Förslag till avgörande av generaladvokat Campos Sánchez-Bordona – Mål C‑620/20 P IMG/kommissionen

1. Budgetreglerna gör det möjligt att använda sig av indirekt förvaltning av unionens budgetmedel. Kommissionen gjorde det år 2013, då den anförtrodde förvaltningen av vissa medel för utvecklingssamarbete åt International Management Group (nedan kallad IMG), vars ställning som internationell organisation nu ifrågasätts.

2. År 2014 avbröt kommissionen förbindelserna med IMG på grund av oklarheter rörande dess rättsliga ställning och år 2015 meddelade kommissionen IMG att den inte hade för avsikt att ingå några nya delegeringsavtal med IMG enligt metoden för indirekt förvaltning.

3. IMG väckte talan mot kommissionens beslut vid tribunalen, som ogillade talan. IMG överklagade tribunalens dom till domstolen, som biföll överklagandet, ogiltigförklarade kommissionens beslut och återförvisade målet till tribunalen för att den skulle pröva IMG:s skadeståndstalan.

4. Efter att målet hade återförvisats, ogillade tribunalen slutligen skadeståndstalan. IMG har nu överklagat denna dom till domstolen.

I. Tillämpliga bestämmelser

5. Jag hänvisar till den redogörelse för finansiella regler för indirekt förvaltning av unionens budget som finns i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P och det är inte nödvändigt att återge dem här.

6. I den domen återges de tillämpliga bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (i synnerhet artiklarna 53 och 53d), i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (i synnerhet artikel 43), i förordning nr 966/2012 (i synnerhet artikel 58.1 och artiklarna 84–86) och i delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 (i synnerhet artikel 43).

II. Bakgrund till tvisterna

7. Bakgrunden till tvisterna beskrivs ingående i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P och i den överklagade domen, till vilka jag hänvisar.

8. Jag återger, från den förstnämnda domen, följande faktiska omständigheter: ”– Enligt dess stadgar, såsom de framgår av de handlingar som ingetts till domstolen, inrättades IMG den 25 november 1994 som en internationell organisation 'International Management Group – Infrastructure for Bosnia and Herzegovina' och har sitt säte i Belgrad (Serbien), med målet att göra det möjligt för medlemsstater som deltar i återuppbyggnaden av Bosnien och Hercegovina att ha en särskild enhet för detta ändamål. Sedan dess har IMG gradvis utökat sitt verksamhetsområde och ingick den 13 juni 2012 ett avtal om säte med Konungariket Belgien. Den 7 november 2013 antog kommissionen genomförandebeslut C(2013) 7682 final om det årliga åtgärdsprogrammet 2013 till förmån för Myanmar/Burma, som ska finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget (nedan kallat det ursprungliga beslutet) på grundval av artikel 84 i förordning nr 966/2012. I artikel 1 i beslutet föreskrivs ett godkännande av det årliga handlingsprogrammet för 2013 till förmån för Myanmar/Burma, som anges i bilagorna 1 och 2. I artikel 3 i beslutet föreskrivs att uppgifter som rör budgetgenomförandet under gemensam förvaltning kan anförtros de enheter som avses i bilagorna 1 och 2 i beslutet, med förbehåll för att det ingås ett delegeringsavtal. I bilaga 2 till samma beslut beskrivs den andra delen av det årliga handlingsprogrammet 2013 till förmån för Myanmar/Burma. I avsnitten 5 och 8 i denna bilaga anges att åtgärden består av ett utvecklingsprogram för handel, vars kostnader uppskattas till 10 miljoner euro och kommer att finansieras av Europeiska unionen och vars genomförande kommer att säkerställas genom gemensam förvaltning med IMG. I punkt 8.3.1 i samma bilaga anges IMG som en internationell organisation som redan är etablerad i Myanmar/Burma och som är inblandad i genomförandet av projekt som finansieras av unionen i den staten. Den 17 februari 2014 informerade Olaf kommissionen om att den hade inlett en utredning om statusen för IMG. Den 24 februari 2014 översände kommissionens generalsekreterare informationen till generaldirektören för internationellt samarbete och utveckling vid denna institution och hänvisade till möjligheten att vidta skyddsåtgärder på grundval av artikel 7.6 i förordning nr 883/2013. Den 26 februari 2014 beslutade denna generaldirektör om skyddsåtgärder på grundval av denna bestämmelse och motiverade dessa med omständigheten att det vid Olafs inledande bedömning framkommit tvivel om IMG:s status (nedan kallade skyddsåtgärderna av den 26 februari 2014). Dessa förebyggande åtgärder bestod i huvudsak av att tillfälligt förbjuda dels ingående av nya delegeringsavtal med IMG inom ramen för indirekt förvaltning av unionens budget på grundval av förordning nr 966/2012, dels förlängning av alla delegeringsavtal som redan ingåtts med IMG enligt gemensam förvaltning av unionens budget på grundval av förordning nr 1605/2002. Den 25 april 2014 översände samma generaldirektör en skrivelse till IMG (nedan kallad skrivelsen av den 25 april 2014), i vilken generaldirektören underrättade kommissionen om tre nya inslag i kommissionens akt avseende, för det första, det faktum att fem medlemsstater som IMG ansåg vara dess medlemmar inte betraktar sig som sådana, för det andra, omständigheten att Förenta nationernas (FN) generalsekreterare hade förklarat att IMG inte är ett specialiserat FN-organ och, för det tredje, att det förelåg osäkerhet om befogenheterna för vissa personer som företrädde vissa medlemsstater vid undertecknandet av avtalet om inrättande av IMG. Generaldirektören för internationellt samarbete och utveckling vid kommissionen angav även att denne, med anledning av de tvivel som dessa uppgifter avseende IMG:s status gav upphov till, hade instruerat sina avdelningar att vilandeförklara de förfaranden som gör det möjligt för internationella organisationer att utföra budgetuppgifter. Den 15 december 2014 mottog kommissionen en rapport som upprättats av Olaf efter avslutad undersökning (nedan kallad Olafs rapport), tillsammans med en uppsättning rekommendationer. I rapporten konstaterade Olaf att IMG inte var en internationell organisation i den mening som avses i budgetförordningarna från åren 2002 och 2012 och rekommenderade att kommissionen skulle vidta sanktionsåtgärder gentemot IMG samt återkräva de belopp som IMG hade uppburit i denna egenskap. Följande dag antog kommissionen beslutet av den 16 december 2014, med stöd av artikel 84 i förordning nr 966/2012. Enligt artikel 1 i beslutet, ersätts bilaga 2 i det ursprungliga beslutet med en ny bilaga, vars avsnitt 1 och 4.3 i huvudsak föreskriver att det genomförande av utvecklingsprogrammet för handel som föreskrivs i det ursprungliga beslutet ska ske i form av indirekt förvaltning av Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit GmbH (nedan kallat GIZ) och inte av IMG. Den 16 januari 2015 upprättade kommissionens rättstjänst ett meddelande med rubriken ”Rättslig bedömning av [Olafs] utredningsåtgärder avseende [IMG]” (nedan kallat rättstjänstens meddelande). Den 8 maj 2015 skickade kommissionen en skrivelse till IMG med upplysning om de åtgärder som den avsåg att vidta med anledning av Olafs rapport. I skrivelsen angav kommissionen att den avstod från att följa de flesta av Olafs rekommendationer men att den bland annat hade beslutat att kommissionens avdelningar, till dess att det bringas absolut klarhet angående IMG:s status som internationell organisation, inte längre skulle ingå nya delegeringsavtal med IMG enligt den metod för indirekt förvaltning med en internationell organisation som föreskrivs i förordning nr 966/2012. Det är denna del av skrivelsen som utgör det beslut av den 8 maj 2015 som avses i punkt 1 i denna dom.”

