Domstolens dom (nionde avdelningen) den 21 september 2023
I mål C‑210/22, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Finanzgericht Hamburg (Skattedomstolen i Hamburg, Tyskland) genom beslut av den 2 mars 2022, som inkom till domstolen den 18 mars 2022, i målet
DOMSTOLEN (nionde avdelningen), sammansatt av ordföranden på tionde avdelningen D. Gratsias, tillika tillförordnad ordförande på nionde avdelningen, samt domarna S. Rodin (referent) och O. Spineanu-Matei, generaladvokat: P. Pikamäe, justitiesekreterare: handläggaren K. Hötzel,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 9 mars 2023,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Stappert Deutschland GmbH, genom K.H. Felderhoff, Rechtsanwalt, K. Harden, Rechtsanwältin, och H.-M. Wolffgang, Steuerberater, Hauptzollamt Hannover, genom T. Röper, Belgiens regering, genom S. Baeyens och P. Cottin, i egenskap av ombud, biträdda av B. Coene och Z.-Z. De Decker, i egenskap av sakkunniga, Ungerns regering, genom M.Z. Fehér och K. Szíjjártó, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom B.-R. Killmann, F. Moro och M. Salyková, samtliga i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av den huvudregel som är tillämplig på varor som omfattas av undernummer 730441 i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS), som föreskrivs i bilaga 22-01 till kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 2015, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1063 av den 16 maj 2018 (EUT L 192, 2018, s. 1) (nedan kallad huvudregeln). i den mån den innehåller ett specifikt kriterium avseende ”ihåliga profiler som klassificeras enligt undernummer 730449” (nedan kallat kriteriet avseende ihåliga profiler), och denna regels giltighet.
2. Begäran har framställts i ett mål mellan Stappert Deutschland GmbH (nedan kallat Stappert) och Hauptzollamt Hannover (huvudtullkontoret i Hannover, Tyskland) (nedan kallat tullkontoret) angående förvärv av ursprung för ihåliga, raka och jämntjocka produkter som omfattas av undernummer 730441 i HS.
Tillämpliga bestämmelser
Internationell rätt
3. HS inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som antogs i Bryssel den 14 juni 1983 (FN:s fördragssamling, vol. 1503, s. 4, nr 25910 (1988)), inom ramen för Världstullorganisationen (WCO), och godkändes, tillsammans med sitt ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). De förklarande anmärkningarna till HS utarbetas av WCO i enlighet med bestämmelserna i nämnda konvention.
4. Kapitel 72 i HS har rubriken ”Järn och stål”.
5. I de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 72, som i tillämpliga delar gäller för produkter enligt kapitel 73 i HS, anges följande under rubriken ”Allmänna anvisningar”:
”…
IV. Framställning av färdiga produkter.
Halvfärdiga produkter och, i vissa fall, göt omvandlas sedermera till färdiga produkter.
Dessa indelas i allmänhet i platta produkter (universalstål, plåtämnen i rullar, plåt och band) och långa produkter (stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar, annan stång, profiler och tråd).
Dessa produkter erhålls genom plastisk deformation, antingen i varmt tillstånd, av göt eller halvfärdiga produkter (genom varmvalsning, smidning eller varmdragning), eller i kallt tillstånd, av varmbearbetade produkter (genom kallvalsning, strängpressning, tråddragning eller blankdragning), i vissa fall följd av färdigbehandling (t.ex. stång som är färdigbehandlad genom centerless-slipning eller precisionssvarvning).
…
B. Plastisk deformation i kallt tillstånd
…
Kallbearbetade produkter kan skiljas från varmbearbetade genom följande kännetecken:
ytan hos kallbearbetade produkter har ett bättre utseende än ytan hos produkter som har framställts genom ett varmbearbetningsförfarande och har aldrig någon glödspånshinna (glödskal);
dimensionstoleranserna är mindre för kallbearbetade produkter;
tunna plåtar och band är vanligen framställda genom kallvalsning;
en mikroskopisk undersökning av kallbearbetade produkter visar en tydlig deformering av kristallerna och en kristallorientering som är parallell med bearbetningsriktningen. Däremot uppvisar produkter som har erhållits vid varmbearbetning nästan regelbundna kristaller till följd av rekristalliseringen.”
6. De allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 73 i HS har följande lydelse:
”…
Med ’rör’ och ’ihåliga profiler’ förstås i detta kapitel:
1. Rör Koncentriska ihåliga produkter som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och vilkas inre och yttre ytor har samma form. Stålrör har huvudsakligen runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, men tvärsnitt i form av liksidig triangel eller annan regelbunden konvex månghörning kan också förekomma. Produkter med annat än runt tvärsnitt, vilka har avrundade kanter utefter hela sin längd, samt rör med stukade ändar anses också utgöra rör. De kan vidare vara polerade, försedda med överdrag, böjda (även i spiral), gängade (även hopkopplade), försedda med borrade hål, strypta, vidgade, konade eller försedda med flänsar, kragar eller ringar.
