Ändring av förordning (EG) nr 429/2008 vad gäller ansökningsblanketten för godkännande av fodertillsatser och benämningen av de djurarter och djurkategorier som tillsatsen är avsedd för
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser, särskilt artikel 7.4 första stycket och artikel 7.5 första stycket,
efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och
(1) I förordning (EG) nr 1831/2003 fastställs förfarandet för godkännande av utsläppande på marknaden och användning av fodertillsatser. Enligt förordningen ska den som söker godkännande av en fodertillsats eller av en ny användning av en fodertillsats lämna in en ansökan om godkännande till kommissionen i enlighet med den förordningen.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 innehåller tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1831/2003 avseende utformning och presentation av ansökningar för godkännande av fodertillsatser samt bedömning av sådana ansökningar. I bilaga I till förordning (EG) nr 429/2008 fastställs den blankett som måste användas för att lämna in en ansökan om godkännande av en fodertillsats, och i bilaga IV till den förordningen fastställs kategorier av djur som tillsatsen är avsedd för och deras respektive definitioner samt minimilängden för relaterade effektivitetsstudier.
(3) Ansökningsblanketten i bilaga I till förordning (EG) nr 429/2008 upprättades vid en tidpunkt då ansökningar om godkännande av fodertillsatser lämnades in som fysiska eller skannade handlingar. Sedan 2021 måste alla ansökningar gällande fodertillsatser lämnas in via kommissionens elektroniska inlämningssystem. Denna utveckling gör det möjligt att ha en automatiskt genererad ansökningsblankett i systemet och extrahera nödvändig information från den elektroniska inlämningen. Innehållet i ansökningsblanketten bör även förenklas för att optimera behandlingen av ansökningar.
(4) Enligt erfarenheter från kommissionen, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (myndigheten) och ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder vid behandlingen av ansökningar om godkännande av fodertillsatser finns det ett behov av att uppdatera den terminologi som används i bilaga IV till förordning (EG) nr 429/2008 för att benämna de djurarter och djurkategorier som omfattas av en viss ansökan, samtidigt som det säkerställs att bilaga IV omfattar alla möjliga djurarter och djurkategorier som föds upp eller hålls i unionen och inte bara de viktigaste livsmedelsproducerande djurarterna och djurkategorierna. Ett sådant tillvägagångssätt skulle ge klarhet om ansökningarnas konkreta omfattning och underlätta godkännandeförfarandet. Artikel 1.2 och artikel 3.2 sista stycket i förordning (EG) nr 429/2008 samt bilagorna II, III och IV till den förordningen bör därför ändras i enlighet med detta.
(5) Den minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier som anges i punkt 4.4 fjärde stycket i bilaga II till förordning (EG) nr 429/2008 och i den sista kolumnen i bilaga IV till den förordningen fastställdes 2008. Minimilängden bör anpassas i enlighet med myndighetens senaste rekommendationer, som återspeglar den senaste tekniska och vetenskapliga utvecklingen och som rekommenderar en kortare minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier för vissa djurarter och djurkategorier såsom värphöns eller laxfiskar och öring.
(6) Definitionen av mindre djurarter i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 429/2008 bör för tydlighetens skull kompletteras med en definition av större djurarter.
(7) En ny bilaga V bör läggas till den förordningen med definitioner av respektive djurart och åtskillnaden mellan de större och mindre djurarterna som ingår. Dessutom bör det klargöras i den nya bilagan V till den förordningen att kaniner och hästar som inte används som livsmedel inte tillhör gruppen sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur utan gruppen harar och kaniner (Leporidae) respektive hästdjur (Equidae).
(8) En jämförelsetabell bör tillhandahållas i bilaga III till denna förordning, med en jämförelse mellan de termer som vanligen används för att beteckna djurarter och djurkategorier i godkännanden av fodertillsatser som beviljats före den dag då denna förordning börjar tillämpas, och de termer som betecknar samma djurarter och djurkategorier och som kommer att användas från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas. Syftet med jämförelsetabellen är att hjälpa sökande att ange de relevanta djurarter som tillsatsen är avsedd för, när sådana ansökningar utarbetas i enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 1831/2003 om ändring eller förlängning av befintliga godkännanden, som kommer att lämnas in från och med den dag då den här förordningen börjar tillämpas.
(9) Förordning (EG) nr 429/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.
(10) För att göra det möjligt för företagarna att anpassa sig till de nya krav som fastställs i denna förordning bör denna förordning börja tillämpas sex månader efter dagen för dess ikraftträdande.
(11) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶Ändringar av förordning (EG) nr 429/2008
Förordning (EG) nr 429/2008 ska ändras på följande sätt:
1. Artikel 1 ska ersättas med följande:
”Artikel 1 Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur: djur av sådana arter som i normala fall utfodras, föds upp och hålls men inte konsumeras av människor i enlighet med punkt 8 i bilaga V.
2. större djurarter: djurarter som i normala fall används som livsmedel i unionen i enlighet med punkterna 1–4 i bilaga V.
3. mindre djurarter: djurarter som i normala fall används som livsmedel i unionen i enlighet med punkterna 1–7 i bilaga V.”
2. Artikel 2.1 första stycket ska ersättas med följande:
”1. En ansökan om godkännande av en fodertillsats ska enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003 lämnas in till kommissionen via kommissionens elektroniska inlämningssystem. När ansökan lämnas in till det elektroniska systemet ska sökanden, kommissionen, myndigheten och medlemsstaterna ha tillgång till ansökningsblanketten enligt bilaga I.”
3. I artikel 3.2 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Den terminologi som ska användas för att benämna den djurart och djurkategori som tillsatsen är avsedd för samt minimilängden för långsiktiga effektivitetsstudie anges i bilaga IV.
Definitionerna av respektive djurart anges i bilaga V.”
4. Bilagorna I, II, III och IV till förordning (EG) nr 429/2008 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
5. En ny bilaga V ska läggas till förordning (EG) nr 429/2008 i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel2¶Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 16 december 2026.
1 EUT L 268, 18.10.2003, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/1831/oj.
2 Kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 av den 25 april 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 avseende utformning och presentation av ansökningar samt bedömning och godkännande av fodertillsatser (EUT L 133, 22.5.2008, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/429/oj).
3 ”Guidance on the assessment of the efficacy of feed additives”, EFSA Journal, vol. 22(2024), artikelnr e8856 ( https://doi.org/10.2903/j.efsa.2024.8856).
BILAGA I
Bilagorna I, II, III och IV till förordning (EG) nr 429/2008 ska ändras på följande sätt:
1) Bilaga I ska ersättas med följande:
2) Bilaga II ska ändras på följande sätt:
1) I punkt 3.1.1.2 ska tabellerna 2, 5 och 7 ersättas med följande:
”Tabell 2 Toleransförsökens längd: Fjäderfä
Djur som tillsatsen är avsedd för | Studiernas längd | Egenskaper hos de djur som tillsatsen är avsedd för
Slaktkycklingar och kycklingar som föds upp för värpning eller reproduktion | 35 dagar | Från kläckning
Värphöns | 56 dagar | Företrädesvis under den första tredjedelen av värpperioden
Slaktkalkoner | 42 dagar | Från kläckning
Uppgifter om toleransen hos slaktkycklingar respektive slaktkalkoner får användas för att påvisa toleransen hos kycklingar eller kalkoner som föds upp för värpning/reproduktion.”
”Tabell 5 Toleransförsökens längd: Laxfiskar
Djur som tillsatsen är avsedd för | Studiernas längd | Egenskaper hos de djur som tillsatsen är avsedd för
Lax och öring | 90 dagar
Som ett alternativ till en 90-dagarsstudie kan det genomföras en studie där fiskarna minst fördubblar sin kroppsvikt i jämförelse med vikten vid studiens början.
Om tillsatsen endast är avsedd att användas hos lekmogen fisk ska toleranstesten genomföras så nära lekperioden som möjligt. Toleranstesten ska pågå under 90 dagar och äggens kvalitet och överlevnad ska kontrolleras.”