III. Domen C‑183/17 P och C‑184/17 P

9. IMG väckte talan vid tribunalen i två mål mot kommissionens beslut av den 16 december 2014 (mål T‑29/15) och av den 8 maj 2015 (mål T‑381/15). I båda målen yrkade IMG att besluten skulle ogiltigförklaras och i det sistnämnda målet yrkade IMG skadestånd.

10. Den 2 februari 2017 meddelade tribunalen två domar, i vilka den ogillade talan i mål T‑29/15 respektive mål T‑381/15.

11. IMG överklagade båda dessa domar till domstolen. I domen C‑183/17 P och C‑184/17 P biföll domstolen båda överklagandena såvitt avsåg den andra grunden i respektive mål och upphävde tribunalens domar.

12. Enligt domstolen hade tribunalen gjort en felaktig rättstillämpning ”när den motiverade antagandet av de omtvistade besluten [från kommissionen] med de tvivel som den hyste när det gällde IMG:s ställning som 'internationell organisation' i den mening som avses i budgetförordningarna 2002 och 2012”.

13. Domstolen fann att de omständigheter som tribunalen ansåg motiverade kommissionens tvivel, inte kunde utgöra rättslig grund för dessa.

14. Domstolen slog fast att den omständigheten att överklagandena bifölls såvitt avsåg den andra grunden, fick följande konsekvenser: Tribunalens felaktiga rättstillämpning medförde att domarna T‑29/15 och T‑381/15 upphävdes i sin helhet. Båda målen var färdiga för avgörande i den del IMG hade yrkat att besluten av den 16 december 2014 och den 8 maj 2015 skulle ogiltigförklaras. I dessa båda beslut hade kommissionen gjort samma felaktiga rättstillämpning som tribunalen i domarna T‑29/15 och T‑381/15 och de skulle därför ogiltigförklaras i sin helhet. Vad gällde yrkandet om ersättning för den skada som IMG lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015 var målen däremot inte färdiga för avgörande utan skulle i denna del återförvisas till tribunalen.

15. IMG ansökte om att domstolen skulle tolka punkterna 1–3 i domslutet i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P. IMG gjorde här gällande att kommissionen inte kunde hysa tvivel om dess ställning som internationell organisation, enligt 2002 och 2012 års budgetregler.

16. Domstolen avvisade IMG:s ansökan om tolkning och klargjorde bland annat att den bara hade slagit fast att kommissionens tvivel, som byggde på vissa rättsliga omständigheter rörande IMG:s ställning som internationell organisation, innebar en felaktig rättstillämpning. Den hade däremot över huvud taget inte prövat huruvida IMG skulle anses ha en sådan status, på grundval av en prövning som inte innehåller någon felaktig rättstillämpning och där hänsyn tas till alla relevanta omständigheter.

IV. Den överklagade domen

17. Efter det att domstolen hade meddelat domen C‑183/17 P och C‑184/17 P meddelade tribunalen den överklagade domen, sedan parterna hade inkommit med sina yttranden. Tribunalen ogillade där IMG:s skadeståndsyrkande med avseende på den skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015.

18. I den överklagade domen slog tribunalen fast följande: Yrkandet kunde inte tas upp till sakprövning, eftersom det avsåg ersättning för ett antal andra skador som inte fanns med i ansökan eller som var av annan art än dessa. Närmare avvisade tribunalen de yrkanden som syftade till att IMG skulle få ersättning in natura för viss ekonomisk och ideell skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015. Den fann att yrkandet inte kunde tas upp till sakprövning i den mån det dels avsåg ersättning för en ekonomisk skada som uppskattats till tre miljoner euro och dels en symbolisk ersättning med en euro för ideell skada. Den slog fast att även om beslutet av den 8 maj 2015 var rättsstridigt av de skäl som angavs i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P, hade det inte åsidosatt någon ”rättsregel som har till syfte att ge rättigheter till enskilda”. Tribunalen godtog därför inte IMG:s argument att bestämmelserna i 2002 och 2012 års budgetregler, mot bakgrund av vad som föreskrivs i internationell rätt rörande begreppet ”internationell organisation”, skulle tolkas så, att de ger enheter som kommissionen har tillerkänt denna ställning en ”förvärvad rätt” att behandlas som sådana organisationer. Tribunalen påpekade att även om det godtas att erkännandet av ställning som internationell organisation för en viss enhet kan anses slutgiltigt enligt den internationella rätten, så innebär principen om sund ekonomisk förvaltning som stadfästs i artiklarna 310 FEUF och 317 FEUF att kommissionen är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen, bland annat när den anförtror internationella organisationer genomförandet av budgetverksamhet. Tribunalen fann också att det följer av domstolens dom C‑183/17 P och C‑184/17 P (punkterna 88–90) att även om en viss enhet har tillerkänts ställning som internationell organisation, i den mening som avses i 2002 och 2012 års budgetregler, kan denna ställning senare ifrågasättas av kommissionen om det finns skäl för det. Den godtog inte IMG:s argument att domstolens slutsats att beslutet av den 8 maj 2015 var rättsstridigt, kunde likställas med ett åsidosättande av den princip om god förvaltning som stadfästs i artikel 41 i stadgan och närmare bestämt av en skyldighet att omsorgsfullt och opartiskt pröva IMG:s ställning som internationell organisation mot bakgrund av 2002 och 2012 års budgetregler, med beaktande av alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter. Tribunalen slog slutligen fast att den överträdelse av bestämmelserna i 2002 och 2012 års budgetregler som IMG har åberopat, under alla förhållanden inte förefaller vara ”tillräckligt klar”, i den mening som avses i rättspraxis, eftersom IMG inte har visat att kommissionen inte har något utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller tillämpningen av dem.

19. Sammanfattningsvis fann tribunalen att det inte förelåg någon tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter och att IMG:s skadeståndsyrkande därför skulle ogillas i sin helhet.

V. Andra processrättsliga åtgärder som eventuellt påverkar tvisten

20. Parallellt med förfarandet vid tribunalen i mål T‑381/15 RENV, skriftväxlade kommissionen och IMG med varandra rörande genomförandet av domen C‑183/17 P och C‑184/17 P. Denna skriftväxling visar att de tolkade domens rättsliga grunder på olika sätt: Kommissionen menar att ogiltigförklaringen av besluten av den 14 december 2014 och av den 8 maj 2015 byggde på bristande motivering. IMG anser däremot att ogiltigförklaringen innebar att kommissionen var skyldig att tillerkänna IMG ställning som internationell organisation i den mening som avses i 2002 och 2012 års budgetregler.

