Förstainstansrättens dom (andra avdelningen i utökad sammansättning) den 27 april 1995

I mål T-443/93,

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (andra avdelningen i utökad sammansättning) sammansatt av B. Vesterdorf, ordförande på andra avdelningen i utökad sammansättning, samt D.RM. Barrington, A. Saggio, H. Kirschner samt A. Kalogeropoulos, domare, justitiesekreterare: M. J. Palacio Gonzalez, byrådirektör,

med hänsyn till det skriftliga förfarandet och efter det muntliga förfarandet den 9 november 1994,

följande

Dom

1. Genom ansökan inkommen till domstolens kansli den 2 december 1991 har sökanden, Casillo Grani sne, anhängiggjort en talan i vilken det yrkas att kommissionens beslut 91/474/EEG av den 16 augusti 1991 angående stöd utgivna av den italienska regeringen till bolaget Italgrani för uppförandet av ett jordbrukslivsmedelskomplex i Mezzogiorno, skall ogiltigförklaras (EGT nr L 254, s. 14).

2. Genom beslut av domstolens president av den 8 februari 1993 har Italgrani SpA beviljats intervenera till stöd för kommissionens talan.

3. Med tillämpning av artikel 4 i rådets beslut 93/350/Euratom, EKSG, EEG, av den 8 juni 1993, med ändring av beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom, som inrättade Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT nr L 144, s. 21), har målet hänskjutits till förstainstansrätten genom beslut av domstolen den 27 september 1993. Målet har tilldelats den andra avdelningen i utökad sammansättning.

4. Genom beslut av ordföranden för förstainstansrättens andra avdelning i utökad sammansättning, av den 28 september 1994, har målet förenats med målen T-435/93, ASPEC m. fl. mot kommissionen, och T-442/93, AAC m. fl. mot kommissionen, inför den muntliga förhandlingen.

5. Efter det att datum för sammanträde bestämts, informerade en av Casillo Granis advokater förstainstansrätten, genom skrivelse inkommen till förstainstansrättens kansli den 3 oktober 1994, att nämnda bolag hade försatts i konkurs. Denne advokat uppgav därefter per telefon att bolaget inte skulle närvara vid sammanträdet den 9 november 1994 och att han frågat konkursförvaltaren om tillstånd att fortsätta förfarandet.

6. Genom fax inkommet till förstainstansrättens kansli den 2 november 1994 sände samme advokat för sökandens räkning en kopia av ett beslut av domaren som tilldelats konkursen, vilket uppmanade konkursförvaltaren att välja delgivningsadress hos advokatbyrån Siragusa och Scassellati-Sforzolini inför förhandlingen vid förstainstansrätten. Sökanden var inte närvarande vid sammanträdet den 9 november 1994.

7. Under dessa omständigheter bör det påpekas att det framgår av akten att det intresse av att få saken prövad som sökanden gjort gällande ligger i det faktum att sökanden har påstått befinna sig i en konkurrenssituation med det bolag som är mottagare av de stöd som beslutet i fråga rör. Efter att sökandebolaget har förklarats i konkurs har dock ett sådant intresse av att få saken prövad, såvitt det har existerat, försvunnit.

8. Det bör tilläggas att eftersom stödet i fråga, enligt den information som intervenienten Italgrani lämnat under den muntliga förhandlingen ännu inte har kommit intervenienten tillhanda, har beslutet inte heller kunnat påverka konkurrenssituationen för sökandebolaget innan det försattes i konkurs.

9. Härav följer att det inte längre finns anledning att pröva målet, som därför avskrivs.

Rättegångskostnader

10. Enligt lydelsen av artikel 87.6 i rättegångsreglerna skall förstainstansrätten i mål där det inte finns anledning att döma i saken besluta om kostnaderna enligt vad den finner skäligt. Med hänsyn till omständigheterna i det aktuella fallet anser förstainstansrätten det lämpligt att förplikta sökanden att bära kostnaderna, även de som redovisats av intervenienten.

På dessa grunder beslutar FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (andra avdelningen i utökad sammansättning) följande dom:

1) Mål T-443/93 avskrivs från vidare handläggning i förstainstansrätten.

2) Sökanden skall bära rättegångskostnaderna, även de som redovisats av intervenienten.

1 Rättegingssprak: italienska.