Domstolens dom (tionde avdelningen) den 21 november 2024
I mål C‑719/22, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Hof van beroep te Antwerpen (Appellationsdomstolen i Antwerpen, Belgien) genom beslut av den 6 oktober 2022, som inkom till domstolen den 24 november 2022, i målet
DOMSTOLEN (tionde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden D. Gratsias, ordföranden på fjärde avdelningen I. Jarukaitis, samt domaren Z. Csehi (referent), generaladvokat: G. Pitruzzella, justitiesekreterare: handläggaren A. Lamote,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 7 mars 2024,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Profit Europe NV, genom P. Diaz Gavier, advocaat, Gosselin Forwarding Services NV, genom A. Poelmans, advocaat, Belgiens regering, genom S. Baeyens, P. Cottin och C. Pochet, samtliga i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom P.-J. Loewenthal, G. Luengo och J. Zieliński, samtliga i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1. Begäran om förhandsavgörande avser giltigheten av kommissionens förordning (EU) nr 1071/2012 av den 14 november 2012 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand (EUT L 318, 2012, s. 10) (nedan kallad den preliminära förordningen) och rådets genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutlig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand, samt om avslutande av förfarandet med avseende på Indonesien (EUT L 129, 2013, s. 1) (nedan kallad den slutliga förordningen) (båda gemensamt kallade antidumpningsförordningarna).
2. Begäran har framställts i ett brottmål mot Profit Europe NV och Gosselin Forwarding Services NV (tidigare Crosstainer NV) (nedan kallat Gosselin), som anklagas för att ha begått ett antal tullbrott vid import av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina.
Tillämpliga bestämmelser
Unionslagstiftningen om tullklassificering
Gemenskapens tullkodex
3. I artikel 20 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 6, s. 4) (nedan kallad gemenskapens tullkodex) föreskrevs följande i punkterna 1–3 och punkt 6:
”1. Den tull som lagligen skall betalas om en tullskuld uppstår skall grundas på Europeiska gemenskapernas tulltaxa.
2. De andra åtgärder som föreskrivs i särskilda gemenskapsbestämmelser för varuhandeln skall i förekommande fall tillämpas enligt varornas klassificering enligt tulltaxan.
3. Europeiska gemenskapernas tulltaxa skall omfatta följande:
a) Kombinerade nomenklaturen.
b) Varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på Kombinerade nomenklaturen eller som lägger underuppdelningar till denna och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser med tanke på tillämpningen av tulltaxebestämmelser som rör varuhandeln.
…
6. Klassificeringen av en vara enligt tulltaxan skall bestå i att enligt gällande regler bestämma tillämpligt undernummer
a) i Kombinerade nomenklaturen eller i någon annan nomenklatur som avses i punkt 3 b, eller
b) i varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på Kombinerade nomenklaturen eller som lägger underuppdelningar till denna och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser med tanke på tillämpningen av tulltaxebestämmelser som rör varuhandeln.”
– Kombinerade nomenklaturen
4. Såsom framgår av artikel 1.1 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe-och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16) (nedan kallat förordning nr 2658/87), upprättade kommissionen den kombinerade nomenklaturen (nedan kallat ”KN”), för att tillgodose behoven i Gemensamma tulltaxans statistik över Europeiska unionens yttre handel och annan unionspolitik om import och export av varor.
5. KN, som återfinns i bilaga I till förordning nr 2658/87, bygger på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen, och som inrättats genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, jämte dess ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12. s.3). Enligt artikel 3.1 i förordning nr 2658/87 återger den kombinerade nomenklaturen numren och de sexsiffriga undernumren i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering. Endast den sjunde och den åttonde siffran anger undergrupper som uteslutande förekommer i KN.
6. KN, såväl enligt den version som gäller enligt kommissionens förordning (EU) nr 1006/2011 av den 27 september 2011 (EUT L 282, 2011, s. 1) som i den version som följer av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 927/2012 av den 9 oktober 2012 (EUT L 304, 2012, s. 1), innehöll ett nr 7307 som var uppbyggd på följande sätt:
”7307 | Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål
| Gjutna rördelar
730711 | – – Av icke aducerat gjutjärn
73071110 | – – – Av sådana slag som används i tryckrör
73071190 | – – – Andra
730719 | – – Andra
73071910 | – – – Av aducerat gjutjärn
73071990 | – – – Andra
| – Andra rördelar, av rostfritt stål
…
| – Andra:”
7. Enligt artikel 9.1 i förordning nr 2658/87 antar kommissionen förklarande anmärkningar till KN.
8. I de förklarande anmärkningarna till KN som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 6 maj 2011 (EUT C 137, 2011, s. 1), avseende undernumren 73071110 och 73071190 i KN, anges följande:
”Uttrycket ’icke aducerat’ omfattar bland annat gjutjärn med fjällig grafit.