”Tabell 7 Toleransförsökens längd: Kaniner
Djur som tillsatsen är avsedd för | Studiernas längd | Egenskaper hos de djur som tillsatsen är avsedd för
Slaktkaniner | 28 dagar
Kaninhonor | 1 cykel | Från insemineringen till avvänjningsperiodens slut
Om ansökan avser diande och avvanda kaniner anses 49 dagar (från en vecka efter födseln) vara tillräckligt och studien måste omfatta kaninhonorna till och med avvänjningen.”
2) I punkt 3.2.1.2 ska femte stycket ersättas med följande:
”För att bestämma en karenstid föreslås att det vid varje tillfälle tas prover på lägsta antal djur och/eller produkter enligt följande:
Ätlig vävnad:
Oxdjur, tamfår, grisar och mindre djurarter: fyra.
Fjäderfä: sex.
Laxfiskar och andra fiskar för livsmedelsproduktion: tio.
Produkter:
Mjölk: åtta prover per tillfälle.
Ägg: tio ägg per tillfälle.
Honung: åtta prover per tillfälle.”
3) I punkt 3.2.3.3 ska tredje stycket ersättas med följande:
”För tillsatser som är avsedda för flera djurarter ska det göras enskilda beräkningar av exponeringen från vävnader vad gäller däggdjur, fjäderfän och fiskar för livsmedelsproduktion, och det högsta värdet ska tas. I tillämpliga fall ska exponeringen från mjölk och ägg adderas till detta värde. Om en tillsats används för mjölkproducerande däggdjur och äggläggande fåglar adderas exempelvis det högsta värdet för djurens respektive ätliga vävnad till värdet för mjölk- och äggkonsumtionen. Om en tillsats används för fiskar för livsmedelsproduktion, äggläggande fåglar och mjölkproducerande däggdjur adderas exempelvis det högsta värdet för djurens respektive ätliga vävnad till värdet för ägg- och mjölkkonsumtionen. Andra kombinationer ska anges på samma sätt.”
4) I punkt 3.2.3.3 ska rubriken på den tredje kolumnen i tabell 1 ersättas med ”Fjäderfä” och rubriken på den fjärde kolumnen i tabell 1 ersättas med ”Fiskar för livsmedelsproduktion”
5) I punkt 3.4.1.2 ska första stycket ersättas med följande:
”Fodertillsatser som används inom vattenbruket kan leda till föroreningar av sediment och vatten. Vid miljöriskbedömningen för odling i bur av fiskar för livsmedelsproduktion anses sedimentet vara det främsta riskområdet. För landbaserade odlingssystem för fiskar för livsmedelsproduktion anses de utsläpp som stiger till ytvattnet utgöra den största miljörisken.”
6) Punkt 3.4.2.1 ska ersättas med följande:
”Fas IIA
Förutom de områden som avses i fas I ska PEC-värdet för ytvatten beräknas med hänsyn till avrinning och dränering.
En noggrannare beräkning av PEC-värdet kan göras för varje berört miljöområde baserad på uppgifter som inte beaktats under fas I. Vid fastställandet av ett noggrannare PEC-värde ska hänsyn tas till följande punkter:
a) Koncentrationen av de berörda verksamma ämnena eller dess metaboliter i gödsel eller fiskavföring när den föreslagna dosen av tillsatsen administrerats till djur. Vid beräkningen ska hänsyn tas till dosering och mängden exkret.
b) Den potentiella nedbrytningen av de berörda verksamma ämnena eller deras metaboliter vid tillämpning av normala metoder för hantering och lagring av gödsel före gödselspridning på marken.
c) Adsorption eller desorption av de berörda verksamma ämnena eller deras metaboliter i jorden eller i sediment inom vattenbruket som med fördel fastställs genom jord- eller sedimentstudier (OECD 106).
d) Nedbrytning i jorden och i vatten- eller sedimentsystem (OECD 307 respektive 308).
e) Andra faktorer som hydrolys, fotolys, avdunstning och utspädning på grund av plöjning.
I riskbedömningen under fas II ska man använda det högsta PEC-värdet som fås med dessa beräkningar för varje miljöområden.
Om man räknar med en hög persistens i jord eller i sediment (nedbrytningstid för 90 % av föreningens ursprungliga koncentration: DT90 > 1 år) ska hänsyn tas till risken för bioackumulering.
De koncentrationer av tillsatser (eller metaboliter) som orsakar allvarliga negativa effekter på olika trofiska nivåer i de aktuella miljöområdena ska fastställas. Dessa tester är för det mesta akuta och ska göras enligt OECD:s eller liknande godtagna riktlinjer. Jordmiljöstudier ska omfatta toxicitet för daggmaskar, tre landlevande växter och mikroorganismer i jord (t.ex. effekter på kvävefixering). Studier av sötvattenmiljön ska omfatta toxicitet för fiskar, Daphnia magna, alger och en sedimentlevande organism. Om det rör sig om havsburar ska studierna omfatta tre olika taxa av sedimentlevande organismer.
PNEC-värdet ska beräknas för varje miljöområde. PNEC-värdet får man i regel genom att ta det lägsta observerade toxicitetsvärdet i ovannämnda tester och dividera det med en säkerhetsfaktor på minst 100 beroende på endpoint och antal använda testarter.
Risken för bioackumulering kan uppskattas mot bakgrund av värdet för fördelningskoefficienten för n-oktanol/vatten, log Kow. Värden som är ≥ 3 anger att ämnet kan bioackumuleras. För att bedöma risken för sekundär förgiftning ska man under fas IIB överväga att genomföra en studie av biokoncentrationsfaktorn (BCF).”
7) Punkt 4.4 ska ersättas med följande:
”4.4 Längden på långsiktiga effektivitetsstudier på djur som tillsatsen är avsedd för
Effektivitetsstudierna ska i princip ha samma varaktighet som den användningstid som föreslås i ansökan.
Effektivitetsstudierna ska genomföras i enlighet med jordbrukspraxis inom unionen och får inte ha kortare varaktighet än den minimilängd som anges i bilaga IV.
För mindre djurarter där det inte har fastställts någon minimilängd för studierna i bilaga IV ska minimilängden motsvara längden för de fysiologiskt besläktade större djurarterna, beroende på vad som är tillämpligt. För andra djurarter och djurkategorier där det inte har fastställts någon minimilängd för studierna i bilaga IV ska minimilängden vara 42 dagar för växande djur (från födseln till slakt eller till början av reproduktionsperioden) och 56 dagar för vuxna djur (från början av reproduktionsperioden).
Om en tillsats används under en bestämd period som är kortare än normalt för djurarten eller djurkategorin ska tillsatsen användas i enlighet med de föreslagna användningsvillkoren. Kontrollperioden får dock inte understiga 28 dagar och ska omfatta relevanta endpoints (t.ex. för suggor antalet smågrisar som föds levande med hänsyn till dräktighetstiden eller antalet och vikten på avvanda smågrisar med hänsyn till laktationsperioden).”
3) Bilaga III ska ändras på följande sätt:
1) I punkt 2.1.3 ska led 3 ersättas med följande:
”3. För ämnen som har en positiv inverkan på färgen på vattenlevande arter för prydnadsändamål eller fåglar för prydnadsändamål ska de studier som avses i avsnitt III punkt 3.1 i bilaga II utföras på djur som får den rekommenderade dosen av tillsatsen. Befintlig vetenskaplig litteratur kan också anges som evidens. Punkterna 3.2 och 3.4 behöver dock inte tillämpas.”
2) I punkt 2.1.4 ska led c ersättas med följande:
”c) Följande gäller för ämnen som har en positiv inverkan på färgen på vattenlevande arter för prydnadsändamål eller fåglar för prydnadsändamål:
Effekterna ska styrkas med hjälp av studier på djur som får den rekommenderade dosen av tillsatsen. Färgförändringar ska mätas med lämpliga metoder. Effektiviteten kan även styrkas med hjälp av andra experimentella studier (t.ex. biotillgänglighet) eller genom hänvisning till den vetenskapliga litteraturen.”
