Tribunalens dom (sjunde avdelningen, som sammanträder med fem domare) den 14 oktober 2026

Preliminär utgåva

TRIBUNALENS DOM (sjunde avdelningen, som sammanträder med fem domare)

den 14 oktober 2026 ( * )

” Digitala tjänster – Förordning (EU) 2022/2065 – Utseende till mycket stor onlineplattform – Det berättigade intresset av att få saken prövad består – Det kan inte anses saknas anledning att döma i saken – Invändning om rättsstridighet – Artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065 – Rättssäkerhet – Likabehandling – Motiveringsskyldighet – Principen om god förvaltning – Rätten att yttra sig – Artikel 41.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna ”

I mål T‑134/24,

Technius LTD , Limassol (Cypern), företrätt av advokaterna T. Bosch och T. Kraul,

sökande,

mot

Europeiska kommissionen , företrädd av L. Armati, i egenskap av ombud,

svarande,

med stöd av

Förbundsrepubliken Tyskland , företrädd av J. Möller, i egenskap av ombud,

av

Europaparlamentet , företrätt av M. Menegatti, W. Kuzmienko, E. Paladini, L. Taïeb och E. Ni Chaoimh, samtliga i egenskap av ombud,

av

Europeiska unionens råd , företrätt av E. Sitbon, N Brzezinski, M. Moore och N. Coghlan, samtliga i egenskap av ombud,

och av

Stichting Article 19 , Amsterdam (Nederländerna), företrädd av advokaten M. Husovec,

intervenienter,

meddelar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen, som sammanträder med fem domare)

vid överläggningen sammansatt av ordföranden S. Papasavvas samt domarna K. Kowalik-Bańczyk, E. Buttigieg, G. Hesse och I. Dimitrakopoulos (referent),

justitiesekreterare: handläggaren S. Spyropoulos,

efter den skriftliga delen av förfarandet,

efter förhandlingen den 13 november 2025,

följande

Dom

1 Sökandebolaget Technius LTD (nedan kallat Technius) har väckt talan med stöd av artikel 263 FEUF och yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara kommissionens beslut C(2023) 8844 final av den 20 december 2023, varigenom Stripchat utsågs till mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel 33.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 (nedan kallat det angripna beslutet).

Bakgrund till tvisten

2 Technius tillgängliggör en plattform för vuxenunderhållning online som ger modeller möjlighet att direktsända pornografiska uppträdanden via webbkamera till allmänheten (nedan kallad Stripchat). Technius roll är endast att göra denna plattform tillgänglig, och bolaget skapar inte något innehåll för den.

3 Den 15 februari 2023 offentliggjorde Technius på sin webbplats, i enlighet med artikel 24.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 2022, s. 1), en uppgift om att det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare i Europeiska unionen per månad (nedan kallat månadsgenomsnittet) för Stripchat under perioden september 2022–februari 2023 (nedan kallad den relevanta perioden) uppgick till 31,8 miljoner.

4 Den 15 maj 2023 begärde Europeiska kommissionen information från Technius om den metod som bolaget hade använt för att beräkna månadsgenomsnittet, så att institutionen kunde kontrollera att det angivna antalet var korrekt.

5 Den 31 maj 2023 tillställde Technius kommissionen en sammanfattning av den metod som hade använts och som byggde på uppgifter från marknadsanalystjänsten Similarweb Ltd (nedan kallad Similarweb). Technius har angett att det först fastställde antalet månatliga ”besökare” på Stripchat under den relevanta perioden, innan bolaget gick vidare till att beräkna genomsnittet över denna sexmånadersperiod, vilket uppgick till 67 010 749 besökare per månad. Därefter gjorde Technius en ”avduplicering” vilket innebar att man uteslöt de besökare som under en viss månad hade besökt Stripchat både från sin dator och från sina mobila enheter. På så sätt uteslöts 4 927 505 besökare, och det totala antalet unika besökare efter avduplicering uppgick till i genomsnitt 62 083 244 per månad. Technius följde upp detta med en ”tvätt” av uppgifterna för att från det antal unika besökare som följde av avdupliceringen utesluta dem som inte var ”aktiva”, i den meningen att de endast hade genomfört ett ”avvisande besök”, det vill säga att de hade anslutit sig till Stripchat men inte exponerats för något innehåll som sprids på denna plattform. Similarweb uppskattade ”avvisningsfrekvensen”, som motsvarade andelen avvisande besök, till cirka 49 procent. Technius drog härav slutsatsen att antalet unika besökare borde minskas med 49 procent. Bolaget drog därför av 30 304 161 besökare från talet 62 083 244 för att komma fram till månadsgenomsnittet 31 779 083 inom unionen.

6 Den 6 juli 2023 ställde kommissionen frågor till Similarweb om den metod som marknadsanalystjänsten hade använt för att uppskatta antalet månatliga unika besökare och antalet avvisande besök.

7 Efter det att Similarweb inkommit med sina svar den 25 och 26 juli samt den 1 och 5 september 2023, underrättade kommissionen Technius den 26 september 2023 om sina preliminära slutsatser att Stripchat uppfyllde villkoren för att utses till en mycket stor onlineplattform enligt artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065 (nedan kallade de preliminära slutsatserna). Närmare bestämt informerade kommissionen Technius om att den ansåg att uppgifterna från Similarweb var tillräckligt tillförlitliga för beräkningen av Stripchats månadsgenomsnitt, men att institutionen preliminärt hade kommit fram till att Technius metod att inte räkna med de avvisande besöken var olämplig. På grundval av ovannämnda uppgifter beräknade kommissionen antalet unika besökare efter avduplicering till 62 221 379 (nedan kallat kommissionens data). Kommissionen uppmanade Technius att lämna in sina synpunkter på de preliminära slutsatserna inom tio arbetsdagar, i enlighet med artikel 33.4 tredje stycket i förordning 2022/2065.

8 Den 28 september 2023 bekräftade Technius att bolaget hade mottagit de preliminära slutsatserna. Den 2 oktober 2023 begärde Technius att kommissionen skulle dela med sig av den elektroniska kommunikationen med Similarweb och av andra handlingar som nämns i de preliminära slutsatserna.

