Domstolens dom (tredje avdelningen) den 10 juni 1999
I mål C-172/97,
DOMSTOLEN (tredje avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J.-P. Puissochet (referent) samt domarna J.C. Moitinho de Almeida och C. Gulmann, generaladvokat: S. Alber, justitiesekreterare: R. Grass,
med hänsyn till referentens rapport,
och efter att den 28 januari 1999 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1. Europeiska gemenskapernas kommission har genom ansökan, som inkom till domstolens kansli den 2 maj 1997, med stöd av en skiljedomsklausul som avtalats i enlighet med artikel 181 i EG-fördraget (nu artikel 238 EG), väckt talan mot den offentliga inrättningen SIVU (syndicat intercommunal à vocation unique) du plan d'eau de la Vallée du Lot, även kallad SIVU du pays d'accueil de la Vallée du Lot (nedan kallad SIVU) samt mot företaget Hydro-Réalisations SARL (nedan kallat Hydro-Réalisations) om återbetalning av ett förskott på 83928 ECU som kommissionen har betalat för genomförandet av projektet ”Plan d'eau sur le Lot — Uppförande av ett vattenkraftaggregat med liten höjdskillnad”, jämte dröjsmålsränta från den 17 januari 1991 till den sats som tillämpas av Europeiska fonden för monetärt samarbete för dess transaktioner i ecu och som publiceras den första arbetsdagen i varje månad samt lagstadgad dröjsmålsränta från den 28 februari 1993 till den sats som fastställs genom dekret som offentliggörs i Journal officiel de la République française.
2. Den 6 december 1990 ingick Europeiska ekonomiska gemenskapen, företrädd av kommissionen, avtal nr HY 84/89 FR (nedan kallat avtalet) med SIVU och Hydro-Réalisation, vilka handlade solidariskt (nedan kallade kontrahenten). I avtalet föreskrevs att gemenskapen skulle bevilja finansiellt stöd till kontrahenten mot att denne åtog sig att bygga en damm och ett integrerat vattenkraftaggregat med liten höjdskillnad i floden Lot.
3. Det finansiella stödet beviljades med tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 3640/85 av den 20 december 1985 om främjande genom finansiellt stöd av demonstrationsprojekt och industriella pilotprojekt inom energiområdet (EGT L 350, s. 29).
4. I artikel 4.3.2 i avtalet föreskrivs att kontrahenten inom tre månader från undertecknandet av avtalet och därefter varje halvår skall upprätta rapporter med en redogörelse för arbetets fortgång och en sammanställning av utgifterna.
5. Enligt artikel 9 första stycket i avtalet kan ”var och en av de avtalsslutande parterna... häva detta avtal efter en underrättelse därom två månader i förväg, om det visar sig att det inte längre finns något intresse av att fortsätta de arbeten som anges i bilaga I på grund av i synnerhet att det kan förutses att nämnda arbeten skulle leda till ett tekniskt eller ekonomiskt misslyckande eller att de beräknade kostnaderna för projektet har överskridits i en orimlig omfattning”. I sådant fall föreskrivs i artikel 9 tredje stycket följande: ”Om det vid kontroll av de belopp som kommissionen utbetalat framkommer att kontrahenten erhållit för stora belopp, skall denne omedelbart återbetala dessa till kommissionen, jämte ränta från det datum då de arbeten som avses i detta avtal upphörde.”
6. Enligt artikel 13 i avtalet kom parterna överens om att domstolen skall avgöra alla eventuella tvister om avtalets giltighet, tolkning eller tillämpning. Enligt artikel 14 skall fransk lag gälla för avtalet.
7. Enligt bilaga I till avtalet är projektet uppdelat i fem faser (Studier och förfaranden, Forskning—Försök, Genomförande av arbetena, Mottagande— Kontroll samt Försöksomgångar). Enligt tabell 2 i bilagan är det endast de sista tre som kan erhålla finansiellt gemenskapsstöd. Enligt bilagan skulle arbetena, som inleddes den 1 april 1990, vara avslutade den 31 juli 1992.
8. I enlighet med bilaga II punkt I stycke 1 a i avtalet utbetalade kommissionen den 31 december 1990 ett belopp om 83928 ECU till kontrahenten som förskott på det finansiella stödet. Kontrahenten mottog beloppet den 17 januari 1991.
9. Kontrahenten sände den 23 maj 1991 en första teknisk delrapport till kommissionen, varefter den — på anmodan av kommissionen — även sände en finansiell rapport som täckte perioden mellan den 1 april 1990 och den 30 juni 1991, vilken period motsvarade början på arbetena. Eftersom kontrahentens utgifter avsåg projektets första två faser, gjorde inte kommissionen någon ny utbetalning.