3) I punkt 5.4 ska första stycket ersättas med följande:
”Dessa tillsatser skyddar djuren från följderna av ett utbrott av Eimeria spp. eller Histomonas meleagridis. Det ska läggas vikt vid att styrka tillsatsens specifika effekter (t.ex. kontrollerade djurarter) och dess profylaktiska egenskaper (t.ex. lägre sjuklighet, dödlighet, antal oocyster och omfånget av lesioner). Uppgifter om effekten på tillväxt och foderomvandling (slaktfåglar, värphöns och kaniner) samt kläckbarhet (fåglar för reproduktion) ska lämnas efter behov.”
4) I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:
”Större djurarter och mindre djurarter definieras i artikel 1.2 och 1.3 i denna förordning.”
5) I punkt 6.3.1.1 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Om tre större djurarter som tillsatsen är avsedd för (inbegripet enkelmagade och idisslande däggdjur samt fjäderfän) uppvisar en liknande och bred säkerhetsmarginal behöver det inte göras några ytterligare toleransstudier för mindre, fysiologiskt avvikande djurarter (t.ex. hästar eller kaniner). Om det krävs toleransstudier ska de för mindre djurarter (förutom kaniner) pågå under minst 28 dagar för växande djur och 42 dagar för vuxna djur. För kaniner gäller följande längd: slaktkaniner: 28 dagar, kaninhonor: en cykel (från insemineringen till avvänjningsperiodens slut). Om ansökan avser diande och avvanda kaniner anses 49 dagar (från en vecka efter födseln) vara tillräckligt och studien måste omfatta kaninhonorna till och med avvänjningen. För fiskar för livsmedelsproduktion (förutom laxfiskar) krävs det 90 dagar.”
6) Punkt 6.3.2.3 ska ersättas med följande:
”6.3.2.3) Bedömning av konsumentsäkerheten
Förslag till gränsvärden för resthalter (MRL)
Vid fastställande av gränsvärden för resthalter kan man utgå ifrån att de resthalter som förekommer i ätlig vävnad från mindre djurarter inte avsevärt skiljer sig från dem i ätlig vävnad från liknande större djurarter.
Gränsvärden kan extrapoleras inom olika djurkategorier enligt följande:
Från större djurarter av växande idisslare till samtliga växande idisslare.
Från mjölk från mjölkkor till mjölk från andra mjölkproducerande idisslare.
Från grisar till samtliga enkelmagade däggdjur, dock ej hästar.
Från kycklingar eller kalkoner till andra fjäderfän.
Från värphöns till andra äggläggande fåglar.
Från laxfiskar till samtliga fiskar för livsmedelsproduktion.
Gränsvärden för hästar kan extrapoleras när det finns gränsvärden för en större djurart av idisslare och en större djurart av enkelmagat däggdjur.
Om samma gränsvärden fastställs för nötkreatur (eller tamfår), grisar och kycklingar (eller fjäderfän), vilka utgör större djurarter med olika metabolisk kapacitet och vävnadssammansättning, kan samma gränsvärden även fastställas för fårarter, hästdjur och kaniner, vilket innebär att en extrapolering är möjlig till alla livsmedelsproducerande djur förutom vattenlevande djur för livsmedelsproduktion. Med beaktande av kommittén för veterinärmedicinska läkemedels (CVMP) riktlinjer om fastställande av gränsvärden för laxfiskar och andra fiskar för livsmedelsproduktion, som redan tillåter en extrapolering från gränsvärdet i muskel från större djurarter till laxfiskar och andra fiskar för livsmedelsproduktion, förutsatt att modersubstansen godtas som restmarkör för gränsvärdet i muskel och skinn, kan gränsvärdena extrapoleras till samtliga livsmedelsproducerande djur.
Det ska finnas analysmetoder för att kontrollera resthalterna i ätlig vävnad och ätliga produkter från samtliga livsmedelsproducerande djur.
4) Bilaga IV ska ersättas med följande:
” ”
2 x) Note for guidance of the establishment of maximum residue limits for Salmonidae and other fin fish, Europeiska läkemedelsmyndigheten, enheten för veterinärmedicinsk utvärdering, EMEA/CVMP/153b/97-FINAL.”
”BILAGA I
ANSÖKNINGSBLANKETT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET
Ärende: Ansökan om godkännande av en fodertillsats i enlighet med förordning (EG) nr 1831/2003.
Inlämningsdatum: …
I. TYP AV INLÄMNING
☐ Ansökan om godkännande av en ny fodertillsats (artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1831/2003)
☐ Ansökan om godkännande av ny användning och/eller ändring, och/eller förlängning av godkännandet av en fodertillsats (artiklarna 4.1, 13.3 och 14 i förordning (EG) nr 1831/2003):
☐ Ny användning (artikel 4 i förordning (EG) nr 1831/2003)
☐ Ändring av ett befintligt godkännande (artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1831/2003)
☐ Förlängning av ett godkännande av en fodertillsats (artikel 14 i förordning (EG) nr 1831/2003)
☐ Inlämning av kompletterande information till följd av myndighetens yttrande som saknade slutsats
II. ANSÖKANS INNEHÅLL
1. Föremål för ansökan: ange namn på ämnet, preparatet eller mikroorganismen
om ansökan avser en ändring av ett befintligt godkännande enligt artikel 13.3, förklara den ändring som begärs
om ansökan avser en förlängning av ett befintligt godkännande enligt artikel 14, förklara varje förslag till ändring eller komplettering av villkoren i det ursprungliga godkännandet enligt artikel 14.2 d, beroende på vad som är lämpligt …
2. Identifiering och karakterisering av tillsatsen enligt punkterna 2.2.1.1 och 2.2.1.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 429/2008
Typ av tillsats som ska släppas ut på marknaden:
☐ Ämne
☐ Mikroorganism
☐ Preparat
Tillsatsens namn: …
Tillsatsens handelsbeteckning (krävs endast för koccidiostatika och histomonostatika): …
Identitetsbeteckningar för ämnet: …
3. Kategorier och funktionella grupper som tillsatserna tillhör
Kategori: …
Funktionell grupp: …
4. Djurarter och djurkategorier som tillsatsen är avsedd för enligt bilaga IV till förordning (EG) nr 429/2008
Art: …
Kategori: …
Ytterligare precisering eller kommentar om arten/kategorin: …
5. Föreslaget användningssätt i foder
☐ Användning i foder
☐ Användning i dricksvatten
☐ Särskilda användningsvillkor
6. Befintliga godkännanden, om sådana finns
Befintligt godkännande enligt EU:s foderlagstiftning
Länk till EUR-Lex: …
Den funktionella grupp för vilken fodertillsatsen för närvarande är godkänd: …
Identifieringsnummer för den fodertillsats som för närvarande är godkänd: …
Befintligt godkännande enligt GMO-lagstiftningen
Unik identitetsbeteckning (kommissionens förordning (EG) nr 65/2004) (i tillämpliga fall): …
Har ett godkännande beviljats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003?
☐ Ja
☐ Nej
Finns det en pågående ansökan om godkännande i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003?
☐ Ja
☐ Nej
III. REFERENSPROVER
Eventuellt provnummer från gemenskapens referenslaboratorium: …
IV. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
1. Sökandens administrativa uppgifter
Sökandens namn (som i förekommande fall även är namnet på innehavaren av godkännandet): …
E-post: …
Telefon: …
Webbsida: …
Adress: …
Postnummer: …
Land: …
2. Kontaktuppgifter till sökandens företrädare i EU (vid behov)
Namn på företrädare i EU: …
E-post: …
Telefon: …
Webbsida: …
Adress: …
Postnummer: …
Land: …
3. Kontaktuppgifter till kontaktperson/person som ansvarar för dokumentationen
Namn på kontaktperson/ansvarig person: …
Enhetens/organisationens namn: …
E-post: …
Telefon: …
Webbsida: …
Adress: …
Postnummer: …
Land:” …
1 För de funktionella grupperna 1 m) ämnen avsedda att minska mykotoxinkontaminationen i foder, 1 n) hygienkvalitetsförbättrande medel, 1 o) andra tekniska tillsatser, 4 c) ämnen med positiv inverkan på miljön, 4 d) andra zootekniska tillsatser och 4 e) stabiliseringsmedel med avseende på fysiologiska tillstånd, ska det tydligt definieras, även i den offentliga sammanfattningen, vilken specifika funktion som eftersträvas med tillsatsen.
