Åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG, särskilt artikel 30,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG, särskilt artiklarna 22.3 och 52, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2021/74 · förordning (EU) 2021/1809 · förordning (EU) 2023/1032.

(1) Tomato brunt rugose fruit virus (ToBRFV) (nedan kallat den angivna skadegöraren) förtecknas för närvarande inte som EU-karantänskadegörare eller som reglerade EU-icke-karantänskadegörare i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

(2) Medlemsstaterna har dock sedan 2018 rapporterat utbrott av den angivna skadegöraren på tomatgrödor inom sina territorier och om de åtgärder som vidtagits för att bekämpa skadegöraren. De riskanalyser av skadegörare som Tyskland och Italien genomförde under 2018 respektive 2019 visade att den angivna skadegöraren och de skador den ger upphov till skulle kunna utgöra ett stort växtskyddsproblem för unionen, särskilt för produktion av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp.

(3) På grundval av detta antogs kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1615 för att fastställa åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av den angivna skadegöraren.

(4) Efter att genomförandebeslut (EU) 2019/1615 antogs har nyare vetenskaplig information samlats in om spridningen av den angivna skadegöraren och om testmetoder, vilket motiverar behovet av mer detaljerade åtgärder än de som föreskrivs i genomförandebeslut (EU) 2019/1615.

(5) Särskilt bör utsäde av Solanum lycopersicum L. och Capsicum spp. testas, oberoende av ursprung. Detta är nödvändigt på grund av osäkerheten rörande skadegörarens förekomst i världen och eftersom utsäde av olika ursprung ofta blandas i partierna när de saluförs, vilket ökar risken för spridning av den angivna skadegöraren.

(6) När produktionsanläggningar fria från skadegörare inrättas måste dessa dessutom vara föremål för vissa åtgärder för att säkerställa att friskt material produceras.

(7) Sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren anses inte utgöra en risk för infektion och spridning av den angivna skadegöraren. Dessa sorter bör därför undantas från kraven på testning om de har officiellt intyg på att de är resistenta.

(8) Provtagning och testning bör utföras enligt särskilda villkor på grundval av de senaste uppgifter som samlats in på unionsnivå och internationell nivå. Metoder baserade på realtids-PCR är effektivast när det gäller att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren. Elisa-metoden är mindre känslig och mindre specifik eftersom den har visat sig korsreagera med andra tomatvirus. På grund av Covid-19-pandemin råder det dock brist på de kit som krävs för påvisande med realtids-PCR. Fram till den 1 oktober 2020 bör Elisa-metoden också anses som en godtagbar metod för att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren. För att säkerställa en högre växtskyddsnivå i unionen bör denna provtagning och testning utföras utöver den provtagning för fysiska kontroller som utförs i enlighet med bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2130.

(9) Villkoren för förflyttning av växter för plantering bör inte gälla för växter som redan har producerats i enlighet med genomförandebeslut (EU) 2019/1615, eftersom det inte skulle vara proportionerligt att kräva ytterligare tester för detta utsäde och eftersom dessa villkor i de flesta fall inte skulle kunna genomföras i praktiken.

(10) I bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2130 fastställs bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas vid fysiska kontroller av växter för plantering, inklusive provtagning. Utöver dessa bestämmelser och för att anpassa provtagnings- och testningsfrekvensen i förhållande till den växtskyddsrisk som den angivna skadegöraren utgör bör medlemsstaterna fastställa provtagnings- och testningsfrekvensen vid import av sändningar av det angivna utsädet och de angivna växterna för plantering. För att säkerställa att ett tillräckligt representativt prov kontrolleras bör frekvensen inte vara lägre än 20 % av det importerade angivna utsädet och de importerade angivna växterna för plantering.

(11) Genomförandebeslut (EU) 2019/1615 bör upphävas och ersättas med den här förordningen för att beakta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072, vilka är tillämpliga från och med den 14 december 2019.

(12) Denna förordning bör tillämpas till och med den 31 maj 2022 så att tillräckligt med tid ges för övervakning av situationen och för fastställande av den angivna skadegörarens växtskyddsstatus med avseende på unionens territorium och spridningen i världen.