Dessa undernummer omfattar gjutjärnsdelar, t.ex. knärör, böjar, muffar, flänsar, kragar och T‑rör. De ansluts till rör av gjutjärn eller stål genom hopskruvning eller mekanisk hopskjutning.”
9. I de förklarande anmärkningarna till undernummer 73071910 i KN anges följande:
”Aducerat gjutjärn är en mellanprodukt mellan gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) och gjutstål. Det är lätt att gjuta och blir segt och formbart efter lämplig värmebehandling. Under värmebehandlingen försvinner kolet delvis eller ändrar sin sammansättning eller sitt tillstånd. Det avsätter sig slutligen som klumpar som inte försvagar metallens sammanhållningsförmåga i lika stor utsträckning som grafitfjällen i gråjärn.
Om kolhalten är högst 2 viktprocent anses produkterna framställda av gjutstål och omfattas av undernummer 73071990 (se anmärkning 1 till detta kapitel).
Uttrycket ’aducerat gjutjärn’ omfattar bland annat nodulärt gjutjärn (segjärn).
…”
10. Genom de förklarande anmärkningarna till KN som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 4 januari 2019 (EUT C 2, 2019, s. 2), upphävdes tredje stycket i den förklarande anmärkningen till undernummer 73071910. Vidare fogades en ny förklarande anmärkning till undernummer 73071990, i vilken det preciserades att numret numera omfattar rördelar av nodulärt gjutjärn.
– TARIC
11. Artikel 2 i förordning nr 2658/87 föreskriver följande:
”En integrerad tulltaxa för Europeiska gemenskaperna, i det följande kallad ”TARIC”, upprättas härmed av kommissionen för att tillgodose behoven i Gemensamma tulltaxan, i statistik över gemenskapens yttre handel samt gemenskapens handelspolitik, jordbrukspolitik och annan politik om import och export av varor.
Den skall bygga på [KN] och omfatta
a) åtgärderna som anges i denna förordning,
b) de ytterligare underuppdelningar på gemenskapsnivå, kallade ’TARIC‑underrubriker’, som behövs för genomförande av de särskilda gemenskapsåtgärder som anges i bilaga II,
…”
12. Bland de unionsåtgärder som föreskrivs i artikel 2 i denna förordning återfinns bland annat antidumpningstullarna i punkt 5 i bilaga II till förordningen.
13. TARIC‑nummer 7307191010 avsåg gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn.
Antidumpningslagstiftningen
– Grundförordningen
14. I artikel 1.1, 1.2 och 1.4 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 2009, s. 51) (nedan kallad grundförordningen), föreskrivs följande:
”1. En antidumpningstull får tillämpas på alla dumpade produkter vilkas övergång till fri omsättning inom gemenskapen vållar skada.
2. En produkt ska anses vara dumpad om exportpriset till gemenskapen är lägre än det jämförbara pris som en likadan produkt betingar vid normal handel i exportlandet.
…
4. Vid tillämpningen av denna förordning avses med ’likadan produkt’ en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, produkten i fråga, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.”
15. I artikel 5 i denna förordning, som har rubriken ”Inledande av förfaranden”, föreskrivs följande:
”1. Med undantag för vad som föreskrivs i punkt 6 ska en undersökning för att fastställa förekomst, grad och verkan av påstådd dumpning inledas när en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning utan juridisk status som företräder gemenskapsindustrin framför ett skriftligt klagomål.