2 Kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari 2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer (EUT L 10, 16.1.2004, s. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/65/oj).
BILAGA IV
1. Svinarter (Suidae)
| Djurart | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period/ålder | Ålder | Vikt | ||||
| Grisar | Diande smågrisar | Smågrisar som får mjölk från suggor och som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till avvänjningen | Upp till 21–42 dagar | Upp till 6–11 kg | ||
| Avvanda smågrisar | Smågrisar som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, efter avslutad avvänjningsperiod fram till slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) | Från 21–42 dagar | Upp till 120 dagar | Upp till 35 kg | 42 dagar 35 dagar, om tillväxttakten är ≥ 0,5 kg/dag | |
| Smågrisar | Smågrisar som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) | Upp till 120 dagar | Upp till 35 kg | |||
| Slaktgrisar | Grisar för köttproduktion, från slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) fram till slaktdagen | Från 60–120 dagar | Upp till 120–250 dagar (eller enligt lokal sedvänja) | 80–150 kg (eller enligt lokal sedvänja) | Fram till slakt, dock minst 70 dagar | |
| Grisar som föds upp för reproduktion | Hon- (gyltor) och handjur som föds upp för reproduktion, från slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Suggor | Hondjur för reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | Två hela reproduktionscykler | ||||
| Suggor, för smågrisarnas skull | Hondjur för reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång. När utfodring av suggorna med tillsatsen gynnar smågrisarna | Senast från födseln fram till avvänjningsperiodens slut (dock minst 28 dagar) | ||||
| Galtar | Handjur för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Grisar | Alla kategorier av grisar | |||||
| Mindre vanligt förekommande svinarter | Diande smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter | Smågrisar av alla mindre vanligt förekommande svinarter som får mjölk från suggor och som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till avvänjningen | ||||
| Avvanda smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter | Smågrisar av alla mindre vanligt förekommande svinarter som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, efter avslutad avvänjningsperiod fram till slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) | |||||
| Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter | Smågrisar av alla mindre vanligt förekommande svinarter som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) | |||||
| Mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för slakt | Djur av alla mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för köttproduktion, från slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) fram till slaktdagen | |||||
| Mindre vanligt förekommande svinarter som föds upp för reproduktion | Djur av alla mindre vanligt förekommande svinarter som föds upp för reproduktion, från slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Suggor av mindre vanligt förekommande svinarter | Hondjur av alla mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Galtar av mindre vanligt förekommande svinarter | Handjur av alla mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Mindre vanligt förekommande svinarter | Alla arter och kategorier av mindre vanligt förekommande svinarter | |||||
| Svinarter | Diande smågrisar av svinarter | Smågrisar av alla svinarter som får mjölk från suggor och som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till avvänjningen | ||||
| Avvanda smågrisar av svinarter | Smågrisar av alla svinarter som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, efter avslutad avvänjningsperiod fram till slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) | |||||
| Smågrisar av svinarter | Smågrisar av alla svinarter som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) | |||||
| Svinarter för slakt | Djur av alla svinarter för köttproduktion, från slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) fram till slaktdagen | |||||
| Svinarter som föds upp för reproduktion | Djur av alla svinarter som föds upp för reproduktion, från slutet av perioden efter avvänjningen (övergångsperiod) fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Suggor av svinarter | Hondjur av alla svinarter för reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Galtar av svinarter | Handjur av alla svinarter för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Svinarter | Alla arter och kategorier av alla svinarter | |||||
2. Fjäderfän
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Kycklingar | Slaktkycklingar | Matkycklingar för köttproduktion, från kläckningen fram till slakt | Upp till 35 dagar | Upp till ca 1600 g (upp till 2 kg) | 35 dagar | |
| Kycklingar som föds upp för värpning eller reproduktion | Hon- och handjur som föds upp för värpning (produktion av konsumtionsägg) eller reproduktion, från kläckningen fram till början av värpnings- eller reproduktionsperioden | Upp till ca 16 veckor (upp till 20 veckor) | ||||
| Hönor | Hönor, från början av värpningsperioden (produktion av konsumtionsägg) eller reproduktionsperioden | Från 16–21 veckor | Upp till ca 13 månader (upp till 18 månader) | Från 1200 g (vita) 1400 g (bruna) | 84 dagar | |
| Tuppar | Tuppar, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Kycklingar | Alla kategorier av kycklingar | |||||
| Kalkoner | Slaktkalkoner | Kalkoner för köttproduktion, från kläckningen fram till slakt | Upp till ca 14 veckor (upp till 20 veckor) Upp till ca 16 veckor (upp till 24 veckor) | Hönor: upp till ca 7000 g (upp till 10000 g) Tuppar: upp till ca 12000 g (upp till 20000 g) | 84 dagar | |
| Kalkoner som föds upp för reproduktion | Hon- och hanfåglar som föds upp för reproduktion, från kläckningen fram till början av reproduktionsperioden | Upp till 30 veckor | Hönor: upp till ca 15000 g Tuppar: upp till ca 30000 g | |||
| Kalkoner för reproduktion | Hon- och hanfåglar som hålls för avel | Från 30 veckor upp till ca 60 veckor | Hönor: från ca 15000 g Tuppar: från ca 30000 g | |||
| Kalkoner | Alla kategorier av kalkoner | |||||
| Mindre vanligt förekommande fjäderfän | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt | Hon- och hanfåglar av alla mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för köttproduktion, från kläckningen fram till slakt | ||||
| Mindre vanligt förekommande fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion | Hon- och hanfåglar av alla mindre vanligt förekommande fjäderfäarter som föds upp för värpning (produktion av konsumtionsägg) eller reproduktion, från kläckningen fram till början av värpnings- eller reproduktionsperioden | |||||
| Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion | Hon- och hanfåglar av alla mindre vanligt förekommande fjäderfäarter, från början av värpningsperioden (produktion av konsumtionsägg) eller reproduktionsperioden | |||||
| Mindre vanligt förekommande fjäderfän | Alla arter och kategorier av mindre vanligt förekommande fjäderfän | |||||
| Fjäderfän | Fjäderfän för slakt | Hon- och hanfåglar av alla fjäderfäarter för köttproduktion, från kläckningen fram till slakt | ||||
| Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion | Hon- och hanfåglar av alla fjäderfäarter som föds upp för värpning (produktion av konsumtionsägg) eller reproduktion, från kläckningen fram till början av värpnings- eller reproduktionsperioden | |||||
| Fjäderfän för värpning eller reproduktion | Hon- och hanfåglar av alla fjäderfäarter, från början av värpningsperioden (produktion av konsumtionsägg) eller reproduktionsperioden | |||||
| Fjäderfän | Alla arter och kategorier av fjäderfän | |||||
3. Idisslare
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Nötkreatur | Slaktkalvar | Kalvar för kalvköttsproduktion, från födseln fram till slaktdagen | Upp till 6 månader | Upp till 180 kg (upp till 250 kg) | 84 dagar | |
| Kalvar för uppfödning | Kalvar som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion eller för köttproduktion, från födseln upp till 4 månader | Upp till 60–80 kg (upp till 145 kg) | 56 dagar | |||
| Slaktboskap | Nötkreatur för köttproduktion (utom slaktkalvar och kalvar för uppfödning), fram till slaktdagen | Från det att idisslingen är fullt utvecklad | Upp till 10–36 månader | Upp till 350–700 kg | 84 dagar | |
