av en oavsiktligt höjd strömavtagare undviks.

4.2.17 Markbaserat system för insamling av energidata

1. Punkt 4.2.8.2.8 i TSD Lok och passagerarfordon innehåller kraven för fordonsbaserade energimätningssystem, avsedda att producera och överföra sammanställda energifaktureringsdata till ett markbaserat system för insamling av energidata.

2. Det markbaserade systemet för insamling av energidata (DCS, Data Collecting System) ska ta emot, lagra och exportera sammanställda data för energifakturering utan att förvanska dessa, i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 6.

3. Det markbaserade systemet för insamling av energidata ska stödja alla krav på datautbyte enligt definitionen i punkt 4.2.8.2.8.4 i TSD Lok och passagerarfordon och kraven i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 7.

4.2.18 Åtgärder till skydd mot elchock

Elsäkerhet för kontaktledningssystemet och skydd mot elchock ska uppnås genom överensstämmelse med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 4 och, när det gäller växelspänningsgränser för personsäkerhet och likspänningsgränser, genom överensstämmelse med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 4.

4.3 Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1 Allmänna krav

Listan nedan visar gränssnitten mot andra delsystem ur teknisk kompatibilitetssynpunkt. Delsystemen listas i följande ordning: Rullande materiel, Infrastruktur, Trafikstyrning och signalering, Drift och trafikledning.

4.3.2 Gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel

4.3.3 Gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur

4.3.4 Gränssnitt mot delsystemet Trafikstyrning och signalering

1) Gränssnittet för effektstyrning är ett gränssnitt mellan delsystemen Energi och Rullande materiel.

2) Informationen överförs mellan de markbaserade och fordonsbaserade ETCS-delsystemen samt mellan det fordonsbaserade ETCS-systemet och fordonets kraftsystem. Överföringsgränssnittet anges i TSD Trafikstyrning och signalering och TSD Lok och passagerarfordon.

3) Relevant information för att stänga av fordonets huvudbrytare, ändra tågets maximala strömuttag, byta banmatningssystem och hantera strömavtagare ska överföras via ETCS om linjen är utrustad med ETCS och om dessa markbaserade funktioner är tillgängliga.

4) Övertonsströmmar som påverkar delsystemet Trafikstyrning och signalering anges i TSD Trafikstyrning och signalering.

4.3.5 Gränssnitt mot delsystemet Drift och trafikledning

4.4 Driftsregler

1) Driftsregler utvecklas genom de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem. Dessa regler ska beakta dokumentationen avseende drift som utgör en del av det tekniska underlag som krävs i artikel 15.4 i direktiv (EU) 2016/797 och som fastställs i bilaga IV till samma direktiv.

2) Under vissa förhållanden då arbeten planeras i förväg kan det vara nödvändigt att tillfälligt avvika från specifikationerna för delsystemet Energi och dess driftskompatibilitetskomponenter enligt avsnitten 4 och 5 i TSD:n.

4.5 Underhållsregler

1) Underhållsregler utvecklas genom de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem.

2) Underhållsjournalen för driftskompatibilitetskomponenter och delar av ett delsystem ska utarbetas innan ett delsystem tas i bruk, som en del av det tekniska underlag som åtföljer kontrollförklaringen.

3) Underhållsplanen ska upprättas för delsystemet för att säkerställa att de krav som fastställs i denna TSD uppfylls under delsystemets hela livslängd.

4.6 Yrkeskvalifikationer

De yrkeskvalifikationer som krävs av personalen för drift och underhåll av delsystemet Energi omfattas av de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem och anges inte i denna TSD.

4.7 Hälso- och säkerhetskrav

1) De hälso- och säkerhetskrav som ställs på personalen för drift och underhåll av delsystemet Energi ska överensstämma med relevant europeisk och nationell lagstiftning.

2) Denna fråga omfattas också av de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem.

5. DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1 Förteckning över komponenter

1) Driftskompatibilitetskomponenterna omfattas av de tillämpliga bestämmelserna i direktiv (EU) 2016/797, och förtecknas nedan för delsystemet Energi.

2) Kontaktledning:

a) Driftskompatibilitetskomponenten kontaktledning består av de nedan angivna komponenterna, som ska installeras i delsystemet Energi med tillhörande konstruktions- och konfigurationsbestämmelser.

b) Komponenterna i en kontaktledning utgörs av ett arrangemang av ledare som är placerade över spåret och försörjer eldrivna tåg med el, tillsammans med därtill hörande anordningar, isolatorer och andra delar inklusive matarledningar och överkopplingsledare. Kontaktledningen är placerad ovanför den övre gränsen för fordonsprofilen och försörjer fordon med elektrisk energi genom strömavtagare.

c) De bärande komponenterna såsom utliggare, stolpar och fundament, återledare, autotransformatormatarledningar, frånskiljare och annan kopplingsutrustning ingår inte i driftskompatibilitetskomponenten kontaktledning. De omfattas av delsystemskrav med avseende på driftskompatibilitet.