9 Den 4 oktober 2023 tillställde kommissionen Technius digitala kopior av de begärda handlingarna. Dessa handlingar innehöll bland annat i) Similarwebs svar av den 25 och 26 juli och den 1 och 5 september 2023, ii) en anteckning i ärendeakten avseende referenshandlingar insamlade till stöd för de preliminära slutsatserna, vilken beskrev de uppgifter och den metod som använts för att komma fram till kommissionens data, och iii) vissa tekniska loggfiler. Kommissionen gav dessutom Technius ytterligare fem dagar på sig för att lämna in sina synpunkter på de preliminära slutsatserna.

10 Den 14 oktober 2023 lämnade Technius in synpunkterna. Bolaget erinrade om att det ansåg att uppgifterna från Similarweb inte kunde användas som en exakt indikator för att fastställa Stripchats månadsgenomsnitt, utan någon avräkning för de avvisande besöken eller någon annan lämplig process för att ”tvätta” uppgifterna.

11 Genom det angripna beslutet ansåg kommissionen att Stripchats månadsgenomsnitt överskred den tröskel som fastställts i artikel 33.1 i förordning 2022/2065, varför Stripchat skulle betecknas som en mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel 33.4 i denna förordning.

Rättegångsdeltagarnas yrkanden

12 Technius har yrkat att tribunalen ska

– ogiltigförklara det angripna beslutet, och

– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

13 Kommissionen har, med stöd av Förbundsrepubliken Tyskland, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Stichting Article 19, yrkat att tribunalen ska

– ogilla talan, och

– förplikta Technius att ersätta rättegångskostnaderna.

Rättslig bedömning

Huruvida Technius fortfarande har ett berättigat intresse av att få saken prövad

14 Tribunalen erinrar inledningsvis om att en talan om ogiltigförklaring som har väckts av en fysisk eller juridisk person enligt fast rättspraxis endast ska prövas i den mån sökanden har ett berättigat intresse av att den angripna rättsakten ogiltigförklaras. Ett sådant intresse förutsätter att själva ogiltigförklaringen av rättsakten kan få rättsverkningar och således kan medföra en fördel för sökanden. Dessutom ska det berättigade intresset föreligga när talan väcks och bestå fram till dess att det har meddelats ett domstolsavgörande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 juli 2023, D & A Pharma/EMA, C‑136/22 P, EU:C:2023:572, punkterna 43 och 44 och där angiven rättspraxis).

15 Domstolen har slagit fast att en sökandes berättigade intresse av att få saken prövad inte nödvändigtvis bortfaller av det skälet att rättsverkningarna av den rättsakt som sökanden för talan mot upphör under rättegången. En sökande kan nämligen ha ett intresse av att få fastställt att åtgärden var rättsstridig under den period då den var tillämplig och hade verkningar, eftersom ett sådant fastställande åtminstone kan ha betydelse som grund för en eventuell skadeståndstalan (dom av den 12 december 2024, Nemea Bank/ECB m.fl., C‑181/22 P, EU:C:2024:1020, punkt 41).

16 I förevarande fall framgår det av handlingarna i målet att kommissionen den 27 maj 2025 antog beslut C(2025) 3521 final om att Stripchat inte längre skulle vara utsedd till en mycket stor onlineplattform och om upphävning av det angripna beslutet. Det framgår av artikel 1 i beslutet att det består i ett upphävande av det angripna beslutet, med tillämpning av artikel 33.6 i förordning 2022/2065. Enligt denna bestämmelse ska de skyldigheter som fastställs i kapitel III avsnitt 5 i förordningen upphöra att gälla för leverantören av den mycket stora onlineplattformen fyra månader efter meddelandet av beslutet att den aktuella tjänsten inte längre ska vara utsedd till en mycket stor onlineplattform. Eftersom det angripna beslutet har haft verkningar för Technius, åtminstone under perioden den 22 april 2024–28 september 2025, har bolaget fog för sitt påstående att det fortfarande har ett intresse av att beslutet ogiltigförklaras, vilket kommissionen inte har bestritt.

Prövning i sak

17 Technius har till stöd för sin talan inledningsvis åberopat sex grunder. Som första grund har det gjorts gällande att artikel 33.4 i förordning 2022/2065 och principen om god förvaltning har åsidosatts. Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 296 andra stycket FEUF. Såvitt avser den tredje grunden har Technius gjort gällande en överträdelse av artikel 41.2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och av rätten att yttra sig. Technius har som fjärde grund gjort gällande ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen. Den femte grunden avser åsidosättande av artikel 2 FEUF, artikel 20 i stadgan och likabehandlingsprincipen. Vad gäller Technius sjätte grund avser den överträdelse av artikel 16 i stadgan och proportionalitetsprincipen, vilken artikel 52 i stadgan slår vakt om.

18 Den 19 november 2025 besvarade Technius skriftligen en fråga ställd av tribunalen vid förhandlingen och angav att bolaget avstod från att åberopa den femte och den sjätte grunden, mot bakgrund av de slutsatser som dragits i domen av den 3 september 2025, Zalando/kommissionen (T‑348/23, överklagad, EU:T:2025:821).

Den andra grunden: Åsidosättande av artikel 296 andra stycket FEUF

19 Technius har i huvudsak gjort gällande att det angripna beslutet strider mot motiveringsskyldigheten, eftersom det inte på ett klart, uttömmande och otvetydigt sätt redogör för de faktiska omständigheter som låg till grund för beslutets antagande. I synnerhet har kommissionen endast i förbigående hänvisat till de uppgifter som gjorde det möjligt för institutionen att dra slutsatsen att Stripchat överskred det tröskelvärde på i genomsnitt 45 miljoner aktiva tjänstemottagare i unionen per månad enligt artikel 33.1 i förordning 2022/2065, utan att ange vilken källa eller metod som använts för att beräkna antalet aktiva tjänstemottagare. Det angripna beslutet är tvärtom inriktat på att tillbakavisa det av Technius tillhandahållna månadsgenomsnittet. Eftersom det angripna beslutet i större utsträckning grundade sig på annan tillgänglig information, inhämtat på egen hand av kommissionen, ankom det enligt Technius på kommissionen att lämna ytterligare förklaringar avseende de uppgifter och den metod som hade använts. Technius har tillagt att kommissionen enligt artikel 33.4 i förordning 2022/2065 visserligen får använda oberoende uppgifter, men att utnyttjandet av denna möjlighet medför en efterföljande skyldighet att lämna en tydlig och välgrundad förklaring, särskilt när grundläggande rättigheter berörs.