…
2. Ett klagomål enligt punkt 1 ska innehålla bevis för dumpning, skada och orsakssamband mellan den påstått dumpade importen och den påstådda skadan. Klagomålet ska innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för den klagande vad gäller följande:
a) Den klagandes identitet och en beskrivning av volymen och värdet av den klagandes tillverkning i gemenskapen av den likadana produkten. Om ett skriftligt klagomål inges för gemenskapsindustrins räkning ska klagomålet visa vilken industri som avses genom en förteckning över samtliga kända gemenskapsproducenter av den likadana produkten (eller sammanslutningar av gemenskapsproducenter av den likadana produkten), och det ska i mån av möjlighet innehålla uppgifter om hur stor del av volymen och värdet av gemenskapens tillverkning av den likadana produkten som dessa producenter svarar för.
b) En fullständig beskrivning av den produkt som påstås vara dumpad, namnen på ursprungs- eller exportlandet eller -länderna, varje känd exportörs eller utländsk producents identitet samt en förteckning över kända importörer av produkten i fråga.
c) Uppgifter om den berörda produktens pris när den säljs för förbrukning på ursprungs- eller exportlandets eller -ländernas hemmamarknad (eller när så är lämpligt uppgifter om produktens pris vid försäljning från ursprungs- eller exportlandet eller -länderna till tredjeland eller uppgifter om produktens konstruerade värde) och uppgifter om exportpriserna eller när så är lämpligt de priser till vilket produkten första gången säljs vidare till en oberoende köpare i gemenskapen.
d) Uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på gemenskapsmarknaden och följderna av denna import för gemenskapsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta faktorer och förhållanden som är av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5.
3. Kommissionen ska i möjligaste mån pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som framläggs i klagomålet för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds.
…
9. Om det efter samråd är uppenbart att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds, ska kommissionen inleda förfarandet inom 45 dagar efter det att klagomålet ingavs och offentliggöra ett tillkännagivande om detta i Europeiska unionens officiella tidning. …
10. I tillkännagivandet om att ett förfarande inleds, ska meddelas att en undersökning har påbörjats, anges den produkt och de länder som berörs, ges en sammanfattning av de uppgifter som har tagits emot och föreskrivas att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen; vidare ska de tidsfrister anges inom vilka berörda parter ska ge sig till känna och skriftligen lämna sina synpunkter och uppgifter om dessa synpunkter och uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen. I tillkännagivandet ska även anges den tid inom vilken berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionen enligt artikel 6.5.
…”
16. I artikel 6 i förordningen, som har rubriken ”Undersökningen”, föreskrivs i punkterna 1 och 5:
”1. Efter det att förfarandet har inletts ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna inleda en undersökning på gemenskapsnivå. Denna undersökning ska omfatta såväl dumpning som skada och dessa företeelser ska undersökas samtidigt. …
…
5. De berörda parter som har givit sig till känna enligt artikel 5.10 ska höras om de har lämnat en skriftlig begäran om detta inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning och därvid visat att de är berörda parter som troligen kommer att beröras av resultatet av förfarandet och att det finns särskilda skäl att höra dem.”
17. I artikel 7 i grundförordningen, med rubriken ”Provisoriska åtgärder”, föreskrivs följande i punkten 1:
”Provisoriska tullar kan införas om förfaranden har inletts enligt artikel 5, om ett tillkännagivande av detta har gjorts och berörda parter har givits tillräcklig möjlighet att inkomma med uppgift och att yttra sig enligt artikel 5.10, om det preliminärt har fastställts att dumpning och därav följande skada för gemenskapsindustrin föreligger och om gemenskapens intresse kräver att det görs ett ingripande för att förhindra denna skada. De provisoriska tullarna ska införas tidigast 60 dagar och senast nio månader från den dag förfarandet inleddes.”
18. Artikel 9 i förordningen, med rubriken ”Avslutande utan åtgärder samt införande av slutgiltiga tullar”, föreskriver följande i punkt 4:
”Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att dumpning och därav följande skada föreligger och att gemenskapens intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 21, ska rådet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén införa en slutgiltig antidumpningstull. Förslaget ska antas av rådet, såvida inte rådet med enkel majoritet inom en månad efter kommissionens framläggande av förslaget beslutar att avvisa det. Om preliminära tullar är i kraft ska ett förslag avseende slutgiltiga åtgärder läggas fram för rådet senast en månad innan dessa tullar upphör att gälla. Storleken på antidumpningstullen får inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och bör vara lägre än den marginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.”
– Den preliminära förordningen
19. Skälen 1, 2, 16, 19 och 28 i den preliminära förordningen har följande lydelse:
(”1) Den 16 februari 2012 meddelade … kommissionen … genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning [(EUT C 44, 2012, s. 33)] (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till unionen av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina …, Thailand och Indonesien (nedan kallade de berörda länderna).
