Domstolens dom (andra avdelningen) den 15 oktober 2026

Preliminär utgåva

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)

den 15 oktober 2026 ( * )

” Begäran om förhandsavgörande – Lufttransport – Förordning (EEG) nr 95/93 – Fördelning av ankomst- och avgångstider vid Europeiska unionens flygplatser – Artikel 6 – Samordningsparametrar – Fastställs med beaktande av relevanta tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningar – Stadsplaneringsbestämmelser – Begränsning av antalet flygpassagerare per år – Artikel 8 – Tilldelning av ankomst- och avgångstider – Historiska ankomst- och avgångstider – Hävdvunna rättigheter – Artiklarna 16 och 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ”

I mål C‑857/24,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av High Court (Förvaltningsöverdomstolen, Irland) genom beslut av den 11 december 2024, som inkom till domstolen den 11 december 2024, i målet

daa plc, tidigare Dublin Airport Authority plc,

Aer Lingus Ltd,

Ryanair Designated Activity Company,

Air Transport Association of America Inc., trading as Airlines for America,

Delta Air Lines Inc.,

JetBlue Airways Corporation,

United Airlines Inc.,

Emerald Airlines Ireland Limited

mot

Irish Aviation Authority,

Airport Coordination Limited,

meddelar

DOMSTOLEN (andra avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden K. Jürimäe, domstolens ordförande K. Lenaerts, tillika tillförordnad domare på andra avdelningen, samt domarna Z. Csehi (referent), M. Gavalec och F. Schalin,

generaladvokat: M. Campos Sánchez-Bordona,

justitiesekreterare: handläggaren C. Strömholm,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 25 november 2025,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

– daa plc, genom A. Carroll, SC, P. Gallagher, SC, B. Kennedy, SC, F. Valentine, SC, E. Synnott, BL, och N. Dunleavy, solicitor,

– Aer Lingus Ltd, genom S. Murray, SC, C. Quinn, BL, N. Keeling och K. Mulligan, solicitors,

– Ryanair Designated Activity Company, genom F. Crean, SC, M. Hayden, SC, J. Kenny, BL, C. Callan, E. Mulconry och C. O’Shaughnessy, solicitors,

– Air Transport Association of America Inc., trading as Airlines for America, Delta Air Lines Inc., JetBlue Airways Corporation och United Airlines Inc., genom E. Egan McGrath, D. McGrath, SC, B. Doherty, BL, D. Conaghan, R. Willis, P. Woods, solicitors, och P. Frühling, avocat,

– Irish Aviation Authority, genom M. Gray, SC, E. McCullough, SC, F. Kieran, BL, M. Murphy, BL, C. McLoughlin och N. Michel, solicitors,

– Irland, genom M. Browne, Chief State Solicitor, och T. Breen, båda i egenskap av ombud, biträdda av C. Donnelly, SC, och C. Ó Néill, BL,

– Nederländernas regering, genom M.K. Bulterman och C.S. Schillemans, båda i egenskap av ombud,

– Europeiska kommissionen, genom J. Samnadda, B. Sasinowska och N. Yerrell, samtliga i egenskap av ombud,

och efter att den 12 februari 2026 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 6.1 i rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (EGT L 14, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 4, s. 188), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 793/2004 av den 21 april 2004 (EUT L 138, 2004, s. 50) (nedan kallad förordning nr 95/93), jämförd med artiklarna 16 och 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan å ena sidan daa plc, tidigare Dublin Airport Authority plc, Aer Lingus Ltd, Ryanair Designated Activity Company, Air Transport Association of America Inc., Delta Air Lines Inc., JetBlue Airways Corporation, United Airlines Inc. och Emerald Airlines Ireland Limited och å andra sidan Irish Aviation Authority (Irlands luftfartsmyndighet, Irland) (nedan kallad IAA) och Airport Coordination Limited (nedan kallad ACL) angående IAA:s fastställande av samordningsparametrar för Dublins flygplats (Irland) för vintersäsongen 2024/2025 och sommarsäsongen 2025.

Tillämpliga bestämmelser

Förordning nr 95/93

3 Första, andra och nionde skälet i förordning nr 95/93 har följande lydelse:

”Som ett resultat av den allt större obalansen mellan luftfartens tillväxt i Europa och tillgången på lämplig infrastruktur vid flygplatserna för att kunna ta emot denna efterfrågan, blir allt fler flygplatser i gemenskapen överbelastade.

Fördelningen av ankomst- och avgångstider vid överbelastade flygplatser bör baseras på neutrala, genomblickbara och icke-diskriminerande regler.

…

Det nuvarande systemet tar hänsyn till hävdvunna rättigheter.”

4 Artikel 2 i förordningen, med rubriken ”Definitioner”, har följande lydelse:

”I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) ’ankomst- och avgångstid’: tillstånd från en samordnare i enlighet med denna förordning att använda en samordnad flygplats totala infrastruktur som är nödvändig för tillhandahållandet av flygtjänster för start eller landning, på bestämd dag och tidpunkt, tilldelad av en samordnare i enlighet med denna förordning.

…

d) ’tidtabellsperiod’: sommar- eller vintersäsongen enligt lufttrafikföretagens tidtabeller.