(13) För att man snabbt ska kunna hantera den angivna skadegörarens växtskyddsrisk bör bestämmelserna i denna förordning börja gälla så snart som möjligt. Denna förordning bör därför träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts.

(14) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1809.

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) angiven skadegörare: Tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV),

b) angivna växter: växter av Solanum lycopersicum L. och dess hybrider samt av Capsicum spp., utom angivet utsäde och angiven frukt.

c) angivet utsäde: utsäde av Solanum lycopersicum L. och dess hybrider samt av Capsicum spp.

d) angiven frukt: frukt av Solanum lycopersicum L. och dess hybrider samt av Capsicum spp.

Artikel2¶Förbud avseende den angivna skadegöraren

Den angivna skadegöraren får inte introduceras i, förflyttas inom eller innehas, förökas eller frisläppas inom unionens territorium.

Artikel3¶Påvisande eller misstänkt förekomst av den angivna skadegöraren

1. Varje person inom unionens territorium som misstänker eller får vetskap om förekomsten av den angivna skadegöraren ska omedelbart underrätta den behöriga myndigheten och tillhandahålla alla relevanta uppgifter om den angivna skadegörarens förekomst eller misstänkta förekomst.

2. När den behöriga myndigheten tar emot sådana uppgifter ska den

a) omedelbart registrera de tillhandahållna uppgifterna,

b) vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekräfta den angivna skadegörarens förekomst eller misstänkta förekomst,

c) säkerställa att alla personer som ansvarar för växter som kan infekteras av den angivna skadegöraren omedelbart underrättas om

i) den angivna skadegörarens förekomst eller misstänkta förekomst, och

ii) eventuella risker som är förbundna med den angivna skadegöraren och vilka åtgärder som ska vidtas.

Artikel4¶Åtgärder avseende bekräftad förekomst av den angivna skadegöraren

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1809.

1. När den angivna skadegörarens förekomst eller misstänkta förekomst officiellt bekräftas inom en medlemsstats territorium ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att utrota den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2016/2031.

Dessutom ska den behöriga myndigheten vidta de åtgärder som fastställs i punkterna 2 och 3 i denna artikel, såvida inte villkoren i artikel 18.4 i förordning (EU) 2016/2031 är uppfyllda med avseende på den angivna skadegöraren.

2. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område enligt följande:

a) Om den angivna skadegöraren förekommer på produktionsanläggningar med fysiskt skydd ska det avgränsade området åtminstone bestå av den produktionsanläggning där den angivna skadegöraren har påträffats.

b) Om den angivna skadegöraren förekommer på andra produktionsanläggningar än de som avses i led a ska det avgränsade området bestå av

i) en angripen zon som åtminstone omfattar den produktionsanläggning där förekomst av den angivna skadegöraren har påvisats,

ii) en buffertzon på minst 30 m kring den angripna zonen.

3. I det avgränsade området ska den behöriga myndigheten, eller den yrkesmässiga aktören under den behöriga myndighetens officiella tillsyn, göra följande:

a) På produktionsanläggningar som är avsedda för produktion av angivna växter för plantering eller för produktion av angivet utsäde ska

i) alla infekterade partier av de angivna växterna för plantering, och i förekommande fall det angivna utsädet med ursprung i dessa partier, omedelbart avlägsnas och destrueras på ett sådant sätt att det inte föreligger någon risk för spridning av den angivna skadegöraren,

ii) särskilda hygienåtgärder tillämpas på personalen och på produktionsanläggningens byggnader, redskap, maskiner, material och transportmedel, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids till andra partier på produktionsanläggningen och till angivna växter i en växtföljd eller till andra produktionsanläggningar,

iii) odlingssubstratet destrueras eller behandlas, åtminstone i slutet av växtsäsongen, så att det inte föreligger någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren.

b) På produktionsanläggningar som är avsedda för produktion av angiven frukt ska

i) alla angivna växter avlägsnas från produktionsanläggningen och destrueras, åtminstone i slutet av växtsäsongen, och de ska avlägsnas på ett sådant sätt att det inte föreligger någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren,

ii) särskilda hygienåtgärder tillämpas på personalen och på produktionsanläggningens byggnader, redskap, maskiner, material, förpackningar och transportmedel för frukterna, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids till angivna växter i en växtföljd eller till andra produktionsanläggningar,

iii) odlingssubstratet destrueras eller behandlas, åtminstone i slutet av växtsäsongen, så att det inte föreligger någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren.