2. Ihåliga profiler Ihåliga produkter som inte motsvarar ovanstående definition och i huvudsak sådana vilkas inre och yttre ytor inte har samma form. Allm. anv. till 72 kap. gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt 73 kap.”
7. I den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 7304 anges följande:
”Rör och ihåliga profiler enligt detta nummer kan tillverkas genom något av följande förfaranden:
…
B. Varmpressning av rundstål med glas som smörjmedel (Ugine-Sejournet-förfarandet) eller med annat smörjmedel. Denna metod inbegriper i själva verket följande förfaranden: hålning, eventuellt vidgning samt varmpressning.
Dessa förfaranden följs av olika färdigbehandlingsprocesser:
färdigbehandling i varmt tillstånd: i detta fall får ämnet efter återuppvärmning passera genom ett kalibrerverk eller ett sträckverk och slutligen genom ett riktverk; eller
färdigarbetning i kallt tillstånd över en dorn, kalldragning i dragbänk eller kallvalsning i ett stegvalsverk (mannesmann eller megavalförfarande). Genom dessa förfaranden kan man av varmvalsade eller strängpressade rör erhålla rör med mindre väggtjocklek (det bör observeras att man genom transvalprocesssen direkt kan framställa rör med liten väggtjocklek) eller diameter liksom rör med snävare toleranser på diameter och väggtjocklek. Kallbehandlingsmetoderna inbegriper också hening och tryckpolering för att erhålla polerade ytor som är nödvändiga för tillverkning av exempelvis pneumatiska domkrafter och hydrauliska cylindrar.
…
Beträffande skillnaden mellan rör och ihåliga profiler se allm. anv. till detta kapitel.
…”
Unionsrätt
Tullkodexen
8. Artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1, och rättelse i EUT L 267, 2016, s. 2) (nedan kallad tullkodexen) har rubriken ”Beslut som avser bindande besked”. I punkt 1 i den artikeln föreskrivs följande:
”Tullmyndigheterna ska på grundval av en ansökan fatta beslut som rör bindande klassificeringsbesked eller beslut som rör bindande ursprungsbesked.
…”
9. Artikel 60 i tullkodexen har rubriken ”Förvärv av ursprung”, och punkt 2 i denna artikel har följande lydelse.
”Varor vars tillverkning sker inom mer än ett land eller territorium ska anses ha sitt ursprung i det land eller territorium där de genomgick den sista väsentliga och ekonomiskt berättigade bearbetning eller behandling som skedde i ett företag utrustat för det ändamålet och som resulterade i tillverkningen av en ny produkt eller innebar ett viktigt steg i tillverkningen.”
10. I artikel 62 i tullkodexen, med rubriken ”Delegering av befogenheter”, föreskrivs följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 284 för att fastställa de regler enligt vilka varor, för vilka fastställandet av deras icke-förmånsberättigade ursprung krävs för tillämpningen av de unionsåtgärder som avses i artikel 59, anses vara helt framställda i ett enda land eller territorium eller anses ha genomgått den sista väsentliga, ekonomiskt berättigade bearbetning eller behandling som skedde i ett företag utrustat för det ändamålet och som resulterade i tillverkningen av en ny produkt eller innebar ett viktigt steg i tillverkningen i ett land eller territorium, i enlighet med artikel 60.”
11. I artikel 284 i nämnda kodex, med rubriken ”Utövande av delegering”, anges de närmare villkoren för detta utövande.
Delegerad förordning 2015/2446
12. Kommissionen har med utövande av sin befogenhet enligt artikel 62 i tullkodexen antagit delegerad förordning 2015/2446.
13. Skäl 20 i denna delegerade förordning har följande lydelse:
”Genom [rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3)] godkände rådet avtalet om ursprungsregler (WTO-Gatt 1994), som bifogas den slutakt som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994. Enligt avtalet om ursprungsregler bör särskilda bestämmelser för bestämning av ursprunget för vissa produktsektorer i första hand grunda sig på det land där produktionsprocessen har lett till en förändrad klassificering enligt tulltaxan. Endast om detta kriterium inte gör det möjligt att fastställa det land där den sista väsentliga bearbetningen ägde rum kan andra kriterier användas, till exempel ett mervärdeskriterium eller fastställandet av ett visst bearbetningsled. Med beaktande av att unionen är part i avtalet i fråga är det lämpligt att föreskriva bestämmelser i unionens tullagstiftning som avspeglar de principer som fastställs i det avtalet för fastställande av det land där varorna genomgått sin sista väsentliga bearbetning.”
14. I artikel 32 i den delegerade förordningen, med rubriken ”Varor vars tillverkning sker inom mer än ett land eller territorium (artikel 60.2 i [tull]kodexen”, föreskrivs följande:
”Varor som förtecknas i bilaga 22-01 ska anses ha genomgått en sista väsentlig bearbetning eller behandling som resulterar i tillverkningen av en ny produkt eller innebär ett viktigt steg i tillverkningen, i det land eller territorium där de regler som anges i den bilagan är uppfyllda eller som identifieras genom dessa regler.”