20 Kommissionen har bestritt Technius påståenden.

21 Tribunalen erinrar om att den motivering som krävs enligt artikel 296 FEUF ska vara anpassad till den ifrågavarande rättsaktens beskaffenhet. Av motiveringen ska klart och tydligt framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och så att den behöriga domstolen ges möjlighet att utföra sin prövning. Frågan huruvida kravet på motivering är uppfyllt ska således bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt rättsaktens innehåll, de anförda skälen och det intresse av att få förklaringar som de vilka rättsakten är riktad till, eller andra personer som direkt och personligen berörs av den, kan ha. Det krävs inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen, eftersom bedömningen av om motiveringen av en rättsakt uppfyller kraven i artikel 296 FEUF inte ska ske endast utifrån motiveringens lydelse, utan även utifrån det sammanhang i vilket den ingår och samtliga rättsregler på det aktuella området (dom av den 2 april 1998, kommissionen/Sytraval och Brink’s France, C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkt 63, dom av den 22 juni 2004, Portugal/kommissionen, C‑42/01, EU:C:2004:379, punkt 66, och dom av den 15 april 2008, Nuova Agricast, C‑390/06, EU:C:2008:224, punkt 79).

22 För det första framgår det i förevarande fall av det angripna beslutet att kommissionen, i skälen 5–7, redogjorde för den metod som Technius hade använt, bestående av tre steg (se punkt 5 ovan).

23 För det andra sammanfattade kommissionen sina preliminära slutsatser i skälen 9–11 i detta beslut. I detta sammanhang förklarade kommissionen, i skäl 10 i det angripna beslutet, att institutionen motsatte sig användningen av indikatorn avvisningsfrekvens i Technius beräkning, det vill säga det tredje steget i den metod som bolaget hade föreslagit. I skäl 11 i detta beslut hänvisade kommissionen till sifferuppgifterna från Similarweb, efter avduplicering. Kommissionen underströk att dessa uppgifter var tillförlitliga, varvid institutionen i huvudsak godtog Technius beräkningar i de två första stegen i metoden för att fastställa månadsgenomsnittet på webbplatsen Stripchat. Kommissionen framhöll antalet 62 221 379 unika besökare per månad under den relevanta perioden (efter avduplicering), vilket skiljde sig marginellt från det antal som Technius hade kommit fram till efter det andra steget i sin metod (se, i detta avseende, även punkterna 39–42 nedan).

24 För det tredje förklarade kommissionen, såsom framgår av skälen 16–30 i beslutet, ingående varför den ansåg att Technius synpunkter på dess preliminära slutsatser inte hade någon påverkan på dem.

25 För det fjärde fann kommissionen, i skäl 17 i det angripna beslutet, vad gäller Technius metod, som det erinrats om i punkt 5 ovan, i huvudsak att Technius, genom att dra av antalet besökare som hade genomfört ett avvisande besök – beräknat med tillämpning av den avvisningsfrekvens som avses i nämnda punkt 5 in fine – enbart från antalet unika besökare efter avduplicering (utifrån uppgift från Similarweb) på ett konstlat sätt hade minskat det faktiska antalet aktiva tjänstemottagare inom unionen med avseende på Stripchat. Såsom kommissionen förklarade i skäl 18 i det angripna beslutet innefattade Similarwebs indikator för unika besökare endast besökare med ett minsta antal aktiva dagliga besök under den aktuella månaden, för att undvika att inaktiva användare räknas med i det totala antalet unika besökare per månad. De aktiva besöken innefattade åtgärder från besökarnas sida såsom att klicka på en länk eller fylla i ett formulär. Kommissionen ansåg att Similarwebs metod för att beräkna antalet unika besökare således avsevärt minskade möjligheten att en besökare som endast har accessorisk åtkomst till en webbplats, såsom ett avvisande besök, räknas som en unik besökare. Det var av denna anledning som kommissionen angav att den inte hade minskat antalet unika besökare efter avduplicering utifrån antalet besökare som hade genomfört ett avvisande besök, såsom beräknat av Technius genom tillämpning av avvisningsfrekvensen. Tvärtom angav kommissionen, i skäl 19 i det angripna beslutet, att det genomsnittliga antalet unika besökare per månad som fastställts av Similarweb efter avduplicering var en mer tillförlitlig indikator för att slå fast månadsgenomsnittet. I detta sammanhang underkände kommissionen (såsom framgår av skälen 20–30 i det angripna beslutet) också Technius argument att avvisningsfrekvensen baserad på antalet unika besökare borde vara högre än eller lika med avvisningsfrekvensen baserad på det totala antalet besök. Kommissionen underkände därvid även Technius påståenden om en ny datakälla, vilken åberopades för att underbygga det genomsnittliga antalet anslutningar per unik besökare på Stripchat inom unionen. Såsom framgår av skälen 28 och 29 samt fotnoterna 16–22 i det angripna beslutet hänvisade kommissionen dessutom till elektronisk kommunikation med Similarweb, vilket bland annat gjorde det möjligt att bättre förstå dels metoden för att beräkna avvisningsfrekvensen, dels begreppet unik besökare, såsom dessa använts av Similarweb.

26 För det femte fann kommissionen, i skäl 31 i det angripna beslutet, mot bakgrund av ovan anförda överväganden, att den av Technius tillämpade metoden för att beräkna månadsgenomsnittet var felaktig i sig, att Similarwebs indikator för ”unika besökare” redan uteslöt en stor andel av de avvisande besöken och att Technius inte hade tillhandahållit några andra uppgifter – vare sig egna eller från tredje man – som visade ett tillförlitligt antal användare som inte hade gjort något avvisande besök. Kommissionen angav således att den ansåg att det antal månatliga unika besökare som Similarweb hade slagit fast för Stripchat efter avduplicering, det vill säga 62 621 379 unika besökare per månad under perioden september 2022–februari 2023, var den mest tillförlitliga indikatorn som institutionen hade tillgång till för att fastställa månadsgenomsnittet.