4. De behöriga myndigheterna får upphäva ett avgränsat område och avsluta utrotningsåtgärderna, om anläggningen, efter provtagning och testning av de angivna växterna i en växtföljd, har befunnits vara fri från den angivna skadegöraren under minst sex månader efter planteringen av dessa växter.

Artikel5¶Inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren i medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna ska genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på angivna växter för plantering, angivet utsäde och angiven frukt inom deras territorium, inbegripet på produktionsplatser för det angivna utsädet och de angivna växterna för plantering.

2. Dessa inventeringar ska

a) omfatta provtagning och tester enligt bilagan, och

b) bygga på

i) den bedömda risken för introduktion och spridning av den angivna skadegöraren i och inom den berörda medlemsstaten, och

ii) sunda vetenskapliga och tekniska principer med avseende på möjligheten att påvisa den angivna skadegöraren.

3. Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla resultaten av de inventeringar som genomförts under föregående kalenderår.

Artikel6¶Förflyttning av angivna växter för plantering inom unionen

1. De angivna växterna för plantering får endast förflyttas inom unionen om de åtföljs av ett växtpass och om följande två villkor är uppfyllda:

a) De angivna växterna har odlats på en produktionsanläggning där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer, på grundval av officiella inspektioner som utförts vid lämpliga tidpunkter för påvisande av den angivna skadegöraren, och om de angivna växterna uppvisar symtom på den angivna skadegöraren har den behöriga myndigheten provtagit och testat dessa växter och testerna har visat att de är fria från den angivna skadegöraren.

b) Partierna av de angivna växterna för plantering har hållits åtskilda från andra partier av angivna växter genom lämpliga hygienåtgärder och fysisk separation.

Provtagning för testning enligt denna punkt ska utföras enligt bilagan.

2. Punkt 1 ska inte gälla

a) angivna växter av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren,

b) angivna växter för plantering som producerats i enlighet med genomförandebeslut (EU) 2019/1615.

Artikel7¶Förflyttning av angivet utsäde inom unionen

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1809 och förordning (EU) 2021/74.

1. Angivet utsäde får endast förflyttas inom unionen om det åtföljs av ett växtpass och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Det angivna utsädets moderplantor har producerats på ett produktionsställe där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer, på grundval av officiella inspektioner som utförts vid lämpliga tidpunkter för påvisande av den angivna skadegöraren.

b) Det angivna utsädet eller dess moderplantor har provtagits och testats med avseende på den angivna skadegöraren av den behöriga myndigheten, eller har provtagits och testats av yrkesmässiga aktörer under den behöriga myndighetens officiella tillsyn, och har enligt testerna befunnits vara fria från den angivna skadegöraren. När moderplantor testas ska provtagningen ske inom kortast möjliga tid före den första skörden av frukterna. Vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren får provtagning och testning endast utföras av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 87.3 c i förordning (EU) 2016/2031.

c) Ursprunget för alla partier av angivet utsäde ska registreras och dokumenteras.

Angivet utsäde som har skördats före den 15 augusti 2020 ska undantas från villkoret i led a.

2. Genom undantag från punkt 1 a och punkt 1 b första stycket ska angivet utsäde som har skördats före den 15 augusti 2020 ha provtagits och testats med avseende på den angivna skadegöraren av den behöriga myndigheten eller av yrkesmässiga aktörer under den behöriga myndighetens officiella tillsyn, och befunnits vara fritt från den skadegöraren före den första förflyttningen av utsädet inom unionen.

Det angivna utsäde som förflyttas inom unionen för första gången från och med den 1 april 2021 och som har testats med Elisa-metoden före den 30 september 2020 bör testas igen med en annan testmetod än Elisa, i enlighet med punkt 3 i bilagan.