| Nötkreatur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Kvigor och ungtjurar (utom kalvar för uppfödning) som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Kor | Kor för mjölkproduktion (mjölkkor)/reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | 84 dagar Två cykler (vid begäran om reproduktionsfaktorer) | ||||
| Tjurar | Tjurar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Nötkreatur | Alla kategorier av nötkreatur | |||||
| Mindre vanligt förekommande oxdjur | Slaktkalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur | Inom alla arter av mindre vanligt förekommande oxdjur; kalvar för kalvköttsproduktion, från födseln fram till slaktdagen | ||||
| Kalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur för uppfödning | Inom alla arter av mindre vanligt förekommande oxdjur; kalvar som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion eller för köttproduktion, från födseln upp till 4 månader | |||||
| Mindre vanligt förekommande oxdjur avsedda för slakt | Inom alla arter av mindre vanligt förekommande oxdjur; djur för köttproduktion (utom slaktkalvar och kalvar för uppfödning), fram till slaktdagen | |||||
| Mindre vanligt förekommande oxdjur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Inom alla arter av mindre vanligt förekommande oxdjur; kvigor och ungtjurar (utom kalvar för uppfödning) som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Kor av mindre vanligt förekommande oxdjur | Inom alla arter av mindre vanligt förekommande oxdjur; kor för mjölkproduktion/reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Tjurar av mindre vanligt förekommande oxdjur | Inom alla arter av mindre vanligt förekommande oxdjur; tjurar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Mindre vanligt förekommande oxdjur | Alla arter och kategorier av mindre vanligt förekommande oxdjur | |||||
| Oxdjur | Slaktkalvar av oxdjur | Inom alla arter av oxdjur; kalvar för kalvköttsproduktion, från födseln fram till slaktdagen | ||||
| Kalvar av oxdjur för uppfödning | Inom alla arter av oxdjur; kalvar som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion eller för köttproduktion, från födseln upp till 4 månader | |||||
| Oxdjur för slakt | Inom alla arter av oxdjur; djur för köttproduktion (utom slaktkalvar och kalvar för uppfödning), fram till slaktdagen | |||||
| Oxdjur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Inom alla arter av oxdjur; kvigor och ungtjurar (utom kalvar för uppfödning) som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Kor av oxdjur | Inom alla arter av oxdjur; kor för mjölkproduktion/reproduktion, som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Tjurar av oxdjur | Inom alla arter av oxdjur; tjurar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Oxdjur | Alla arter och kategorier av oxdjur | |||||
| Tamfår | Slaktlamm | Lamm för lammköttsproduktion, från födseln fram till slaktdagen | Upp till 6 månader (eller äldre) | Upp till 55 kg | 56 dagar | |
| Lamm för uppfödning | Lamm som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, från födseln upp till 3 månader | 15–20 kg | 56 dagar | |||
| Tamfår för slakt | Tamfår för köttproduktion (utom slaktlamm), fram till slaktdagen | |||||
| Tamfår som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Unga tamfår (utom lamm för uppfödning), hon- och handjur, som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Tackor | Tackor för mjölkproduktion (mjölkfår)/reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | 84 dagar Två cykler (vid begäran om reproduktionsfaktorer) | ||||
| Baggar | Baggar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Tamfår | Alla kategorier av tamfår | |||||
| Fårarter | Slaktlamm av fårarter | Inom alla fårarter; lamm för köttproduktion, från födseln fram till slaktdagen | ||||
| Lamm av fårarter för uppfödning | Inom alla fårarter; lamm som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, från födseln upp till 3 månader | |||||
| Fårarter för slakt | Inom alla fårarter; fårarter för köttproduktion (utom slaktlamm), fram till slaktdagen | |||||
| Fårarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Inom alla fårarter; unga djur (utom lamm för uppfödning), hon- och handjur, som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Tackor av fårarter | Inom alla fårarter; tackor för mjölkproduktion/reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Baggar av fårarter | Inom alla fårarter; baggar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Fårarter | Alla arter och kategorier av fårarter | |||||
| Tamgetter | Slaktkillingar | Killingar för köttproduktion, från födseln fram till slaktdagen | Upp till 6 månader | 56 dagar | ||
| Killingar för uppfödning | Killingar som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, från födseln upp till 3 månader | 15–20 kg | 56 dagar | |||
| Tamgetter för slakt | Tamgetter för köttproduktion (utom slaktkillingar), fram till slaktdagen | |||||
| Tamgetter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Unga tamgetter (utom killingar för uppfödning), hon- och handjur, som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Tamgethonor | Tamgethonor för mjölkproduktion (mjölkgetter)/reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | 84 dagar Två cykler (vid begäran om reproduktionsfaktorer) | ||||
| Tamgetbockar | Tamgetbockar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Tamgetter | Alla kategorier av tamgetter | |||||
| Getarter | Slaktkillingar av getarter | Inom alla getarter; killingar för köttproduktion, från födseln fram till slaktdagen | ||||
| Killingar av getarter för uppfödning | Inom alla getarter; killingar som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, från födseln upp till 3 månader | |||||
| Getarter för slakt | Inom alla getarter; getarter för köttproduktion (utom slaktkillingar), fram till slaktdagen | |||||
| Getarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Inom alla getarter; unga getter (utom killingar för uppfödning), hon- och handjur, som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Honor av getarter | Inom alla getarter; gethonor för mjölkproduktion/reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Bockar av getarter | Inom alla getarter; bockar för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Getarter | Alla arter och kategorier av getarter | |||||
| Hjortdjur | Alla arter av hjortdjur | |||||
| Idisslare | Unga idisslare för slakt | Inom alla idisslande arter; kalvar, lamm, killingar osv. för köttproduktion, från födseln fram till slaktdagen | ||||
| Unga idisslare för uppfödning | Inom alla idisslande arter; kalvar, lamm, killingar osv. som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, från födseln upp till 4 månader (oxdjur) eller upp till 3 månader (fårarter, getarter och hjortdjur) | |||||
| Idisslare för slakt | Inom alla idisslande arter; djur för köttproduktion (utom unga idisslare för slakt), fram till slaktdagen | |||||
| Idisslare som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | Inom alla idisslande arter; hon- och handjur (utom unga idisslare för uppfödning), som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Idisslare för mjölkproduktion/reproduktion | Inom alla idisslande arter; hondjur som har parats eller inseminerats minst en gång, och vuxna handjur från början av reproduktionsperioden | |||||
| Idisslare | Alla arter och kategorier av idisslare | |||||
4. Vattenlevande djur för livsmedelsproduktion
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Fiskar för livsmedelsproduktion | Laxfiskar | 200–300 g | 84 dagar | |||
| Andra fiskar för livsmedelsproduktion än laxfiskar | Alla arter av andra fiskar för livsmedelsproduktion än laxfiskar | |||||
| Fiskar för livsmedelsproduktion | Alla arter av fiskar för livsmedelsproduktion | |||||
| Blötdjur för livsmedelsproduktion | Alla arter av blötdjur för livsmedelsproduktion | |||||
| Kräftdjur för livsmedelsproduktion | Alla arter av kräftdjur för livsmedelsproduktion | |||||
| Andra vattenlevande ryggradslösa djur för livsmedelsproduktion | Alla arter av andra vattenlevande ryggradslösa djur för livsmedelsproduktion | |||||
| Vattenlevande djur för livsmedelsproduktion | Alla arter och kategorier av vattenlevande djur för livsmedelsproduktion | |||||
5. Harar och kaniner (Leporidae)