10. Efter att därefter utan framgång ha begärt de tekniska och finansiella rapporterna för perioden mellan den 1 juli och den 31 november 1991, uppmanade kommissionen SIVU genom skrivelse av den 7 oktober 1992 att göra sin plikt inom en månad. I motsatt fall förbehöll sig kommissionen rätten att vidta lämpliga åtgärder i fråga om fortsättningen av avtalet.
11. Den 6 november 1992 informerade SIVU kommissionen om att projektet avseende dammbygge på Lot hade ändrats för att beakta i synnerhet de påpekanden som avgivits av miljöskyddsorganisationer och att det planerade bygget av ett vattenkraftaggregat hade inställts och att en överfallsdamm skulle uppföras i stället. SIVU avstod följaktligen från gemenskapens finansiella stöd och föreslog att det skulle återbetala det redan uppburna förskottet.
12. Genom skrivelse av den 18 november 1992 informerade kommissionen SIVU om att den hävde avtalet med tillämpning av artikel 9 i detta och begärde återbetalning av förskottet på 83928 ECU jämte ränta från och med det datum då SIVU erhöll beloppet. Den 8 december samma år ställde kommissionen en faktura till SIVU på förskottet, jämte ränta, med förfallodag den 28 februari 1993.
13. Då SIVU varken efterkom denna eller senare anmaningar om återbetalning av det förskott som kommissionen ställt till SIVU den 27 januari 1994, den 1 juni 1994, den 31 oktober 1994 och den 12 oktober 1995, väckte kommissionen förevarande talan.
14. Kommissionens ansökan delgavs SIVU och Hydro-Réalisations i laga ordning. SIVU svarade inte medan Hydro-Réalisations juridiska ombud meddelade domstolen att bolaget hade försatts i konkurs genom dom av Tribunal de commerce de Rodez av den 13 februari 1992 och att det inte fanns något hopp om att erhålla betalning för oprioriterade fordringar.
15. Med hänsyn till att ingen av svarandena hade inkommit med svaromål inom de föreskrivna fristerna, begärde kommissionen att domstolen skulle bifalla dess talan i enlighet med artikel 94.1 i domstolens rättegångsregler.
16. Domstolen kan i detta avseende slå fast att varken SIVU eller Hydro-Réalisations, vilka instämts i laga ordning, har inkommit med svaromål i den mening som avses i artikel 40.1 i rättegångsreglerna. Domstolen skall följaktligen meddela tredskodom. Då det inte föreligger något tvivel om att talan kan tas upp till sakprövning, skall domstolen endast enligt artikel 94.2 i rättegångsreglerna undersöka om talan kan prövas och om sökandens yrkanden framstår som välgrundade.
Hävandet av avtalet och återbetalningen av förskottet
17. Enligt artikel 9 första stycket i avtalet kunde detta hävas av var och en av de avtalsslutande parterna efter en underrättelse därom två månader i förväg, om det visade sig att det inte längre fanns något intresse av att fortsätta de arbeten som avses i bilaga I.
18. Det är i det avseendet ostridigt att SIVU och Hydro-Réalisations har angivit att de givit upp försöken att bygga det integrerade vattenkraftaggregat med liten höjdskillnad som de hade åtagit sig att uppföra med gemenskapens finansiella stöd. Det är således med rätta som kommissionen dragit slutsatsen att det saknats intresse av att fortsätta det aktuella arbetsprogrammet. Det kan heller inte ifrågasättas att kommissionen i laga ordning delgivit kontrahenten sitt beslut att häva avtalet genom skrivelse av den 18 november 1992.
19. I artikel 9 tredje stycket i avtalet föreskrivs för det fall avtalet hävs att om det vid kontroll av de belopp som kommissionen utbetalat framkommer att kontrahenten erhållit för stora belopp, skall denne omedelbart ersätta kommissionen.
20. Det framgår i detta avseende av kommissionens uppgifter dels att kontrahenten den 17 januari 1991 erhållit ett förskott på 83928 ECU, dels att de utförda arbetena avsåg faserna 1 och 2 i projektet, för vilka utgifterna inte kunde erhålla gemenskapsfinansiering enligt tabell 2 i bilaga I till avtalet. I sin skrivelse av den 6 november 1992, genom vilken SIVU meddelade kommissionen att den övergav det projekterade bygget av vattenkraftaggregatet, föreslog SIVU dessutom att det skulle återbetala hela det uppburna förskottet.