…

g) ’samordnad flygplats’: en flygplats där lufttrafikföretag och andra luftfartygsoperatörer måste ha tilldelats en ankomst- eller avgångstid av samordnaren för att få starta eller landa, med undantag för statsluftfart, nödlandningar och humanitära flygningar.

…

k) ’serie av ankomst- och avgångstider’: minst fem ankomst- och avgångstider för en och samma tid och veckodag under en tidtabellsperiod, tilldelade enligt begäran eller, om detta inte är möjligt, tilldelade för ungefär den begärda tiden.

…

m) ’samordningsparametrar’: den kapacitet, uttryckt i operativa termer, som under en samordningsperiod står till förfogande för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en flygplats, med beaktande av alla tekniska, driftsmässiga och miljömässiga faktorer som påverkar flygplatsinfrastrukturens och dess olika undersystems prestanda.”

5 Artikel 3 i nämnda förordning har rubriken ”Villkor för samordning av flygplatser”. Punkt 5 i denna artikel har följande lydelse:

”Om kapacitetsproblem uppstår under minst en tidtabellsperiod skall medlemsstaterna se till att en flygplats betecknas som samordnad för de aktuella perioderna, men endast om

a) bristerna är så allvarliga att betydande förseningar inte kan undvikas vid flygplatsen, och

b) problemen inte kan lösas inom en snar framtid.”

6 Artikel 6 i samma förordning har rubriken ”Samordningsparametrar”. Punkt 1 i den artikeln har följande lydelse:

”Den ansvariga medlemsstaten skall se till att tilldelningsparametrarna för ankomst- och avgångstider fastställs två gånger per år för samordnade flygplatser, varvid de tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningarna och förändringar beträffande dessa skall beaktas.

Detta skall ske på grundval av en objektiv analys av flygplatsens förmåga att ta emot lufttrafiken, varvid de olika typerna av trafik, den överbelastning som väntas under samordningsperioden samt kapacitetsläget vid flygplatsen skall beaktas.

Med hänsyn till tidtabellskonferenserna skall parametrarna lämnas till flygplatsens samordnare i god tid före den första tilldelningen av ankomst- och avgångstider.”

7 Artikel 8 i förordning nr 95/93 har rubriken ”Tilldelning av ankomst- och avgångstider”. I punkterna 1–3 i den artikeln föreskrivs följande:

”1. Serier av ankomst- eller avgångstider ur ankomst- och avgångstidsreserven skall tilldelas lufttrafikföretag på begäran och utgör tillstånd att använda flygplatsinfrastrukturen för start eller landning under den tidtabellsperiod begäran avser; de skall återgå till den i enlighet med artikel 10 upprättade ankomst- och avgångstidsreserven vid utgången av denna period.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7, 8a, 9, 10.1 och 14 ska punkt 1 i den här artikeln inte tillämpas när följande villkor är uppfyllda:

– ett lufttrafikföretag har använt en serie av ankomst- och avgångstider för luftfart i regelbunden trafik och seriemässig luftfart i icke-regelbunden trafik och

– lufttrafikföretaget kan visa på ett för samordnaren tillfredsställande sätt att det utnyttjat serien enligt samordnarens anvisningar under minst 80 % av tiden under den period för vilken serien beviljades.

I detta fall är lufttrafikföretaget berättigat till samma serie under nästa motsvarande tidtabellsperiod om företaget begärt detta inom den tid som avses i artikel 7.1.

3. Om inte alla berörda lufttrafikföretags önskemål om ankomst- och avgångstider kan tillgodoses skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.2, kommersiell luftfart prioriteras, särskilt luftfart i regelbunden trafik och seriemässig luftfart i icke-regelbunden trafik. Om det gjorts flera ansökningar inom samma trafikkategori skall året-runt-trafik ges företräde.”

8 Artikel 8a i samma förordning har rubriken ”Ankomst- och avgångstidernas överförbarhet”. I punkterna 1 och 2 i denna artikel föreskrivs följande:

”1. Ankomst- och avgångstider får

a) överföras av ett lufttrafikföretag från en linje eller ett slag av lufttrafik till en annan linje eller ett annat slag av lufttrafik som drivs av samma lufttrafikföretag,

b) överföras

i) mellan moder- och dotterbolag samt mellan systerbolag,

ii) vid förvärv av kontrollen över kapitalet i ett lufttrafikföretag,

iii) vid ett fullständigt eller delvis övertagande, om ankomst- och avgångstiderna är direkt förknippade med det lufttrafikföretag som tas över,

c) bytas, en mot en, mellan lufttrafikföretag.