15. Bilaga 22-01 till samma delegerade förordning har rubriken ”Inledande anmärkningar och förteckning över väsentlig bearbetning eller behandling som ger ursprungsstatus”. Denna bilaga innehåller en del med rubriken ”Inledande anmärkningar”. Punkterna 2 och 3 i denna bilaga har följande lydelse:
”2) Tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga
2.1) Bestämmelserna i denna bilaga ska tillämpas på varor på grundval av deras klassificering i [HS], och på ytterligare kriterier utöver [HS] nummer eller undernummer som kan föreskrivas särskilt för tillämpningen av denna bilaga. Ett nummer eller undernummer i Harmoniserade systemet som är vidare uppdelat på grundval av sådana kriterier kallas i denna bilaga för ’uppdelat nummer’ respektive ’uppdelat undernummer’. … Klassificeringen av varor enligt nummer och undernummer i [HS] ska följa de allmänna reglerna för tolkningen av [HS] och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer i det systemet. Dessa regler och anmärkningar utgör en del av Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 [av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) [KN]. För att kunna identifiera vilket ’uppdelat nummer’ eller ’uppdelat undernummer’ som är korrekt för en viss vara i denna bilaga ska de allmänna reglerna för tolkningen av [HS] och anmärkningarna till avdelningarna, kapitlen och undernumren i systemet tillämpas i tillämpliga delar, såvida inte annat anges i denna bilaga.
…
3) Ordlista Huvudreglerna för en underuppdelning kan uttryckas med följande förkortningar om de baseras på en ändring av klassificeringen enligt tulltaxan. … ÄN: ändring till det aktuella numret från ett annat nummer
…”
16. Kapitel 73 i bilagan har rubriken ”Varor av järn eller stål”. Kapitlet innehåller bland annat en ”Subsidiär kapitelregel” med följande lydelse:
”Om ursprungslandet inte kan bestämmas genom tillämpning av huvudreglerna ska varornas ursprungsland vara det land i vilket den största delen av materialen har sitt ursprung, såsom detta fastställs på grundval av materialens värde.”
17. Kapitel 73 innehåller en tabell över de huvudregler som ska tillämpas för att fastställa ursprungslandet eller ursprungsterritoriet för de varor som anges där och som identifieras enligt sina nummer eller undernummer i HS, inbegripet huvudregeln för kalldragna eller kallvalsade rör av rostfritt stål, sömlösa med runt tvärsnitt, enligt undernummer 730441 i HS. Tabellen har följande lydelse.
”HS 2017-nummer | Varubeskrivning | Huvudregler
…
7304 | Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa | Enligt specificering för undernummer
…
| Andra slag, med runt tvärsnitt, av rostfritt stål:
730441 | -- Kalldragna eller kallvalsade | ÄN; eller ändring från ihåliga profiler som klassificeras enligt undernummer 730449
730449 | -- Andra | ÄN”
Målet vid den nationella domstolen och tolknings- och giltighetsfrågorna
18. Den 20 januari 2016 ansökte Stappert, ett stålhandelsföretag, hos tullkontoret om ett bindande ursprungsbesked i enlighet med artikel 33 i delegerad förordning 952/2013 i syfte att från Sydkorea importera sömlösa rör av rostfritt stål som omfattas av undernummer 730441 i HS (nedan kallade de aktuella rören). Tillverkningsprocessen för rören är följande: I en första fas, som äger rum i Kina, omvandlas stålgöt genom plastisk deformation i varmt tillstånd med hjälp av extrusion (varmpressning). De halvfabrikat som därmed erhålls (nedan kallade rörämnena) omfattas av undernummer 730449 i HS. I en andra fas transporteras dessa rörämnen till Sydkorea, där de genomgår kallvalsning och dragning så att de blir rör. Enligt Stappert ska Sydkorea anses vara ursprungsland för de aktuella rören, i enlighet med artikel 60.2 i tullkodexen. Detta skulle få till följd att ingen antidumpningstull skulle tas ut på importen av dessa rör, vilket inte skulle vara fallet om ursprungslandet var Kina.
19. I beslut av den 16 juni 2017 fann tullkontoret att rören hade samma icke-förmånsberättigande ursprung som rörämnena, det vill säga Kina. Enligt tullkontoret skulle rörens ursprung nämligen, i enlighet med huvudregeln, fastställas med hänsyn till tillverkningslandet för rörämnena.
20. Stappert begärde omprövning av detta beslut och gjorde gällande att det sista väsentliga bearbetningssteget, som är ekonomiskt motiverat, måste vara avgörande för förvärvet av ursprung. I förevarande fall äger detta sista steg rum i Sydkorea.