27 Mot bakgrund härav tar det angripna beslutet på ett klart och tillräckligt precist sätt upp såväl bristerna i Technius metod som de omständigheter på vilka kommissionen grundade sin slutsats avseende månadsgenomsnittet för Stripchat.

28 Motiveringen i det angripna beslutet är därför tillräcklig och uppfyller de krav som uppställs i den rättspraxis som det erinrats om i punkt 21 ovan.

29 Talan kan således inte bifallas såvitt avser den andra grunden.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 33.4 i förordning 2022/2065 och av principen om god förvaltning

30 Technius har i huvudsak gjort gällande att kommissionen inte utgick från tillräckligt tillförlitliga uppgifter och att dessa visade sig vara inkonsekventa och felaktiga i faktiskt hänseende. Bolaget har preciserat att Similarweb, efter antagandet av det angripna beslutet, korrigerade sin metod för att beräkna antalet unika besökare. Technius har tillagt att kommissionen borde ha ”tvättat” dessa uppgifter för att korrigera felaktigheter däri. Technius har dessutom hävdat att dessa uppgifter inte stämmer överens med uppgifter från andra tillgängliga källor. Bolaget har härav dragit slutsatsen att kommissionen åsidosatte både sin skyldighet att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet och artikel 33.4 i förordning 2022/2065, genom att felaktigt bedöma att månadsgenomsnittet för Stripchat översteg tröskeln på 45 miljoner aktiva tjänstemottagare inom unionen.

31 Kommissionen har bestritt Technius påståenden.

– Inledande överväganden

32 Enligt artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065 ska kommissionen utse onlineplattformar som har ett månadsgenomsnitt som uppgår till 45 miljoner eller mer till mycket stora onlineplattformar. Kommissionen ska fatta sitt beslut på grundval av de uppgifter som rapporterats till kommissionen av leverantören av onlineplattformen enligt artikel 24.2 i den förordningen och information som begärts enligt artikel 24.3 däri eller eventuella andra tillförlitliga uppgifter som kommissionen har tillgång till.

33 En aktiv mottagare av en onlineplattform är enligt artikel 3 p i förordning 2022/2065 en tjänstemottagare som interagerat med en onlineplattform antingen genom att be onlineplattformen att agera värd för information eller genom att exponeras för information som onlineplattformen agerar värd för och som sprids via dess onlinegränssnitt.

34 I artikel 24.2 i förordning 2022/2065 föreskrivs att leverantörer, senast den 17 februari 2023 och minst en gång var sjätte månad därefter, ska offentliggöra för varje onlineplattform, i en allmänt tillgänglig del av sitt onlinegränssnitt, information om det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare per månad i unionen, beräknat som ett genomsnitt under de senaste sex månaderna och i enlighet med den metod som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 33.3 i nämnda förordning, om de delegerade akterna har antagits.

35 Artikel 24.3 i förordningen fastställer att leverantörer av onlineplattformar eller av onlinesökmotorer ska meddela samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och kommissionen, på dessas begäran och utan onödigt dröjsmål, den information som avses i punkt 2 i samma artikel, uppdaterad fram till den tidpunkt då denna begäran gjordes. Den samordnaren för digitala tjänster eller kommissionen får begära att leverantören av onlineplattformen eller av onlinesökmotorn tillhandahåller ytterligare information om den beräkning som avses i den punkten, inbegripet förklaringar och styrkande av de data som använts.

– Huruvida de uppgifter som kommissionen använt sig av var inkonsekventa och felaktiga

36 Technius har gjort gällande att de uppgifter som kommissionen utgick från är inkonsekventa och felaktiga i faktiskt hänseende. Bolaget hävdar att vissa medlemsstater, såsom Irland, enligt dessa uppgifter har ett orimligt högt månadsgenomsnitt, medan andra, såsom Danmark, har ett alltför lågt månadsgenomsnitt.

37 I förevarande fall grundade sig kommissionen, med tillämpning av artikel 33.4 i förordning 2022/2065, på uppgifterna från Similarweb för att fastställa månadssnittet för Stripchat inom unionen.

38 De uppgifter från Similarweb vars tillförlitlighet Technius har ifrågasatt är emellertid just de uppgifter som Technius grundade sig på för att fastställa månadsgenomsnittet för Stripchat inom unionen mellan september 2022 och februari 2023, vilket bolaget offentliggjorde på sin webbplats. Dessutom har Technius inte ifrågasatt dessa uppgifters tillförlitlighet i sina synpunkter på de preliminära slutsatserna. Detta innebär att kommissionen, i avsaknad av ett uttryckligt bestridande, med rätta kunde utgå från dessa uppgifter, utan att ange skälen till att den ansåg att de var tillförlitliga.

39 Vad gäller skillnaderna mellan uppgifterna från Technius och de uppgifter som kommissionen använde sig av (se punkterna 5–7 ovan, angående antalet unika besökare efter avduplicering) har kommissionen angett att den till skillnad från Technius tog hänsyn till Similarwebs uppgifter om Danmark. Enligt kommissionen berodde uteslutandet på att Similarweb vid insamlingen av uppgifterna inte hade tillhandahållit några uppgifter om besökare som hade avduplicerats med avseende på Danmark. Similarwebs uppgifter om denna medlemsstat omfattade nämligen endast de månatliga unika besökare vilka hade anslutit sig till Stripchat från stationära datorer.

40 Det ska i detta sammanhang noteras att skillnaden mellan månadsgenomsnittet från Technius och månadsgenomsnittet från kommissionen faktiskt motsvarar antalet unika besökare på tjänsten Stripchat enligt kommissionens uppgifter för Danmark (avrundat till 138 135 unika besökare under den relevanta perioden), utan att denna sakomständighet i sig bestridits av Technius. Skillnaden är minimal och har inte någon inverkan på frågan huruvida plattformen Stripchat överskred tröskelvärdet enligt artikel 33.1 i förordning 2022/2065, vilket Technius för övrigt inte heller har gjort gällande. Technius argument avseende denna skillnad är således utan verkan.

41 Technius har dessutom inte förklarat varför bolaget inte hade inkluderat uppgifterna om Danmark i sin ursprungliga beräkning, baserad på uppgifter från Similarweb, trots att uppgifterna var tillgängliga och skulle beaktas med hänsyn till den metod som Technius själv hade använt.

