Ändring av bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 vad gäller analysmetoderna för detektion av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur för offentlig kontroll av foder

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), särskilt artikel 34.6 första stycket a, och

(1) I kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 fastställs provningsmetoder till stöd för offentlig kontroll för att se till att förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder för livsmedelsproducerande djur efterlevs. Detta inbegriper analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder, vilka beskrivs i bilaga VI till den förordningen och utförs med ljusmikroskopi eller polymeraskedjereaktion (PCR).

(2) Användningen av bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter har godkänts i foder för vattenbruksdjur genom kommissionens förordning (EU) 2017/893 och i foder för svin och fjäderfä genom kommissionens förordning (EU) 2021/1372, men är fortfarande förbjudet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 i visst foder, särskilt i foder för idisslare.

(3) Europeiska unionens referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder har utvecklat och validerat ett särskilt protokoll som inbegriper ett dubbelt sedimenteringssteg och som säkerställer detektion av partiklar av landlevande ryggradslösa djur, inklusive insekter, om de förekommer i foderråvaror, foderblandningar och förblandningar som genomgått laboratorietester. Med detta ytterligare steg bör det protokollet användas inom ramen för offentlig kontroll för att kontrollera att förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein från insekter i visst foder för livsmedelsproducerande djur efterlevs.

(4) Beskrivningen av ljusmikroskopimetoden i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 bör därför anpassas så att ett dubbelt sedimenteringssteg införs i protokollet för beredning av prover som ska testas för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur.

(5) Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

2 Kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 av den 27 januari 2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder (EUT L 54, 26.2.2009, s. 1).

3 Kommissionens förordning (EU) 2017/893 av den 24 maj 2017 om ändring av bilagorna I och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 och av bilagorna X, XIV och XV till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller bestämmelserna om bearbetat animaliskt protein (EUT L 138, 25.5.2017, s. 92).

4 Kommissionens förordning (EU) 2021/1372 av den 17 augusti 2021 om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller förbudet mot att utfodra andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur med protein som härrör från djur (EUT L 295, 18.8.2021, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

BILAGA

Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 ska ändras på följande sätt:

1) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Bestämningen av beståndsdelar av animaliskt ursprung i foder ska utföras med ljusmikroskopi eller polymeraskedjereaktion (PCR) i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga.

Med hjälp av dessa två metoder är det möjligt att påvisa förekomsten av beståndsdelar av animaliskt ursprung i förblandningar, foderråvaror och foderblandningar. Däremot går det inte att med dessa metoder beräkna mängden av dessa beståndsdelar i förblandningar, foderråvaror och foderblandningar. Båda metoderna har en detektionsgräns under 0,1 % (w/w).

Med PCR är det möjligt att identifiera den taxonomiska gruppen för de beståndsdelar av animaliskt ursprung som finns i förblandningar, foderråvaror och foderblandningar.

Dessa metoder ska användas vid kontroll av att de förbud som fastställs i artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 och i bilaga IV till den förordningen och i artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 efterlevs.

Beroende på vilken typ av foder som testas kan dessa metoder användas inom ett enda protokoll, antingen ensamma eller i kombination, i enlighet med de standardrutiner (SOP) som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats.

2) Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”2.1 Ljusmikroskopi

2.1.1 Princip

De beståndsdelar av animaliskt ursprung som kan förekomma i de förblandningar, foderråvaror och foderblandningar som sänds för analys identifieras på grundval av typiska egenskaper som kan urskiljas med mikroskop, t.ex. muskelfibrer och andra köttpartiklar, brosk, ben, horn, hår, borst, hudfragment (kutikula) från ryggradslösa djur, insekters trakealstrukturer, blodprodukter, mjölkfettkulor, laktoskristaller, fjädrar, äggskal, fiskben och fiskfjäll.

Undersökning i mikroskop ska utföras efter beredning av proverna genom sedimentering.

Proverna ska genomgå ett sedimenteringssteg enligt följande:

a) För påvisande av beståndsdelar av animaliskt ursprung från andra djur än landlevande ryggradslösa djur: ett enda sedimenteringssteg med tetrakloretylen (TCE) enligt punkt 2.1.3.4.3.

b) För påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur: ett dubbelt sedimenteringssteg med petroleumeter/tetrakloretylen (PE/TCE) enligt punkt 2.1.3.4.4.