21. Genom beslut av den 23 november 2018 vidhöll tullkontoret sitt ursprungliga beslut. Enligt tullkontoret sker ingen ändring av tulltaxenumret i Sydkorea. Dessutom kan, i motsats till vad Stappert har gjort gällande, de rörämnen som tillverkats i Kina inte anses vara ”ihåliga profiler” som omfattas av undernummer 730449 i HS, i den mening som avses i kriteriet avseende ihåliga profiler, vilka därefter omvandlas genom kallbearbetning i Sydkorea. Enligt tullkontoret ska begreppet ihåliga profiler tolkas i enlighet med de förklarande anmärkningarna till kapitel 73 i HS. Av detta följer att rörämnena inte är ”ihåliga profiler”, utan ”rör”.
22. Stappert väckte talan vid den hänskjutande domstolen, Finanzgericht Hamburg (Skattedomstolen i Hamburg, Tyskland), och yrkade i första hand att det skulle fastställas att Sydkorea var ursprungsland för de aktuella rören och i andra hand att det skulle fastställas att tullkontorets vägran att fastställa detta ursprung var rättsstridig.
23. I detta sammanhang vill den hänskjutande domstolen inledningsvis få klarhet i huruvida begreppet ihåliga profiler, i den mening som avses i huvudregeln, omfattar sådana produkter som rörämnena.
24. För det första kan enligt den hänskjutande domstolen räckvidden av detta begrepp inte härledas ur huvudregelns tillkomsthistoria, närmare bestämt med hänvisning till de handlingar som upprättats i samband med förhandlingarna inom ramen för det arbetsprogram för avtalet om ursprungsregler som avses i skäl 20 i delegerad förordning 2015/2446. I dessa handlingar preciseras inte vad som avses med ”ihåliga profiler” enligt undernummer 730449 i HS.
25. För det andra anser den hänskjutande domstolen att den tolkning som bäst uppfyller bedömningskriterierna avseende ursprung ska ges företräde och att en tolkning av tulltermer inte får strida mot de kriterier som föreskrivs i artikel 60.2 i tullkodexen.
26. För det tredje har den hänskjutande domstolen angett att de inledande anmärkningarna till bilaga 22-01 till delegerad förordning 2015/2446 inte hänvisar till de förklarande anmärkningarna till HS.
27. För det fjärde anser den hänskjutande domstolen att den tillverkningsprocess som avses i huvudregeln är den som beskrivs bland annat i de förklarande anmärkningarna till nummer 7304 i HS, av vilken det skulle kunna dras slutsatsen att varmvalsade eller strängpressade rör används som mellanprodukter och således motsvarar ”ihåliga profiler” i den mening som avses i nämnda kriterium.
28. För det femte finns det inte någon enhetlig taxonomi för beskrivningen av de förfaranden som är i fråga i det nationella målet.
29. För det sjätte, om begreppet ihålig profil tolkades i enlighet med de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 73 däri, skulle förvärv av ursprung endast bero på materialets form, vilket enligt den hänskjutande domstolen utgör en godtycklig tillämpning av artikel 60.2 i tullkodexen.
30. Det framgår dessutom av skäl 33 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2093 av den 15 november 2017 om avslutande av undersökningen beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 införts på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import avsänd från Indien, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Indien eller inte, och om avslutande av den registrering av sådan import som införts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/272 (EUT L 299, 2017, s. 1). att kallformning innebär förädling av ett rör som oåterkalleligen förändrar dess väsentliga egenskaper, så att dess dimensioner och dess fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper ändras, såsom följer av de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 72 i HS, vilka är relevanta för kapitel 73 i HS.
31. För det sjunde anser den hänskjutande domstolen att det i praktiken inte är relevant att tolka begreppet ihålig profil på grundval av de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 73 däri. Även om det är tekniskt möjligt att omvandla en ihålig profil genom kallformning, i den mening som avses i definitionen i dessa förklarande anmärkningar, skulle detta medföra oöverkomliga kostnader, varför den vanligaste processen för att tillverka rör är kallformning av varmvalsade rör.
32. För det åttonde anser den hänskjutande domstolen att inte alla produkter som omfattas av undernummer 730449 i HS kan bearbetas. Rörämnena är emellertid produkter som inte kan användas förrän de har bearbetats. Den omständigheten att det material av vilket rör som omfattas av undernummer 730441 i HS tillverkas inte har varit föremål för provning avseende överensstämmelse med en industriell standard för varmbehandlade sömlösa rör visar att detta material med nödvändighet måste genomgå ytterligare bearbetning.
33. För det fall de aktuella rörens ursprung inte ska fastställas i enlighet med kriteriet ihåliga profiler eller om det visar sig omöjligt att besvara den första frågan, vill den hänskjutande domstolen vidare få klarhet i huruvida detta kriterium är ogiltigt på grund av bristande motivering, bristande precision eller oförenlighet med artikel 60.2 i tullkodexen.