42 Härav följer att den omständigheten att kommissionen inkluderade uppgifter om antalet användare av tjänsten Stripchat i Danmark i beräkningen av det månadsgenomsnitt som beaktades i det angripna beslutet inte kan påverka beslutets lagenlighet.

– Underlåtenhet att beakta uppgifter från Similarweb hänförliga till tiden efter det angripna beslutet

43 I repliken har Technius gjort gällande att Similarweb, efter antagandet av det angripna beslutet, korrigerade sin metod för att beräkna antalet unika besökare genom att uppdatera sina algoritmer och integrera ”de senaste framstegen i [dess] metoder online”. Technius har påstått att månadsgenomsnittet för Stripchat med tillämpning av dessa korrigerade uppgifter, vilka bolaget erhöll från Similarweb den 8 augusti 2024, uppgår till 37 270 950 tjänstemottagare under den relevanta perioden (nedan kallade de korrigerade uppgifterna); en siffra som ligger ”långt under tröskeln för att utses till mycket stor onlineplattform”. Technius har, med stöd av detaljerade tabeller, även anfört att de nya siffrorna per medlemsstat är lägre än de ursprungliga siffrorna.

44 Artikel 33.4 första stycket sista meningen i förordning 2022/2065 föreskriver att ”[k]ommissionen ska fatta [beslutet om att vid tillämpningen av denna förordning utse en onlineplattform eller onlinesökmotor till mycket stor onlineplattform eller mycket stor onlinesökmotor] på grundval av de uppgifter som rapporterats till kommissionen av leverantören av onlineplattformen eller onlinesökmotorn enligt artikel 24.2 och information som begärts enligt artikel 24.3 eller eventuella andra tillförlitliga uppgifter som kommissionen har tillgång till”. Varken de korrigerade uppgifterna eller Similarwebs nya metod omfattades av någon av dessa kategorier när det angripna beslutet antogs. Att retroaktivt beakta sådana uppgifter vid prövningen av lagenligheten av ett beslut att utse en onlineplattform till en mycket stor onlineplattform, i den mening som avses i artikel 33.1 i nämnda förordning, skulle dessutom ge upphov till en rättsosäker situation vad gäller kvalificeringen av en sådan plattform. Dessa uppgifter har nämligen ett tydligt samband med den regelbundna utvecklingen av och den skiftande karaktären i algoritmerna bakom dem.

45 Dessutom ska, såsom framgår av fast rättspraxis, lagenligheten av en unionsrättsakt i princip bedömas i förhållande till de faktiska och rättsliga omständigheter som förelåg den dag då rättsakten antogs (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 maj 2017, Sverige/kommissionen, C‑562/14 P, EU:C:2017:356, punkt 63 och där angiven rättspraxis, och dom av den 17 oktober 2019, Alcogroup och Alcodis/kommissionen, C‑403/18 P, EU:C:2019:870, punkt 45 och där angiven rättspraxis). Härav följer att det i princip är uteslutet att, vid bedömningen av denna rättsakts lagenlighet, beakta omständigheter hänförliga till tiden efter det att rättsakten antogs.

46 Såsom angetts ovan utgör de korrigerade uppgifterna, vilka Technius har åberopat i sin replik, omständigheter hänförliga till tiden efter det angripna beslutets antagande. Detta betyder att de argument som Technius baserat på dessa omständigheter är irrelevanta för att bedöma det angripna beslutets lagenlighet.

47 Under dessa omständigheter är det angripna beslutet inte rättsstridigt med anledning av att kommissionen inte beaktade de korrigerade uppgifterna.

– Relevansen av de uppgifter som kommissionen beaktade

48 Technius har hävdat att de uppgifter som låg till grund för kommissionens beräkningar endast var uppskattningar och att kommissionen inte ”tvättade” uppgifterna med avseende på i) användningen av ”pop-unders”, det vill säga reklam som visas i ett webbläsarfönster som döljer sig bakom det som faktiskt syns, ii) användare som hade använt virtuella privata nät (nedan kallat VPN) och iii) avvisande besök. Technius har tillagt att kommissionens uppgifter inte överensstämde med uppgifter från andra tillgängliga källor.

49 Det ska till att börja med preciseras, vad gäller de omständigheter som kommissionen borde ha beaktat enligt Technius mening (såsom användningen av ”pop-unders” eller VPN), att för det fall bolaget har påstått att VPN-användare inte nödvändigtvis befinner sig i unionen och att de personer som fått upp ”pop-unders” inte nödvändigtvis var exponerade för deras innehåll, har det inte dragit konsekvenserna av sina egna påståenden genom att justera sina ursprungliga siffror när Technius beräknade månadsgenomsnittet för Stripchat för att uppfylla kraven i artikel 24.2 i förordning 2022/2065. Det är dessutom utrett att Technius inte tog upp frågan om användning av ”pop-unders” eller VPN när bolaget lämnade sina synpunkter på de preliminära slutsatserna. Under dessa omständigheter kan Technius inte med framgång göra gällande att kommissionen åsidosatte sin omsorgsplikt på så sätt att institutionen inte beaktade användningen av ”pop-unders” eller VPN.

50 När det gäller de uppgifter på vilka kommissionen grundade sin bedömning av månadsgenomsnittet, har Technius inte fog för att göra gällande att kommissionen endast grundade sig på godtyckliga uppskattningar. Såsom det har erinrats om i punkt 38 ovan grundade kommissionen nämligen sin beräkning på uppgifter från Similarweb, vilket även Technius gjorde.

51 Vad gäller en eventuell skyldighet för kommissionen att ”tvätta” uppgifterna med beaktande av en avvisningsfrekvens, utgör avvisningsfrekvensen andelen besök bestående av avvisande besök. Dessa besök motsvarar de besök där besökaren ansluter sig till en webbplats och sedan – utan någon annan form av interaktion – lämnar den, efter att bara ha tagit del av en sida. Dessutom är det utrett att Similarweb beräknar avvisningsfrekvensen genom att dividera antalet besök på en enda sida med det totala antalet besök på en webbplats under en viss period. Avvisningsfrekvensen anges som en procentandel av de totala besöken under den angivna perioden.