3) Bedömningen av överensstämmelse ska omfatta de faser och egenskaper som nämns i punkt 6.1.4 och som är markerade med ett ”X” i tabell A.1 i tillägg A till denna TSD.

5.2 Prestanda och specifikationer för komponenterna

5.2.1 Kontaktledning

5.2.1.1 Kontaktledningens geometri

Kontaktledningens konstruktion ska uppfylla kraven i punkt 4.2.9.

5.2.1.2 Medelkontaktkraft

Kontaktledningen ska konstrueras genom användning av medelkontaktkraften Fm som anges i punkt 4.2.11.

5.2.1.3 Strömavtagningsdynamik

Krav avseende strömavtagningsdynamik för kontaktledningen anges i punkt 4.2.12.

5.2.1.4 Utrymme för upplyft av tillsatsrör

Kontaktledningen ska konstrueras för att tillhandahålla det nödvändiga utrymmet för upplyft så som anges i punkt 4.2.12.

5.2.1.5 Avstånd mellan strömavtagare för kontaktledningskonstruktion

Kontaktledningen ska konstrueras för det avstånd mellan strömavtagare som anges i punkt 4.2.13.

5.2.1.6 Ström vid stillastående

Kontaktledningen ska konstrueras i enlighet med de krav som anges i punkt 4.2.5.

5.2.1.7 Kontakttrådens material

Kontakttrådens material ska uppfylla de krav som anges i punkt 4.2.14.

6. BEDÖMNING AV DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH EG-KONTROLL AV DELSYSTEMEN

Moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, lämplighet för användning och EG-kontroll beskrivs i kommissionens beslut 2010/713/EU.

6.1 Driftskompatibilitetskomponenter

6.1.1 Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1) Förfarandena för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse, som anges i avsnitt 5 i denna TSD, ska genomföras genom tillämpning av relevanta moduler.

2) Bedömningsförfaranden för särskilda krav på driftskompatibilitetskomponenter anges i punkt 6.1.4.

6.1.2 Tillämpning av moduler

1) Följande moduler för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse används: Tabell 6.1.2 Moduler för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse Förfaranden Moduler Har släppts på EU-marknaden före ikraftträdandet av denna TSD CA eller CH Har släppts på EU-marknaden efter ikraftträdandet av denna TSD CB + CC eller CH1

a) CA: Intern tillverkningskontroll

b) CB: EG-typkontroll

c) CC: Överensstämmelse med typ baserad på intern tillverkningskontroll

d) CH: Överensstämmelse baserad på fullständigt kvalitetsstyrningssystem

e) CH1: Överensstämmelse baserad på fullständigt kvalitetsstyrningssystem plus kontroll av konstruktionen

2) Modulerna för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse ska väljas bland dem som visas i tabell 6.1.2.

3) När det gäller produkter som har släppts på marknaden före offentliggörandet av relevanta TSD:er anses typen vara godkänd. Därför är EG-typkontroll (modul CB) inte nödvändig, under förutsättning att tillverkaren visar att provningar och kontroller av driftskompatibilitetskomponenter har ansetts vara framgångsrika för tidigare tillämpningar under jämförbara förhållanden och att de uppfyller kraven i denna TSD. I detta fall ska dessa bedömningar fortfarande vara giltiga för den nya ansökan. Om det inte är möjligt att påvisa att lösningen godkänts tidigare gäller förfarandet för driftskompatibilitetskomponenter som har släppts på EU-marknaden efter offentliggörandet av denna TSD.

6.1.3 Innovativa lösningar för driftskompatibilitetskomponenter

Om en innovativ lösning föreslås för en driftskompatibilitetskomponent ska det förfarande som anges i artikel 10 i denna förordning tillämpas.