21. Inom ramen för denna skriftväxling skickade kommissionen den 18 juli 2019 en skrivelse till IMG och förklarade att den inte ansåg att domstolen genom domen C‑183/17 P och C‑184/17 P hade dragit slutsatsen att IMG var en internationell organisation. Genomförandet av domen krävde således inte att ”IMG automatiskt tillerkändes ställning som internationell organisation, utan en översyn av dess rättsliga ställning, mot bakgrund av den information som finns att tillgå och de budgetregler som är tillämpliga”.

22. IMG väckte talan mot denna skrivelse vid tribunalen (T‑645/19) och yrkade dels att den skulle ogiltigförklaras och dels att kommissionen skulle ersätta den skada som den vållat IMG.

23. Genom beslut av den 9 september 2020 avvisade tribunalen talan i mål T‑645/19. IMG har överklagat det beslutet till domstolen (mål C‑619/20 P).

24. IMG har avslutningsvis väckt en ny talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar mot kommissionen (mål T‑752/20, IMG/kommissionen, ännu ej avgjort), där IMG yrkar ersättning för den materiella och ideella skada som IMG påstår sig ha lidit till följd av kommissionens och Olafs agerande under den undersökning som IMG var föremål för.

VI. Parternas yrkanden och förfarandet vid domstolen i mål C‑620/20 P

25. IMG yrkar att domstolen ska upphäva tribunalens dom av den 9 september 2020 i mål T‑381/15/RENV, bifalla klagandens yrkanden i första instans, i deras ändrade lydelse, och därmed, förplikta Europeiska kommissionen att utge ersättning för ekonomisk och ideell skada i enlighet med de justeringar som klaganden gjort i sina yttranden efter hänskjutandet i mål T‑381/15 RENV, och förplikta Europeiska kommissionen att betala rättegångskostnaderna.

26. Kommissionen har yrkat att domstolen ska ogilla överklagandet och förplikta IMG att ersätta samtliga rättegångskostnader.

27. Domstolen har beslutat att förena målen C‑619/20 P och C‑620/20 P vad gäller domen.

28. På uppmaning av domstolen begränsar sig detta förslag till avgörande till mål C‑620/20 P.

VII. Bedömning i mål C‑620/20 P

A. Inledning: den grund för överklagandet som åberopats av kommissionen

29. Genom en skrivelse av den 16 juni 2021 informerade kommissionen domstolens kansli om en omständighet som den betecknade som en ”ny viktig omständighet”, nämligen meddelandet till IMG av den 8 juni 2021 om (det negativa) resultatet av bedömningen av dess ställning som internationell organisation, vilken gjorts för att genomföra domen C‑183/17 P och C‑184/17 P mot bakgrund av 2002, 2012 och 2018 års budgetregler.

30. Enligt den bedömningen, som enligt kommissionen ska tillämpas retroaktivt sedan 2014, får IMG inte förvalta medel från unionen genom indirekt förvaltning av en internationell organisation.

31. Kommissionen anser att denna omständighet skulle kunna innebära att saken i mål C‑619/20 P och C‑620/20 P har förfallit och kommissionen åberopar den därför som en (ny) grund för överklagandet, i enlighet med artikel 127 i domstolens rättegångsregler.

32. IMG har bestritt kommissionens yrkande och har dessutom väckt talan vid tribunalen om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i skrivelsen av den 8 juli 2021.

33. Med denna nya grund vill kommissionen att domstolen nu ska uttala sig om huruvida IMG har ställning som internationell organisation samt slå fast att saken i målet har förfallit.

34. Kommissionens yrkande kan inte tas upp till sakprövning i förevarande mål, av följande skäl: För det första är frågan huruvida kommissionens beslut av den 8 juli 2021 är lagenligt föremål för prövning vid tribunalen i mål T‑509/21, vilket ännu inte har avgjorts. För det andra handlar förevarande mål bara om följderna av den rättsstridighet som slogs fast i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P. När domstolen avgör förevarande mål, ska den pröva om denna rättsstridighet gav upphov till något ansvar för unionen. Denna fråga förlorar inte sitt existensberättigande och IMG förlorar inte sitt intresse av att väcka skadeståndstalan med avseende på en situation som inte längre föreligger, enbart på grund av att kommissionen år 2021 beslutade att IMG inte är en internationell organisation i den mening som avses i unionens budgetregler. För det tredje kan saken i målet om överklagandet inte skilja sig från saken i den överklagade domen.

B. Den första grunden för överklagandet: åsidosättande av domen C‑183/17 P och C‑184/17 P

1. Parternas argument

35. IMG har gjort gällande att den överklagade domen inte är förenlig med domstolens avgörande i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P.

36. IMG menar att tribunalen i stället för att utgå från att beslutet av den 8 maj 2015 är rättsstridigt, medger att kommissionen får fortsätta att ifrågasätta dess ställning som internationell organisation, trots att domstolen i domen C‑183/17 P och C‑184/17 slog fast att kommissionens tvivel rörande IMG:s ställning saknade grund.

37. Kommissionen har invänt mot IMG:s argument och yrkat att domstolen ska ogilla överklagandet såvitt avser denna grund.

2. Bedömning

38. Enligt artikel 61 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol ”[är tribunalen] [o]m ett ärende återförvisas till tribunalen … bunden av domstolens beslut i rättsfrågor”.

39. Enligt min uppfattning har tribunalen inte åsidosatt den bestämmelsen och inte heller bortsett från innehållet i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P, när den nekade IMG den yrkade ersättningen efter att den funnit att den domen inte medför någon skyldighet att betrakta den enheten som en godkänd internationell organisation, enligt 2002 och 2012 års budgetregler, för att få anförtros uppgifter som rör budgetgenomförandet och erhålla motsvarande medel inom ramen för en indirekt förvaltning.

40. Till skillnad från vad IMG har gjort gällande, följer det inte av domen C‑183/17 P och C‑184/17 P att kommissionen efter att den tillerkänt en enhet ställning som internationell organisation, inte får ompröva denna bedömning.

41. Tvärtom följer det av domen C‑183/17 P och C‑184/17 P och av det senare beslutet C‑183/17 P-INT, att kommissionens erkännande av ställning som internationell organisation, i den mening som avses i 2002 och 2012 års budgetregler, inte var slutgiltigt, utan på vissa villkor fick omprövas.

42. Allra tydligast framgår detta av beslutet C‑183/17 P-INT. Som jag tidigare har nämnt avgränsar domstolen där innebörden av domen C‑183/17 P och C‑184/17 P genom att slå fast att den inte hade prövat huruvida IMG hade ställning som internationell organisation efter en ingående analys av alla relevanta omständigheter Detta var något som det ankom på tribunalen att avgöra.

43. Såsom framgår av den överklagade domen, innebar domstolens upphävande av tribunalens dom och ogiltigförklaring av kommissionens beslut inte att budgetreglerna gav sökanden rätt att fortsätta att erkännas som internationell organisation och därmed att kunna ingå nya delegeringsavtal med kommissionen om indirekt förvaltning.