21. Kommissionens yrkande avseende återbetalning av förskottet skall således bifallas.
Räntan
Den avtalade räntan
22. Enligt artikel 9 tredje stycket i avtalet skall kontrahenten omedelbart återbetala till kommissionen de överskjutande belopp som uppburits, jämte ränta från den dag då de avtalade arbetena avslutades eller avbröts. Enligt artikel 9 fjärde stycket i avtalet gäller den räntesats som tillämpas av Europeiska fonden för monetärt samarbete för dess transaktioner i ecu och som publiceras den första arbetsdagen i varje månad.
23. Kommissionen anser sig ha rätt till avtalad ränta på beloppet på 83928 ECU från den 17 januari 1991, då kontrahenten mottog förskottet. Kommissionen anser nämligen att om kontrahenten utfört arbeten ända till maj 1991, så gällde dessa inte bygget av det egentliga vattenkraftaggregatet och avsåg således inte direkt det projekt som var föremål för avtalet.
24. Det framgår i detta avseende av kommissionens ansökan att de arbeten som kontrahenten utfört avsåg faserna I och II i det projekt som den åtagit sig att genomföra. Enligt artikel 1 i avtalet, i vilket dess föremål anges, fastslås att kontrahenten åtar sig att genomföra projektet i fråga enligt det arbetsprogram som anges i bilaga I. Enligt denna bilaga utgör dessa båda faser, på samma sätt som de tre följande, en integrerad del av det avtalade projektet. Under dessa omständigheter kan kommissionen inte hävda att de arbeten som avsåg de första två faserna inte var föremål för avtalet i den mening som avses i artikel 9 tredje stycket i avtalet.
25. Det framgår att den avtalade ränta som kommissionen kräver inte löper förrän det datum då kontrahenten avbröt arbetena. I det avseendet har kommissionen i sin ansökan angivit att arbetena avseende avtalets föremål fortsatte till den 31 maj 1991.
26. Under dessa omständigheter har kommissionen således endast rätt till den ränta som föreskrivs i artikel 9 tredje stycket i avtalet från och med den 31 maj 1991.
Lagstadgad ränta
27. Kommissionen anser att den från och med förfallodatum för den faktura som den ställde till SIVU, nämligen den 28 februari 1993, även har rätt till dröjsmålsränta till den lagstadgade sats som fastställs varje år genom dekret som offentliggörs i Journal officiel de la République française.
28. I artikel 1153 första stycket i code civil föreskrivs följande: ”I fråga om skulder som endast avser erläggande av en viss summa, utgår skadestånd för skada som följer av att fullgörelsen försenas endast i form av lagstadgad ränta, med förbehåll för regler som avser handel och ställande av säkerhet.” Avtalsparterna kan emellertid komma överens om undantag från dessa bestämmelser, exempelvis genom att avtala om en annan räntesats.
29. Enligt de nationella domstolarnas tolkning kan lagstadgad dröjsmålsränta inte kumuleras med avtalad ränta. Avtalad ränta, som löper tills skulden betalas, är redan avsedd att ersätta den skada som åsamkats borgenären till följd av att han berövas inkomsten från det omtvistade beloppet.
30. Eftersom kommissionen redan åtnjöt avtalad ränta som föreskrevs i artikel 9 i avtalet, skall yrkandet om erhållande av lagstadgad ränta ogillas.
31. Med tillämpning av artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 1103/97 av den 17 juni 1997 om vissa bestämmelser som har samband med införandet av euron (EGT L 162, s. 1) skall hänvisning till ecun ersättas med en hänvisning till euron till en kurs av en euro för en ecu.
32. Följaktligen skall SIVU och Hydro-Réalisations förpliktas att solidariskt betala 83928 euro till kommissionen, jämte avtalad ränta från den 31 maj 1991 till dess full betalning sker.
Rättegångskostnader
33. Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att SIVU och Hydro-Réalisations skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom dessa i huvudsak har tappat målet, skall de solidariskt ersätta rättegångskostnaderna.
På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (tredje avdelningen) följande dom:
1) SIVU du plan d'eau de la Vallée du Lot, även kallad SIVU du pays d'accueil de la Vallée du Lot, och Hydro-Réalisations SARL förpliktas att solidariskt betala 83928 EURO till kommissionen, jämte avtalad ränta från den 31 maj 1991 till dess full betalning sker.
2) Talan ogillas i övrigt.
3) SIVU du plan d'eau de la Vallée du Lot, även kallad SIVU du pays d'accueil de la Vallée du Lot, och Hydro-Réalisations SARL skall solidariskt ersätta rättegångskostnaderna.
1 Rättegångsspråk: franska.