6.1.4 Särskilt bedömningsförfarande för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning

6.1.4.1 Bedömning av dynamik och kvalitet på strömavtagningen

1) Metod:

a) Bedömningen av dynamik och kvalitet på strömavtagningen omfattar kontaktledningen (delsystemet Energi) och strömavtagaren (delsystemet Rullande materiel).

b) Strömavtagningsdynamikens kravuppfyllelse ska kontrolleras genom bedömning av

kontakttrådens upplyft och antingen

medelkontaktkraften Fm och standardavvikelsen σmax eller

procentuell andel ljusbågar.

c) Den upphandlande enheten ska ange den kontrollmetod som ska användas för verifieringen.

d) Kontaktledningens konstruktion ska bedömas med ett simuleringsverktyg som kontrollerats i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 8 och genom mätning i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 9. För kontaktledning med en konstruktionshastighet upp till och med 100 km/tim krävs ingen simulering eller mätning av det dynamiska beteendet.

e) Om en befintlig kontaktledning varit i drift i minst 20 år är kravet på simulering som anges i punkt 2 frivilligt. Den mätning som anges i punkt 3 ska utföras för de ogynnsammaste strömavtagarplaceringarna i fråga om prestanda avseende interaktion med den aktuella kontaktledningens konstruktion.

f) Mätningen kan utföras på en särskilt utformad provsträcka eller på en linje där kontaktledningen håller på att installeras.

2) Simulering:

a) Representativa beståndsdelar (tunnlar, spårkorsningar, spänningslösa sektioner osv.) ska beaktas vid simulering och resultatanalys.

b) Simuleringarna ska utföras med användning av minst två olika typer av strömavtagare som uppfyller TSD-kraven för relevant hastighet och banmatningssystem, upp till den planerade konstruktionshastigheten för driftskompatibilitetskomponenten kontaktledning.

c) Det är tillåtet att utföra simuleringen med användning av strömavtagartyper som håller på att certifieras som driftskompatibilitetskomponenter, under förutsättning att de uppfyller övriga krav i TSD Lok och passagerarfordon.

d) Simuleringen ska utföras med en strömavtagare och med flera strömavtagare med avstånd enligt de krav som anges i punkt 4.2.13.

e) För att godkännas ska den simulerade kvaliteten på strömavtagningen uppfylla de krav som anges i punkt 4.2.12 för upplyft, medelkontaktkraft och standardavvikelse för var och en av strömavtagarna.

3) Mätning:

a) Om simuleringsresultaten är godtagbara ska en dynamisk provning genomföras på plats med ett representativt avsnitt av den nya kontaktledningen.

b) Denna mätning kan göras före ibruktagande eller under verkliga driftsförhållanden.

c) Vid den ovan nämnda dynamiska provningen på plats ska en av de två strömavtagartyper som valts för simuleringen installeras på rullande materiel som kan uppnå relevant hastighet i det representativa avsnittet.

d) Provningarna ska genomföras åtminstone för de ogynnsammaste strömavtagarplaceringarna i fråga om interaktionsprestanda som härletts från simuleringarna. Om det inte är möjligt att prova med 8 m avstånd mellan strömavtagarna är det tillåtet, vid prov med en hastighet på upp till 80 km/tim, att öka avståndet mellan två på varandra följande strömavtagare upp till 15 m.

e) Medelkontaktkraften från varje strömavtagare ska uppfylla kraven i punkt 4.2.11 upp till den planerade konstruktionshastigheten för den kontaktledning som provas.

f) För att vara acceptabel ska den uppmätta strömavtagningens kvalitet vara i enlighet med punkt 4.2.12 när det gäller upplyft och när det gäller antingen medelkontaktkraft och standardavvikelse eller procentuell andel ljusbågar. Upplyft av minst två tillsatsrör ska mätas.

g) Om samtliga ovan angivna bedömningar leder till ett godkännande ska den provade kontaktledningens konstruktion anses uppfylla kraven, och den får användas på linjer där konstruktionsegenskaperna är kompatibla.

h) Bedömning av dynamik och kvalitet på strömavtagningen för driftskompatibilitetskomponenten strömavtagare anges i punkt 6.1.3.7 i TSD Lok och passagerarfordon.

6.1.4.2 Bedömning av ström vid stillastående (enbart likströmssystem)

Bedömning av överensstämmelse för likströmssystem ska utföras i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 2.

6.1.5 EG-försäkran om överensstämmelse för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning

I enlighet med artikel 9.2 i direktiv (EU) 2016/797 ska EG-försäkran om överensstämmelse åtföljas av en förklaring som beskriver användningsvillkoren:

a) Högsta konstruktionshastighet.

b) Nominell spänning och frekvens.

c) Kontinuerlig strömkapacitet.

d) Godkänd strömavtagarprofil.