34. Slutligen vill den hänskjutande domstolen få klarhet i vilken unionsrättslig bestämmelse som i så fall ska tillämpas för att fastställa de aktuella rörens ursprung, för det fall att huvudregeln ska ogiltigförklaras i den del den avser kriteriet för ihåliga profiler.
35. Mot denna bakgrund beslutade Finanzgericht Hamburg (Skattedomstolen i Hamburg) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:
”1) Omfattar termen ’ihåliga profiler’ i [huvudregeln] som föreskriver att förvärvet av ursprung är beroende av ’ändring från ihåliga profiler som klassificeras enligt undernummer 730449’ … en [vara] som behandlats i varmt tillstånd och som klassificeras enligt HS-nummer 730449, rak med jämntjocka väggar, som inte uppfyller en teknisk standard för sömlösa rör av rostfritt stål som behandlats i varmt tillstånd, och varan behandlas i kallt tillstånd för framställning av rör med annat tvärsnitt och annan väggtjocklek?
2) För det fall att den första frågan ska besvaras nekande eller inte kan besvaras: Strider [kriteriet avseende ihåliga profiler] mot artiklarna 60.2 och 284 i [tullkodexen] och artikel 290 FEUF, på grund av att
a) [det] inte motiverats,
b) [det] inte är tillräckligt precist, eller
c) [det] för fastställandet av ursprunget utesluter ytterligare behandling eller bearbetning som skulle vara relevant för bestämning av ursprunget enligt artikel 60.2 i [tullkodexen][?]
3) För det fall att den andra frågan ska besvaras jakande: Ska förvärvet av ursprung för produkter som klassificeras enligt HS-nummer 730441 i det nationella målet bestämmas i enlighet med [huvudregeln] ’ÄN’ [i kapitel 73 HS i bilaga 22-01 i delegerade förordning 2015/2446] eller i enlighet med artikel 60.2 i tullkodexen?”
Prövning av tolknings- och giltighetsfrågorna
Den första frågan
36. Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida huvudregeln ska tolkas så, att begreppet ihålig profil, i den mening som avses i denna regel, omfattar ett varmformat rakt ”rörämne” med jämntjocka väggar, som inte uppfyller kraven i en teknisk standard för varmvalsade sömlösa rör i rostfritt stål, när detta rörämne används för att genom kallbearbetning tillverka rör med olika tvärsnitt och väggtjocklek, vilka omfattas av undernummer 730441 i HS.
37. Enligt huvudregeln ska rör och ihåliga profiler som omfattas av undernummer 730441 i HS anses ha sitt ursprung i det land där de har framställts genom kalldragning eller kallvalsning (kallreduktion) om de har tillverkats antingen av produkter som omfattas av ett annat HS-nummer eller av ”ihåliga profiler som omfattas av undernummer 730449” i HS.
38. Det framgår av punkt 2.1 i de inledande anmärkningarna till bilaga 22-01 till delegerad förordning 2015/2446 att reglerna i denna bilaga ska tillämpas på varor på grundval av deras klassificering i HS och på ytterligare kriterier utöver [HS] nummer eller undernummer som kan föreskrivas särskilt för tillämpningen av denna bilaga. Det framgår också att för att kunna identifiera vilket ”uppdelat nummer” eller ”uppdelat undernummer” som är korrekt för en viss vara i denna bilaga ska de allmänna reglerna för tolkningen av [HS] och anmärkningarna till avdelningarna, kapitlen och undernumren i systemet tillämpas i tillämpliga delar, såvida inte annat anges i denna bilaga 22-01.
39. Vad gäller tolkningen av numren och undernumren i HS erinrar domstolen om att de förklarande anmärkningarna till HS i sig ger giltiga tolkningsdata för detta ändamål (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juni 2020, Hydro Energo, C‑340/19, EU:C:2020:488, punkt 36).
40. Enligt de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 73 däri, till vilka det uttryckligen hänvisas i den förklarande anmärkningen till undernummer 7304 i HS, utgör koncentriska ihåliga produkter som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och vilkas inre och yttre ytor har samma form, rör i den mening som avses i kapitel 73 i HS, medan ihåliga produkter som inte motsvarar definitionen av rör, och i huvudsak sådana produkter vilkas inre och yttre ytor inte har samma form, utgör ”ihåliga profiler”.
41. Begreppet rörämne nämns däremot inte i de allmänna överväganden som nämns i föregående punkt. Härav följer att vid tillämpningen av huvudregeln utgör produkter som kvalificeras som ”rörämnen” antingen ”rör” eller ”ihåliga profiler” i den mening som avses i kapitel 73 i HS.
42. Det framgår av handlingarna i målet att de aktuella rören, som Stappert planerar att importera, har erhållits från rörämnen som omfattas av begreppet rör i den mening som avses i de förklarande anmärkningarna till kapitel 73 i HS, såsom det erinrats om i punkt 40 ovan, särskilt i den mån de beskrivs som raka och med jämntjocka väggar.