2.1.2 Reagens och utrustning

2.1.2.1 Reagens

2.1.2.1.1 Koncentreringsmedel

Tetrakloreten (densitet 1,62).

Petroleumeter (PE), kokpunkt 40–60 °C (specifik vikt 0,65).

2.1.2.1.2 Färgreagens

Alizarinlösning (späd 2,5 ml 1 M saltsyra med 100 ml vatten och tillsätt 200 mg alizarin till denna lösning).

2.1.2.1.3 Monteringsmedium

Lut (NaOH 2,5 % w/v eller KOH 2,5 % w/v).

Glycerol (outspädd, viskositet: 1490 cP) eller ett monteringsmedium med motsvarande egenskaper för icke-permanent preparering av objektglas.

Norland ® Optical Adhesive 65 (viskositet: 1200 cP) eller ett harts med motsvarande egenskaper för permanent fixerade preparat på objektglas.

2.1.2.1.4 Monteringsmedium med färgande egenskaper

Lugols lösning (lös 2 g kaliumjodid i 100 ml vatten och tillsätt 1 g jod under regelbunden omskakning).

Cystinreagens (2 g blyacetat, 10 g NaOH/100 ml vatten).

Fehlings lösning (före användning blandas lika delar (1:1) av stamlösningarna A och B, lösning A: lös 6,9 g koppar(II)sulfatpentahydrat i 100 ml vatten, lösning B: lös 34,6 g kaliumnatriumtartrattetrahydrat och 12 g NaOH i 100 ml vatten).

Tetrametylbensidin/väteperoxid (lös 1 g 3,3’,5,5’-tetrametylbensidin (TMB) i 100 ml isättika och 150 ml vatten: före användning blandas 4 delar TMB-lösning med 1 del 3 % väteperoxid).

2.1.2.1.5 Sköljmedel

Etanol ≥ 96 % (teknisk kvalitet).

Aceton (teknisk kvalitet).

2.1.2.1.6 Blekmedel

I handeln förekommande natriumhypokloritlösning (9–14 % aktivt klor).

2.1.2.2 Utrustning

Analysvåg med en noggrannhet av 0,001 g.

Utrustning för malning: kniv- eller rotorkvarn. Om rotorkvarn används ska siktar på ≤ 0,5 mm vara förbjudna.

Siktar med kvadratiska maskor med en maskvidd på 0,25 mm och 1 mm. Med undantag för siktning av prov före beredning ska siktarnas diameter inte överstiga 10 cm för att undvika materialförlust. Kalibrering av siktar krävs inte.

Konisk separertratt i glas med en volym på 250 ml och med en avstängningsventil i teflon eller slipat glas placerad i botten av tratten. Diametern på avstängningsventilen ska vara minst 4 mm. Alternativt, endast för ett enda sedimenteringssteg med TCE, får en sedimentbägare med konisk botten användas, förutsatt att laboratoriet har visat att detektionsgränsen är likvärdig med den som uppnås med den koniska separertratten i glas. Separertratt

Stereomikroskop med en förstoringsgrad på minst 6,5× till 40×.

Ljusfältsmikroskop med en förstoringsgrad på minst 100× till 400×. Även polariserad ljusmikroskopi och interferenskontrastmikroskopi får användas.

Laboratorieglas av standardtyp.

Utrustning för preparering av objektglas: vanliga objektglas, objektglas med en fördjupning, täckglas (20 × 20 mm), pincett, liten spatel.

Laboratorieugn

Centrifug.

Filtrerpapper: kvalitativt cellulosafilter (porstorlek 4–11 μm).

2.1.3 Provtagning och provberedning

2.1.3.1 Provtagning

Ett representativt prov som tagits i enlighet med bestämmelserna i bilaga I ska användas.

2.1.3.1.1 Torkning av prov

Prov med en vattenhalt över 14 % ska torkas före beredning i enlighet med bilaga III.

2.1.3.1.2 Siktning av prov före beredning

För att samla in information om eventuell förorening av fodret från omgivningen rekommenderas det att pelleterat foder och palmkärnor siktas genom 1 mm maskor före beredning och att de två fraktionerna därefter bereds, analyseras och rapporteras separat, då de ska betraktas som separata prov.