52 Vad gäller Technius metod för att fastställa månadsgenomsnittet för Stripchat har den sammanfattats i punkt 5 ovan.

53 I det angripna beslutet fann kommissionen i huvudsak att Technius, genom att dra av antalet besökare som hade genomfört ett avvisande besök – beräknat med tillämpning av avvisningsfrekvensen – enbart från antalet unika besökare efter avduplicering (utifrån uppgift från Similarweb), på ett konstlat sätt hade minskat det faktiska antalet aktiva tjänstemottagare inom unionen med avseende på Stripchat (se punkt 25 ovan). Kommissionen ansåg därför att det genomsnittliga antalet unika besökare per månad som fastställts av Similarweb efter avduplicering var en mer tillförlitlig indikator för att slå fast månadsgenomsnittet.

54 Såsom nämnda institution förklarade i skäl 18 i det angripna beslutet innefattade antalet unika besökare beräknat av Similarweb endast besökare med ett minsta antal besök under den aktuella månaden, för att undvika att inaktiva användare räknas med i det totala antalet unika besökare per månad. Kommissionen hänvisade i detta avseende, i fotnot 16 i det angripna beslutet, till Similarwebs elektroniska kommunikation av den 5 september 2023. Enligt denna motsvarade Stripchats unika besökare de besökare som hade besökt denna plattform ”[n]ågra dagar i slutet av föregående månad (6 dagar), den … första dagen i den aktuella månaden … och några dagar i slutet av den aktuella månaden (3 dagar)”.

55 Vid sin analys av Similarwebs uppgifter undersökte kommissionen vad som menas med ”besök” och ”besökare”, med beaktande av den formel som hade använts för att beräkna avvisningsfrekvensen. Dessutom begärde kommissionen att Similarweb skulle klargöra huruvida det antal unika besökare som rapporteras till kunderna görs så med avdrag för avvisande besök.

56 Det framgår av Similarwebs e‑postmeddelande av den 26 juli 2023 att Similarweb, vad gäller den första frågan i punkt 55 ovan, svarade att begreppen ”besök” och ”unik besökare” faktiskt inte är utbytbara. Similarweb bekräftade att avvisningsfrekvensen hade beräknats utifrån besöken.

57 Similarweb angav dessutom, med hänvisning till de aktiva besökarna per månad (unika besökare), att modellen föreskrev en viss grad av korrigering av beräkningen. Denna korrigering tog hänsyn till uppgifterna från början och slutet av den aktuella perioden, och genom att filtrera på detta sätt kunde enligt Similarweb de allra flesta avvisande besök uteslutas, bland annat när besökarna anslutit sig till Stripchat oavsiktligt. Den preciserade uppgiften om de unika besökarna, såsom den angetts i punkt 54 ovan, tillhandahölls kommissionen.

58 Under dessa omständigheter har Technius inte fog för att kritisera kommissionen för att inte ha godtagit bolagets metod, bestående i att tillämpa den av Similarweb fastställda avvisningsfrekvensen på antalet unika besökare, efter avduplicering, av det skälet att Technius på ett konstlat sätt hade minskat det faktiska antalet aktiva tjänstemottagare inom unionen med avseende på Stripchat. Såsom redan har angetts har nämnda avvisningsfrekvens nämligen beräknats genom att antalet avvisande besök divideras med det totala antalet besök under en förutbestämd period, trots att uppgiften ”unika besökare”, enligt Similarwebs definition, redan i sig innehåller en filtrering som utesluter ett betydande antal avvisande besök (se punkt 57 ovan).

59 Därmed var Technius inställning till fastställandet av månadsgenomsnittet för Stripchat omotiverad, vilket kommissionen har angett i skälen 17 och 18 i det angripna beslutet Eftersom den metod för att beräkna antalet unika besökare per månad som Similarweb använde redan hade lett till en avsevärd minskning av möjligheten att en besökare som endast haft accessorisk åtkomst till en webbplats, såsom vid ett avvisande besök, räknas som en unik besökare, bestod Technius tillvägagångssätt i en ändring av Similarwebs metod, en ändring som inte var förenlig med de väsentliga delarna i denna metod och som inte kunde ge ett tillförlitligt resultat. Mot bakgrund av det ovan anförda kan det inte heller med framgång göras gällande att kommissionen brustit i omsorg vad gäller de förtydliganden i tekniskt hänseende som behövdes från Similarweb för att förstå de relevanta delarna av den metod som Technius använt i förevarande fall. Kommissionen kontaktade nämligen Similarweb vid flera tillfällen, och Similarweb lämnade svar, bland annat i form av e‑postmeddelandena av den 25 och 26 juli samt den 1 och 5 september 2023. Det framgår i tillräcklig utsträckning av denna elektroniska korrespondens att kommissionen har ökat sin förståelse av de tekniska detaljer som låg till grund för Technius tillämpade metod (se även punkterna 54 och 58 ovan).

60 Kommissionen gjorde således en riktig bedömning när den fann att Technius metod inte kunde anses vara tillräckligt tillförlitlig. Dessutom saknar Technius fog för att kritisera kommissionen för att inte ha minskat antalet unika besökare med 49 procent för att fastställa månadsgenomsnittet för Stripchat.

61 När det gäller Technius påståenden att kommissionen under alla omständigheter borde ha reducerat sin uppskattning av antalet unika besökare på webbplatsen Stripchat för att beakta en avvisningsfrekvens som det ankom på kommissionen att fastställa, framgår det av handlingarna i målet, och särskilt av den elektroniska kommunikationen mellan Similarweb och Technius av den 5 oktober 2023, att Similarweb bekräftade att det såvitt den kände till inte fanns några tekniska medel som gör det möjligt att med tillräcklig precision få fram avvisningsfrekvensen i förhållande till de unika besökarna. I en sådan situation ankom det, mot bakgrund av artikel 33.4 i förordning 2022/2065, inte heller på kommissionen att göra ytterligare analyser eller bedömningar i detta avseende. Några sådana hade för övrigt inte gjorts eller föreslagits av Technius under det administrativa förfarandet.

62 I avsaknad av närmare uppgifter från Technius i detta avseende ankom det under dessa omständigheter inte på kommissionen att på egen hand för första gången göra en hypotetisk beräkning – som skiljer sig från den som Technius föreslagit – för att ta hänsyn till en avvisningsfrekvens som ska fastställas, så att antalet unika besökare på webbplatsen Stripchat (efter avduplicering) skulle kunna minskas, och det trots att det tydligt framgår av det sätt på vilket dessa besökare fastställts av Similarweb att en betydande del av de avvisande besöken redan hade uteslutits från detta antal.