6.2 Delsystemet Energi

6.2.1 Allmänna bestämmelser

1) På begäran av sökanden ska det anmälda organet genomföra EG-kontrollen i enlighet med artikel 15 i direktiv (EU) 2016/797 och i enlighet med bestämmelserna i de relevanta modulerna.

2) Om sökanden visar att provningar eller kontroller av ett Energi-delsystem har utfallit positivt för tidigare tillämpningar av en konstruktion under liknande omständigheter, ska det anmälda organet ta hänsyn till dessa provningar och kontroller vid EG-kontrollen.

3) Bedömningsförfaranden för särskilda krav på delsystem anges i punkt 6.2.4.

4) Sökanden ska upprätta EG-kontrollförklaringen för delsystemet Energi enligt artikel 15.1 i och bilaga IV till direktiv (EU) 2016/797.

6.2.2 Tillämpning av moduler

För EG-kontrollen av delsystemet Energi får sökanden eller dennes i gemenskapen etablerade ombud välja ett av följande förfaranden:

a) Modul SG: EG-kontroll baserad på enhetskontroll.

b) Modul SH1: EG-kontroll baserad på fullständigt kvalitetsstyrningssystem plus kontroll av konstruktionen.

6.2.2.1 Användning av modul SG

När modul SG används kan det anmälda organet ta hänsyn till uppgifter om undersökningar, kontroller och provningar som har utförts med godkänt resultat under jämförbara förhållanden av andra organ, av sökanden själv eller för den sökandes räkning.

6.2.2.2 Användning av modul SH1

Modul SH1 får väljas endast när de aktiviteter som bidrar till det föreslagna delsystemet som ska kontrolleras (konstruktion, tillverkning, montering, installation) har ett kvalitetsstyrningssystem som inbegriper konstruktion, tillverkning samt inspektion och provning av den färdiga produkten. Kvalitetsstyrningssystemet ska vara godkänt och övervakas av ett anmält organ.

6.2.3 Innovativa lösningar

Om en innovativ lösning föreslås för delsystemet Energi ska det förfarande som anges i artikel 10 i denna förordning tillämpas.

6.2.4 Särskilda bedömningsförfaranden för delsystemet Energi

6.2.4.1 Bedömning av spänning och frekvens

1. Sökanden ska i det tekniska underlaget ange vilken nominell spänning som väljs för banmatningen endast i följande fall:

a) Ett nytt delsystem Energi skapas.

b) Banmatningssystemet ändras (t.ex. övergång från likström till växelström).

2. Det valda banmatningssystemet ska bedömas genom en dokumentgranskning under konstruktionsfasen. En bedömning krävs endast i följande fall:

a) Ett nytt delsystem byggs.

b) Banmatningssystemet ändras (t.ex. övergång från likström till växelström).

6.2.4.1a Bedömning av banmatningssystemets prestanda

1. Sökanden ska ange

a) ett kvalitetsindex i enlighet med punkt 4.2.4 för delsystemet,

b) att konstruktionsstudiens resultat överensstämmer med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

2. Bedömningen ska utföras endast genom en kontroll av att det finns en försäkran.

6.2.4.2 Bedömning av återmatande bromsning

1. Bedömningen för fasta installationer med växelström ska redovisas i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

2. Bedömningen av banmatning med likström ska redovisas genom en konstruktionskontroll.

6.2.4.3 Bedömning av reläskyddskoordination

Bedömningen för konstruktion och drift av banmatningsstationer ska redovisas i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

6.2.4.4 Bedömning av övertoner och dynamiska effekter för banmatningssystem med växelström

1. En kompatibilitetsstudie ska utföras i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 1.

2. Denna undersökning ska utföras endast vid införande av strömriktare med aktiva halvledare i banmatningssystemet.

3. Det anmälda organet ska bedöma om villkoren i den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 1 är uppfyllda.

6.2.4.5 Bedömning av dynamik och kvalitet på strömavtagningen (införlivande i ett delsystem)

1) Huvudsyftet med denna provning är att hitta projekterings- och byggfel i anläggningen, inte att bedöma grundkonstruktionen rent principiellt.

2) Mätningar av interaktionsparametrarna ska utföras i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E, index 9.

3) Dessa mätningar ska utföras med en driftskompatibel strömavtagare som uppvisar de egenskaper för medelkontaktkraft som krävs enligt punkt 4.2.11 i denna TSD för den hastighet för vilken linjen är konstruerad, med hänsyn tagen till minimihastighet och sidospår.

4) Den installerade kontaktledningen ska godkännas om mätresultaten uppfyller kraven i punkt 4.2.12.