2.1.3.2 Försiktighetsåtgärder

För att undvika korskontaminering i laboratoriet ska all utrustning som används flera gånger rengöras noggrant före användning. Separertrattar ska tas isär före rengöring. Separertrattar och glasvaror ska först diskas för hand och sedan i diskmaskin. Siktar ska rengöras med en borste med styva syntetiska hår. Efter siktningen av fett material såsom fiskmjöl rekommenderas en avslutande rengöring av sikten med aceton och tryckluft.

2.1.3.3 Beredning av prov bestående av fett eller olja

Följande protokoll ska användas vid beredning av prov bestående av fett:

Om fettet är fast värms det i en ugn tills det blir flytande.

Med pipett överförs 40 ml av fettet från botten av provet till ett centrifugrör.

Provet centrifugeras i 10 min vid 4000 varv per minut.

Om fettet är fast efter centrifugeringen värms det i en ugn tills det blir flytande.

Centrifugeringen upprepa i 5 minuter vid 4000 varv per minut.

Med en liten sked eller spatel placeras hälften av de dekanterade föroreningarna på objektglas för mikroskopisk undersökning. Glycerol rekommenderas som monteringsmedium.

De återstående föroreningarna används för beredning av sedimentet enligt punkt 2.1.3.4.3, första strecksatsen.

Samma protokoll, med undantag för första och fjärde strecksatserna, tillämpas vid beredning av prover som består av olja.

2.1.3.4 Beredning av andra prov än fett eller olja

2.1.3.4.1. Analysprov och malning: Minst 50 g av provet ska delas upp i analysprov och därefter malas.

2.1.3.4.2. Beredning av råvara: Minst 5 g av det malda analysprovet ska beredas. Det ska siktas genom 0,25 mm maskor och båda fraktionerna ska undersökas.

2.1.3.4.3. Ett enda sedimenteringssteg med TCE för påvisande av beståndsdelar av animaliskt ursprung från andra djur än landlevande ryggradslösa djur. Extraktion och beredning av sediment: En portion på 10 g (med en noggrannhet av 0,01 g) av det malda analysprovet förs över i en separertratt eller en sedimentbägare med konisk botten och 50 ml TCE tillsätts. När det gäller fiskmjöl eller andra rena animaliska produkter, mineralämnen eller förblandningar som bildar mer än 10 % sediment ska högst 3 g prov föras över i tratten. Blandningen skakas kraftigt i minst 30 sekunder och ytterligare 50 ml TCE tillsätts försiktigt under det att insidan av tratten sköljs för att avlägsna eventuella vidhäftande partiklar. Den erhållna blandningen ska stå i minst fem minuter innan sedimentet avskiljs genom att avstängningsventilen öppnas. Om en sedimentbägare med konisk botten används ska blandningen omröras kraftigt i minst 15 sekunder och eventuella vidhäftande partiklar på bägarens sidor sköljs noggrant ner med minst 10 ml ren TCE. Blandningen ska stå i tre minuter och därefter återigen omröras i 15 sekunder och eventuella vidhäftande partiklar på bägarens sidor sköljs noggrant ner med minst 10 ml ren TCE. Den erhållna blandningen ska stå i minst fem minuter och sedan avlägsnas den flytande fraktionen genom noggrann dekantering så att inget sediment försvinner. Sedimentet ska samlas upp på ett filtrerpapper placerat i en tratt så att återstående tetrakloreten kan separeras samtidigt som fettavlagring i sedimentet undviks. Sedimentet ska torkas. Det rekommenderas att sedimentet därefter vägs (med en noggrannhet av 0,001 g) för att kontrollera sedimenteringssteget. Sedimentet ska till sist siktas genom 0,25 mm maskor och båda fraktionerna undersökas, förutom om siktning inte anses nödvändig. Extraktion och beredning av flotat: Efter att sedimentet tagits fram enligt metoden ovan ska det finnas två faser i separertratten: en vätskefas som består av TCE och en fast fas som består av flytande material. Den fasta fasen är flotatet och det erhålls genom att avstängningsventilen öppnas och all TCE hälls bort. Separertratten vänds upp och ner och flotatet överförs till en stor petriskål och lufttorkas därefter i ett dragskåp. Det ska siktas genom 0,25 mm maskor och båda fraktionerna ska undersökas. Användning av färgreagens För att lättare kunna identifiera beståndsdelar av animaliskt ursprung får färgreagens användas vid provberedningen i enlighet med de riktlinjer som utfärdas av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats. Om alizarinlösning används för att färga sedimentet ska följande protokoll användas: Det torkade sedimentet överförs till ett provrör i glas och sköljs två gånger med ca 5 ml etanol (varje gång vortexas provet i 30 sekunder, lösningen får stå i ca 1½ minut och därefter hälls lösningsmedlet bort). Sedimentet bleks genom att minst 1 ml natriumhypokloritlösning tillsätts. Reaktionen får fortsätta i tio minuter. Provröret fylls med vatten, sedimentet får stå i 2–3 minuter och därefter hälls vattnet och de suspenderade partiklarna försiktigt bort. Sedimentet sköljs ytterligare två gånger med ca 10 ml vatten (varje gång vortexas provet i 30 sekunder, lösningen får stå och därefter hälls vattnet bort). Till sedimentet tillsätts 2–10 droppar alizarinlösning och blandningen vortexas. Reaktionen får pågå i 30 sekunder och det infärgade sedimentet sköljs två gånger med ca 5 ml etanol och sedan en gång med aceton (varje gång vortexas provet i 30 sekunder, lösningen får stå i ca en minut och därefter hälls lösningsmedlet bort). Det infärgade sedimentet torkas.