2. Samordnaren skall underrättas om de byten och överföringar som avses i punkt 1, och de får inte verkan innan samordnaren givit sin uttryckliga bekräftelse. Samordnaren skall bara godkänna överföringar och byten som är förenliga med denna förordning, och måste dessutom försäkra sig om att

a) flygplatsverksamheten inte påverkas negativt, varvid alla tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningar skall beaktas,

…”

9 Artikel 8b i förordningen, med rubriken ”Uteslutande av ersättningskrav”, har följande lydelse:

”Inga ersättningskrav kan grundas på det faktum att den rätt till serier av ankomst- och avgångstider som avses i artikel 8.2 begränsas, inskränks eller upphävs genom andra bestämmelser i gemenskapsrätten, i synnerhet fördragets bestämmelser om lufttransporter. Denna förordning inverkar inte på offentliga myndigheters rätt att begära att ankomst- och avgångstider överförs från ett lufttrafikföretag till ett annat och att styra hur dessa fördelas med tillämpning av nationell konkurrensrätt, artiklarna 101 eller 102 [FEUF] eller rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december1989 om kontroll av företagskoncentrationer [(EGT L 395, 1989, s. 1, och rättelse i EGT L 257, 1990, s. 13)]. Sådana överföringar skall ske utan ekonomisk ersättning.”

10 Artikel 10 i förordning nr 95/93 har rubriken ”Ankomst- och avgångstidsreserv”. I punkterna 1, 2 och 4 i denna artikel föreskrivs följande:

”1. Samordnaren skall upprätta en reserv som skall innehålla alla ankomst- och avgångstider som inte fördelats med tillämpning av artikel 8.2 och 8.4. All sådan ny kapacitet för ankomst- och avgångstider som konstaterats enligt det förfarande som anges i artikel 3.3 skall placeras i reserven.

2. En serie av ankomst- eller avgångstider, som har tilldelats ett lufttrafikföretag i syfte att användas för luftfart i regelbunden trafik eller seriemässig luftfart i icke-regelbunden trafik, ger lufttrafikföretaget rätt till samma serie under nästa motsvarande tidtabellsperiod endast om lufttrafikföretaget kan visa på ett för samordnaren tillfredsställande sätt att det utnyttjat serien enligt samordnarens anvisningar under minst 80 % av tiden under den period för vilken serien beviljades.

…

4. Om lufttrafikföretaget inte kan visa att 80 % av serien har använts skall alla ankomst- och avgångstider i serien placeras i ankomst- och avgångstidsreserven, om inte den uteblivna användningen kan rättfärdigas med något av följande skäl:

a) Icke förutsebara och tvingande omständigheter utanför lufttrafikföretagets kontroll, som lett till att

– den flygplanstyp som vanligtvis används för flyglinjen i fråga har fått flygförbud,

– en flygplats eller ett luftrum har stängts,

– det uppstår allvarliga störningar i driften på de berörda flygplatserna, även när det gäller de serier av ankomst- och avgångstider vid andra gemenskapsflygplatser som är kopplade till flyglinjer som har påverkats av sådana störningar, under en väsentlig del av den aktuella tidtabellsperioden.

…”

Förordning nr 793/2004

11 I skälen 2, 8 och 9 i förordning nr 793/2004 anges följande:

”(2) Erfarenheten visar att man bör skärpa rådets förordning (EEG) nr 95/93 … för att se till att begränsad kapacitet vid överbelastade flygplatser används fullt ut och så flexibelt som möjligt.

…

(8) Det är också nödvändigt att klargöra att fördelningen av ankomst- och avgångstider bör betraktas som tilldelning av tillstånd till lufttrafikföretagen att starta och landa på flygplatser vid specifika dagar och tidpunkter under den period för vilken tillståndet beviljats. Behovet av att utarbeta regler och förfaranden för samordning av de av flygplatsen tilldelade ankomst- och avgångstiderna samt det tilldelade luftledsutrymmet bör undersökas.

(9) Inom ramen för det befintliga systemet återfördelas ankomst- och avgångstider vilkas innehav vunnit allmänt erkännande (hävdvunna rättigheter) till etablerade lufttrafikföretag för att sörja för en störningsfri verksamhet. För att kunna främja regelbunden verksamhet vid en samordnad flygplats är det nödvändigt att fastställa att hävdvunna rättigheter avser serier av ankomst- och avgångstider. Samtidigt bör medlemsstaterna vid fastställandet av kapacitetsparametrar kunna ta hänsyn till driftsmässiga och miljömässiga begränsningar.”

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

12 Dublins flygplats ägs och drivs av daa. Den betecknas sedan år 2007 som en ”samordnad flygplats” i den mening som avses i artikel 2 g i förordning nr 95/93.

13 Tilldelningsparametrarna för ankomst- och avgångstider vid Dublins flygplats fastställs av IAA, ett regleringsorgan som har ansvaret för att fullgöra Irlands skyldigheter enligt denna förordning och för att övervaka efterlevnaden härav. Tilldelningen av ankomst- och avgångstiderna vid Dublins flygplats beslutas av ACL, som är den oberoende samordnare som utsetts i enlighet med den nämnda förordningen.

14 Genom beslut av den 29 augusti 2007 beviljade An Bord Pleanála (Plan- och byggnadsmyndigheten, Irland), efter en miljökonsekvensbedömning som gjorts i enlighet med rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 1985, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6 s. 226), tillstånd att anlägga en ny terminal 2 på denna flygplats.

15 I tillståndet angavs bland annat följande villkor: ”[d]en sammanlagda tillåtna kapaciteten för terminal 2 och terminal 1 får inte överstiga 32 miljoner passagerare per år, såvida inte annat tillåts genom beviljande av ett ytterligare tillstånd. Skäl: [H]änsyn till överväganden och mål i detaljplanen för Dublins flygplats och kapacitetsbegränsningarna (transporter) på det östra området” (nedan kallat villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år).