5) För driftshastigheter upp till 120 km/tim (växelspänningssystem) och upp till 160 km/tim (likspänningssystem) är mätning av det dynamiska beteendet inte obligatorisk. I detta fall ska alternativa metoder användas för att identifiera anläggningsfel, t.ex. mätning av kontaktledningens geometri enligt punkt 4.2.9.

6) Bedömningen av dynamik och kvalitet på strömavtagningen för införlivande av strömavtagaren i delsystemet Rullande materiel behandlas i avsnitt 6.2.3.20 i TSD Lok och passagerarfordon.

6.2.4.6 Bedömning av åtgärder till skydd mot elchock

1) För varje installation ska det påvisas att den grundläggande utformningen av åtgärder till skydd mot elchock är i enlighet med punkt 4.2.18.

2) Dessutom ska det kontrolleras att det finns regler och förfaranden som säkerställer att anläggningen är installerad på avsett sätt.

6.2.4.7 Bedömning av underhållsplan

1) Bedömningen ska utföras genom kontroll av att det finns en underhållsplan.

2) Det anmälda organet ansvarar inte för att bedöma lämpligheten för de krav som specificeras i planen.

6.3 Delsystem innehållande driftskompatibilitetskomponenter som saknar EG-försäkran

6.3.1 Villkor

1) Fram till dess att förteckningen över driftskompatibilitetskomponenter i kapitel 5 i denna TSD har reviderats får ett anmält organ utfärda ett EG-kontrollintyg för ett delsystem även om vissa av de driftskompatibilitetskomponenter som ingår i delsystemet inte omfattas av relevanta EG-försäkringar om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning enligt denna TSD, om följande kriterier är uppfyllda:

a) Det anmälda organet har kontrollerat delsystemets överensstämmelse mot kraven i avsnitt 4 och i förhållande till punkterna 6.2 och 6.3 samt avsnitt 7, med undantag för punkt 7.4, i denna TSD. Dessutom är driftskompatibilitetskomponenternas överensstämmelse med avsnitt 5 och punkt 6.1 inte tillämplig.

b) De driftskompatibilitetskomponenter som inte omfattas av en relevant EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning, har använts i ett delsystem som redan godkänts och tagits i bruk i minst en medlemsstat före den dag då denna TSD träder i kraft.

2) EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning ska inte upprättas för driftskompatibilitetskomponenter som bedömts på detta sätt.

6.3.2 Dokumentation

1) I EG-kontrollintyget för delsystemet ska det tydligt anges vilka driftskompatibilitetskomponenter som har bedömts av det anmälda organet som en del av kontrollen av delsystemet.

2) I EG-kontrollförklaringen för delsystemet ska följande anges tydligt:

a) Vilka driftskompatibilitetskomponenter som har bedömts som en del av kontrollen av delsystemet.

b) Bekräftelse av att delsystemet innehåller driftskompatibilitetskomponenter som är identiska med dem som kontrollerats som en del av kontrollen av delsystemet.

c) för dessa driftskompatibilitetskomponenter, skälet eller skälen till varför tillverkaren inte tillhandahöll en EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning innan de införlivades i delsystemet, inklusive tillämpningen av nationella bestämmelser som anmälts enligt artikel 13 i direktiv (EU) 2016/797.

6.3.3 Underhåll av delsystem för vilka EG-kontrollintyg utfärdats enligt 6.3.1

1) Under och efter övergångsperioden och fram till dess att delsystemet byggs om eller moderniseras (med hänsyn till medlemsstatens beslut om tillämpning av TSD:er), får de driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med en EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning, och som är av samma typ, användas för underhållsrelaterade utbyten (som reservdelar) för delsystemet, under ansvar av det organ som ansvarar för underhållet.

2) I vilket fall som helst ska det organ som ansvarar för underhållet se till att komponenterna för underhållsrelaterade utbyten är lämpliga för respektive tillämpningar, att de används inom avsett användningsområde och att de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet hos järnvägssystemet samtidigt som de väsentliga kraven uppfylls. Sådana komponenter måste vara spårbara och certifierade i enlighet med valfri nationell eller internationell bestämmelse eller valfri praxis som är allmänt erkänd inom järnvägsområdet.

7. GENOMFÖRANDE AV TSD ENERGI

Varje medlemsstat ska ta fram en nationell plan för genomförandet av denna TSD, med beaktande av enhetligheten hos Europeiska unionens hela järnvägssystem. Denna plan ska innefatta alla projekt rörande nya delsystem Energi, eller modernisering och ombyggnad av sådana, i linje med den information som ges i punkterna 7.1–7.4.