(2) Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingavs den 3 januari 2012 av Defence Committee of Tube or Pipe Cast Fittings of Malleable Cast Iron of the European Union … såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 50 procent av unionens sammanlagda tillverkning av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn (nedan kallade gängade aducerade rördelar). Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada. Denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera ett återupptagande av undersökningen.
…
(16) Den berörda produkten, som anges i tillkännagivandet om inledande, är gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn … som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910.
…
(19) Den berörda produkten och den produkt som tillverkas och säljs på de inhemska marknaderna i Kina, Thailand och Indonesien och på den inhemska marknaden i Indien, som tjänade som jämförbart land, samt den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin, konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. De anses därför preliminärt vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.
…
(28) Myndigheterna i en av medlemsstaterna påpekade att uttrycket ’aducerat’, enligt de förklarande anmärkningarna till [KN], inbegriper segjärn (identiskt med duktilt gjutjärn). Även om det inte rapporterats om någon försäljning av gängade rördelar tillverkade av duktilt gjutjärn av någon berörd part under undersökningsperioden finns det bevis som styrker att detta är möjligt. Eftersom dessa rördelar har samma grundläggande fysiska egenskaper som de undersökta gängade aducerade rördelarna, anses det vara lämpligt att klargöra att duktila järnprodukter omfattas av förfarandet och åtgärderna.”
20. I artikel 1.1 i denna förordning stadgades följande:
”En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910 (Taric-nummer 7307191010) med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand.”
– Den slutliga förordningen
21. Skäl 12 och 13 i den slutliga förordningen har följande lydelse:
(”12) Mot bakgrund av ovanstående ansågs det lämpligt att ändra produktdefinitionen i förordningen om preliminär tull. Därför definieras den berörda produkten slutgiltigt som gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, enligt KN-nr 73071910, förutom kroppar av klämringskopplingar med metriska ISO-gängor DIN 13 och gängade runda kopplingsdosor av aducerat järn utan lock.
(13) Eftersom inga synpunkter inkom beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 17–21 och 23–28 i förordningen om preliminär tull.”
22. I artikel 1.1 i den slutliga förordningen föreskrivs följande:
”En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, förutom kroppar av klämringskopplingar med metriska ISO-gängor DIN 13 och gängade runda kopplingsdosor av aducerat järn utan lock, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex73071910 (Taric-nummer 7307191010) med ursprung i Folkrepubliken Kina … och Thailand.”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
23. Profit Europe och Gosselin är två belgiska bolag. Det förstnämnda bolaget importerar rördelar av gjutjärn, medan det sistnämnda tillhandahåller tulldeklarationstjänster. Båda var bland annat föremål för rättsliga åtgärder för att ha undvikit att betala antidumpningstullar på 651954,11 euro på import av rördelar av gjutjärn med nodulärt gjutjärn från Kina under perioden 19 november 2012–30 juni 2015 genom att deklarera dessa rördelar enligt fel tulltaxenummer och beskrivning, nämligen KN-nummer 73071110, som motsvarar gjutna rördelar av icke aducerat gjutjärn.
24. I detta avseende ansåg Centrale Administratie der Douane en Accijnzen (Centrala tull- och punktskatteförvaltningen, Belgien) genom beslut av den 30 mars 2015 och den 9 april 2015 att dessa produkter omfattades av undernummer 73071910 i KN och TARIC‑nummer 7307191090 (”ogängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn”). I dessa beslut hänvisades till de förklarande anmärkningarna till KN avseende undernummer 73071910, i vilka det angavs att begreppet aducerat gjutjärn även omfattar nodulärt gjutjärn, samt till slutsatserna från tullkodexkommitténs 140:e möte, som hölls mellan den 30 september och den 3 oktober 2014, där termens vida innebörd bekräftades.
25. Eftersom de administrativa överklagandena var utan framgång överklagade Profit Europe den 10 maj 2016 samtliga beslut vid Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel (Nederländskspåkiga domstolen i första instans, Bryssel, Belgien).
26. Den 24 februari 2017 inleddes även ett brottmålsförfarande mot Profit Europe och Gosselin vid rechtbank van eerste aanleg Antwerpen, afdeling Antwerpen (Domstolen i första instans i Antwerpen, avdelningen för Antwerpen, Belgien), bland annat med hänsyn till att produkterna deklarerats enligt ett felaktigt tulltaxenummer och med en felaktig beteckning.