16 Genom beslut av den 10 januari 2008 beviljades även tillstånd för utbyggnad av terminal 1 på denna flygplats, med förbehåll för bland annat villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år.

17 Enligt daas prognoser skulle det tak på 32 miljoner passagerare per år som avses med det nämnda villkoret för första gången kunna nås eller till och med överskridas år 2024.

18 Den 7 maj och den 10 oktober 2024 offentliggjorde IAA beslut om samordningsparametrarna för vintersäsongen 2024/2025 respektive sommarsäsongen 2025. Med hänsyn till den stora sannolikheten för att antalet passagerare per år skulle komma att överskrida detta tak och för att villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år därmed inte längre skulle vara uppfyllt, fastställdes i dessa beslut en övre gräns för antalet passagerare för respektive säsong för flygningar till och från Dublins flygplats.

19 Daa och vissa lufttrafikföretag ansåg att dessa beslut vållade dem skada och överklagade dem därför till High Court (Förvaltningsöverdomstolen, Irland), som är den domstol som hänskjutit frågor i detta mål. Genom beslut av den 4 november 2024 upphävde nämnda domstol den övre gräns för passagerarantalet som angavs i beslutet av den 10 oktober 2024 avseende sommarsäsongen 2025, till dess att den hade avgjort dessa överklaganden eller meddelade ett nytt beslut. Det är ostridigt mellan parterna att ACL i avsaknad av ett sådant tillfälligt upphävande inte skulle ha kunnat bifalla alla ansökningar från lufttrafikföretagen om ankomst- och avgångstider för denna säsong, vilket skulle ha inneburit att vissa serier av ankomst- och avgångstider inte skulle ha tilldelats, vilka lufttrafikföretagen annars skulle ha rätt till enligt artikel 8.2 i förordning nr 95/93.

20 Den hänskjutande domstolen är osäker på hur artikel 6.1 i förordning nr 95/93 ska tolkas, och särskilt på hur denna förordning förhåller sig till stadsplaneringsreglerna, vilka delvis tillkommit genom ett förfarande som regleras av unionsrätten. Den hänskjutande domstolen vill särskilt få klarhet i huruvida en årlig övre gräns för antalet passagerare som föreskrivs i ett tillstånd för utbyggnad av infrastrukturen på en samordnad flygplats omfattas av begreppet ”[relevanta] tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningar” i nämnda bestämmelse, och i huruvida denna bestämmelse utgör hinder för att beakta en sådan övre gräns när detta kan leda till att serier av ankomst- och avgångstider som lufttrafikföretagen annars skulle ha rätt till enligt artikel 8.2 i förordningen inte förnyas, eller till och med till att flygplatsen tillfälligt stängs.

21 Mot denna bakgrund beslutade High Court (Förvaltningsöverdomstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:

”1) Får en nationell behörig myndighet, vid fastställandet av parametrar för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en samordnad flygplats enligt artikel 6.1 i [förordning nr 95/93] beakta tillstånd, som beviljats av den behöriga plan- och byggnadsmyndigheten enligt de nationella planbestämmelserna avseende denna flygplats, i vilka det föreskrivs villkor som bland annat innebär att flygplatsterminalernas ’kombinerade kapacitet’ inte får överstiga ett visst antal passagerare per år, när det skäl som angavs för de föreskrivna villkoren i tillstånden var ’hänsyn till överväganden och mål i detaljplanen för Dublins flygplats och kapacitetsbegränsningarna (transporter) på det östra området’? Utgör sådana villkor en ’[relevant] teknisk, driftsmässig och miljömässig begränsning’ i den mening som avses i [nämnda] artikel 6.1? Omfattas sådana villkor av den objektiva bedömningen av flygplatsens kapacitet vid tillämpning av [nämnda] artikel 6.1?

2) Om svaret på [den första frågan] är jakande, tillåter artikel 6.1 i förordning nr 95/93 och, i den mån de har relevans, artiklarna 16 och 17 i [stadgan], att medlemsstaterna fastställer parametrar för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en samordnad flygplats för en viss tidtabellsperiod som får till följd att vissa serier av ankomst- och avgångstider (eller en del av dem) inte tilldelas, vilka lufttrafikföretagen annars skulle vara berättigade till enligt artikel 8.2 [i denna förordning]?

3) Om det blir aktuellt att pröva detta som en strikt följd av domstolens svar på [den första och den andra frågan]: Utgör förordning nr 95/93 hinder för att en flygplats ledningsorgan, i den mening som avses i denna förordning, ensidigt vidtar åtgärder i syfte att stänga flygplatsen under en viss tid i syfte att förhindra utnyttjande av ankomst- och avgångstider, som har tilldelats av flygplatsens samordnare för att undvika ett överskridande av en sådan årlig övre gräns för antalet passagerare som nämnts i [den första frågan]?”

Prövning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

22 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 6.1 i förordning nr 95/93 ska tolkas så, att villkor som anges i tillstånd för utbyggnad av infrastrukturen vid en samordnad flygplats och som innebär att en årlig övre gräns för antalet passagerare ska iakttas kan utgöra relevanta tekniska, driftsmässiga eller miljömässiga begränsningar, i den mening som avses i denna bestämmelse, som kan beaktas vid fastställandet av samordningsparametrarna.

