Ändring av delegerad förordning (EU) 2017/2358 och delegerad förordning (EU) 2017/2359 vad gäller integrering av hållbarhetsfaktorer, hållbarhetsrisker och hållbarhetspreferenser i produkttillsyns- och styrningskraven för försäkringsföretag och försäkringsdistributörer samt i uppföranderegler och investeringsrådgivning för försäkringsbaserade investeringsprodukter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution, särskilt artiklarna 25.2, 28.4 och 30.6, och
(1) Omställningen till en koldioxidsnål, mer hållbar, resurseffektiv och cirkulär ekonomi i linje med målen för hållbar utveckling är avgörande för att säkerställa att unionens ekonomi är konkurrenskraftig på lång sikt. År 2016 ingick unionen Parisavtalet. I artikel 2.1 c i Parisavtalet fastställs målet om ökade insatser mot klimatförändringar, bland annat genom att finansiella flöden ska bli förenliga med en utveckling mot låga växthusgasutsläpp och klimatresiliens.
(2) Medveten om storleken på denna utmaning lade kommissionen i december 2019 fram den europeiska gröna given. Den europeiska gröna given är en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Detta mål förutsätter att investerare får tydliga signaler om sina investeringar för att undvika strandade tillgångar och mobilisera hållbar finansiering.
(3) I mars 2018 offentliggjorde kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som innehöll en ambitiös och heltäckande strategi för hållbar finansiering. Ett av målen i handlingsplanen är att styra kapitalflöden till hållbara investeringar för att uppnå hållbar tillväxt för alla.
(4) Ett korrekt genomförande av handlingsplanen skulle uppmuntra investerarnas efterfrågan på hållbara investeringar. Det är därför nödvändigt att klargöra att hållbarhetsfaktorer och hållbarhetsrelaterade mål bör beaktas i de produktstyrningskrav som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2358.
(5) Försäkringsföretag och försäkringsförmedlare som utvecklar försäkringsprodukter bör beakta hållbarhetsfaktorer i produktgodkännandeprocessen för varje försäkringsprodukt och i andra produkttillsyns- och styrningsarrangemang för varje försäkringsprodukt som är avsedd att distribueras till kunder som önskar försäkringsprodukter med en hållbarhetsprofil.
(6) Med tanke på att målmarknaden bör anges på tillräckligt detaljerad nivå bör en allmän förklaring om att en försäkringsprodukt har en hållbarhetsprofil inte vara tillräcklig. Försäkringsföretag eller försäkringsförmedlare bör i stället närmare ange till vilken kundgrupp med särskilda hållbarhetsrelaterade mål som försäkringsprodukten är avsedd att distribueras.
(7) För att säkerställa att försäkringsprodukter med hållbarhetsfaktorer även är lätt tillgängliga för kunder som inte har några hållbarhetspreferenser bör försäkringsföretag och försäkringsförmedlare som utvecklar försäkringsprodukter inte behöva identifiera kundgrupper som en försäkringsprodukt inte är avsedd för med tanke på dessa kundgruppers behov, egenskaper och mål.
(8) En försäkringsprodukts hållbarhetsfaktorer bör presenteras på ett transparent sätt så att försäkringsdistributörer kan lämna relevant information till sina kunder eller presumtiva kunder.
(9) Konsekvensbedömningen av de efterföljande lagstiftningsinitiativen offentliggjordes i maj 2018 och visade att det är nödvändigt att klargöra att försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter som en del av sitt uppdrag gentemot kunder och presumtiva kunder bör beakta hållbarhetsfaktorer.
(10) För att ha ett starkt investerarskydd bör försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter, när de identifierar vilka typer av intressekonflikter som kan skada en kunds eller en presumtiv kunds intressen, inkludera de typer av intressekonflikter som beror på integreringen av en kunds hållbarhetpreferenser. I fråga om befintliga kunder för vilka en lämplighetsbedömning redan har gjorts bör försäkringsförmedlare och försäkringsföretag ha möjlighet att fastställa kundens individuella hållbarhetspreferenser i samband med nästa regelbundna uppdatering av denna lämplighetsbedömning.