43. Dessa rörämnen kan således inte i sig omfattas av begreppet ihålig profil, vare sig i den mening som avses i kapitel 73 i HS eller i huvudregeln.
44. Domstolen preciserar i detta avseende att det inte på något sätt framgår av definitionerna av begreppen ihålig profil eller rör, som det erinrats om i punkt 40 ovan, att de produkter som avses måste uppfylla kraven i en teknisk standard för att de ska kunna omfattas av dessa begrepp.
45. Den omständigheten att bland annat den förklarande anmärkningen till nummer 7304 i HS beskriver en process för tillverkning av rör genom kallbearbetning av varmvalsade eller strängpressade rör, utan att tillverkningen av rör av ihåliga profiler nämns, innebär inte nödvändigtvis att sistnämnda tillverkning inte är möjlig, eftersom det i denna förklarande anmärkning för övrigt preciseras att rör och ihåliga profiler enligt nummer 7304 i HS ”kan tillverkas genom [olika] förfaranden”.
46. Den hänskjutande domstolen har påpekat att en tolkning av begreppet ihålig profil i huvudregeln på ett sätt som överensstämmer med de anvisningar som ges i de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 73 däri skulle kunna påverka giltigheten av denna regel, bland annat mot bakgrund av artikel 60.2 i tullkodexen.
47. Det följer av en allmän tolkningsprincip att en unionsrättsakt, så långt det är möjligt, ska tolkas på ett sätt som inte påverkar dess giltighet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 september 2018, UBS Europe m.fl., C‑358/16, EU:C:2018:715, punkt 53 och där angiven rättspraxis).
48. En tolkning av begreppen i huvudreglerna som avviker från deras räckvidd i den mening som avses i HS skulle emellertid undergräva den interna enhetligheten i delegerad förordning 2015/2446 (se, analogt, dom av den 17 juni 2021, Republiken Tjeckien/kommissionen, C‑862/19 P, EU:C:2021:493, punkt 52).
49. Av detta följer att den första frågan ska besvaras enligt följande. Huvudregeln ska tolkas så, att begreppet ihålig profil, i den mening som avses i denna regel, inte omfattar ett varmformat rakt ”rörämne” med jämntjocka väggar, som inte uppfyller kraven i en teknisk standard för varmvalsade sömlösa rör i rostfritt stål, när detta rörämne används för att genom kallbearbetning tillverka rör med olika tvärsnitt och väggtjocklek, vilka omfattas av undernummer 730441 i HS.
Den andra frågan
50. Den andra frågan avser giltigheten av kriteriet avseende ihåliga profiler på grund av att varor som omfattas av undernummer 730441 i HS och som har framställts genom kallbearbetning av rör som omfattas av undernummer 730449 i HS inte kan förvärva ursprung. Detta kriterium utgör emellertid endast ett av två alternativa kriterier i huvudregeln, eftersom båda dessa kriterier utesluter ett sådant förvärv av ursprung för dessa varor.
51. Den hänskjutande domstolen ska således anses ha ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida huvudregeln är giltig mot bakgrund av artikel 290 FEUF, rättssäkerhetsprincipen och artikel 60.2 i tullkodexen.
52. Domstolen påpekar inledningsvis att enligt artikel 62 i tullkodexen ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa de regler enligt vilka varor ska anses ha genomgått den sista väsentliga och ekonomiskt berättigade bearbetning eller behandling som skedde i ett företag utrustat för det ändamålet och som resulterade i tillverkningen av en ny produkt eller innebar ett viktigt steg i tillverkningen i ett visst land eller territorium, i enlighet med artikel 60 i tullkodexen. Syftet med dessa rättsakter är att precisera hur de abstrakta kriterier som anges i sistnämnda bestämmelse ska tolkas och tillämpas i konkreta situationer (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2021, Renesola UK, C‑209/20, EU:C:2021:400, punkt 33).
53. Av domstolens fasta praxis följer emellertid att kommissionens utövande av denna befogenhet är underkastat iakttagandet av vissa krav (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2021, Renesola UK, C‑209/20, EU:C:2021:400, punkt 34). De mål som eftersträvas med en delegerad förordning ska vara av sådan art att de motiverar att den antas. Vidare ska förordningen uppfylla det krav på motivering som gäller för en sådan rättsakt. Slutligen ska kommissionens bedömningar avseende fastställandet av ursprungsland för de produkter som omfattas av nämnda förordning inte vara uppenbart oriktiga eller behäftade med en felaktig rättstillämpning mot bakgrund av artikel 60.2 i tullkodexen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2021, Renesola UK, C‑209/20, EU:C:2021:400, punkterna 40 och 42).