23 Samordningsparametrarna är avgörande för tilldelningen av ankomst- och avgångstider. Enligt artikel 6.1 första stycket i denna förordning ska dessa parametrar fastställas två gånger per år för samordnade flygplatser, ”varvid de tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningarna och förändringar beträffande dessa ska beaktas”. I artikel 6.1 andra stycket i nämnda förordning föreskrivs vidare att detta fastställande ”skall ske på grundval av en objektiv analys av flygplatsens förmåga att ta emot lufttrafiken, varvid de olika typerna av trafik, den överbelastning som väntas under samordningsperioden samt kapacitetsläget vid flygplatsen skall beaktas”.

24 Begreppet samordningsparametrar definieras i artikel 2 m i samma förordning som ”den kapacitet, uttryckt i operativa termer, som under en samordningsperiod står till förfogande för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en flygplats, med beaktande av alla tekniska, driftsmässiga och miljömässiga faktorer som påverkar flygplatsinfrastrukturens och dess olika undersystems prestanda”.

25 Varken i artikel 6.1 i förordning nr 95/93 eller i definitionen i artikel 2 m i förordningen anges uttryckligen huruvida tillstånd för utbyggnad av infrastrukturen vid en samordnad flygplats kan utgöra tekniska, driftsmässiga eller miljömässiga begränsningar eller faktorer i den mening som avses i dessa bestämmelser.

26 Det framgår emellertid av deras lydelse, och särskilt av användningen av uttrycken ”[alla relevanta] begränsningar” respektive ”alla … faktorer”, att nämnda bestämmelser är brett formulerade. De kan således omfatta alla tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningar och faktorer, vilka de än är, och detta oberoende av de skäl, i förekommande fall politiska, som ligger till grund för dem och oberoende av deras art, vilken beroende på omständigheterna kan vara fysisk eller juridisk.

27 Det följer dessutom av hänvisningen i artikel 6.1 andra stycket i förordning nr 95/93 till behovet av en objektiv bedömning av flygplatsens förmåga att ta emot lufttrafiken, varvid bland annat ”kapacitetsläget” vid flygplatsen skall beaktas, och av definitionen i artikel 2 m i denna förordning av samordningsparametrarna såsom den ”kapacitet, uttryckt i operativa termer, som … står till förfogande för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en flygplats” att en samordnad flygplats kapacitet utgör det centrala kriteriet vid fastställandet av samordningsparametrarna.

28 I enlighet med artikel 6.1 i förordning nr 95/93 ska fastställandet av dessa parametrar således grunda sig på alla tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningar som påverkar den berörda flygplatsens flygplatskapacitet och som flygplatsens ledningsorgan ska iaktta. Dessa begränsningar omfattar således en rättslig begränsning som begränsar driftskapaciteten vid en samordnad flygplats genom att det införs en årlig övre gräns för antalet passagerare, vilken fastställs i ett tillstånd till utbyggnad av flygplatsens infrastruktur.

29 Denna tolkning stöds dessutom av artikel 3.5 i förordningen. Av denna bestämmelse framgår att det som avgör huruvida en flygplats ska betecknas som samordnad är att den har kapacitetsproblem under en eller flera tidtabellsperioder, eller mer specifikt kapacitetsbrister som är så allvarliga att betydande förseningar inte kan undvikas vid flygplatsen och att dessa problem inte kan lösas inom en snar framtid. Beteckningen som en samordnad flygplats får till följd att ett lufttrafikföretag och andra luftfartygsoperatörer i princip måste ha tilldelats en ankomst- och avgångstid för att få starta eller landa från flygplatsen. En sådan ankomst- och avgångstid utgör enligt artikel 2 a i förordningen ett tillstånd att använda all infrastruktur vid en samordnad flygplats som är nödvändig för att tillhandahålla flygtjänster för start eller landning på en bestämd dag och tidpunkt. Syftet med dessa samordningsregler är att säkerställa att de samordnade flygplatsernas kapacitet utnyttjas så effektivt som möjligt.

30 Dessa samordningsregler ska ses mot bakgrund av de allmänna målen med förordning nr 95/93. Förordningen antogs nämligen, såsom framgår av dess första skäl, på grund av det ökande antalet överbelastade flygplatser, och den har till syfte, vilket återspeglas i det andra skälet i ingressen, att säkerställa att fördelningen av ankomst- och avgångstider vid dessa flygplatser baseras på neutrala, genomblickbara och icke-diskriminerande regler.

31 Mot bakgrund av dessa omständigheter skulle en tolkning av artikel 6.1 i nämnda förordning som innebär att åtgärder för fysisk planering som påverkar flygplatskapaciteten undantas från begreppet begränsningar i denna bestämmelse få till följd att samordningsparametrarna inte på ett korrekt sätt skulle återspegla den berörda flygplatsens faktiska kapacitet, i strid med dessa allmänna mål.