(11) Försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter bör kunna rekommendera lämpliga försäkringsbaserade investeringsprodukter till sina kunder eller presumtiva kunder och därmed ställa frågor för att utröna en kunds individuella hållbarhetspreferenser. I enlighet med skyldigheten att bedriva distributionsverksamhet i kundens bästa intresse bör rekommendationer till kunder och presumtiva kunder ta hänsyn till både de finansiella mål och eventuella hållbarhetspreferenser som kunderna har uttryckt. Det är därför nödvändigt att klargöra att integreringen av hållbarhetsfaktorer i rådgivningsprocessen inte får leda till vilseledande försäljning eller vilseledande information om att försäkringsbaserade investeringsprodukter motsvarar hållbarhetspreferenserna när så inte är fallet. För att undvika sådan vilseledande försäljning eller vilseledande information bör försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter först bedöma kundens eller den presumtiva kundens investeringsmål, tidshorisont och individuella omständigheter innan de frågar dem om deras eventuella hållbarhetspreferenser.
(12) De försäkringsbaserade investeringsprodukter som hittills har utvecklats har varierande ambitionsnivå vad gäller hållbarhet. För att kunder eller presumtiva kunder ska förstå den varierande graden av hållbarhet och kunna fatta väl underbyggda investeringsbeslut i fråga om hållbarhet bör försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter förklara skillnaden mellan å ena sidan försäkringsbaserade investeringsprodukter som helt eller delvis eftersträvar hållbara investeringar i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, hållbara investeringar enligt definitionen i artikel 2.17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 och försäkringsbaserade investeringsprodukter som beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, vilka kan rekommenderas kunder såsom uppfyllande deras individuella hållbarhetspreferenser och å andra sidan andra finansiella instrument som saknar dessa specifika inslag och inte bör kunna rekommenderas kunder eller presumtiva kunder som har individuella hållbarhetspreferenser.
(13) Det är nödvändigt att hantera problemen med ”grönmålning”, i synnerhet att en orättvis konkurrensfördel uppnås genom att en försäkringsbaserad investeringsprodukt rekommenderas som miljövänlig eller hållbar när den i själva verket inte uppfyller grundläggande miljömässiga eller andra hållbarhetsrelaterade krav. För att förhindra vilseledande försäljning och grönmålning bör försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter inte rekommendera försäkringsbaserade investeringsprodukter såsom motsvarande individuella hållbarhetspreferenser när så inte är fallet. Försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter bör för sina kunder eller presumtiva kunder klargöra skälen till varför de inte gör detta och dokumentera dessa skäl.
(14) Det är nödvändigt att klargöra att försäkringsbaserade investeringsprodukter som inte kan anses motsvara individuella hållbarhetspreferenser ändå kan rekommenderas av försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter, men inte såsom motsvarande individuella hållbarhetspreferenser. För att möjliggöra ytterligare rekommendationer till kunder eller presumtiva kunder, när försäkringsbaserade investeringsprodukter inte motsvarar deras hållbarhetspreferenser, bör kunderna ha möjlighet att ändra informationen om sina hållbarhetspreferenser. För att förhindra vilseledande försäljning och grönmålning bör försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som distribuerar försäkringsbaserade investeringsprodukter spara dokumentation om kundens beslut och kundens motivering av ändringen.
(15) Bestämmelserna i denna förordning står i nära samband med varandra och med bestämmelserna i förordning (EU) 2019/2088, eftersom det genom dessa bestämmelser inrättas ett omfattande system för upplysningar om hållbarhetsaspekter. För att möjliggöra en samstämmig tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser och säkerställa att marknadsaktörer, behöriga myndigheter och investerare kan överblicka helheten och få smidig tillgång till bestämmelserna är det önskvärt att samla dem i en enda rättsakt.
(16) Kommissionens delegerade förordningar (EU) 2017/2358 och (EU) 2017/2359 bör därför ändras i enlighet med detta.
(17) Behöriga myndigheter, försäkringsförmedlare och försäkringsföretag bör ges tillräcklig tid att anpassa sig till de nya kraven i denna förordning. Tillämpningen av förordningen bör därför senareläggas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶Ändringar av delegerad förordning (EU) 2017/2358
Delegerad förordning (EU) 2017/2358 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 4.3 a ska led i ersättas med följande:
”i) Tar hänsyn till kundernas mål, intressen och egenskaper, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål.”
2. Artiklarna 5 och 6 ska ersättas med följande:
”Artikel 5 Målmarknad
1. Produktgodkännandeprocessen ska för varje försäkringsprodukt fastställa målmarknad och gruppen av kompatibla kunder. Målmarknaden ska fastställas på tillräckligt detaljerad nivå på ett sätt som tar hänsyn till försäkringsproduktens egenskaper, riskprofil, komplexitet, art och hållbarhetsfaktorer enligt definitionen i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088.