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Kaniner | Växande kaniner | Hon- och handjur av — kaninungar som får mjölk från kaninhonor och som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till avvänjningen (diande kaniner) — slaktkaniner, från avvänjningsperiodens slut fram till slakt — unga kaniner som föds upp för reproduktion, från avvänjningsperiodens slut fram till början av reproduktionsperioden | 42 dagar | |||
| Kaninhonor | Hondjur för reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | Två cykler (vid begäran om reproduktionsfaktorer). Senast från födseln fram till avvänjningsperiodens slut, om syftet med användningen är att gynna kaninungarna. | ||||
| Kaninhanar | Handjur för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Kaniner | Alla kategorier av kaniner | |||||
| Harar och kaniner | Växande harar och kaniner | Hon- och handjur av — har- och kaninungar som får mjölk från har-/kaninhonor och som föds upp för reproduktion eller köttproduktion, från födseln fram till avvänjningen (diande harar och kaniner) — harar och kaniner för slakt, från avvänjningsperiodens slut fram till slakt — unga harar och kaniner som föds upp för reproduktion, från avvänjningsperiodens slut fram till början av reproduktionsperioden | ||||
| Har- och kaninhonor | Hondjur för reproduktion som har parats eller inseminerats minst en gång | |||||
| Har- och kaninhanar | Handjur för reproduktion, från början av reproduktionsperioden | |||||
| Harar och kaniner | Alla arter och kategorier av harar och kaniner | |||||
6. Hästdjur (Equidae)
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Hästar | ||||||
| Hästdjur | Alla arter av hästdjur | |||||
7. Andra livsmedelsproducerande djur
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Kameldjur | Slaktkalvar av kameldjur | Inom alla arter av kameldjur; kalvar för köttproduktion | ||||
| Kalvar av kameldjur för uppfödning | Inom alla arter av kameldjur; kalvar som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion | |||||
| Kameldjur för slakt | Inom alla arter av kameldjur; djur för köttproduktion (utom slaktkalvar) | |||||
| Kameldjur som föds upp för mjölkproduktion eller reproduktion | Inom alla arter av kameldjur; unga hon- och handjur (utom kalvar för uppfödning) som föds upp för mjölkproduktion eller reproduktion, fram till början av reproduktionsperioden | |||||
| Kameldjur för mjölkproduktion eller reproduktion | Inom alla arter av kameldjur; hondjur som har parats eller inseminerats minst en gång, och vuxna handjur | |||||
| Kameldjur | Alla arter och kategorier av kameldjur | |||||
| Insekter för livsmedelsproduktion | Honungsbin | 28 dagar | ||||
| Andra insektsarter för livsmedelsproduktion än honungsbin | Alla andra insektsarter för livsmedelsproduktion än honungsbin | Hela produktionscykeln | ||||
| Insekter för livsmedelsproduktion | Alla arter av insekter för livsmedelsproduktion | Hela produktionscykeln | ||||
| Andra livsmedelsproducerande djur | Endast arter som inte omfattas av de tidigare posterna, t.ex. sniglar, grodor, krokodiler | |||||
8. Sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Sällskapsdjur | Hundar | 28 dagar | ||||
| Katter | 28 dagar | |||||
| Fåglar för prydnadsändamål | 28 dagar | |||||
| Vattenlevande arter för prydnadsändamål | 28 dagar | |||||
| Andra sällskapsdjur | Andra arter av sällskapsdjur: tamillrar, gnagare, groddjur för prydnadsändamål, reptiler för prydnadsändamål eller landlevande ryggradslösa djur för prydnadsändamål | 28 dagar | ||||
| Andra icke livsmedelsproducerande djur | Alla arter av icke livsmedelsproducerande djur, utom sällskapsdjur | 28 dagar | ||||
| Sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur | Alla arter av icke livsmedelsproducerande djur | 28 dagar | ||||
9. Alla djurarter
| Art | Djurkategori | Definition av djurkategori | Ungefärlig vikt/ålder i kategorin | Minimilängd för långsiktiga effektivitetsstudier | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Ålder | Vikt | ||||
| Alla landlevande djurarter | ||||||
| Alla vattenlevande djurarter | ||||||
| Alla djurarter | ||||||
BILAGA II
Följande bilaga ska läggas till som bilaga V i förordning (EG) nr 429/2008:
” ”
BILAGA V
1. Svinarter (Suidae)
Djur av arter inom familjen Suidae av släktena Babyrousa ssp., Hylochoerus ssp., Phacochoerus ssp., Porcula ssp., Potamochoerus ssp. och Sus ssp., och avkommor av korsningar mellan dessa arter, som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen.
Större djurarter: Grisar (Sus scrofa domesticus).
Mindre djurarter: Andra svinarter än grisar (Sus scrofa domesticus).
2. Fjäderfän
Fåglar av arter som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet för vidmakthållande av stammen av fjädervilt, och inbegripet fåglar som inte används för livsmedelsproduktion men som tillhör en art som normalt används som livsmedel i unionen.
Större djurarter: Kycklingar (inbegripet värphöns) (Gallus gallus domesticus) och kalkoner (Meleagris gallopavo).
Mindre djurarter: Fjäderfän, utom kycklingar och kalkoner, inbegripet vaktlar (t.ex. Coturnix japonica, Coturnix coturnix), ankor (t.ex. Anas platyrhynchos, Cairina moschata), gäss (t.ex. Anser anser), pärlhöns (Numida meleagris), duvor (t.ex. Columba livia domestica), fasaner (t.ex. Phasianus colchicus), påfåglar (Pavo cristatus), rapphöns (t.ex. Perdix perdix, Alectoris rufa), strutsfåglar inbegripet strutsar (Struthio sp.), emuer (Dromaius novaehollandiae), nanduer (Rhea sp.).
3. Idisslare
Oxdjur, fårarter, getarter och hjortdjur enligt definitionen nedan.
a) Oxdjur: Djur av arter av hov- och klövdjur inom släktena Bison, Bos (inbegripet undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inbegripet undersläktet Anoa), och avkommor av korsningar mellan dessa arter, som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen. Större djurarter: Nötkreatur (Bos taurus). Mindre djurarter: Alla oxdjur utom nötkreatur (Bos taurus), inbegripet buffel (Bubalus bubalis) och amerikansk bison (Bison bison).
b) Fårarter: Djur av arter av hov- och klövdjur inom släktet Ovis, och avkommor av korsningar mellan dessa arter, som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen. Större djurarter: Tamfår (Ovis aries) för köttproduktion (köttdjur). Mindre djurarter: Andra fårarter än tamfår (Ovis aries) för köttproduktion.
c) Getarter: Djur av arter av hov- och klövdjur inom släktet Capra, och avkommor av korsningar mellan dessa arter, som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen. Mindre djurarter: Alla getarter.
d) Hjortdjur (Cervidae): Djur av arter av hov- och klövdjur inom släktet Cervidae, och avkommor av korsningar mellan dessa arter, som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen. Mindre djurarter: Alla hjortdjur.
4. Vattenlevande djur för livsmedelsproduktion
Djur av arter som omfattas av kategorierna
a) fiskar i klasserna Chondrichthyes, Sarcopterygii, Actinopterygii och Hyperoartia,
b) vattenlevande blötdjur som tillhör stammen Mollusca,
c) vattenlevande kräftdjur som tillhör understammen Crustacea,
d) och andra vattenlevande ryggradslösa djur,
och som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen.
Större djurarter: Laxfiskar (Salmonidae), inbegripet lax (Salmo) och öring (Oncorhynchus).
Mindre djurarter: Alla andra vattenlevande djur för livsmedelsproduktion än laxfiskar.
5. Harar och kaniner (Leporidae)
Djurarter inom familjen Leporidae som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen.
Mindre djurarter: Alla harar och kaniner, inbegripet kaniner (Oryctolagus cuniculus) och harar (Lepus europaeus).
6. Hästdjur (Equidae)
Djurarter inom släktet Equus, och avkommor av korsningar mellan dessa arter, som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen.
Mindre djurarter: Alla hästdjur, inbegripet hästar (Equus caballus) och åsnor (Equus asinus).
7. Andra livsmedelsproducerande djur
Djur av andra arter än svinarter, fjäderfän, idisslare, vattenlevande djurarter för livsmedelsproduktion, harar och kaniner samt hästdjur enligt definitionen ovan, och korsningar mellan dessa arter, som omfattas av kategorierna
a) kameldjur (Camelidae): djur tillhörande familjen Camelidae, inbegripet dromedarer (Camelus dromedarius), kameler (Camelus bactrianus), vilda kameler (Camelus ferus), lamor (Lama glama), alpackor (Lama pacos), vikunjor (Lama vicugna) och guanaco (Lama guanicoe),
b) honungsbin (Apis mellifera),
c) andra insektsarter för livsmedelsproduktion än honungsbin,
d) andra livsmedelsproducerande djur,
och som utfodras, föds upp eller hålls för livsmedelsproduktion, inbegripet djur som inte används som livsmedel men som tillhör en art, inom de ovannämnda grupperna av arter, som normalt används som livsmedel i unionen.