27. Detta brottmålsförfarande pågick medan Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel (Nederländskspråkiga domstolen i första instans i Bryssel), genom beslut av den 16 juni 2017, hänsköt en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen i två mål som gav upphov till domen av den 12 juli 2018, Profit Europe ( C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564).
28. I domen i detta mål slog EU-domstolen fast att gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn ska klassificeras enligt undernumret 73071990 i KN (”andra rördelar av järn eller stål”).
29. Till följd av domen av den 12 juli 2018, Profit Europe ( C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), avstod den belgiska staten från den ståndpunkt som den tidigare försvarat inför Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel (Nederländskspråkiga domstolen i första instans i Bryssel), och Profit Europe beviljades ersättning för rättegångskostnaderna.
30. Genom dom av den 28 mars 2019 friade rechtbank van eerste aanleg Antwerpen, afdeling Antwerpen (Domstolen i första instans i Antwerpen, avdelningen för Antwerpen) Profit Europe och Gosselin från anklagelserna om deklaration enligt ett felaktigt tulltaxenummer och med en felaktig beteckning samt upphävde centrala tull- och punktskatteförvaltningens skatteförfarande.
31. Den 16 april 2019 överklagade Openbaar Ministerie, (Åklagarmyndigheten, Belgien) och Federale Overheidsdienst Financiën, (Federala skattemyndigheten, Belgien) denna dom till Hof van beroep te Antwerpen (Appellationsdomstolen i Antwerpen, Belgien).
32. Genom beslut av den 18 juni 2020 framställde denna domstol en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF till EU-domstolen om tolkningen av antidumpningsförordningarna.
33. I dom av den 15 juli 2021, Profit Europe och Gosselin Forwarding Services ( C‑362/20, EU:C:2021:612), fastställde EU-domstolen att dessa förordningar ska tolkas så, att den preliminära och slutliga antidumpningstull som införts genom dessa förordningar ska tillämpas på gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina.
34. Vid Hof van beroep te Antwerpen (Appellationsdomstolen i Antwerpen) som är den hänskjutande domstolen i förevarande mål, har Profit Europe och Gosselin gjort gällande att samma förordningar, i den mån de innebär att antidumpningstullar ska betalas på importen av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn, trots att dessa uttryckligen hänvisar till enbart ”aducerat” gjutjärn, är ogiltiga på grund av att de strider mot artiklarna 1, 5, 6 och 9 i grundförordningen.
35. Den hänskjutande domstolen har påpekat att hänvisningen i den preliminära förordningen, under rubriken ”likadan produkt”, till produkter tillverkade av ”duktilt gjutjärn”, ett uttryck som även används för att beskriva nodulärt gjutjärn, inte härrör från det klagomål som ingavs en 3 januari 2012 av Defence Committee of Tube or Pipe Cast Fittings, of Malleable Cast Iron of the European Union eller från tillkännagivandet om inledande av ett förfarande, utan från en iakttagelse som gjorts av en medlemsstat efter kommissionens undersökning.
36. Den hänskjutande domstolen drar slutsatsen att rördelar tillverkade av duktilt gjutjärn, vilket, såsom domstolen konstaterade i sin dom av den 12 juli 2018 i målet Profit Europe ( C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), skiljer sig från aducerat gjutjärn genom sin sammansättning och tillverkningsmetod, inte var föremål för antidumpningsundersökningen. Följaktligen hade kommissionen inte några sifferuppgifter som gjorde det möjligt för den att fastställa huruvida import av rördelar av duktilt gjutjärn dumpades i unionen, huruvida denna dumpning vållade skada och huruvida det låg i unionens intresse att låta denna import omfattas av antidumpningsåtgärder. Det framgick särskilt inte av förordningen om preliminär tull att kommissionen hade tillgång till de uppgifter som var nödvändiga för att fastställa normalvärdet och exportpriset samt för att beräkna dumpningsmarginalerna.
37. Den hänskjutande domstolen vill få klarhet i huruvida kommissionen, i avsaknad av sådana uppgifter, helt enkelt kunde applicera slutsatserna från den antidumpningsundersökning som genomförts uteslutande på grundval av rördelar av aducerat järn även på rördelar av duktilt gjutjärn.