54. Detta ursprung ska nämligen under alla omständigheter fastställas med hänsyn till det avgörande kriteriet ”den sista väsentliga bearbetningen eller behandlingen” av de berörda varorna. Detta uttryck ska i sin tur förstås så, att det avser det skede under produktionsprocessen då varornas användningsområde fastställs och då varorna får sina specifika egenskaper och en egen specifik sammansättning som de inte hade dessförinnan och som därefter inte kommer att genomgå en betydande kvalitativ ändring (dom av den 20 maj 2021, Renesola UK, C‑209/20, EU:C:2021:400, punkt 38 och där angiven rättspraxis).
55. Domstolsprövningen av huruvida en bestämmelse i en sådan rättsakt som bilaga 22-01 till delegerad förordning 2015/2446 är välgrundad kan avse frågan huruvida kommissionen, oberoende av en eventuellt felaktig rättstillämpning i något avseende, mot bakgrund av omständigheterna i det konkreta fallet har gjort en uppenbart oriktig bedömning vid genomförandet av artikel 60.2 i tullkodexen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2021, Renesola UK, C‑209/20, EU:C:2021:400, punkterna 39 och där angiven rättspraxis).
56. Av detta följer att även om kommissionen har ett utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av de allmänna kriterierna i artikel 60.2 i tullkodexen på specifika bearbetningar eller behandlingar, kan den inte, i avsaknad av sakliga skäl, anta helt andra lösningar för liknande behandlingar och bearbetningar (se, analogt, dom av den 23 mars 1983, Cousin m.fl., 162/82, EU:C:1983:93, punkt 21).
57. Domstolen har – med avseende på kriteriet om ändring av undernummer i huvudregeln – redan slagit fast att det inte är tillräckligt att utgå ifrån de kriterier som gäller för varors ursprung med hänsyn till vad som gäller för placering i olika nummer i tulltaxan för olika bearbetade produkter, eftersom den gemensamma tulltaxan har utformats för att uppfylla egna krav och inte för att bestämma produkters ursprung (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 februari 2010, Hoesch Metals and Alloys, C‑373/08, EU:C:2010:68, punkt 42 och där angiven rättspraxis).
58. Även om omständigheten att en vara omfattas av ett nytt tulltaxenummer på grund av att varan har bearbetats utgör ett tecken på att bearbetningen eller behandlingen ska anses vara väsentlig, så kan en bearbetning eller behandling vara väsentlig även om varan inte omfattas av ett nytt tulltaxenummer. Kriteriet om ändring av tulltaxenummer omfattar de flesta situationer, men gör det inte möjligt att identifiera alla situationer där bearbetningen eller behandlingen av varan är väsentlig (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 februari 2010, Hoesch Metals and Alloys, C‑373/08, EU:C:2010:68, punkt 43 och där angiven rättspraxis).
59. För att fastställa ursprunget för varor som omfattas av undernummer 730441 i HS föreskrivs således i huvudregeln, utöver kriteriet för ändring av tulltaxenummer, även ett kriterium för ändring utifrån ihåliga profiler enligt undernummer 730449 i detta system, som syftar till att komplettera och korrigera det första kriteriet (se, analogt, dom av den 23 mars 1983, Cousin m.fl., 162/82, EU:C:1983:93, punkt 17).
60. Domstolen konstaterar emellertid, i likhet med den hänskjutande domstolen, att kriteriet avseende ihåliga profiler innebär en skillnad i behandling. Enligt detta kriterium är det nämligen kallformningen som avgör ursprunget för den färdiga produkten, när en produkt som omfattas av undernummer 730449 i HS, vilkens inre och yttre ytor inte har samma form, och vilken därmed utgör en ”ihålig profil” i den mening som avses i de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 73 däri, kallformas till en produkt med samma form, men vars egenskaper skiljer sig åt på grund av denna typ av formning, en produkt som således även den utgör en ”ihålig profil” i den mening som avses i samma anmärkningar. Denna färdiga produkt ska således anses vara resultatet av en ”väsentlig bearbetning eller behandling” i den mening som avses i artikel 60.2 i tullkodexen. Däremot är en sådan kallformning inte avgörande för att den färdiga produktens ursprung, när en produkt, som också den omfattas av undernummer 730449 i HS, men som består av en koncentrisk ihålig produkt vilkens inre och yttre ytor har samma form och vilken därmed utgör ett rör i den mening som avses i de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 73 däri, kallformas till en produkt med samma form, men vars egenskaper också skiljer sig åt på grund av denna typ av formning, som således utgör ett annat rör i den mening som avses i samma anmärkningar. Enligt kriteriet avseende ihåliga profiler är det således endast den sistnämnda produkten som inte anses vara resultatet av en väsentlig bearbetning i den mening som avses i artikel 60.2.