Mindre djurarter: Alla arter av andra livsmedelsproducerande djur.
8. Sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur
I enlighet med definitionen i artikel 1.1 omfattar sällskapsdjur och icke livsmedelsproducerande djur följande arter:
a) Sällskapsdjur
i) Hundar (Canis lupus familiaris).
ii) Katter (Felis silvestris catus).
iii) Tamillrar (Mustela putorius furo).
iv) Gnagare: djur som tillhör ordningen Rodentia.
v) Fåglar för prydnadsändamål: andra fågelarter än fjäderfän, även vilda fåglar.
vi) Vattenlevande arter för prydnadsändamål: andra vattenlevande arter än de som förtecknas under ”vattenlevande djur för livsmedelsproduktion”.
vii) Groddjur för prydnadsändamål: andra groddjur än de som normalt används som livsmedel i unionen.
viii) Reptiler för prydnadsändamål: andra reptiler än de som normalt används som livsmedel i unionen.
ix) Landlevande ryggradslösa djur för prydnadsändamål: andra landlevande ryggradslösa djur än de som förtecknas under ”andra livsmedelsproducerande djur” och andra än de som normalt används som livsmedel i unionen.
b) Andra icke livsmedelsproducerande djur
x) Pälsdjur (mink, räv, mårdhund).
xi) Andra pälsdjur, inbegripet djurparks-, cirkus- och försöksdjur, utom sådana som tillhör arter som normalt används som livsmedel i unionen.
Kaniner och hästar, även djur som inte används som livsmedel, tillhör inte gruppen ”sällskapsdjur och icke livsmedelsproducerande djur” utan gruppen ”harar och kaniner (Leporidae)” respektive ”hästdjur (Equidae)”.
9. Alla djurarter
Djur av
a) alla landlevande djurarter: svinarter, fjäderfän, idisslare, harar och kaniner, hästdjur, andra livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur utom vattenlevande arter för prydnadsändamål,
b) alla vattenlevande djurarter: vattenlevande djur för livsmedelsproduktion och vattenlevande arter för prydnadsändamål.
BILAGA III
| Termer som vanligen används för att benämna djurarter och djurkategorier i godkännanden som beviljats före den 16 december 2026 | Termer som benämner motsvarande djurarter och djurkategorier i enlighet med denna förordning (alternativ kan anses som lämpliga från fall till fall) [Djurart/djurkategori (ytterligare förtydligande)] |
|---|---|
| Alla djurarter | Alla djurarter |
| Alla fågelarter | Fjäderfän + Fåglar för prydnadsändamål |
| Alla fågelarter avsedda för slakt | Fjäderfän för slakt |
| Alla fågelarter avsedda för värpning | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Alla fågelarter som föds upp för avel | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Alla fågelarter som föds upp för värpning | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Alla kräftdjur | Kräftdjur för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (kräftdjur) |
| Alla fiskarter | Fiskar för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (fiskar) |
| All fisk | Fiskar för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (fiskar) |
| Alla värpande fjäderfän | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Alla mindre vanligt förekommande fågelarter avsedda för slakt | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt |
| Alla mindre vanligt förekommande fågelarter som föds upp för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Alla mindre vanligt förekommande svinarter | Mindre vanligt förekommande svinarter |
| Alla mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion |
| Alla mindre vanligt förekommande idisslande arter för uppfödning | Kalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur för uppfödning + Mindre vanligt förekommande oxdjur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Lamm av fårarter för uppfödning + Fårarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Killingar av getarter för uppfödning + Getarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Hjortdjur (djur för uppfödning) |
| Alla mindre vanligt förekommande idisslande arter avsedda för slakt | Slaktkalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur + Mindre vanligt förekommande oxdjur avsedda för slakt + Slaktlamm av fårarter (utom tamfår) + Fårarter för slakt (utom tamfår) + Slaktkillingar av getarter + Getarter för slakt + Hjortdjur (slaktdjur) |
| Alla svin | Grisar |
| Alla svinarter | Svinarter |
| Alla avvanda svinarter | Avvanda smågrisar av svinarter |
| Alla svinarter avsedda för avel | Suggor av svinarter + Galtar av svinarter |
| Alla fjäderfän | Fjäderfän |
| Alla fjäderfäarter | Fjäderfän |
| Alla fjäderfäarter avsedda för slakt | Fjäderfän för slakt |
| Alla fjäderfäarter avsedda för värpning | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Alla fjäderfäarter som föds upp för avel | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Alla fjäderfäarter som föds upp för värpning | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Alla arter | Alla djurarter |
| Alla djurarter och djurkategorier | Alla djurarter |
| Alla Suidae | Svinarter |
| Alla arter av Suidae avsedda för slakt | Svinarter för slakt |
| Alla Suidae avsedda för reproduktion | Suggor av svinarter + Galtar av svinarter |
| Alla kalkoner | Kalkoner |
| Vattenlevande djur | Alla vattenlevande djurarter |
| Nötkreatur | Oxdjur |
| Avelshöns | Hönor |
| Avelshöns | Hönor |
| Kalvar | Slaktkalvar + Kalvar för uppfödning |
| Kalvar (mjölkersättning) | Slaktkalvar + Kalvar för uppfödning |
| Slaktkalvar | Slaktkalvar |
| Kalvar för uppfödning | Kalvar för uppfödning |
| Kameldjur för uppfödning | Kalvar av kameldjur för uppfödning + Kameldjur som föds upp för mjölkproduktion eller reproduktion |
| Kameldjur avsedda för slakt | Kameldjur för slakt |
| Kanariefåglar | Fåglar för prydnadsändamål (kanariefåglar) |
| Canidae | Hundar + Andra icke livsmedelsproducerande djur (Canidae) |
| Karp | Andra fiskar för livsmedelsproduktion än laxfiskar (karp) |
| Katter | Katter |
| Nötkreatur | Nötkreatur |
| Slaktboskap | Slaktboskap |
| Kycklingar | Kycklingar |
| Slaktkycklingar | Slaktkycklingar |
| Kycklingar som föds upp för avel | Kycklingar som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Kycklingar som föds upp till värphöns | Kycklingar som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Kor för reproduktion | Kor + Nötkreatur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion |
| Kräftdjur | Kräftdjur för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (kräftdjur) |
| Mjölkproducerande bufflar | Kor av mindre vanligt förekommande oxdjur (bufflar) |
| Mjölkkor | Kor |
| Mjölkkor av mindre vanligt förekommande nötkreatur | Kor av mindre vanligt förekommande oxdjur |
| Mjölkgetter | Tamgethonor |
| Mjölkproducerande idisslare | Idisslare för mjölkproduktion/reproduktion |
| Mjölkfår | Tackor |
| Hundar | Hundar |
| Ankor | Mindre vanligt förekommande fjäderfän (ankor) |
| Slaktankor | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt (ankor) |
| Hästdjur | Hästdjur |
| Slaktsvin av familjen Suidae | Svinarter för slakt |
| Felidae | Katter + Andra icke livsmedelsproducerande djur (Felidae) |
| Fiskar | Fiskar för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (fiskar) |
| Fisk | Fiskar för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (fiskar) |
| Fiskarter | Fiskar för livsmedelsproduktion + Vattenlevande arter för prydnadsändamål (fiskar) |
| Livsmedelsproducerande djur | Svinarter + Fjäderfän + Idisslare + Vattenlevande djur för livsmedelsproduktion + Harar och kaniner + Hästdjur + Andra livsmedelsproducerande djur |
| Fågelvilt | Mindre vanligt förekommande fjäderfän (beskrivning av fågelart som tillsatsen är avsedd för) |
| Getter | Tamgetter |
| Getter avsedda för slakt | Tamgetter för slakt |
| Fröätande fåglar för prydnadsändamål | Fåglar för prydnadsändamål (fröätande fåglar) |
| Pärlhöns | Mindre vanligt förekommande fjäderfän (pärlhöns (Numida meleagris)) |
| Pärlhöns avsedda för avel | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion (pärlhöns (Numida meleagris)) |
| Pärlhöns avsedda för slakt | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt (pärlhöns (Numida meleagris)) |