32 Det förfarande för fastställande av samordningsparametrar som föreskrivs i artikel 6.1 i förordning nr 95/93 skulle då riskera att bli betydligt mindre ändamålsenlig. Den behöriga myndigheten skulle då nämligen vara skyldig att tilldela ankomst- och avgångstider med vetskap om att en del av dessa ankomst- och avgångstider redan från tilldelningsdagen inte kan användas, just på grund av att det finns andra begränsningar som flygplatsmyndigheterna måste iaktta, men som inte beaktats vid fastställandet av dessa parametrar. Den bristande koherens som detta skulle medföra skulle motverka en god administration av ankomst- och avgångstiderna och följaktligen uppnåendet av de mål som eftersträvas med förordning nr 95/93.

33 I förevarande fall framgår det av de förklaringar som lämnats av den hänskjutande domstolen att villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år påverkar flygplatsinfrastrukturens prestanda, eftersom det fastställer en rättsligt bindande gräns för det antal passagerare som årligen kan tas emot vid Dublins flygplats. Villkoret är därmed ägnat att i operativa termer fastställa den totala kapacitet som är tillgänglig för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid denna flygplats, vilket innebär att den ingår bland de begränsningar som ska beaktas vid fastställandet av samordningsparametrarna, i enlighet med artikel 6.1 i förordning nr 95/93.

34 Mot bakgrund av övervägandena i punkt 26 ovan har det i detta sammanhang föga betydelse huruvida det rör sig om en relativt gammal stadsplaneringsbestämmelse eller om en åtgärd som ger uttryck för en politisk ståndpunkt som därefter har utvecklats. Det som har betydelse är huruvida en sådan bestämmelse eller åtgärd påverkar den berörda flygplatsens kapacitet och huruvida flygplatsens ledningsorgan måste följa den.

35 På samma sätt saknar den åtskillnad som vissa lufttrafikföretag har gjort mellan passagerarflödet, å ena sidan, och en flygplats kapacitet, å andra sidan, i den meningen att villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år skulle avse och begränsa passagerarflödet och inte Dublins flygplats kapacitet, relevans vid tillämpningen av förordning nr 95/93. Oavsett om det rör sig om flöden eller om kapacitet begränsar detta villkor nämligen på ett rättsligt bindande sätt det antal passagerare som flygplatsen kan ta emot.

36 Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska den första frågan besvaras enligt följande. Artikel 6.1 i förordning nr 95/93 ska tolkas så, att villkor som anges i tillstånd för utbyggnad av infrastrukturen vid en samordnad flygplats och som innebär att en årlig övre gräns för antalet passagerare på denna flygplats ska iakttas kan utgöra relevanta tekniska, driftsmässiga eller miljömässiga begränsningar, i den mening som avses i denna bestämmelse, som ska beaktas vid fastställandet av samordningsparametrarna.

Den andra frågan

37 Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artikel 6.1 i förordning nr 95/93 och, i förekommande fall, artiklarna 16 och 17 i stadgan ska tolkas så, att fastställandet av parametrarna för fördelning av ankomst- och avgångstider vid en samordnad flygplats för en viss tidtabellsperiod, med tillämpning av artikel 6.1 i denna förordning, får leda till att vissa serier av ankomst- och avgångstider eller en del av dessa inte tilldelas lufttrafikföretag som i princip har rätt därtill enligt artikel 8.2 i förordningen.

38 Vad gäller tolkningen av artikel 6.1 i förordning nr 95/93, ska det inledningsvis erinras om att denna bestämmelse, såsom framgår av svaret på den första frågan, reglerar fastställandet av samordningsparametrarna. Nämnda bestämmelse avser däremot inte tilldelningen av ankomst- och avgångstider. Förfarandet för tilldelning av de sistnämnda preciseras i artikel 8 i nämnda förordning.

39 Begreppet ”ankomst- och avgångstider” definieras vidare i artikel 2 a i förordning nr 95/93 som ett ”tillstånd från en samordnare i enlighet med denna förordning att använda en samordnad flygplats totala infrastruktur som är nödvändig för tillhandahållandet av flygtjänster för start eller landning, på bestämd dag och tidpunkt, tilldelad av en samordnare i enlighet med denna förordning”.

40 Enligt artikel 8.1 i förordning nr 95/93 ska serier av ankomst- och avgångstider, i den mening som avses i artikel 2 k i förordningen, tilldelas de lufttrafikföretag som begär detta, på grundval av ankomst- och avgångstidsreserven. Tilldelningen sker i form av tillstånd att använda flygplatsinfrastrukturen för start och landning under en viss tidtabellsperiod. Vid utgången av denna period ska ankomst- och avgångstiderna återgå till den ankomst- och avgångstidsreserv som upprättats i enlighet med artikel 10 i förordningen.

41 ”Historiska” serier av ankomst- och avgångstider placeras emellertid inte i denna pool med tillämpning av artikel 10.1 i samma förordning. Med ”historiska” serier avses serier som har tilldelats ett lufttrafikföretag för att bedriva luftfart i regelbunden trafik eller seriemässig luftfart i icke-regelbunden trafik och som företaget har visat att det har använt under minst 80 procent av tiden under den tidtabellsperiod för vilken de tilldelats. Enligt artikel 8.2 andra stycket i förordning nr 95/93 innebär en sådan serie av historiska ankomst- och avgångstider att ”lufttrafikföretaget [är] berättigat till samma serie [av ankomst- och avgångstider] under nästa motsvarande tidtabellsperiod” om företaget begär detta.