38. Mot denna bakgrund beslutade Hof van Beroep te Antwerpen (Appellationsdomstolen i Antwerpen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen:
”Åsidosätter [den provisoriska och den slutliga förordningen] artiklarna 1, 5, 6 och 9 i [grundförordningen], och är förstnämnda två förordningar följaktligen ogiltiga, i den mån de underställer importen av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i … Kina antidumpningstullar, när sådana varor som den berörda produkten varken identifierats i det klagomål som ingetts före inledandet av ett antidumpningsförfarande eller i tillkännagivandet om inledande av förfarandet, det inte lagts fram något bevis för dumpningen, skadan och orsakssambandet, och Europeiska kommissionen inte genomfört någon form av undersökning av produkternas normalvärde, exportpris, eventuell dumpningsmarginal, eventuell skada, skadans omfattning, andra kända faktorers inverkan på skadan, orsakssambandet mellan dumpningen och skadan och behovet av att i unionens intresse påföra antidumpningstullar på dessa varor (gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn)?”
Tolkningsfrågan
39. Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida den preliminära förordningen och den slutliga förordningen strider mot artiklarna 1, 5, 6, och 9 i grundförordningen i den mån dessa förordningar inför antidumpningstullar på importen av gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn med ursprung i Kina, när det efterföljande klagomålet, tillkännagivandet om inledande undersökning endast berörde gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn.
40. I artikel 1.1 i grundförordningen föreskrivs att en antidumpningstull får tillämpas på alla dumpade produkter vilkas övergång till fri omsättning inom unionen vållar skada. Enligt punkt 2 i denna artikel föreskrivs att en produkt ska anses vara dumpad om exportpriset till unionen är lägre än det jämförbara pris som en likadan produkt betingar vid normal handel i exportlandet.
41. I artikel 5 i grundförordningen definieras de villkor under vilka en undersökning för att fastställa förekomst, grad och verkan av påstådd dumpning kan inledas. När en undersökning inleds till följd av ett klagomål föreskrivs i artikel 5.2 i nämnda förordning att klagomålet bland annat ska innehålla en fullständig beskrivning av den produkt som påstås vara dumpad och bevisning om dumpning och därav följande skada för unionsindustrin. I enlighet med artikel 5.10 i samma förordning ska tillkännagivandet om inledande av ett förfarande som tillkännager att en undersökning har inletts, bland annat ange den berörda produkten och en sammanfattning av de uppgifter som mottagits.
42. I artikel 6 i grundförordningen fastställs de regler och förfaranden som ska tillämpas under undersökningens gång.
43. Enligt artikel 9.4 i grundförordningen ska en slutgiltig antidumpningstull införas om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att dumpning och därav följande skada föreligger och unionens intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 21 i den förordningen.
44. Därtill framgår det av artikel 1 och artikel 9.4 i grundförordningen att endast produkter som varit föremål för en antidumpningsundersökning kan påföras antidumpningstullar när det har konstaterats att de berörda produkterna exporteras till unionen till ett pris som är lägre än priset för liknande produkter i exportlandet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2021, Profit Europe och Gosselin Forwarding Services, C‑362/20, EU:C:2021:612, punkt 53 och där angiven rättspraxis).
45. För att besvara den ställda frågan måste det således fastställas huruvida gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn, i enlighet med kraven i grundförordningen, omfattas av definitionen av den produkt som undersökningen avser i punkt 2 i tillkännagivandet om inledande.
46. Till följd av klagomålet avseende gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn offentliggjorde kommissionen den 16 februari 2012 tillkännagivandet om inledande av ett förfarande. I punkt 2 i tillkännagivandet definieras den undersökta produkten som ”gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn”. I punkt 3 i detta meddelande preciserades att den produkt som påstods vara dumpad omfattades av undernummer 73071910 i KN, samtidigt som det angavs att detta undernummer angavs ”endast upplysningsvis”.
47. Såsom EU-domstolen redan har slagit fast i punkterna 73 och 74 i domen av den 15 juli 2021, Profit Europe och Gosselin Forwarding Services ( C‑362/20, EU:C:2021:612), följer det av artikel 20.2 i gemenskapens tullkodex att de åtgärder som föreskrivs i särskilda unionsbestämmelser för handeln med varor, utöver de tullar som lagligen ska betalas om en tullskuld uppkommer, det vill säga bland annat antidumpningstullar, endast ”i förekommande fall” ska tillämpas på grundval av tullklassificeringen av dessa varor. I detta sammanhang kan en dom från EU-domstolen, såsom var fallet med domen av den 12 juli 2018, Profit Europe ( C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564), som endast avser tullklassificeringen av en vara, vilken för övrigt anges i antidumpningsförordningarna, inte i sig påverka tillämpningsområdet för dessa förordningar. Denna sistnämnda dom kan därför inte ligga till grund för ståndpunkten att gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn inte omfattades av antidumpningsundersökningen i fråga.