63 Technius har således inte fog att kritisera kommissionen för att ha underlåtit att minska antalet unika besökare på webbplatsen Stripchat (efter avduplicering).

– Iakttagandet av skyldigheten att företa en omsorgsfull och opartisk prövning

64 När det gäller de övriga – relativt brokiga – påståenden vilka Technius har framfört för första gången vid tribunalen för att visa att kommissionen åsidosatte sin skyldighet att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla relevanta omständigheter i det aktuella fallet, på så sätt att institutionen inte jämförde sina uppgifter med uppgifter från andra allmänt tillgängliga källor, vilka enligt Technius inte skulle bekräfta förstnämnda uppgifter, konstaterar tribunalen följande. Technius har hänvisat till uppgifter från Google Trends (ett allmänt tillgängligt verktyg som anger hur populära sökförfrågningarna i Google Search är, efter land och över tid). Dessa visar att sökvolymen för Stripchat är betydligt mindre än sökvolymen för webbplatsen P., en plattform för vuxeninnehåll som också har utsetts till mycket stor onlineplattform av kommissionen. Enligt Technius stöds denna bedömning av en färsk studie om internetanvändningen i Förenade kungariket (Office of Communications (OFCOM, kommunikationsbyrån, Förenade kungariket), Online Nation 2023 Report , s. 50 (figur 36)). Slutligen har Technius även åberopat uppgifter från ett företag som konkurrerar med Similarweb, nämligen marknadsanalysföretaget SE.

65 Tribunalen konstaterar i detta avseende att de olika ovannämnda källorna, som är allmänt tillgängliga och som Technius har hänvisat till för att göra gällande att Similarwebs uppgifter var felaktiga, inte åberopades under det administrativa förfarandet. Detta innebär att kommissionen inte var skyldig att undersöka dem och att Technius inte med framgång kan göra gällande att kommissionen åsidosatt sin omsorgsplikt i detta avseende. Dessutom rör det sig under alla omständigheter inte om relevanta uppgifter, eftersom de inte gör det möjligt att bedöma tillförlitligheten av den metod som Similarweb använt, Technius föreslagit och kommissionen anammat.

66 Det är nämligen inte möjligt, vare sig genom antalet sökningar på Google Search efter webbplatsen Stripchat eller via Google Trends-analyserna i detta hänseende, att bedöma månadsgenomsnittet för Stripchat utifrån andra möjliga åtkomstvägar, däribland åtkomst via webbadressen för den sida som besöks. Jämförelsen med konkurrerande webbplatser, såsom P., gör det heller inte möjligt att beräkna månadsgenomsnittet för webbplatsen Stripchat, oavsett vilket företag som gör denna jämförelse. Vad gäller uppgifterna från de studier vilka hade utförts av andra företag, såsom SE, och inte lagts fram för kommissionen under det administrativa förfarandet, har Technius inte visat att kommissionen borde ha beaktat dessa, i och med att studierna var baserade på annan information och andra uppgifter än de som Technius hade använt.

67 Denna anmärkning kan följaktligen inte godtas.

68 Mot bakgrund av det ovan anförda kan talan inte vinna bifall såvitt avser Technius första grund, eftersom den delvis är utan verkan och i övrigt är ogrundad.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 41.2 a i stadgan och rätten att yttra sig

69 Technius har hävdat att såväl artikel 33.4 i förordning 2022/2065 som det angripna beslutet, varigenom nämnda bestämmelse tillämpas, åsidosätter bolagets rätt att yttra sig. Technius har gjort gällande att den frist på tio arbetsdagar som föreskrivs i nämnda bestämmelse och som tillämpas i förevarande fall i sig är alltför kort och i praktiken förtar rätten att yttra sig på dess innehåll.

70 Kommissionen har, med stöd av Förbundsrepubliken Tyskland, parlamentet, rådet och Stichting Article 19, bestritt Technius argument.

71 Tribunalen konstaterar inledningsvis att Technius påståenden till stöd för den tredje grunden består i två olika delar. För det första, och såsom kommissionen har hävdat, ska Technius anses ha framställt en invändning om rättsstridighet enligt artikel 277 FEUF, i den mån som bolaget har gjort gällande att artikel 33.4 i förordning 2022/2065, som ligger till grund för det angripna beslutet, ”åsidosätter [dess] rätt att yttra sig”. För det andra har Technius gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 41.2 a i stadgan och bolagets rätt att yttra sig, genom att i det angripna beslutet tillämpa artikel 33.4 i förordning 2022/2065 på omständigheterna i förevarande fall.

72 Rätten att yttra sig, såsom den skyddas i artikel 41.2 a i stadgan, innebär att var och en garanteras en möjlighet att på ett meningsfullt och effektivt sätt framföra sin ståndpunkt under det administrativa förfarandet och innan ett beslut fattas som kan påverka hans eller hennes intressen på ett ogynnsamt sätt (se dom av den 2 februari 2022, LU/EIB, T‑536/20, ej publicerad, EU:T:2022:40, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

73 Såsom framgår av rättspraxis måste ett påstående om åsidosättande av rätten att yttra sig prövas mot bakgrund av de rättsregler som reglerar det aktuella ämnesområdet (dom av den 9 februari 2017, M, C‑560/14, EU:C:2017:101, punkt 33).

74 Vad för det första gäller Technius invändning om rättsstridighet föreskriver artikel 33.4 tredje stycket i förordning 2022/2065 att ”[o]m kommissionen grundar sitt beslut på annan information som är tillgänglig för kommissionen enligt första stycket i [artikel 33.4] eller på grundval av ytterligare information som begärts enligt artikel 24.3, ska kommissionen ge den berörda leverantören av onlineplattformen eller av onlinesökmotorn möjlighet att inom tio arbetsdagar lämna in sina synpunkter på kommissionens preliminära slutsatser och att den avser att utse onlineplattformen eller onlinesökmotorn till en mycket stor onlineplattform respektive en mycket stor onlinesökmotor”.