7.1 Nationell genomförandeplan

a) Varje medlemsstat ska ta fram en nationell plan för genomförandet av denna TSD, med beaktande av enhetligheten hos Europeiska unionens hela järnvägssystem. Denna plan ska innefatta alla projekt rörande nya delsystem Energi, eller modernisering och ombyggnad av sådana, och ska säkerställa en gradvis övergång inom en rimlig tidsperiod till ett driftskompatibelt målsystem för energi som helt överensstämmer med denna TSD.

b) Medlemsstaterna ska säkerställa införandet av ett markbaserat system för insamling av energidata som klarar att utbyta sammanställda energifaktureringsdata i enlighet med punkt 4.2.17 i denna TSD.

7.1.1 Genomförandebestämmelser för spänning och frekvens

Nya linjer med hastigheter högre än 250 km/tim ska vara försedda med ett av de växelströmssystem som anges i punkt 4.2.3 a och b.

7.1.2 Genomförandebestämmelser för kontaktledningens geometri

7.1.2.1 Genomförandebestämmelser för system med spårvidden 1435 mm

Kontaktledningen ska konstrueras med beaktande av följande bestämmelser:

a) Nya delsystem Energi för hastigheter högre än 250 km/tim ska vara anpassade för de strömavtagare som specificeras i både punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1600 mm) och 4.2.8.2.9.2.2 (1950 mm) i TSD Lok och passagerarfordon. Om detta inte är möjligt ska kontaktledningen vara konstruerad för användning åtminstone med en strömavtagare med den geometri på strömavtagartoppen som anges i TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1600 mm).

b) Moderniserade eller ombyggda delsystem Energi för hastigheter högre än 250 km/tim ska åtminstone vara anpassade för en strömavtagare med den geometri på strömavtagartoppen som anges i punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1600 mm) i TSD Lok och passagerarfordon.

c) I andra fall: Kontaktledningen ska vara konstruerad för användning tillsammans med åtminstone en av de strömavtagare, med dess geometri för strömavtagartoppen, som anges i punkterna 4.2.8.2.9.2.1 (1600 mm) eller 4.2.8.2.9.2.2 (1950 mm) i TSD Lok och passagerarfordon.

7.1.2.2 Andra spårviddssystem än 1435 mm

Kontaktledningen ska vara konstruerad för användning tillsammans med åtminstone en av de strömavtagare, med dess geometri för strömavtagartoppen, som anges i punkt 4.2.8.2.9.2 i TSD Lok och passagerarfordon.

7.2 Tillämpning av denna TSD på ett nytt delsystem Energi

(1) Tillämpningen av denna TSD ska vara obligatorisk för ett nytt delsystem Energi.

(2) Med ett ”nytt delsystem Energi” avses ett delsystem Energi som tagits i bruk efter 28 september 2023, och som skapas där det tidigare inte funnits någon banmatning och kontaktledning. Alla andra delsystem Energi ska betraktas som ”befintliga delsystem Energi”.

(3) Följande fall betraktas som ombyggnad och inte som ibruktagande av ett nytt delsystem Energi:

a) Att ändra linjeföringen på delar av en befintlig linje.

b) Att skapa ett förbigångsspår.

c) Att lägga till ett eller flera spår till en befintlig linje, oavsett avståndet mellan de ursprungliga spåren och de nya spåren.

7.3 Tillämpning av denna TSD på ett befintligt delsystem Energi

7.3.1 Delsystemets prestandakriterier

Utöver de fall som anges i punkt 3 i punkt 7.2 innebär ombyggnad ett större arbete för att ändra ett befintligt delsystem Energi som resulterar i en ökning av linjehastigheten med mer än 30 km/tim.

7.3.2 Tillämpning av TSD:n

Överensstämmelse med denna TSD är obligatorisk för ett delsystem eller delar av det som byggs om eller moderniseras. Utifrån det befintliga järnvägssystemets egenskaper kan ett befintligt delsystem Energi dock överensstämma med denna TSD genom gradvis förbättring av driftskompatibiliteten.

1) För ett ombyggt delsystem Energi ska denna TSD tillämpas obligatoriskt inom ombyggnadens geografiska omfattning. Ombyggnadens geografiska omfattning ska definieras utifrån platser vid spåret och avståndsangivelser och ska resultera i överensstämmelse med delsystemet Energis samtliga grundparametrar som är förknippade med de spår som omfattas av ombyggnaden av delsystemet Energi. Utökning med en eller flera räler som möjliggör ytterligare en spårvidd ska också betraktas som en ombyggnad när delsystemets prestandakriterier uppfylls i enlighet med punkt 7.3.1.

