lagen.nu
(EU) 2017/386

Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet

Titel
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/386 av den 6 mars 2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet (Text av betydelse för EES)
CELEX
32017R0386
Datum
2017-03-06
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2023-10-04.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (nedan kallad förordningen om driftskompatibilitet”), särskilt artikel 3.5,

efter samråd med kommittén för det gemensamma luftrummet, och

(1) I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 fastställs krav på de system som bidrar till att tillhandahålla övervakningsdata för att säkerställa harmonisering av dessa systems prestanda, driftskompatibilitet och effektivitet inom det europeiska nätet för flygledningstjänst och för samordning av civil och militär verksamhet.

(2) För att kunna utrusta luftfartyg med ny eller uppgraderad kapacitet måste operatörerna förfoga över de nödvändiga utrustningsspecifikationer senast de datum som anges i artikel 5.4 och 5.5 i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011. De relevanta certifieringsspecifikationer som utarbetats av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) är dock i viss utsträckning inkonsekventa med kraven i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 och bör anpassas till och göras konsekventa med de kraven. Som en följd av detta hade inte alla operatörer utrustat sina nya luftfartyg med de nya funktionerna ADS-B ”Out” och Mode S Enhanced till den 8 juni 2016.

(3) Dessutom har vissa intressenter rapporterat att i dagsläget uppfyller vissa av övervakningssystemens luftburna komponenter inte alltid kraven i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011. Detta gäller framför allt de tidigare använda Mode S Elementary-transpondrarna som inte förefaller överensstämma med den senaste standarden (ED-73E) som föreskrivs i Easas tillämpliga certifieringsspecifikationer. De Mod S Elementary-transpondrar som inte överensstämmer måste uppgraderas för att uppnå överensstämmelse. Med tanke på kravet att även utrusta luftfartyget med funktionerna ADS-B och Mode S Enhanced, torde det av kostnadseffektivitetsskäl vara nödvändigt med en enda uppgradering av de luftburna komponenterna med de tre funktionerna.

(4) Därför bör de datum då operatörerna ska uppfylla de relevanta driftskompatibilitetskraven i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 ändras, så att operatörerna ges tillräckligt med extra tid. Med beaktande av de ytterligare förseningarna av certifieringen av och tillgängligheten till den nödvändiga utrustningen som påverkar en smidig ombyggnad av den befintliga flottan, är det inte längre lämpligt att i detta hänseende skilja mellan luftfartyg utifrån deras enskilda luftvärdighetsbevis.

(5) För att uppfylla sina skyldigheter när det gäller spektrumskydd, som anges i artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011, måste medlemsstaterna säkerställa att leverantörer av flygtrafiktjänster har nödvändiga mätverktyg och metoder för att uppfylla kraven så att man undviker att markbaserade övervakningssystem producerar skadlig störning. Med tanke på att sådana metoder för att uppfylla kraven och verktyg inte finns tillgängliga och att de datum då operatörerna ska uppfylla de relevanta driftskompatibilitetskraven nu ändras, bör de datum då medlemsstaterna senast ska uppfylla de relevanta kraven på spektrumskydd i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 också ändras för att ge medlemsstaterna tillräckligt med extra tid för att uppfylla sina skyldigheter.

(6) För att säkerställa enhetlighet bör operatörer av statsluftfartyg gynnas av liknande framskjutna genomförandedatum som gäller för operatörer av andra luftfartyg. De datum då medlemsstaterna ska säkerställa att statsluftfartyg uppfyller de relevanta kraven i genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 bör därför också ändras. De datum för undantag för vissa kategorier av luftfartyg som anges i den genomförandeförordningen bör också justeras i syfte att bibehålla den ändamålsenliga verkan av dessa bestämmelser, och hänvisningarna i bilaga II till den förordningen bör uppdateras.