44. Det skulle dessutom kunna tilläggas att kommissionen är skyldig att ompröva frågan om en enhet som IMG har ställning som internationell organisation, innan den anförtror den en indirekt förvaltning av unionens budgetmedel, om det uppkommer tvivel rörande denna ställning.

45. Följaktligen kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den första grunden, eftersom det inte finns något stöd för denna.

C. Den andra grunden för överklagandet: åsidosättande av begreppet internationell organisation i budgetreglerna

1. Parternas argument

46. IMG anser att tribunalen i den överklagade domen a) gjorde en felaktig tolkning av begreppet internationell organisation i budgetreglerna, b) åsidosatte det internationella erkännandet och normhierarkin och c) inte iakttog domstolens tolkning av unionens budgetregler i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P.

47. Enligt IMG förväxlade tribunalen betecknandet av enheten som en internationell organisation med dess förmåga att säkerställa unionens ekonomiska förvaltning. Kommissionen ska säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens budgetmedel, men den får inte bortse från en internationell organisations själva existens, det vill säga möjligheten att göra den gällande i internationell rätt.

48. Kommissionen har tillbakavisat IMG:s resonemang och yrkat att överklagandet inte ska vinna bifall såvitt avser denna grund.

2. Bedömning

49. Enligt punkt 4 i domslutet i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P, skulle tribunalen, efter att målet återförvisats till den, pröva ”[IMG:s] yrkande om ersättning för den skada som den anser sig ha lidit av kommissionens beslut [i dess skrivelse av den 8 maj 2015]”.

50. För att pröva detta yrkande behövde tribunalen inte uttala sig om IMG:s ställning som internationell organisation, mot bakgrund av de bestämmelser i internationell rätt som är bindande för unionen. Det räckte att påpeka, vilket den gjorde i punkterna 78–80 i den överklagade domen, att begreppet internationell organisation som förekommer i 2002 och 2012 års budgetregler är det som används i internationell rätt, men att det i budgetreglerna används för ändamål som är specifika för unionsrätten vilka avser genomförandet av unionens budget.

51. Tribunalen slog, enligt min uppfattning med rätta, fast att kommissionen, när den prövar frågan huruvida sökanden är en internationell organisation för att ingå avtal om delegering genom indirekt förvaltning, ”inte bara ska beakta principer i internationell rätt avseende internationella organisationer utan även vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen, i enlighet med ovannämnda princip [om sund ekonomisk förvaltning]”.

52. I förevarande mål är således IMG:s ställning som internationell organisation enligt internationell rätt, inte en omständighet som är relevant för att avgöra huruvida unionen har ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Så är bara fallet om rättsstridigheten av det beslut från kommissionen (av den 8 maj 2015) som domstolen ogiltigförklarade, kan anses vara en tillräckligt klar överträdelse av en unionsrättslig rättsregel som har till syfte att ge rättigheter åt enskilda.

53. De bestämmelser i internationell rätt som IMG har åberopat utgör visserligen en del av unionsrätten, men den ger inte en internationell organisation rätt att slippa att få sin ställning omprövad när den väl har erkänts av unionen. Den omprövning som kommissionen ska göra när det finns tillräckliga bevis, är förenlig med syftet att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget.

54. Vidare kan en internationell organisation inte förvänta sig att dess medverkan i den indirekta förvaltningen av unionens budgetmedel under en period ska innebära att den även har rätt att göra det i framtiden.

55. Kommissionen har enligt 2002 och 2012 års budgetregler ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning som ger den rätt att bland de internationella organisationer som finns, välja ut de som är mest lämpade att indirekt förvalta unionens budgetmedel, i överensstämmelse med de krav som följer av principen om en sund ekonomisk förvaltning.

56. IMG:s övriga argument rörande erkännande av internationella organisationer är verkningslösa, eftersom de bygger på det felaktiga antagandet att domstolen tillerkände IMG en sådan ställning i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P.

57. Efter att kommissionen fattade sitt nya beslut den 8 juli 2021, vilket IMG har överklagat i mål T‑509/21, ska det under alla förhållanden inom ramen för det målet vid tribunalen prövas huruvida IMG kan betecknas som internationell organisation för indirekt förvaltning av unionens budgetmedel. Domstolen kan naturligtvis inte föregripa tribunalens dom i det målet.

58. Följaktligen kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden, eftersom den dels är ogrundad och dels verkningslös.

D. Den tredje grunden för överklagandet: åsidosättande av principen om god förvaltningssed

1. Parternas argument

59. IMG har gjort gällande att tribunalen felaktigt slog fast (punkterna 90–93 i den överklagade domen) att det inte skett något åsidosättande av god förvaltningssed som gett upphov till ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för kommissionen.

60. Det ogrundade ifrågasättande av IMG:s ställning som föranledde domstolen att ogiltigförklara kommissionens beslut av den 8 maj 2015, innebär enligt IMG att kommissionen har handlat rättsstridigt och åsidosatt principen om god förvaltningssed (artikel 41 i stadgan) och sin skyldighet att behandla situationen omsorgsfullt och opartiskt.

61. Kommissionen har tillbakavisat IMG:s resonemang och menar att överklagandet inte kan bifallas såvitt avser denna grund.

2. Bedömning

62. Den tredje grunden för överklagandet bygger på en felaktig premiss som påverkar dess efterföljande utveckling. IMG menar än en gång att det följer av domen C‑183/17 P och C‑184/17 P att kommissionen automatiskt och oåterkalleligt ska erkänna dess ställning som internationell organisation som indirekt får förvalta unionens budgetmedel.

63. IMG anser att den rättsstridiga handling som kommissionen har gjort sig skyldig till i sitt beslut av den 8 maj 2015, utgörs av ett åsidosättande av principen om god förvaltningssed. Enligt IMG medför detta åsidosättande utan vidare ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen.

64. Som jag ska redogöra för närmare när jag behandlar den fjärde grunden för överklagandet (som överlappar den tredje grunden), räcker det inte att principen om god förvaltningssed har åsidosatts för att det ska uppkomma ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen. Det måste även föreligga en tillräckligt klar överträdelse.

65. IMG har med avseende på denna grund inte anfört några argument som visar att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse. IMG har i synnerhet inte angett på vilket sätt den felaktiga rättstillämpning och den felaktiga bedömning som föranledde domstolen att ogiltigförklara kommissionens beslut av den 8 maj 2015, utgör ett tillräckligt klart åsidosättande av principen om god förvaltningssed (i synnerhet med avseende på skyldigheten att handla opartiskt).

66. Följaktligen kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den tredje grunden, eftersom den är ogrundad.

E. Den fjärde grunden för överklagandet: felaktig tolkning av begreppet tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som ger enskilda rättssubjekt rättigheter.

1. Parternas argument

67. Enligt IMG har tribunalen i punkterna 87–98 i den överklagade domen gjort en felaktig tillämpning av kravet att det ska ha skett en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter, för att det ska föreligga ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen.

68. Enligt IMG har de internationella organisationer som kommissionen har gett möjlighet att indirekt förvalta unionens medel, i enlighet med 2002 och 2012 års budgetregler rätt att slippa att få sin ställning omprövad senare av kommissionen.