2.1.3.4.4. Dubbelt sedimenteringssteg med PE/TCE för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur Alla steg ska utföras i en konisk separertratt av glas på 250 ml enligt beskrivningen i punkt 2.1.2.2 fjärde strecksatsen. Ett prov på 10 g (med en noggrannhet av 0,01 g) av det malda analysprovet ska överföras till separertratten och först genomgå ett enda sedimenteringssteg med TCE enligt beskrivningen i punkt 2.1.3.4.3, inklusive återvinning av sedimentet på ett filtrerpapper som placerats i en tratt. Detta sediment får användas på samma sätt som det som erhålls från enligt 2.1.3.4.3. Den lilla volymen TCE som avleds tillsammans med sedimentet ska överföras till en graderad cylinder. Genom att öppna separertrattens avstängningsventil måste den graderade cylindern fyllas ytterligare tills 30 ml TCE har erhållits. När denna volym har uppnåtts ska avstängningsventilen stängas. Den uppsamlade volymen TCE ska ersättas genom att en volym på 30 ml petroleumeter (kokpunkt 40–60 °C) tillsätts separertratten. Innehållet i separertratten ska blandas noggrant så att en blandning bestående av 30 % PE och 70 % TCE erhålls (med en densitet på ca 1,26 g cm-3). Låt materialet vila i 10 minuter. Två nya fraktioner kommer att separeras ut: ett andra sediment och ett slutligt flotat (< 1,26 g cm-3). Det andra sedimentet samlas upp i en petriskål (eller på ett filtrerpapper som placerats i en tratt) genom att avstängningsventilen öppnas tills endast en liten mängd lösningsmedelsblandning och det slutliga flotatet återstår i separertratten. Den återstående vätskan och det slutliga flotatet ska samlas upp var för sig på ett filtrerpapper som placerats i en tratt. Separertrattens vägg ska sköljas genom en avspolning med PE för att samla upp allt material av det slutliga flotatet. Det slutliga flotatet får torka. Det slutliga flotatet ska siktas genom 0,25 mm maskor och båda fraktionerna ska undersökas för bestämning av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur, förutom om siktning inte anses nödvändig.

2.1.4 Undersökning i mikroskop

2.1.4.1 Preparering av objektglas

Objektglasen ska prepareras med sediment och antingen med flotat eller med råvara, enligt laborantens eget val. När det är lämpligt, endast för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur, ska objektglas även beredas av det slutliga flotat som erhållits enligt beskrivningen i punkt 2.1.3.4.4. De två fraktionerna (den fint och den grova fraktionen) ska beredas. De prov från fraktionerna som fördelas på objektglasen ska vara representativa för hela fraktionen.

Ett tillräckligt antal objektglas ska prepareras så att hela det undersökningsprotokoll som anges i punkt 2.1.4.2 kan utföras.

Objektglasen ska monteras med ett lämpligt monteringsmedium i enlighet med de standardrutiner som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats. Objektglasen ska täckas med täckglas.

2.1.4.2 Undersökningsflödesplan för att påvisa animaliska partiklar i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar.