48. Vidare ska det erinras om att det under hela perioden mellan ingivandet av klagomålet och antagandet av den slutgiltiga förordningen angavs i de förklarande anmärkningarna till KN avseende undernummer 73071910, vilket omfattar gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, att uttrycket ”aducerat gjutjärn”, i den mening som avses i detta undernummer, även omfattade nodulärt gjutjärn.
49. Det framgår även av dessa förklarande anmärkningar att begreppet ”aducerat gjutjärn” i den mening som avses i dessa ska förstås i motsats till icke-aducerat gjutjärn.
50. Det ska erinras om att aducerbarhet inom materialvetenskapen betecknar ett materials förmåga att deformera sig under tryckspänning och att nodulärt gjutjärn i viss mån kan deformeras under sådana spänningar (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juli 2018, Profit Europé, C‑397/17 och C‑398/17, EU:C:2018:564, punkterna 40 och 43). Nodulärt gjutjärn kan därför klassificeras som aducerat.
51. Det följer av övervägandena i punkterna 48–50 ovan att begreppet ”aducerat gjutjärn”, i den mening som avses i klagomålet och i punkt 2 i tillkännagivandet om inledande, omfattade nodulärt gjutjärn, vilket innebär att gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn endast utgjorde en variant av den berörda ”produkten” i den mening som avses i artikel 5.2 b och artikel 5.10 i grundförordningen.
52. Begreppet ”produkt [som] anses vara dumpad” i den mening som avses i artikel 1.2 i grundförordningen avser inte nödvändigtvis en produkt som betraktas som en homogen enhet. För att fastställa innebörden av detta begrepp i ett konkret fall är det däremot relevant att den berörda varan avser en samling varor som har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 mars 2016, Portmeirion Group, C‑232/14, EU:C:2016:180, punkterna 38–42 och 48).
53. Gängade gjutna rördelar, oavsett om de består av aducerat gjutjärn eller nodulärt gjutjärn, har samma grundläggande fysiska egenskaper (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2021, Profit Europe och Gosselin Forwarding Services, C‑362/20, EU:C:2021:612, punkt 63), vilket innebär att de, såsom kommissionen gjorde gällande vid förhandlingen, i princip är avsedda för samma användningsområden och är utbytbara.
54. Gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn omfattades således av definitionen av den produkt som i klagomålet påstods vara dumpad och av den undersökta produkten. Av detta följer att de uppgifter som samlades in i samband med denna undersökning, liksom slutsatserna om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse som den ursprungliga undersökningen ledde till beträffande gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn, även avsåg gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn.
55. Vidare angavs det uttryckligen i skäl 28 i den preliminära förordningen att gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn omfattas av tillämpningsområdet för förfarandet och de åtgärder som föreskrivs i förordningen, eftersom de har samma grundläggande fysiska egenskaper som gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn som berörs av undersökningen. Det angavs även i de flesta språkversioner av skäl 28 att nodulärt gjutjärn är identiskt med segjärn. Vidare framgår det av skäl 13 i den slutliga förordningen att inga synpunkter inkommit beträffande den berörda produkten, vilket innebär att slutsatserna i bland annat nämnda skäl 28 bekräftades.
56. Det följer av dessa konstateranden att det antagande som ligger till grund för tolkningsfrågan, det vill säga att gängade gjutna rördelar av nodulärt gjutjärn inte var föremål för det berörda antidumpningsförfarandet, är felaktigt, vilket innebär att den hänskjutande domstolens tvivel om huruvida antidumpningsförordningarna är giltiga mot bakgrund av artiklarna 1, 5, 6 och 9 i grundförordningen saknar grund.
57. Mot bakgrund av det ovan anförda ska den fråga som ställts besvaras enligt följande. Vid prövningen av denna fråga har det inte framkommit någon omständighet som kan påverka giltigheten av antidumpningsförordningarna mot bakgrund av artiklarna 1, 5, 6 och 9 i grundförordningen.
Rättegångskostnader
58. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:
1 Rättegångsspråk: nederländska.