(7) Genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 4 ska utgå.

b) Punkterna 5, 6 och 7 ska ersättas med följande:

”5. Operatörer ska senast den 7 juni 2020 säkerställa att

a) luftfartyg som används i flygningar som avses i artikel 2.2 är utrustade med SSR-transpondrar vilka har den kapacitet som anges i del A i bilaga II,

b) luftfartyg vars största certifierade startmassa överstiger 5700 kilo, eller vars maximala verkliga flyghastighet på marschhöjd överstiger 250 knop, vilka används i flygningar som avses i artikel 2.2, är utrustade med SSR-transpondrar vilka utöver den kapacitet som anges i del A i bilaga II har den kapacitet som anges i del B i den bilagan,

c) luftfartyg med fasta vingar vars största certifierade startmassa överstiger 5700 kilo, eller vars maximala verkliga flyghastighet på marschhöjd överstiger 250 knop, vilka används i flygningar som avses i artikel 2.2, är utrustade med SSR-transpondrar vilka utöver den kapacitet som anges i del A i bilaga II har den kapacitet som anges i del C i den bilagan.

6. Operatörer ska säkerställa att luftfartyg som är utrustade enligt punkt 5 och vars största certifierade startmassa överstiger 5700 kilo, eller vars maximala verkliga flyghastighet på marschhöjd överstiger 250 knop, flyger med antenndiversitet enligt punkt 3.1.2.10.4 i bilaga 10 till Chicagokonventionen, volym IV, fjärde utgåvan, inbegripet alla ändringar till och med nr 85.

7. Medlemsstaterna får införa utrustningskrav enligt punkt 5 b för alla luftfartyg som används i flygningar som avses i artikel 2.2 i områden där leverantörer av flygtrafiktjänster tillhandahåller övervakningstjänster med användning av de övervakningsdata som anges i del B i bilaga II.”

2. I artikel 6.1 och 6.3 ska ”den 5 februari 2015” ersättas med ”den 2 januari 2020”.

3. Artikel 8.1, 8.2 och 8.3 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska senast den 7 juni 2020 säkerställa att statsluftfartyg som används i flygningar enligt artikel 2.2 är utrustade med SSR-transpondrar som har den kapacitet som anges i del A i bilaga II.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att statsluftfartyg för transport vars största certifierade startmassa överstiger 5700 kilo, eller vars maximala verkliga flyghastighet på marschhöjd överstiger 250 knop, vilka används i flygningar som avses i artikel 2.2, senast den 7 juni 2020 är utrustade med SSR-transpondrar vilka utöver den kapacitet som anges i del A i bilaga II har den kapacitet som anges i del B och del C i den bilagan.

3. Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2019 tillställa kommissionen en förteckning över de statsluftfartyg som inte kan utrustas med SSR-transpondrar som uppfyller kraven i del A i bilaga II, tillsammans med en motivering till varför de inte kan utrustas med sådana transpondrar.

Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2019 tillställa kommissionen en förteckning över de statsluftfartyg för transport vars största certifierade startmassa överstiger 5700 kilo, eller vars maximala verkliga flyghastighet på marschhöjd överstiger 250 knop, som inte kan utrustas med SSR-transpondrar som uppfyller kraven i del B och C i bilaga II, tillsammans med en motivering till varför de inte kan utrustas med sådana transpondrar.

Motiveringen till varför de inte kan utrustas med sådana transpondrar ska vara en av följande:

a) Tvingande tekniska skäl.

b) Statsluftfartyg som används i flygningar enligt artikel 2.2 och som kommer att tas ur drift senast den 1 januari 2024.

c) Upphandlingsrestriktioner.”

4. Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska ”den 8 juni 2016” ersättas med ”den 7 juni 2020”.

b) I punkt 3 ska ”den 1 juli 2017” ersättas med ”den 1 januari 2019”.

5. Bilaga II ska ändras på följande sätt:

a) Rubriken på del A ska ersättas med följande:

”Del A: Kapaciteten hos SSR-transpondrar enligt artikel 4.3, artikel 5.5 a och artiklarna 7.2, 8.1 och 8.3

b) Rubriken på del B ska ersättas med följande:

”Del B: Kapaciteten hos SSR-transpondrar enligt artikel 4.3, artikel 5.5 b och artiklarna 5.7, 7.2, 8.2 och 8.3

c) Rubriken på del C ska ersättas med följande:

”Del C: Ytterligare övervakningsdatakapacitet hos SSR-transpondrar enligt artikel 4.3, artikel 5.5 c och artiklarna 7.2, 8.2, 8.3 och 14.1”.

Artikel2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 96, 31.3.2004, s. 26.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 av den 22 november 2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 305, 23.11.2011, s. 35).