2) Vid en annan ändring än en ombyggnad av delsystemet Energi ska det vara obligatoriskt att tillämpa denna TSD för varje grundparameter (som avses i punkt 4.2.2) som omfattas av en ändring om ändringen innebär att en ny EG-kontroll måste utföras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/250. Bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2019/250 ska tillämpas.

3) Vid en annan ändring än en ombyggnad av delsystemet Energi och för de grundparametrar som inte omfattas av ändringen, eller när ändringen inte kräver någon ny EG-kontroll, är det frivilligt att påvisa i vilken mån delsystemet överensstämmer med denna TSD.

4) Vid ett arbete, enligt definitionen i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797, inom ramen för en modernisering, ska de komponenter i ett delsystem, eller en del av ett delsystem, som inte uppfyller TSD-kraven systematiskt ersättas med komponenter som uppfyller TSD-kraven.

5) Med byte i samband med underhåll avses ersättande av komponenter med delar som har identisk funktion och prestanda inom ramen för underhåll, enligt definitionen i artikel 2.17 i direktiv (EU) 2016/797. Det ska utföras i enlighet med kraven i denna TSD när det är rimligt och ekonomiskt genomförbart, och kräver ingen EG-kontroll.

6) Vid en annan ändring än en ombyggnad av det befintliga delsystemet Energi är det tillåtet att avvika från kravet i punkt 4.2.9.2 för maximal avvikelse i sidled för kontaktledningen, förutsatt att infrastrukturförvaltaren har bevisat att all TSD-kompatibel rullande materiel med en TSD-kompatibel strömavtagare (enligt beskrivningen i punkt 7.1.2.1 i denna TSD) redan har körts med samma kontaktledningskonstruktion i järnvägsnätet utan att något tillbud inträffat.

7.3.3 Befintliga linjer som inte omfattas av ett moderniserings- eller ombyggnadsprojekt

När en infrastrukturförvaltare vill påvisa en befintlig linjes grad av överensstämmelse med de grundläggande parametrarna i denna TSD ska förfarandet i kommissionens rekommendation 2014/881/EU användas.

7.3.4 Kontroller av ruttkompatibilitet före användning av godkända fordon

Det förfarande för kontroll av ruttkompatibilitet som ska tillämpas och de parametrar för delsystemet Energi som ska användas anges i punkt 4.2.2.5 och tillägg D.1 i TSD Drift och trafikledning.

7.4 Specialfall

7.4.1 Allmänt

1. Specialfallen, som förtecknas i punkt 7.4.2, beskriver särskilda bestämmelser som krävs och är godkända på särskilda järnvägsnät i varje medlemsstat.

2. Följande specialfall kan tillämpas på vissa järnvägsnät. Dessa specialfall klassificeras enligt följande:

”P”-fall: permanenta fall.

”T”-fall: temporära fall, för vilka systemets mål ska vara uppnått senast den 31 december 2035.

Alla specialfall och de relevanta datumen för dessa ska undersökas på nytt i samband med framtida revideringar av TSD:n i syfte att begränsa deras tekniska och geografiska tillämpningsområde på grundval av en bedömning av deras inverkan på säkerhet, driftskompatibilitet, gränsöverskridande trafik, TEN-T-korridorer och de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av att behålla eller eliminera dem. Särskild hänsyn ska tas till tillgång till EU-finansiering.

Specialfall ska begränsas till de färdvägar eller järnvägsnät där de är absolut nödvändiga och beaktas genom förfaranden för färdvägskompatibilitet.

7.4.2 Förteckning över specialfall

7.4.2.1 Särskilda kännetecken för Estlands järnvägsnät

7.4.2.1.1 Spänning och frekvens (4.2.3)

”P”-fall

Högsta tillåtna kontaktledningsspänning i Estland är 4 kV (likspänningssystem för 3 kV).

7.4.2.2 Särskilda kännetecken för Frankrikes järnvägsnät

7.4.2.2.1 (används inte)

7.4.2.2.2 Fasskiljande sektioner – linjer med hastigheter v ≥ 250 km/tim (4.2.15.2)

”P”-fall

Vid ombyggnad/modernisering av höghastighetslinjerna LN 1, 2, 3 och 4 är en särskild konstruktion av fasskiljande sektioner tillåten.