42 I artikel 8.3 i denna förordning föreskrivs att för det fall inte alla berörda lufttrafikföretags önskemål om ankomst- och avgångstider kan tillgodoses ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.2 i förordningen, kommersiell luftfart prioriteras, särskilt luftfart i regelbunden trafik och seriemässig luftfart i icke-regelbunden trafik. Om det gjorts flera ansökningar inom samma trafikkategori ska året-runt-trafik ges företräde. Dessa regler är tillämpliga på alla ankomst- och avgångstider, inklusive historiska ankomst- och avgångstider.

43 Vad särskilt gäller historiska ankomst- och avgångstider föreskrivs i artikel 8b i förordning nr 95/93 dessutom att inga ersättningskrav kan grundas på det faktum att rätten till en serie av sådana ankomst- och avgångstider på något sätt begränsas, inskränks eller upphävs genom andra bestämmelser i unionsrätten. I artikel 8b anges dessutom att förordning nr 95/93 inte inverkar på offentliga myndigheters rätt att begära att ankomst- och avgångstider överförs från ett lufttrafikföretag till ett annat och deras rätt att styra hur dessa fördelas i vissa situationer. I bestämmelsen preciseras vidare att sådana överföringar ska ske utan ekonomisk ersättning.

44 Mot bakgrund av dessa bestämmelser står det klart, för det första, att tilldelningen av ankomst- och avgångstider innebär att det berörda lufttrafikföretaget ges ett tillstånd att använda flygplatsinfrastrukturen för landning och start.

45 Ankomst- och avgångstider tilldelas nämligen för bestämda tidtabellsperioder, efter vilka de antingen återgår till reserven av ankomst- och avgångstider eller, om villkoren för detta är uppfyllda, på nytt tilldelas samma lufttrafikföretag som använde dem under den föregående tidtabellsperioden. Deras giltighet är således begränsad i tiden, inte bara vad gäller de ankomst- och avgångstider som ingår i reserven utan även vad gäller historiska ankomst- och avgångstider, eftersom de inte förblir tillgängliga för det lufttrafikföretag som använde dem under den föregående tidtabellsperioden, utan behöver tilldelas detta lufttrafikföretag på nytt för att det ska kunna utnyttja dem under nästa tidtabellsperiod.

46 För det andra framgår det av de bestämmelser som det hänvisas till i punkterna 39–43 ovan, och särskilt av artikel 8.3 i förordning nr 95/93, att tilldelningen av ankomst- och avgångstider, inbegripet tilldelningen av serier av historiska ankomst- och avgångstider, med nödvändighet förutsätter att det finns ett tillräckligt antal tillgängliga ankomst- och avgångstider under den berörda tidtabellsperioden. Antalet tillgängliga tider beror emellertid på samordningsparametrarna, vilka på grundval av en objektiv bedömning av situationen på den berörda flygplatsen, i den mening som avses i artikel 6.1 i förordning nr 95/93, bestämmer denna flygplats kapacitet.

47 Denna tolkning motsägs inte av den omständigheten att serier av historiska ankomst- och avgångstider i skäl 9 i förordning nr 793/2004 betecknas som ”hävdvunna rättigheter”.

48 Det framgår nämligen av systematiken i förordning nr 95/93, och särskilt av de bestämmelser som det hänvisas till i punkterna 39–43 ovan, att unionslagstiftaren genom denna förordning, för att främja en störningsfri verksamhet vid samordnade flygplatser, helt enkelt har velat säkerställa att de berörda lufttrafikföretagen ges företräde framför andra aktörer vid tilldelningen av ankomst- och avgångstider, utan att ge lufttrafikföretagen någon rätt att behålla serier av historiska ankomst- och avgångstider eller någon rätt till automatisk förnyelse av dessa.

49 Detta mål, att upprätthålla en störningsfri verksamhet med iakttagande av flygplatskapaciteten vid en samordnad flygplats, återspeglas i skäl 9 i förordning nr 793/2004. Där anges nämligen att ”[i]nom ramen för det befintliga systemet återfördelas ankomst- och avgångstider vilkas innehav vunnit allmänt erkännande (hävdvunna rättigheter) till etablerade lufttrafikföretag för att sörja för en störningsfri verksamhet”, samtidigt som det preciseras att ”medlemsstaterna vid fastställandet av kapacitetsparametrar [bör] kunna ta hänsyn till driftsmässiga och miljömässiga begränsningar”.

50 Under dessa omständigheter finner domstolen att fastställandet av parametrarna för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en samordnad flygplats för en viss tidtabellsperiod, i enlighet med artikel 6.1 i förordning nr 95/93, i undantagsfall kan leda till att vissa serier av historiska ankomst- och avgångstider inte tilldelas ett lufttrafikföretag som har lämnat in en ansökan med tillämpning av artikel 8.2 i denna förordning.

51 Därefter ska de spörsmål som den hänskjutande domstolen tagit upp prövas utifrån artiklarna 16 och 17 i stadgan, vilka även de nämns i den andra tolkningsfrågan.