61. Eftersom kommissionen inte har lämnat någon övertygande motivering som gör det möjligt att på ett objektivt sätt förklara denna skillnad i behandling mellan rör och ihåliga profiler, vilka alla omfattas av undernummer 730441 i HS och som har framställts av produkter som omfattas av undernummer 730449 i HS, förefaller det motsägelsefullt och diskriminerande att det i huvudregeln föreskrivs att kallformning kan bestämma ursprunget för ihåliga profiler med hjälp av ett alternativt kriterium, medan samma typ av formning som tillämpas på rör endast kan avgöra dessa rörs ursprung med hänvisning till ett enda, betydligt strängare kriterium (se, analogt, dom av den 23 mars 1983, Cousin m.fl., 162/82, EU:C:1983:93, punkt 21).
62. Denna slutsats bekräftas av konstaterandet i skäl 33 i genomförandeförordning 2017/2093 att kallforming av rör medför att de genomgår en väsentlig bearbetning. Detta konstaterande grundar sig på påpekandet att denna formning leder till oåterkalleliga förändringar av dessa rörs fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper. Sådana förändringar kan bestämma en produkts ursprung, såsom framgår av den rättspraxis som det erinrats om i punkt 54 ovan.
63. Det motsatta påstående som kommissionen har framfört inom ramen för förevarande begäran om förhandsavgörande, nämligen att en kallformning inte förändrar rörens metallurgiska egenskaper, vilar inte på någon objektivt kontrollerbar grund och synes i vart fall motsägas av de uppgifter som finns i punkt IV B andra stycket i de allmänna övervägandena i de förklarande anmärkningarna till HS avseende kapitel 72 däri.
64. Under dessa omständigheter konstaterar domstolen att huvudregeln inte är förenlig med bestämmelserna i artikel 60.2 i tullkodexen, i den mån som den innebär att det är uteslutet att ändringen av tulltaxenumret på grund av omvandlingen genom bearbetning av rör enligt undernummer 730449 till sömlösa rör av järn eller stål, kalldragna eller kallvalsade enligt undernummer 730441 i HS kan medföra att de sistnämna ska anses ha sitt ursprung i det land där förändringen ägde rum. Kommissionen har således gjort en uppenbart oriktig bedömning när den antog denna regel.
65. Mot denna bakgrund finner domstolen att huvudregeln är ogiltig i den mån den innebär att det är uteslutet att vissa förfaranden medför att en produkt ska anses ha sitt ursprung i det land där dessa förfaranden har ägt rum trots att motsvarande förfaranden medför ett förvärv av ursprung för liknande produkter (se, analogt, dom av den 23 mars 1983, Cousin m.fl., 162/82, EU:C:1983:93, punkterna 20 och 21).
66. Mot bakgrund av ovanstående ska den andra frågan besvaras enligt följande. Huvudregeln är ogiltig i den mån den innebär att det är uteslutet att ändringen av tulltaxenummer till följd av omvandlingen genom bearbetning av rör enligt undernummer 730449 till sömlösa rör av järn eller stål, kalldragna eller kallvalsade enligt undernummer 730441 i HS, kan medföra att de sistnämnda ska anses ha sitt ursprung i det land där ändringen ägde rum.
Den tredje frågan
67. Den tredje frågan bygger på antagandet att huvudregeln är ogiltig, åtminstone vad gäller kriteriet för ändring utifrån ihåliga profiler enligt undernummer 730449. Det framgår emellertid av svaret på den andra frågan att detta kriterium i nämnda regel endast är ogiltigt i den mån det utesluter att fastställandet av ursprunget för en färdig produkt enligt undernummer 730441 i HS beaktar ändringen från rör enligt undernummer 730449 i HS, vilket innebär att huvudregeln även är tillämplig på en sådan ändring. Det saknas således anledning att besvara den tredje frågan.
Rättegångskostnader
68. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (nionde avdelningen) följande:
1) Huvudregeln som är tillämplig på varor som omfattas av undernummer 730441 i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som föreskrivs i bilaga 22-01 till kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex, i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1063 av den 16 maj 2018 ska tolkas så, att begreppet ihålig profil, i den mening som avses i denna regel, inte omfattar ett varmformat rakt ”rörämne” med jämntjocka väggar, som inte uppfyller kraven i en teknisk standard för varmvalsade sömlösa rör i rostfritt stål, när detta rörämne används för att genom kallbearbetning tillverka rör med olika tvärsnitt och väggtjocklek, vilka omfattas av undernummer 730441 i systemet för harmoniserad varubeskrivning.
2) Huvudregeln som är tillämplig på varor som omfattas av undernummer 730441 i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som föreskrivs i bilaga 22-01 till delegerad förordning 2015/2446, i dess lydelse enligt delegerad förordning 2018/1063 är ogiltig i den mån den innebär att det är uteslutet att ändringen av tulltaxenummer till följd av omvandlingen genom bearbetning av rör enligt undernummer 730449 till sömlösa rör av järn eller stål, kalldragna eller kallvalsade enligt undernummer 730441 i nämnda harmoniserade system, kan medföra att de sistnämnda ska anses ha sitt ursprung i det land där ändringen ägde rum.
1 Rättegångsspråk: tyska.