69. IMG anser dessutom att kommissionen inte hade något utrymme för skönsmässig bedömning och att enbart den omständigheten att IMG:s rätt att slippa att få sin ställning ifrågasatt har åsidosatts, utgör en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter.

70. IMG menar vidare att tribunalen gjorde fel då den i punkterna 90–92 i den överklagade domen inte slog fast att kommissionen hade åsidosatt principen om god förvaltningssed. Det skedde ett sådant åsidosättande, eftersom kommissionen inte handlade opartiskt på det sätt som den principen kräver, vilket innebär en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter.

71. Kommissionen har bestritt IMG:s argument och yrkat att överklagandet inte ska bifallas såvitt avser den grunden. Kommissionen menar att den delvis ska avvisas på grund av avsaknad av klarhet när det gäller det påstådda åsidosättandet av principen om god förvaltningssed.

2. Bedömning

72. För att det ska uppkomma ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen i den mening som avses i artikel 340 FEUF andra stycket, måste enligt domstolen följande tre villkor vara uppfyllda: Det handlande som läggs unionsinstitutionen till last är rättsstridigt och det utgör en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda fysiska eller juridiska personer rättigheter. Det föreligger verkligen en skada. Det finns ett orsakssamband mellan denna institutions handlande och den åberopade skadan.

73. Om något av dessa villkor inte är uppfyllt ska talan ogillas i sin helhet, och det är då inte nödvändigt att pröva de övriga villkoren.

74. Domstolen har slagit fast att ”[e]ndast en tillräckligt klar överträdelse, och inte vilken överträdelse som helst, av en unionsrättslig rättsregel som skyddar enskilda, kan göra unionen utomobligatoriskt skadeståndsansvarig. … när en unionsinstitution eller ett unionsorgan har ett utrymme för skönsmässig bedömning, så är det endast om den berörda instansen uppenbart och allvarligt har missbedömt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning som det kan anses vara fråga om en sådan tillräckligt klar överträdelse av unionsrätten.”

75. Det föreligger således en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda fysiska eller juridiska personer rättigheter när överträdelsen är av sådan karaktär att institutionen i fråga uppenbart och allvarligt har missbedömt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

76. Bland de omständigheter som i det avseendet ska beaktas återfinns bland annat komplexiteten i de situationer som ska regleras, klarheten och precisionen hos den rättsregel som överträtts, liksom omfattningen av det utrymme för skönsmässig bedömning som unionsinstitutionen ges genom den regel som överträtts.

77. Om en unionsinstitution endast förfogar över ett begränsat, eller till och med obefintligt, utrymme för bedömning, kan redan den omständigheten att unionsrätten har överträtts i sig vara tillräcklig för att visa att det är fråga om en tillräckligt klar överträdelse av unionsrätten, som kan göra att unionen ådrar sig utomobligatoriskt skadeståndsansvar.

78. Den omständigheten att institutionen inte har något utrymme för skönsmässig bedömning, medför emellertid inte automatiskt att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse. Det är endast när det föreligger en oegentlighet, som under liknande omständigheter inte skulle ha begåtts av en normalt försiktig och aktsam administration, som det kan anses styrkt att det föreligger en överträdelse.

79. Det är mot bakgrund av dessa kriterier som IMG:s argument i den här grunden för överklagandet ska granskas, i vilken IMG har gjort gällande att kommissionen dels av åsidosatt 2002 och 2012 års budgetregler och dels principen om god förvaltningssed (eller rätten till god förvaltning).

a) Åsidosättande av 2002 och 2012 års budgetregler

80. Jag anser att tribunalen gjorde rätt när den slog fast att ”… de bestämmelser i 2002 och 2012 års budgetregler om indirekt förvaltning som hänför sig till internationella organisationer inte kan anses utgöra rättsregler som syftar till att ge enheter, som kommissionen har erkänt som internationella organisationer, rätt att inte få denna status ifrågasatt …”.

81. Av 2002 och 2012 års budgetregler framgår följande: Kommissionen har rätt att anförtro utomstående enheter (i det här fallet internationella organisationer) en indirekt förvaltning av unionens budgetmedel. Dessa regler ger inte de enheterna rätt att bli utvalda för indirekt förvaltning och de utgör heller ingen garanti för att de ska få fortsätta att indirekt förvalta unionens budget, utöver den konkreta rättsakt där de anförtrotts denna förvaltning. Kommissionen har ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att, med hänsyn till unionens allmänna intresse, besluta vilka internationella organisationer som indirekt ska få förvalta unionens medel, när det styrkts att de har ställning som sådana organisationer: Kommissionen får, med angivande av skälen, ompröva dessa enheters ställning som internationella organisationer eller lämpligheten av att fortsätta att anförtro dem en indirekt förvaltning av unionens medel.

82. Mot bakgrund av dessa premisser kan överklagandet således inte vinna bifall såvitt avser den här delen av den fjärde grunden, av två skäl: För det första ger budgetreglerna som nämnts inte IMG rätt att fortsätta att vara erkänd som internationell organisation och därmed att ingå nya avtal med kommissionen om delegering genom indirekt förvaltning. Om det för det andra skulle godtas att de reglerna ger de internationella organisationerna den rätten (vilket de inte gör), överskred kommissionen inte på ett uppenbart och allvarligt sätt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning då den meddelade sitt beslut av den 8 maj 2015.

83. Jag vill erinra om att kommissionen i sitt beslut av den 8 maj 2015 upplyste IMG om att kommissionen inte skulle ingå något nytt avtal med IMG om delegering genom indirekt förvaltning med en internationell organisation, förrän det förelåg fullständig visshet om att IMG hade ställning som en sådan organisation.

84. Vad beträffar tvivlen byggde det beslutet visserligen inte på en bedömning som motiverade det på ett lämpligt sätt, vilket domstolen påpekade i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P. Ogiltigförklaringen av beslutet berodde på att kommissionen inte hade lagt fram tillräcklig bevisning för att motivera det.

85. Denna brist, som föranletts av en felaktig bedömning av kommissionen, kunde inte slås fast utan vidare, utan först efter en kontradiktorisk rättslig diskussion där det fanns rimliga omständigheter som talade både för och emot den. Det kan således inte hävdas att det var uppenbart att kommissionen överskred gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

b) Åsidosättande av principen om god förvaltningssed

86. Principen om god förvaltningssed (rätten till god förvaltning) slås fast i artikel 41.1 i stadgan. Där föreskrivs att ”[v]ar och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ”.

87. Denna rätt avspeglar en allmän rättsprincip i unionen. Som framgår av förklaringarna till stadgan ”grundas [artikel 41] på unionen som en rättsgemenskap som har vuxit fram ur rättspraxisen, där bland annat god förvaltning slagits fast som en allmän rättsprincip”.

88. Omsorgsplikten – som ingår i principen om god förvaltning – är allmänt tillämplig på kommissionens agerande och innebär att den måste handla med aktsamhet och försiktighet. Domstolen har slagit fast att ”[g]emenskapsadministrationen kan … ådra sig utomobligatoriskt skadeståndsansvar på grund av rättsstridigt handlande om den inte handlar med all den omsorg som krävs och därigenom orsakar skada”.