De preparerade objektglasen ska undersökas i mikroskop i enlighet med undersökningsflödesplanerna i diagrammen 1 och 2.

Den mikroskopiska undersökningen ska utföras med ljusfältsmikroskop på sediment och på antingen flotat eller råvara, enligt laborantens eget val. Dessutom ska, endast för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur, även undersökning utföras på det slutliga flotat som erhållits enligt punkt 2.1.3.4.4 i enlighet med diagram 3. För de grova fraktionerna får utöver ljusfältmikroskopet även stereomikroskop användas Varje objektglas ska undersökas i sin helhet vid olika förstoringsgrader. Exakta beskrivningar av hur flödesplanerna används anges i standardrutiner (SOP) som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats.

Det minsta antalet objektglas som ska undersökas i varje steg av undersökningsflödesplanerna ska följas strikt, förutom om mängden fraktionsmaterial inte gör det möjligt att uppnå det föreskrivna antalet objektglas, t.ex. när inget sediment erhålls. Högst sex objektglas per bestämning ska användas för att registrera antalet partiklar.

Om ytterligare objektglas prepareras med hjälp av ett mer specifikt monteringsmedium med färgande egenskaper, i enlighet med punkt 2.1.2.1.4, med flotat eller råvara för att ytterligare karakterisera strukturer (t.ex. fjädrar, hår, muskler eller blodpartiklar) som har påvisats på objektglas som preparerats med andra monteringsmedier i enlighet med punkt 2.1.2.1.3, ska antalet partiklar beräknas på grundval av högst sex objektglas per bestämning, inräknat de ytterligare objektglasen med ett mer specifikt monteringsmedium. De ytterligare objektglas som beretts av det erhållna slutliga flotatet i enlighet med punkt 2.1.3.4.4 för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur ska inte beaktas för identifiering av andra typer (landlevande ryggradsdjur och fisk).

För att underlätta identifieringen av partiklarnas typ och ursprung får hjälpmedel användas såsom beslutsstödssystem, bildbibliotek och referensprov.

Diagram 1 Undersökningsflödesplan efter ett enda sedimenteringssteg med TCE för påvisande av partiklar med animaliskt ursprung från andra djur än landlevande ryggradslösa djur i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar för den första bestämningen

Diagram 2 Undersökningsflödesplan efter ett enda sedimenteringssteg med TCE för påvisande av partiklar med animaliskt ursprung från andra djur än landlevande ryggradslösa djur i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar för den andra bestämningen

Diagram 3 Undersökningsflödesplan efter ett dubbelt sedimenteringssteg med PE/TCE för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar

2.1.4.3 Antal bestämningar

Bestämningar ska utföras på olika analysprov på vardera 50 g.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 1, eller diagram 3 när detta är lämpligt, inte kan påvisa några animaliska partiklar ska ingen ytterligare bestämning behövas och analysresultatet ska rapporteras med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.1.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 1, kan påvisa en eller flera animaliska partiklar av en viss typ (dvs. landlevande ryggradsdjur eller fisk), och typen av påvisade partiklar bekräftar det deklarerade innehållet i provet, ska ingen ytterligare bestämning behövas. Om antalet animaliska partiklar av en viss typ som påvisats under den första bestämningen överstiger 5 ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3. Annars ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.2.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 3, kan påvisa mer än fem partiklar av landlevande ryggradslösa djur, ska ingen ytterligare bestämning behövas och analysresultatet ska rapporteras med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3 för denna typ.

I alla övriga fall, inbegripet om ingen deklaration av innehållet har lämnats till laboratoriet, ska en andra bestämning utföras utifrån ett nytt analysprov. Om, efter den andra bestämningen som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 2, eller diagram 3 när detta är lämpligt, summan av de animaliska partiklarna av en viss typ som påvisats vid de två bestämningarna överstiger 10 ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3. Annars ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.2.

2.1.5 Redovisning av resultaten

Vid rapportering av resultaten ska laboratoriet ange på vilken typ av material analysen har utförts (sediment, flotat, slutligt flotat eller råvara). Rapporteringen ska tydligt ange hur många bestämningar som utförts och om siktning av fraktionerna före prepareringen av objektglas, i enlighet med punkt 2.1.3.4.3 första strecksatsen tredje stycket, eller punkt 2.1.3.4.4 första strecksatsen, inte har utförts.