2. Utvecklare kan, i synnerhet när det gäller försäkringsbaserade investeringsprodukter, identifiera grupper av kunder vars behov, egenskaper och mål försäkringsprodukten generellt inte är kompatibel med, med undantag för om försäkringsprodukterna tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer på det sätt som avses i punkt 1.
3. Utvecklare ska bara utforma och saluföra försäkringsprodukter som är kompatibla med behoven, egenskaperna och målen, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, hos kunderna på målmarknaden. Vid bedömningen av om en försäkringsprodukt är kompatibel med en målmarknad ska utvecklarna ta hänsyn till hur mycket information som är tillgänglig för kunder på denna målmarknad och deras finanskunskaper.
4. Utvecklare ska säkerställa att personal som deltar i utformning och utveckling av försäkringsprodukter har den kompetens, kännedom och expertis som behövs för att korrekt förstå de försäkringsprodukter som säljs och intressen, mål, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, samt egenskaper hos kunderna på målmarknaden.
Artikel 6 Produkttester
1. Utvecklare ska testa sina försäkringsprodukter på lämpligt sätt, bland annat genom scenarioanalyser när detta är relevant, innan de släpper ut produkten på marknaden eller gör en betydande anpassning av den, eller om målmarknaden har ändrats väsentligt. Produkttestningen ska bedöma om försäkringsprodukten under sin livslängd uppfyller fastställda behov, mål, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, och egenskaper hos kunderna på målmarknaden. Utvecklare ska testa sina försäkringsprodukter kvalitativt och, beroende på försäkringsproduktens typ och art samt risken för skada för kunderna, även kvantitativt.
2. Utvecklare ska inte släppa ut försäkringsprodukter på marknaden om resultaten av produkttestningen visar att produkterna inte tillgodoser målmarknadens fastställda behov, mål, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, och egenskaper.
3. Artikel 7.1 ska ersättas med följande:
”1. Utvecklare ska fortlöpande övervaka och regelbundet se över försäkringsprodukter som de har släppt ut på marknaden för att upptäcka händelser som kan ha en väsentlig inverkan på produkternas huvudsakliga särdrag, risktäckning och garantier. De ska bedöma huruvida försäkringsprodukterna förblir förenliga med behoven, egenskaperna och målen, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, hos den fastställda målmarknaden och huruvida produkterna distribueras till målmarknaden eller når kunder utanför målmarknaden.”
4. Artikel 8.3 ska ersättas med följande:
”3. Den information som avses i punkt 2 ska göra det möjligt för försäkringsdistributörer att
a) förstå försäkringsprodukterna,
b) förstå den fastställda målmarknaden för försäkringsprodukterna,
c) identifiera eventuella kunder med behov, egenskaper och mål, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, som försäkringsprodukten inte är kompatibel med,
d) utföra distributionsverksamhet för relevanta försäkringsprodukter i enlighet med kundernas bästa intresse enligt artikel 17.1 i direktiv (EU) 2016/97.”
5. Artikel 10.2 ska ersättas med följande:
”2. Produktdistributionssystemet ska
a) syfta till att förhindra och minska skador för kunderna,
b) främja en korrekt hantering av intressekonflikter,
c) säkerställa att kundernas mål, intressen och egenskaper, inbegripet eventuella hållbarhetsrelaterade mål, vederbörligen beaktas.”
6. Artikel 11 ska ersättas med följande:
”Artikel 11 Information till utvecklaren
Om försäkringsdistributörer får kännedom om att en försäkringsprodukt inte är i linje med kundernas intressen, mål och egenskaper på den fastställda målmarknaden, inbegripet deras eventuella hållbarhetsrelaterade mål, eller om de får kännedom om andra produktrelaterade omständigheter som kan inverka negativt på kunden ska de omedelbart informera utvecklaren och vid behov ändra sin distributionsstrategi för den försäkringsprodukten.”