89. Domstolen har funnit att ”[n]är en part åberopar att en behörig institution har gjort en uppenbart felaktig bedömning, ska unionsdomstolen kontrollera huruvida institutionen i fråga omsorgsfullt och opartiskt har prövat alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet, det vill säga de omständigheter som den aktuella bedömningen grundar sig på … Denna omsorgsplikt ingår i principen om god förvaltningssed och är allmänt tillämplig på unionsadministrationens agerande.”

90. I den överklagade domen var tribunalen alltför kortfattad då den förkastade IMG:s argument om tillämpningen av den principen på följande sätt: ”I förevarande förfarande, efter ogiltigförklaring och återförvisning, har sökanden åberopat principen om god förvaltning till stöd för argumentet att kommissionen inte kunde ifrågasätta den ställning som internationell organisation som den tidigare hade tillerkänt sökanden. Sökanden har vid förhandlingen, som svar på en fråga från tribunalen, gjort gällande att kommissionen enligt denna princip ska undersöka sökandens situation omsorgsfullt och opartiskt mot bakgrund av all relevant information” (punkt 90). ”[K]ommissionen är skyldig att försäkra sig om att den enhet med vilken den ingår ett avtal om delegering genom indirekt förvaltning är en internationell organisation, även när den har ingått ett avtal av samma slag med denna enhet, eftersom erkännandet av en sådan ställning inte kan anses definitivt fastställt … Enligt principerna om god förvaltning och om sund ekonomisk förvaltning … kan kommissionen inte klandras för att inte ingå nya delegeringsavtal om indirekt förvaltning med en enhet, när enhetens ställning som internationell organisation kan komma att ifrågasättas till följd av omständigheter som kommit till kommissionens kännedom” (punkt 91). ”Sökanden har inte heller angett på vilket sätt den felaktiga rättstillämpning och den uppenbart oriktiga bedömning som föranledde domstolen att ogiltigförklara det omtvistade beslutet skulle utgöra ett sådant åsidosättande av principen om god förvaltning, särskilt vad gäller kommissionens skyldighet att handla opartiskt, som skulle uppfylla de villkor som anges i den rättspraxis som tribunalen erinrat om i punkt 89 [i den överklagade domen] och som således kan medföra skadeståndsansvar för unionen” (punkt 92).

91. IMG har gjort gällande att tribunalen inte har iakttagit principen om god förvaltning, vilken bland annat innebär att kommissionen ska behandla dess situation med omsorg, aktsamhet och opartiskhet. Ett bevis för det är ogiltigförklaringen av dess beslut i domen C‑183/17 P och C‑184/17 P.

92. Kommissionen har tillbakavisat denna anklagelse och gjort gällande att för att det ska kunna uppstå ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar räcker det inte med ett rättsstridigt agerande. Det måste dessutom bevisas att institutionen har handlat på ett sätt som inte är omsorgsfullt och opartiskt, vilket IMG enligt kommissionen inte har bevisat.

93. Efter att domen C‑183/17 P och C‑184/17 P hade meddelats, rådde det ingen tvekan om att kommissionen handlade rättsstridigt i beslutet av den 8 maj 2015.

94. Ett rättsstridigt beslut av det slaget åsidosätter emellertid inte automatiskt principen om god förvaltningssed (i form av rätten för enskilda att unionens institutioner fattar sina beslut med omsorg) i så hög grad att det uppkommer ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen.

95. Kommissionen gjorde visserligen i beslutet av den 8 maj 2015 en felaktig bedömning av den bevisning som ligger till grund för det. Kommissionen fattade beslutet, inom ramen för sitt utrymme för skönsmässig bedömning, med stöd av några av, men inte alla, de faktorer som i efterhand och efter det kontradiktoriska förfarandet till följd av överklagandet, skulle visa sig nödvändiga för att fastställa huruvida IMG är att anse som en internationell organisation eller inte.

96. Jag anser inte att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse av principen om god förvaltningssed här.

97. Det kan inte slås fast att omsorgsplikten har åsidosatts utan att ta hänsyn till vilket område som berörs, vilka villkor som föreligger eller vad det är för sammanhang som ligger bakom den berörda unionsinstitutionens plikt i detta avseende.

98. Kommissionen handlade i syfte att säkerställa en sund förvaltning av unionens budget, vilket är utmärkande för en omsorgsfull förvaltning av allmänna medel. Även om ifrågasättandet av IMG:s ställning som internationell organisation (och därmed av möjligheten för IMG att indirekt förvalta unionens medel) inte var tillräckligt väl underbyggt vid den tidpunkten, kan det inte förnekas att det rådde en osäkerhet kring detta.

99. Det stämmer att kommissionen inte var tillräckligt nitisk år 2015 när det gällde att samla in all information om IMG:s verkliga karaktär och att den därför fattade sitt beslut på otillräcklig grund, vilket domstolen senare konstaterade. Kommissionen kan klandras för att den då inte gjorde en mer uttömmande utredning, som den som föranledde det nya beslutet av den 8 juni 2021, för att bekräfta att IMG inte är en internationell organisation.

100. Kommissionen borde inte ha väntat till den 8 juni 2021 innan den slutgiltigt slog fast huruvida IMG var en internationell organisation. Kommissionen begärde visserligen information från IMG och IMG underlät att tillhandahålla den begärda informationen, vilket medförde att kommissionen fick vända sig till de stater som påstods vara medlemmar i IMG för att få information om deras medverkan i den. En större administrativ omsorg hade varit önskvärd, men jag anser inte att kommissionens agerande innebär en tillräckligt klar överträdelse av den omsorgsplikt som är knuten till rätten till god förvaltning, vilket skulle kunna ha gett upphov till ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen.

101. I ett system för unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar som vore mindre strängt än det som följer av domstolens praxis, skulle redan ogiltigförklaringen av ett beslut eventuellt kunna ge upphov till en skyldighet att ersätta de vållade skadorna.

102. Så är emellertid inte fallet om det utomobligatoriska skadeståndsansvaret inte kan uppstå på grund av vilken överträdelse som helst, utan det krävs en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel i unionen som syftar till att skydda enskilda. Dessutom förhåller det sig så, att ”[n]är en unionsinstitution eller ett unionsorgan har ett utrymme för skönsmässig bedömning, så är det endast om den berörda instansen uppenbart och allvarligt har missbedömt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning som det kan anses vara fråga om en sådan tillräckligt klar överträdelse av unionsrätten”, vilket som nämnts inte har skett i förvarande mål

103. Jag anser således att även om kommissionen handlade utan stöd av den bevisning som krävdes för att fatta beslutet av den 8 maj 2015, så gjorde den sig inte skyldig till en tillräckligt klar överträdelse genom underlåtenheten att uppfylla sin omsorgsplikt. Dess fel, som förvisso är odiskutabelt, kan inte betecknas som oförsvarligt och dess slutsatser var inte heller orimliga, med det kan däremot hävdas att det behövdes mer bevisning för att underbygga dem.