3. Provtagning och testning av utsäde ska utföras enligt bilagan.

4. Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för det angivna utsädet av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren.

Artikel8¶Införsel till unionen av angivna växter för plantering

1. Angivna växter för plantering med ursprung i tredjeländer, utom av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, får endast föras in till unionen om de åtföljs av ett sundhetscertifikat som under rubriken ”Tilläggsdeklaration” innehåller följande:

a) Ett officiellt uttalande om att de angivna växterna för plantering härrör från angivet utsäde som har genomgått provtagning och testning med avseende på den angivna skadegöraren enligt bilagan och testerna har visat att utsädet är fritt från den angivna skadegöraren.

b) Ett officiellt uttalande om att de angivna växterna för plantering har producerats på en produktionsanläggning som är registrerad och övervakad av den nationella växtskyddsmyndigheten i ursprungslandet och som är känd för att vara fri från den angivna skadegöraren, på grundval av officiella inspektioner som utförts vid lämpliga tidpunkter för påvisande av den angivna skadegöraren, och om växterna uppvisar symtom har de genomgått officiell provtagning och testning med avseende på den angivna skadegöraren och har enligt testerna befunnits vara fria från den angivna skadegöraren.

c) Den registrerade produktionsanläggningens namn.

2. Angivna växter, med ursprung i tredjeländer, av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, får endast föras in till unionen om de åtföljs av ett sundhetscertifikat som under rubriken ”Tilläggsdeklaration” bekräftar växternas resistens.

Artikel9¶Införsel av angivet utsäde till unionen

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1809 och förordning (EU) 2021/74.

1. Angivet utsäde med ursprung i tredjeländer, utom av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, får endast föras in till unionen om det åtföljs av ett sundhetscertifikat som under rubriken ”Tilläggsdeklaration” innehåller följande:

a) Ett officiellt uttalande om att samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) Moderplantorna för det berörda angivna utsädet har producerats på ett produktionsställe där det är känt att den angivna skadegöraren inte förekommer, på grundval av officiella inspektioner som utförts vid lämpliga tidpunkter för påvisande av den angivna skadegöraren.

ii) Det berörda angivna utsädet eller moderplantorna för det berörda angivna utsädet har genomgått den officiella provtagning och testning med avseende på den angivna skadegöraren som anges i bilagan, och har enligt testerna befunnits vara fria från den angivna skadegöraren. När moderplantor testas ska provtagningen ske inom kortast möjliga tid före den första skörden av frukterna.

b) Information som säkerställer att moderplantornas produktionsanläggning kan spåras.

2. Angivet utsäde, med ursprung i tredjeländer, av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, får endast föras in till unionen om det åtföljs av ett sundhetscertifikat som under rubriken ”Tilläggsdeklaration” bekräftar utsädets resistens.

3. Genom undantag från punkt 1 a i ska tilläggsdeklarationen för det angivna utsäde som skördats före den 15 augusti 2020 endast innehålla ett uttalande om att villkoret i punkt 1 a ii är uppfyllt och innehålla följande uttalande: ”Utsädet har skördats före den 15 augusti 2020.”

4. I sundhetscertifikat som utfärdas efter den 31 mars 2021 ska tilläggsdeklarationen bekräfta att det angivna utsädet med ursprung i tredjeländer har testats med en annan testmetod än Elisa, i enlighet med punkt 3 i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1191.

Artikel10¶Offentlig kontroll vid införsel till unionen

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1809.

Minst 20 % av sändningarna av angivet utsäde och av angivna växter för plantering ska provtas och testas av den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen för första ankomst till unionen eller vid ett kontrollställe enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2123, i enlighet med bilagan till den här förordningen.

För sändningar av angivet utsäde och angivna växter för plantering med ursprung i Israel ska provtagnings- och testningsfrekvensen vara 50 % och för sändningar av angivet utsäde med ursprung i Kina 100 %.

Artikel11¶Upphävande av genomförandebeslut (EU) 2019/1615

Genomförandebeslut (EU) 2019/1615 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 15 augusti 2020.