Artikel2¶Ändringar av delegerad förordning (EU) 2017/2359
Delegerad förordning (EU) 2017/2359 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 2 ska följande punkter läggas till som punkterna 4 och 5:
”4) hållbarhetspreferenser: en kunds eller presumtiv kunds val om huruvida någon av följande finansiella produkter bör integreras i kundens investeringsstrategi:
a) En försäkringsbaserad investeringsprodukt i fråga om vilken kunden eller den presumtiva kunden bestämmer att en viss minimiandel ska investeras i miljömässigt hållbara investeringar enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852.
b) En försäkringsbaserad investeringsprodukt i fråga om vilket kunden eller den presumtiva kunden bestämmer att en viss minimiandel ska investeras i hållbara investeringar enligt definitionen i artikel 2.17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088.
c) En försäkringsbaserad investeringsprodukt som beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i fråga om vilken kunden eller den presumtiva kunden bestämmer vilka kvalitativa eller kvantitativa inslag som ska påvisa att så sker.
5) hållbarhetsfaktorer: hållbarhetsfaktorer enligt definitionen i artikel 2.24 i förordning (EU) 2019/2088.
2. Artikel 3.1 ska ersättas med följande:
”1. För att identifiera, i enlighet med artikel 28 i direktiv (EU) 2016/97, de typer av intressekonflikter som uppstår vid bedrivande av försäkringsdistributionsverksamhet som rör försäkringsbaserade investeringsprodukter och som innebär en risk för negativ inverkan på kundens intressen, inbegripet kundens eventuella hållbarhetspreferenser, ska försäkringsförmedlare och försäkringsföretag bedöma huruvida de, en relevant person eller någon annan person med direkt eller indirekt koppling till dem genom kontroll, har ett intresse av resultatet av försäkringsdistributionsverksamheten som uppfyller följande kriterier:
a) Det skiljer sig från kundens eller den presumtiva kundens intresse vad gäller resultatet av försäkringsdistributionsverksamheten.
b) Det har potential att påverka resultatet av verksamheten på ett sätt som är negativt för kunden.
Försäkringsförmedlare och försäkringsföretag ska på samma sätt identifiera intressekonflikter mellan en kund och en annan kund.”
3. Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 2 ska led a ersättas med följande:
”a) Den är förenlig med kundens eller den presumtiva kundens investeringsmål, inbegripet den personens risktolerans och eventuella hållbarhetspreferenser.”
b) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Informationen om kundens eller den presumtiva kundens investeringsmål ska i förekommande fall innefatta uppgifter om hur länge kunden eller den presumtiva kunden önskar inneha investeringen, kundens riskvilja och riskprofil samt syftena med investeringen och, dessutom, eventuella hållbarhetspreferenser. Information ska hämtas in i en omfattning som är lämplig med tanke på den specifika produkt eller tjänst som övervägs.”
c) Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Vid rådgivning om en försäkringsbaserad investeringsprodukt i enlighet med artikel 30.1 i direktiv (EU) 2016/97 får försäkringsförmedlaren eller försäkringsföretaget inte ge någon rekommendation om ingen av produkterna är lämplig för kunden eller den presumtiva kunden.
Försäkringsförmedlare eller försäkringsföretag ska inte rekommendera försäkringsbaserade investeringsprodukter såsom motsvarande en kunds eller presumtiv kunds hållbarhetspreferenser om de försäkringsbaserade investeringsprodukterna inte motsvarar dessa preferenser. Försäkringsförmedlare eller försäkringsföretag ska för sina kunder eller presumtiva kunder klargöra skälen till varför de inte gör detta och dokumentera dessa skäl.
Om ingen försäkringsbaserad investeringsprodukt motsvarar kundens eller den presumtiva kundens hållbarhetspreferenser och kunden beslutar att ändra sina hållbarhetspreferenser ska försäkringsförmedlaren eller försäkringsföretaget spara dokumentation om kundens beslut, inbegripet skälen till detta beslut.”
4. Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 b ska led i ersättas med följande:
”i) kundens investeringsmål, inbegripet den personens risktolerans, och huruvida kundens investeringsmål uppnås genom att hänsyn tas till kundens hållbarhetspreferenser.”
b) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:
”Kraven att i förekommande fall tillgodose kunders eller presumtiva kunders hållbarhetspreferenser ska inte ändra villkoren i första stycket.”
Artikel3¶Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 2 augusti 2022.
1 EUT L 26, 2.2.2016, s. 19.
2 Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).
3 COM(2019) 640 final.
4 COM(2018) 97 final.
5 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2358 av den 21 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller produkttillsyns- och styrningskrav för försäkringsföretag och försäkringsdistributörer (EUT L 341, 20.12.2017, s. 1).
6 SWD(2018) 264 final.
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).
9 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 av den 21 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter (EUT L 341, 20.12.2017, s. 8)
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).”
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).”