52 Vad gäller artikel 16 i stadgan har den hänskjutande domstolen emellertid inte angett varför det är nödvändigt att tolka denna artikel för att den ska kunna döma i saken. Det finns därför inte skäl att tolka nämnda artikel 16.

53 Vad gäller artikel 17 i stadgan följer det av fast praxis att det skydd som följer av denna artikel avser rättigheter som har ett förmögenhetsvärde som, enligt den berörda rättsordningen, ger en etablerad rättslig ställning som innebär att rättighetsinnehavaren kan utöva dessa rättigheter självständigt och för egen vinning. Det är därför nödvändigt att pröva huruvida den situation som är aktuell i det nationella målet avser en rättighet som har ett förmögenhetsvärde som ger en etablerad rättslig ställning som innebär att rättighetsinnehavaren kan utöva dessa rättigheter självständigt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 september 2024, Novo Banco m.fl., C‑498/22–C‑500/22, EU:C:2024:686, punkterna 109 och 110).

54 I förevarande fall finner domstolen med hänsyn till ankomst- och avgångstidernas beskaffenhet, som det erinrats om i punkterna 39–49 ovan, att den rättighet som ges i artikel 8.2 i förordning nr 95/93 inte kan likställas med en ”rätt till egendom” i den mening som avses i nämnda artikel 17, eftersom den är tillfällig och inte slutgiltigt förvärvad. Denna tillfälliga karaktär utesluter nämligen att innehavaren av historiska ankomst- och avgångstider självständigt kan utöva förmögenhetsrättsliga rättigheter avseende dessa tider för sin egen vinning.

55 Denna slutsats stöds för övrigt av artikel 8a i förordning nr 95/93, enligt vilken det föreligger en viss ”överförbarhet” i fråga om ankomst- och avgångstider. Denna artikel tillåter överföring och byte av ankomst- och avgångstider i de fall som uttömmande anges i punkt 1, samtidigt som det i punkt 2 preciseras att sådana överföringar eller byten får verkan först efter det att flygplatsens samordnare har gett sitt uttryckliga godkännande. Samordnaren får bland annat neka godkännande om denne inte är övertygad om att flygplatsverksamheten inte kommer att påverkas negativt, varvid alla tekniska, driftsmässiga och miljömässiga begränsningar ska beaktas. Det framgår emellertid av systematiken i nämnda artikel 8a, jämförd med artikel 8 i samma förordning, att de överföringar och byten som den tillåter avser ankomst- och avgångstider som tilldelats för en och samma tidtabellsperiod, och att det i förordningen inte föreskrivs någon metod som gör det möjligt att överföra eller byta ankomst- och avgångstider mellan två olika tidtabellsperioder.

56 Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska den andra frågan besvaras enligt följande. Artikel 6.1 i förordning nr 95/93 ska tolkas så, att fastställandet av parametrarna för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en samordnad flygplats för en viss tidtabellsperiod, med tillämpning av denna bestämmelse, får leda till att vissa serier av ankomst- och avgångstider eller en del av dessa inte tilldelas lufttrafikföretag som i princip har rätt därtill enligt artikel 8.2 i förordningen.

Den tredje frågan

57 Den hänskjutande domstolen har ställt den tredje frågan för att få klarhet i huruvida förordning nr 95/93 utgör hinder för att en flygplats ledningsorgan, i den mening som avses i denna förordning, vidtar åtgärder för att stänga flygplatsen under en viss period, i syfte att förhindra att utnyttjandet av de ankomst- och avgångstider som samordnaren har tilldelat medför att ett sådant villkor som villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år inte längre är uppfyllt.

58 Denna fråga har ställts för det fall det skulle vara nödvändigt att pröva den med hänsyn till hur den första och den andra frågan besvaras.

59 Det framgår emellertid av dessa svar att det vid tilldelningen av ankomst- och avgångstider ska tas hänsyn till sådana begränsningar som villkoret avseende 32 miljoner passagerare per år och att sådana begränsningar kan leda till att vissa serier av ankomst- och avgångstider inte längre kan tilldelas någon. Den situation som avses i den tredje frågan uppkommer således inte.

60 Det saknas därmed anledning att besvara den tredje frågan.

Rättegångskostnader

61 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (andra avdelningen) följande:

1) Artikel 6.1 i rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 793/2004 av den 21 april 2004,

ska tolkas så,

att villkor som anges i tillstånd för utbyggnad av infrastrukturen vid en samordnad flygplats och som innebär att en årlig övre gräns för antalet passagerare på denna flygplats ska iakttas kan utgöra relevanta tekniska, driftsmässiga eller miljömässiga begränsningar, i den mening som avses i denna bestämmelse, som ska beaktas vid fastställandet av samordningsparametrarna.

2) Artikel 6.1 i förordning nr 95/93, i dess lydelse enligt förordning nr 793/2004,

ska tolkas så,

att fastställandet av parametrarna för tilldelning av ankomst- och avgångstider vid en samordnad flygplats för en viss tidtabellsperiod, med tillämpning av denna bestämmelse, får leda till att vissa serier av ankomst- och avgångstider eller en del av dessa inte tilldelas lufttrafikföretag som i princip har rätt därtill enligt artikel 8.2 i förordningen.

Underskrifter

* Rättegångsspråk: engelska.