Artikel12¶Tillämpningsperiod

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1032.

Denna förordning ska tillämpas till och med den 31 augusti 2023.

Artikel13¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

1. Provtagningsschema för utsäde, utom utsäde av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren

Provtagning av utsäde för testning ska utföras enligt följande provtagningsschema, beroende på utsädespartierna enligt den relevanta tabellen i den internationella standarden för växtskyddsåtgärder nr 31 om metoder för provtagning av sändningar (ISPM 31):

För utsädespartier innehållande högst 3000 frön: ett hypergeometriskt provtagningsschema som med 95 % tillförlitlighet kan identifiera en förekomst av infekterade växter på 10 % eller mer.

För utsädespartier innehållande fler än 3000 men färre än 30000 frön: ett provtagningsschema som med 95 % tillförlitlighet kan identifiera en förekomst av infekterade växter på 1 % eller mer.

För utsädespartier innehållande fler än 30000 frön: ett provtagningsschema som med 95 % tillförlitlighet kan identifiera en förekomst av infekterade växter på 0,1 % eller mer.

Delprover ska bestå av högst 1000 frön för PCR-metoder.

Delprover ska bestå av högst 250 frön för Elisa-metoden.

2. Provtagningsschema för angivna växter, utom av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren

När det gäller angivna växter, utom av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, ska 200 blad samlas in per produktionsanläggning och sort, helst yngre blad från toppen av växten.

När det gäller symtomatiska växter ska provtagning för testning utföras på minst tre blad som uppvisar symtom.

3. Testmetoder för att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren på utsäde, utom utsäde av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren

En av följande testmetoder ska användas för påvisande av den angivna skadegöraren på angivet utsäde:

Elisa, till och med den 1 oktober 2020, endast för bekräftelse av frihet från skadegörare vid utfärdande av växtpass eller sundhetscertifikat.

Realtids-RT-PCR med de primrar och prober som beskrivs i ISF:s protokoll (2020).

Realtids-RT-PCR med de primrar och den prob som beskrivs av Menzel och Winter (Acta Horticulturae, i press).

Om testet för påvisande ger ett positivt resultat ska ett andra test utföras på samma prov för att bekräfta identifieringen, med en av de realtids-RT-PCR-metoder som anges ovan och som skiljer sig från den metod som användes för påvisandet. Om resultaten för pelleterat utsäde skiljer sig mellan testet för påvisandet och testet för identifieringen ska pelleteringsmedlet avlägsnas och utsädet testas på nytt.

4. Testmetoder för att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren på de angivna växterna, utom av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, och på angiven frukt

En av följande testmetoder ska användas för att påvisa och identifiera den angivna skadegöraren på de angivna växterna, utom av sorter av Capsicum spp. som är kända för att vara resistenta mot den angivna skadegöraren, och på angiven frukt:

Elisa, endast för symtomatiskt material.

Konventionell RT-PCR med de primrar som beskrivs av Alkowni m.fl. (2019).

Konventionell RT-PCR med de primrar som beskrivs av Rodriguez-Mendoza m.fl. (2019).

Realtids-RT-PCR med de primrar och prober som beskrivs i ISF:s protokoll (2020).

Realtids-RT-PCR med de primrar och den prob som beskrivs av Menzel och Winter (Acta Horticulturae, i press).

Om testet för påvisande ger ett positivt resultat ska ett andra test utföras på samma prov för att bekräfta identifieringen, med en av de RT-PCR-metoder som anges ovan och som skiljer sig från den metod som användes vid påvisandet.

1 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2123 av den 10 oktober 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller bestämmelser om i vilka fall och på vilka villkor identitetskontroll och fysisk kontroll av vissa varor får utföras vid kontrollställen och dokumentkontroll får utföras någon annanstans än vid gränskontrollstationer (EUT L 321, 12.12.2019, s. 64).

2 Protokoll som tagits fram av International Seed Federation (International Seed Health Initiative for Vegetable Crops [ISHI-Veg]).

3 Protokoll som tagits fram av International Seed Federation (International Seed Health Initiative for Vegetable Crops [ISHI-Veg]).