104. Sammanfattningsvis anser jag att överklagandet inte ska vinna bifall såvitt avser den fjärde grunden, då det inte finns något stöd för denna.

F. Den femte, den sjätte och den sjunde grunden för överklagandet: överträdelser rörande den skada som IMG lidit

1. Parternas argument

105. I den femte grunden för överklagandet har IMG beträffande yrkandena i punkt 40 första till tredje strecksatsen i den överklagade domen, gjort gällande att tribunalen har åsidosatt principen om ersättning in natura, motiveringsskyldigheten, villkoren för upptagande till sakprövning samt artiklarna 76 e och 84.1 i dess rättegångsregler.

106. I den sjätte grunden för överklagandet har IMG beträffande yrkandena i punkt 40 fjärde strecksatsen i den överklagade domen, gjort gällande att tribunalen har åsidosatt motiveringsskyldigheten samt artiklarna 76 e och 84.1 i dess rättegångsregler.

107. I den sjunde grunden för överklagandet har IMG beträffande den ideella skadan gjort gällande att tribunalen har åsidosatt principen om ersättning in natura, motiveringsskyldigheten och artiklarna 76 e och 84.1 i dess rättegångsregler, samt dess obegränsade behörighet.

108. Kommissionen har bestritt dessa grunder och gjort gällande att överklagandet inte ska bifallas såvitt avser dem.

2. Bedömning

109. Jag anser att domstolen inte ska godta dessa tre grunder om den inte godtar de föregående grunderna, eftersom de då är verkningslösa.

110. Det följer av fast rättspraxis att ”unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar … [förutsätter] att … det handlande som läggs unionsinstitutionen till last är rättsstridigt, att det verkligen föreligger en skada och att det finns ett orsakssamband mellan institutionens handlande och den åberopade skadan … [T]alan [ska] ogillas i sin helhet om ett av dessa villkor inte är uppfyllt, utan att det är nödvändigt att pröva de övriga villkoren för unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar …”

111. Jag har hittills försökt visa att det inte föreligger någon tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som ger IMG rättigheter. Eftersom det första villkoret för att det ska föreligga utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen inte är uppfyllt, är det inte nödvändigt att uttala sig om huruvida det verkligen föreligger en skada och hur stor den är.

112. Jag anser således att överklagandet inte ska vinna bifall såvitt avser den femte, den sjätte och den sjunde grunden, eftersom de är verkningslösa.

VIII. Rättegångskostnader

113. Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.2 däri ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats.

114. Kommissionen har yrkat att IMG ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom IMG har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.

IX. Förslag till avgörande

115. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen ska meddela en dom med följande domslut: 1) Den nya grund för överklagandet som åberopats av kommissionen avvisas. 2) Överklagandet ogillas såvitt avser den första, tredje och fjärde grunden, då det inte finns något stöd för dessa. 3) Överklagandet ogillas såvitt avser den andra grunden, då det dels inte finns något stöd för den och den dels är verkningslös. 4) Överklagandet ogillas såvitt avser den femte, sjätte och sjunde grunden, då de är verkningslösa. 5) International Management Group förpliktas att stå för sina egna rättegångskostnader samt att ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader, med undantag för kostnaderna rörande den nya grund som åberopats av kommissionen.

1 Originalspråk: spanska.

2 Tribunalens dom av den 2 februari 2017, IMG/kommissionen ( T‑381/15, ej publicerad, EU:T:2017:57).

3 Domstolens dom av den 31 januari 2019, International Management Group/kommissionen ( C‑183/17 P och C‑184/17 P, EU:C:2019:78) (nedan kallad domen C‑183/17 P och C‑184/17 P).

4 Tribunalens dom av den 9 september 2020, IMG/kommissionen ( T‑381/15, RENV, ej publicerad, EU:T:2020:406). Nedan kallad den överklagade domen.

5 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 2002, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 (EUT L 390, 2006, s. 1) (nedan kallad 2002 års budgetförordning).

6 Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 357, 2002, s.1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 av den 23 april 2007 (EUT L 111, 2007, s. 13).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av förordning nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1). Den upphävdes i sin tur av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1).

8 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 966/2012 (EUT L 362, 2012, s. 1).

9 Domen C‑183/17 P och C‑184/17 P, punkterna 16–28.

10 Domen C‑183/17 P och C‑184/17 P, punkt 97.

11 Ibidem, punkterna 94–96. I dessa punkter angav domstolen följande: - När det gäller frågan ”huruvida flera av de stater som IMG angett som sina medlemmar faktiskt var det, framgår det nämligen av tribunalens egna konstateranden att kommissionens tvivel i detta avseende endast rörde 'vissa' av IMG:s medlemmar och, mer specifikt, fem av totalt sexton. Även om det antas att dessa tvivel var välgrundade innebär inte detta, enligt internationell rätt, att den enhet, som dessa stater inte är eller inte längre är medlemmar i, fråntas sin ställning som 'internationell organisation', särskilt inte när de berörda medlemsstaterna, som i detta fall, klart utgör en minoritet av det totala antalet medlemmar.” - Vad gäller tvivlen ”beträffande behörigheten för personerna som företrädde vissa medlemsstater vid undertecknandet av överenskommelsen som inrättade IMG, bör det påpekas att denna omständighet skulle kunna väcka tvivel vad avser giltigheten av dessa staters undertecknande av överenskommelsen som inrättade IMG, men inte vad avser giltigheten av själva inrättandet av IMG, eftersom de oegentligheter som åberopats endast gällde ett begränsat antal deltagande stater”. - Vad gäller den ”tredje omständigheten, att FN angett till Olaf att IMG inte är ett specialiserat FN-organ, är det tillräckligt att konstatera att detta helt saknade rättslig betydelse … enligt budgetförordningarna 2002 och 2012 [krävs] inte på något sätt att en viss enhet ska vara ett FN-organ för att kunna klassificeras som 'internationell organisation'. I detta fall var det dessutom ostridigt att IMG aldrig hade påstått sig vara ett sådant organ, utan ansåg sig ha ställning som en 'organisation som omfattas av internationella offentligrättsliga bestämmelser och som inrättats genom en mellanstatlig överenskommelse'…”.

12 Beslut av den 9 juni 2020, International Management Group/kommissionen ( C‑183/17 P-INT, EU:C:2020:507) (nedan kallat beslutet C‑183/17 P INT).

13 Ibidem, punkt 23.

14 Tribunalen byggde denna slutsats på tre överväganden. För det första följer det av fast rättspraxis att ”denna princip inte i sig ger rättigheter till enskilda, utom när den är ett uttryck för särskilda rättigheter”. Vidare följer det av de bedömningar som tribunalen tidigare har gjort, att kommissionen får ifrågasätta IMG:s ställning som internationell organisation, i den mening som avses i 2002 och 2012 års budgetregler. Avslutningsvis har IMG inte visat på vilket sätt den rättsstridighet som fick domstolen att ogiltigförklara beslutet av den 8 maj 2015, utgör ett åsidosättande av principen om god förvaltningssed och närmare bestämt av kommissionens omsorgsplikt.