| Marsvin | Andra sällskapsdjur (marsvin) |
| Hästar | Hästar |
| Killingar | Slaktkillingar + Killingar för uppfödning |
| Slaktkillingar | Slaktkillingar |
| Killingar för uppfödning | Killingar för uppfödning |
| Lakterande suggor | Suggor |
| Lakterande suggor av alla arter av Suidae | Suggor av svinarter |
| Hardjur | Harar och kaniner |
| Lamm | Slaktlamm + Lamm för uppfödning |
| Slaktlamm | Slaktlamm |
| Lamm för uppfödning | Lamm för uppfödning |
| Äggläggande fåglar | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Värphöns | Hönor |
| Värphöns | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Däggdjur | Svinarter + Idisslare + Harar och kaniner + Hästdjur + Kameldjur + Hundar + Katter + Andra sällskapsdjur (däggdjur) + Andra icke livsmedelsproducerande djur (däggdjur) |
| Marina djurarter | Vattenlevande djur för livsmedelsproduktion (marina djur) + Andra sällskapsdjur (marina djur) + Andra icke livsmedelsproducerande djur (marina djur) |
| Mindre vanligt förekommande fågelarter | Mindre vanligt förekommande fjäderfän |
| Mindre vanligt förekommande fågelarter avsedda för slakt | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt |
| Mindre vanligt förekommande fågelarter avsedda för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande fågelarter som föds upp för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande mjölkproducerande idisslare | Kor av mindre vanligt förekommande oxdjur + Mindre vanligt förekommande oxdjur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Tackor av fårarter + Fårarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Honor av getarter + Getarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande fiskar | Andra fiskar för livsmedelsproduktion än laxfiskar |
| Mindre vanligt förekommande svinarter (diande och avvanda) | Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Mindre vanligt förekommande svinarter (diande smågrisar) | Diande smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Mindre vanligt förekommande svinarter (avvanda) | Avvanda smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för slakt | Mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för slakt |
| Mindre vanligt förekommande svinarter för reproduktion | Suggor av mindre vanligt förekommande svinarter + Galtar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfäarter | Mindre vanligt förekommande fjäderfän |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för avel | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för slakt | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för slakt |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän avsedda för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfäarter som föds upp för avel | Mindre vanligt förekommande fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande fjäderfäarter som föds upp för värpning | Mindre vanligt förekommande fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande idisslande arter avsedda för slakt | Slaktkalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur + Mindre vanligt förekommande oxdjur avsedda för slakt + Slaktlamm av fårarter (utom tamfår) + Fårarter för slakt (utom tamfår) + Slaktkillingar av getarter + Getarter för slakt + Hjortdjur (slaktdjur) |
| Mindre vanligt förekommande idisslande arter för uppfödning | Kalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur för uppfödning + Mindre vanligt förekommande oxdjur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Lamm av fårarter för uppfödning + Fårarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Killingar av getarter för uppfödning + Getarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Hjortdjur (djur för uppfödning) |
| Mindre vanligt förekommande idisslare för mjölkproduktion | Kor av mindre vanligt förekommande oxdjur + Mindre vanligt förekommande oxdjur som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Tackor av fårarter + Fårarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion + Honor av getarter + Getarter som föds upp för mjölkproduktion/reproduktion |
| Mindre vanligt förekommande idisslare avsedda för slakt | Slaktkalvar av mindre vanligt förekommande oxdjur + Mindre vanligt förekommande oxdjur avsedda för slakt + Slaktlamm av fårarter (utom tamfår) + Fårarter för slakt (utom tamfår) + Slaktkillingar av getarter + Getarter för slakt + Hjortdjur (slaktdjur) |
| Mustelidae | Andra sällskapsdjur (tamillrar) + Andra icke livsmedelsproducerande djur (Mustelidae) |
| Icke livsmedelsproducerande djur | Sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur |
| Fåglar för prydnadsändamål | Fåglar för prydnadsändamål |
| Akvariefiskar | Vattenlevande arter för prydnadsändamål |
| Får | Fårarter |
| Rapphöns | Mindre vanligt förekommande fjäderfän (rapphöns) |
| Sällskapsdjur | Hundar + Katter + Fåglar för prydnadsändamål + Vattenlevande arter för prydnadsändamål + Andra sällskapsdjur |
| Fasaner | Mindre vanligt förekommande fjäderfän (fasaner) |
| Smågrisar | Smågrisar |
| Smågrisar (diande och avvanda) | Smågrisar |
| Smågrisar (avvanda) | Avvanda smågrisar |
| Smågrisar av alla arter av Suidae | Smågrisar av svinarter |
| Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter | Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter (diande och avvanda) | Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Smågrisar av mindre vanligt förekommande arter av Suidae | Smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Svin | Grisar |
| Slaktsvin | Slaktgrisar |
| Slaktsvin av alla arter av Suidae | Svinarter för slakt |
| Slaktsvin av mindre vanligt förekommande Suidae | Mindre vanligt förekommande svinarter avsedda för slakt |
| Svinarter (diande och avvanda) | Smågrisar av svinarter |
| Fjäderfän | Fjäderfän |
| Fjäderfän för avel | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Fjäderfän avsedda för slakt | Fjäderfän för slakt |
| Fjäderfän för värpning | Fjäderfän för värpning eller reproduktion |
| Fjäderfän som föds upp för avel | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Fjäderfän som föds upp för värpning | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Fjäderfäarter avsedda för slakt | Fjäderfän för slakt |
| Fjäderfäarter avsedda för värpning | Fjäderfän som föds upp för värpning eller reproduktion |
| Vaktlar | Mindre vanligt förekommande fjäderfän (vaktlar) |
| Kaniner | Kaniner |
| Slaktkaniner | Växande kaniner |
| Reptiler | Andra livsmedelsproducerande djur (reptiler) + Andra sällskapsdjur (reptiler) |
| Gnagare | Andra sällskapsdjur (gnagare) |
| Idisslare | Idisslare |
| Idisslare avsedda för slakt | Unga idisslare för slakt + Idisslare för slakt |
| Idisslare med fungerande våm | Idisslare (med fungerande våm) |
| Idisslare med icke fungerande våm | Idisslare (med icke fungerande våm) |
| Lax | Laxfiskar (lax) |
| Laxfiskar | Laxfiskar |
| Får | Tamfår |
| Slaktfår | Tamfår för slakt |
| Suggor | Suggor |
| Avelssuggor | Suggor |
| Suggor av alla arter av Suidae | Suggor av svinarter |
| Suggor för smågrisarnas skull | Suggor, för smågrisarnas skull |
| Diande smågrisar | Diande smågrisar |
| Diande smågrisar av alla arter av Suidae | Diande smågrisar av svinarter |
| Diande kaniner | Växande kaniner |
| Diande smågrisar av familjen Suidae | Diande smågrisar av svinarter |
| Öring | Laxfiskar (öring) |
| Kalkoner | Kalkoner |
| Slaktkalkoner | Slaktkalkoner |
| Kalkoner som föds upp för avel | Kalkoner som föds upp för reproduktion |
| Avvanda mindre vanligt förekommande svinarter | Avvanda smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Avvanda smågrisar | Avvanda smågrisar |
| Avvanda smågrisar av alla arter av Suidae | Avvanda smågrisar av svinarter |
| Avvanda smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter | Avvanda smågrisar av mindre vanligt förekommande svinarter |
| Avvanda djur av svinfamiljen | Avvanda smågrisar av svinarter |
| Avvanda smågrisar av familjen Suidae | Avvanda smågrisar av svinarter |
| Däggdjur i djurparker | Andra icke livsmedelsproducerande djur (däggdjur i djurparker) |