7.4.2.3 Särskilda kännetecken för Italiens järnvägsnät

7.4.2.3.1 Fasskiljande sektioner – linjer med hastigheter v ≥ 250 km/tim (4.2.15.2)

”P”-fall

Vid ombyggnad/modernisering av höghastighetslinjen Rom–Neapel är en särskild konstruktion av fasskiljande sektioner tillåten.

7.4.2.4 Särskilda kännetecken för Lettlands järnvägsnät

7.4.2.4.1 Spänning och frekvens (4.2.3)

”P”-fall

Högsta tillåtna kontaktledningsspänning i Lettland är 4 kV (likspänningssystem för 3 kV).

7.4.2.5 Särskilda kännetecken för Litauens järnvägsnät

7.4.2.5.1 Dynamik och kvalitet på strömavtagningen (4.2.12)

”P”-fall

För befintliga kontaktledningskonstruktioner beräknas utrymmet för upplyft av tillsatsrör enligt nationella tekniska bestämmelser som har anmälts för detta ändamål.

7.4.2.6 (används inte)

7.4.2.7 Särskilda kännetecken för Spaniens järnvägsnät

7.4.2.7.1 (används inte)

7.4.2.7.2 Fasskiljande sektioner – linjer med hastigheter v ≥ 250 km/tim (4.2.15.2)

”P”-fall

Vid ombyggnad/modernisering av befintliga höghastighetslinjer ska den särskilda konstruktionen av fasskiljande sektioner bevaras.

7.4.2.8 (används inte)

7.4.2.9 (används inte)

7.4.2.10 Särskilda kännetecken för Eurotunnelnätet

7.4.2.10.1 Kontakttrådens höjd (4.2.9.1)

”P”-fall

Vid ombyggnad eller modernisering av det befintliga Energi-delsystemet är det tillåtet att fastställa kontaktledningstrådens höjd i enlighet med de tekniska bestämmelser som har anmälts för detta ändamål.

7.4.2.11 Särskilda kännetecken för Luxemburgs järnvägsnät

7.4.2.11.1 Spänning och frekvens (4.2.3)

”T”-fall

Värdena och gränserna för spänning och frekvens vid banmatningsstationerna och vid strömavtagaren får på de elektrifierade linjerna (25 kV växelspänning) mellan Bettembourg och Rodange (gränsen) och på linjeavsnittet mellan Pétange och Leudelange överskrida värdena som fastställs i EN 50163:2004, punkt 4 (Umax1 nära 30 kV och Umax2 nära 30,5 kV).

1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).

3 Kommissionens beslut 2010/713/EU av den 9 november 2010 om moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som ska användas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (EUT L 319, 4.12.2010, s. 1).

4 Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (se sidan 228 i detta nummer av EUT).

5 Med beaktande av toleranser och upplyft i enlighet med den specifikation som det hänvisas till i tillägg E index 3 får kontakttrådens maximala höjd inte överstiga 6500 mm.

7 Värdena ska justeras med beaktande av strömavtagarens rörelser och spårets toleranser enligt tillägg D.1.4.

10 Dvs. hastigheten för de två strömavtagartyperna ska vara minst lika med den hastighet som den simulerade kontaktledningen är konstruerad för.

11 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/250 av den 12 februari 2019 om mallar för EG-försäkringar, EG-intyg samt EG-kontrollförklaringar och kontrollintyg för järnvägens driftskompatibilitetskomponenter respektive delsystem, om utformning av försäkran om överensstämmelse med en godkänd typ av järnvägsfordon och om förfarandena för EG-kontroll av delsystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797, och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 201/2011 (EUT L 42, 13.2.2019, s. 9).

12 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

13 Kommissionens rekommendation 2014/881/EU av den 18 november 2014 om förfarandet för påvisande av graden av befintliga järnvägslinjers överensstämmelse med de grundläggande parametrarna i de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (EUT L 356, 12.12.2014, s. 520).

14 Mätningen av kontaktkraften är integrerad med förfarandet för bedömning av dynamik och kvalitet på strömavtagningen.

15 Prov som anges i avsnitt 6.1.4 om särskilt bedömningsförfarande för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning.

18 Ska endast genomföras om kontaktledningen inte har bedömts som en driftskompatibilitetskomponent.

19 Validitetsprovning under verkliga driftsförhållanden ska endast ske när det inte går att göra en validitetsprovning i fasen ”Hopsatt, före driftsättning”.

20 Ska utföras som en alternativ bedömningsmetod om strömavtagningsdynamiken för kontaktledningen, integrerad i delsystemet, inte mäts (se punkt 6.2.4.5)

21 Ska utföras om kontrollen inte utförs av ett annat oberoende organ.