15 Därefter uppmanade kommissionen åter IMG att inkomma med de handlingar som nämns i dess skrivelse av den 6 maj 2019 och klargjorde att den annars skulle vända sig direkt till de stater som IMG ansåg vara medlemmar i organisationen.

16 Beslut av den 9 september 2020, IMG/kommissionen ( T‑645/19, ej publicerat, EU:T:2020:388).

17 Mål T‑509/21.

18 I punkt 39 i den överklagade domen slog tribunalen, med avseende på saken i målet efter överklagandet och återförvisningen, fast att ”[v]id förhandlingen bekräftade parterna, som svar på en fråga från tribunalen, att saken i förevarande mål inte gick utöver ersättningen för den skada som följde av kommissionens beslut i skrivelsen av den 8 maj 2015, som ogiltigförklarades av domstolen, att inte ingå nya avtal med sökanden om delegering med indirekt förvaltning 'till dess att det fanns absolut visshet om [dennes] ställning som internationell organisation' …”. Min kursivering.

19 Punkt 80 i den överklagade domen.

20 Beträffande denna princip, se dom av den 16 juli 2020, ADR Center/kommissionen ( C‑584/17 P, EU:C:2020:576, punkterna 100–102), och dom av den 28 februari 2019, Alfamicro/kommissionen ( C‑14/18 P, EU:C:2019:159, punkterna 65–67).

21 Enligt kommissionen är en omprövning en vanlig administrativ praxis (som i synnerhet brukar göras när det skett en lagändring om budgetreglerna, vilket var fallet med delegerad förordning 2015/2462) som inte har gett upphov till några tvister, med undantag av fallet med IMG.

22 Punkterna 29 och 30 i detta förslag till avgörande.

23 Dom av den 28 oktober 2021, Vialto Consulting/kommissionen ( C‑650/19 P, EU:C:2021:879, punkt 138), dom av den 5 februari 2021, Dalli/kommissionen ( C‑615/19 P, EU:C:2021:133, punkt 41), och dom av den 5 september 2019, Europeiska unionen/Guardian Europe och Guardian Europe/Europeiska unionen ( C‑447/17 P och C‑479/17 P, EU:C:2019:672, punkt 147), dom av den 13 december 2018, Europeiska unionen/Kendrion ( C‑150/17 P, EU:C:2018:1014), punkt 117, och dom av den 4 juli 2000, Bergaderm och Goupil/kommissionen ( C‑352/98 P, EU:C:2000:361, punkt 42).

24 Dom av den 5 februari 2021, Dalli/kommissionen ( C‑615/19 P, EU:C:2021:133, punkt 41), och dom av den 5 september 2019, Europeiska unionen/Guardian Europe och Guardian Europe/Europeiska unionen ( C‑447/17 P och C‑479/17 P, EU:C:2019:672, punkt 148).

25 Dom av den 4 april 2017, Europeiska ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 37).

26 Dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet ( C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkt 30).

27 Dom av den 28 oktober 2021, Vialto Consulting/kommissionen ( C‑650/19 P, EU:C:2021:879, punkt 142), dom av den 20 januari 2021, kommissionen/Printeos ( C‑301/19 P, EU:C:2021:39, punkt 103), och av den 10 december 2002, kommissionen/Camar och Tico ( C‑312/00 P, EU:C:2002:736, punkt 54).

28 Dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 43), dom av den 23 mars 2004, Europeiska ombudsmannen/Lamberts ( C‑234/02 P, EU:C:2004:174, punkt 49), och av den 4 april 2017, Europeiska ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 31).

29 Punkt 88 i den överklagade domen.

30 Domen C‑183/17 P och C‑184/17 P, punkt 89: ”… när [kommissionen] har för avsikt att anta ett beslut om delegering till en viss enhet, är [den] skyldig att se till att denna enhet har ställning som en internationell organisation”.

31 Ibidem, punkt 90: ”… Om kommissionen, efter antagandet av ett beslut om delegering till en viss enhet i egenskap av internationell organisation, antar sådana beslut som [det omtvistade beslutet] på grundval av omständigheter som enligt kommissionen äventyrar enhetens ställning som internationell organisation måste dessa beslut motiveras både i rättsligt och faktiskt hänseende.”

32 Jag anser att detta påstående vinner stöd av den omständigheten att generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i sitt förslag till avgörande i målen C‑183/17 P och C‑184/17 P ansåg att ”tribunalen inte missbrukade sin prövningsrätt när den kom fram till slutsatsen att det, mot bakgrund av bevisningen i målet, var legitimt och lagligt att kommissionen beslutade att inte längre tilldela uppgifter avseende genomförandet av unionens budget till IMG, på sätt och vis av försiktighetshänsyn, så länge frågan om den berörda enhetens juridiska ställning inte har klargjorts” (punkt 64).

33 Enligt domstolen är unionens institutioner, organ och byråer skyldiga att iaktta de grundläggande rättigheter som garanteras i unionsrätten, till vilka rätten till god förvaltning som slås fast i artikel 41 i stadgan hör (dom av den 21 oktober 2021, parlamentet/UZ ( C‑894/19 P, EU:C:2021:863, punkterna 51 och 52), och dom av den 27 mars 2019, August Wolff och Remedia/kommissionen ( C‑680/16 P, EU:C:2019:257, punkt 24) och där angiven rättspraxis).

34 Dom av den 8 maj 2014, N ( C‑604/12, EU:C:2014:302, punkt 49), och dom av den 19 juni 2014, Commune de Millau och SEMEA/kommissionen ( C‑531/12 P, EU:C:2014:2008, punkt 97).

35 EUT C 303, 2007, s. 17.

36 Dom av den 16 december 2008, Masdar (UK)/kommissionen, C‑47/07 P, EU:C:2008:726, punkt 91.

37 Dom av den 22 november 2017, kommissionen/Bilbaína de Alquitranes m.fl. ( C‑691/15 P, EU:C:2017:882, punkt 35).

38 Dom av den 4 april 2017, Europeiska ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 40), och dom av den 30 januari 1992, Finsider m.fl./kommissionen ( C‑363/88 och C‑364/88, EU:C:1992:44, punkt 24).

39 En sådan oegentlighet skulle för övrigt kunna ha begåtts av vilken annan förvaltning som helst som hyser tvivel om den rättsliga ställningen för en organisation som skulle anförtros en indirekt förvaltning av allmänna medel.

40 Dom av den 4 april 2017, Europeiska ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 37).

41 Dom av den 30 januari 1992, Finsider m.fl./kommissionen ( C‑363/88 och C‑364/88, EU:C:1992:44, punkt 22), och av den 4 juli 2000, Haim ( C‑424/97, EU:C:2000:357, punkterna 42 och 43).

42 Dom av den 22 oktober 1991, Nölle ( C‑16/90, EU:C:1991:402, punkt 13).

43 Dom av den 5 februari 2021, Dalli/kommissionen ( C‑615/19 P, EU:C:2021:133, punkt 42), och dom av den 5 september 2019, Europeiska unionen/Guardian Europe och Guardian Europe/Europeiska unionen ( C‑447/17 P och C‑479/17 P, EU:C:2019:672, punkt 148).