Laboratorierapporten ska åtminstone innehålla uppgifter om huruvida beståndsdelar från landlevande ryggradsdjur och fisk förekommer.

De olika fallen ska rapporteras enligt följande:

2.1.5.1. Inga animaliska partiklar av en viss typ har påvisats: ”I det inlämnade provet har inga partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas med ljusmikroskop.” ”I det inlämnade provet har inga partiklar från fisk kunnat påvisas med ljusmikroskop.” ”I det inlämnade provet har inga partiklar från landlevande ryggradslösa djur kunnat påvisas med ljusmikroskop.”

2.1.5.2. 1–5 animaliska partiklar av en viss typ har påvisats när endast en bestämning har utförts, eller 1–10 partiklar av en viss typ har påvisats vid två bestämningar (antalet påvisade partiklar ligger under den beslutsgräns som fastställs i standardrutinerna (SOP) från EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder (EURL-AP) och som offentliggörs på dess webbplats): Om endast en bestämning har utförts: ”I det inlämnade provet har högst 5 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna identifierades som … [ben, brosk, muskel, hår, horn, annat (ange vad som är lämpligt)]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.” ”I det inlämnade provet har högst 5 partiklar från fisk kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl, annat (ange vad som är lämpligt)]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.” Om två bestämningar har utförts: ”I det inlämnade provet har högst 10 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna identifierades som … [ben, brosk, muskel, hår, horn, annat (ange vad som är lämpligt)]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.” ”I det inlämnade provet har högst 10 partiklar från fisk kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl, annat (ange vad som är lämpligt)]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.” ”I det inlämnade provet har högst 10 partiklar från landlevande ryggradslösa djur kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna identifierades som … [hudfragment, mundelar, muskler, trakealstrukturer, annat (ange vad som är lämpligt)]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.” Dessutom gäller följande: Om provet har siktats före beredningen ska det i laboratorierapporten anges i vilken fraktion (siktad fraktion, pelleterad fraktion eller palmkärnor) de animaliska partiklarna har påvisats. Om animaliska partiklar endast påvisas i den siktade fraktionen kan det tyda på en förorening från omgivningen. Om endast animaliska partiklar som varken kan kategoriseras som landlevande ryggradsdjur eller fisk påvisas (t.ex. muskelvävnad) ska det i rapporten anges att endast sådana animaliska partiklar påvisades och att det inte kan uteslutas att de härrör från landlevande ryggradsdjur.

2.1.5.3. Fler än 5 animaliska partiklar av en viss typ påvisas när endast en bestämning har utförts, eller fler än 10 partiklar av en viss typ påvisas vid två bestämningar: Om endast en bestämning har utförts: ”I det inlämnade provet har fler än 5 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [ben, brosk, muskel, hår, horn, annat (ange vad som är lämpligt)].” ”I det inlämnade provet har fler än 5 partiklar från fisk kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl, annat (ange vad som är lämpligt)].” ”I det inlämnade provet har fler än 5 partiklar från landlevande ryggradslösa djur kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna identifierades som … hudfragment, mundelar, muskler, trakealstrukturer, annat (ange vad som är lämpligt)].” Om två bestämningar har utförts: ”I det inlämnade provet har fler än 10 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [ben, brosk, muskel, hår, horn, annat (ange vad som är lämpligt)].” ”I det inlämnade provet har fler än 10 partiklar från fisk kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl, annat (ange vad som är lämpligt)].” ”I det inlämnade provet har fler än 10 partiklar från landlevande ryggradslösa djur kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna identifierades som … [hudfragment, mundelar, muskler, trakealstrukturer, annat (ange vad som är lämpligt)].” Dessutom gäller följande: Om provet har siktats före beredningen ska det i laboratorierapporten anges i vilken fraktion (siktad fraktion, pelleterad fraktion eller palmkärnor) de animaliska partiklarna har påvisats. Om animaliska partiklar endast påvisas i den siktade fraktionen kan det tyda på en förorening från omgivningen. Om endast animaliska partiklar som varken kan kategoriseras som landlevande ryggradsdjur eller fisk påvisas (t.ex. muskelvävnad) ska det i rapporten anges att endast sådana animaliska partiklar påvisades och att det inte kan uteslutas att de härrör från landlevande ryggradsdjur.”

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

3 https://www.eurl.craw.eu/legal-sources-and-sops/method-of-reference-and-sops/.”