75 En tidsfrist på tio dagar kan generellt sett inte anses vara otillräcklig för att leverantören av den berörda plattformen ska kunna framföra sin ståndpunkt på de preliminära slutsatserna på ett meningsfullt och effektivt sätt, med hänsyn till att denna leverantör redan måste ha samlat in den information som behövs och gjort en beräkning av månadsgenomsnittet för sin plattform i enlighet med artikel 24.2 i förordning 2022/2065. Under dessa omständigheter strider inte tiodagarsfristen enligt artikel 33.4 tredje stycket i förordning 2022/2065 mot den berördes rätt att yttra sig. Technius kan således inte vinna framgång med sin invändning om rättsstridighet.

76 Vad för det andra gäller Technius anmärkningar om att kommissionen åsidosatte artikel 41.2 a i stadgan liksom bolagets rätt att yttra sig på grund av tillämpningen av den frist som föreskrivs i artikel 33.4 tredje stycket i förordning 2022/2065, påpekar tribunalen följande. Även om det antas att tiodagarsperioden skulle kunna vara otillräcklig under vissa särskilda omständigheter, med hänsyn till bland annat typen av och innehållet i den information som kommissionen åberopar till stöd för sina preliminära slutsatser, är det i förevarande fall inte visat att det föreligger några sådana omständigheter.

77 I detta avseende bör det påpekas att kommissionen, i motsats till vad Technius har hävdat, varken har antagit någon ny metod – som Technius hade behövt förstå och utvärdera i detalj – eller grundat sin bedömning på sina egna uppgifter – vilka därför hade ansetts vara nya uppgifter. Snarare så vägrade kommissionen att godta det sista steget i den metod som Technius själv har tillämpat. Vad däremot gäller de två första stegen i denna metod grundade kommissionen sina slutsatser på i huvudsak samma uppgifter från Similarweb som de som Technius hade använt för sin egen beräkning.

78 Technius har visserligen anfört att en sådan tidsfrist skulle kunna visa sig vara för kort ifall det skulle vara nödvändigt att kommunicera med ett utomstående företag, såsom Similarweb, angående specifika uppgifter, såsom definitionerna av de termer som används i samband med den tillämpade metoden. Emellertid har Technius i denna fråga redan haft möjlighet, i samband med offentliggörandet av information om månadsgenomsnittet i enlighet med artikel 24.2 i förordning 2022/2065, att inte bara samla in och utvärdera uppgifter i detta avseende, utan även att förstå de uppgifter som erhölls från Similarweb och försäkra sig dels om att uppgifterna var relevanta, dels om vilken metod som hade använts. Därmed var Technius, så snart kommissionen hade översänt sina preliminära slutsatser till bolaget, i stånd att kunna lämna ett meningsfullt och effektivt svar inom den angivna tidsfristen.

79 Tribunalen konstaterar vidare att, såsom kommissionen har hävdat, Technius beviljades en frist på tio arbetsdagar räknat från det att bolaget tog emot handlingarna i ärendeakten (det vill säga handlingarna till stöd för de preliminära slutsatserna) för att lämna in sina synpunkter. Technius frist för att bemöta slutsatserna uppgick med andra ord till totalt 15 arbetsdagar från det att bolaget bekräftade att det hade tagit emot dem (Technius bekräftade mottagandet av de preliminära slutsatserna den 28 september 2023 och fick tillgång till ärendeakten den 4 oktober 2023). Technius inkom med sina synpunkter inom fristen. I sitt svar uttryckte Technius inte någon invändning eller reservation angående bolagets rätt att yttra sig eller mot att den frist som det hade beviljats var otillräcklig. Technius har därmed inte visat att den tidsfrist som bolaget hade till sitt förfogande var otillräcklig.

80 Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser någon del av denna grund.

Den fjärde grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen

81 Technius har i huvudsak gjort gällande att artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065 inte utgör en giltig rättslig grund för det angripna beslutet. Begreppet ”genomsnittligt antal aktiva mottagare per månad för en onlineplattform” är nämligen inte tillräckligt precist, i avsaknad av en delegerad akt som fastställer en metod för att beräkna månadsgenomsnittet. Följaktligen är beteckningen som mycket stor onlineplattform inte tillräckligt förutsebar. Technius har i detta avseende anfört att rättssäkerhetsprincipen ska göra det möjligt för berörda ekonomiska aktörer, såsom bolaget själv, att identifiera sina lagstadgade rättigheter och skyldigheter samt planera och budgetera för sina tjänster i enlighet därmed. Enligt Technius är det inte heller klart hur det fastställs att en tjänstemottagare är ”unik”. Även om begreppet unik besökare ofta används inom marknadsföring, finns det inte något tekniskt kriterium för att identifiera sådana besökare, särskilt när en person använder en tjänst via en mobiltelefon och en stationär dator inom loppet av en och samma månad, och denna person endast ska räknas en gång. I den aktuella förordningen föreskrivs inte heller hur exakta uppgifterna ska vara. Slutligen är enligt Technius uttrycket ”genomsnittligt antal … per månad” oprecist.

82 Kommissionen har, med stöd av Förbundsrepubliken Tyskland, parlamentet, rådet och Stichting Article 19, bestritt Technius argument.

83 Tribunalen bedömer att det är lämpligt att i sak pröva Technius invändning om rättsstridighet avseende artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065, utan att det är nödvändigt att pröva huruvida invändningen kan tas upp till prövning.

84 Rättssäkerhetsprincipen fordrar bland annat att bestämmelser ska vara klara och precisa, så att enskilda på ett otvetydigt sätt kan få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och vidta åtgärder i enlighet därmed (dom av den 10 januari 2006, IATA och ELFAA, C‑344/04, EU:C:2006:10, punkt 68, och dom av den 8 mars 2022, Bezirkshauptmannschaft Hartberg-Fürstenfeld (Direkt effekt), C‑205/20, EU:C:2022:168, punkt 46). Denna princip är särskilt viktig i fråga om lagstiftning som kan vara ekonomiskt betungande (se dom av den 29 april 2021, Banco de Portugal m.fl., C‑504/19, EU:C:2021:335, punkt 52 och där angiven rättspraxis).

85 Emellertid kräver rättssäkerhetsprincipen inte att alla tvivel beträffande tolkningen av en bestämmelse ska vara uteslutna. Det avgörande är snarare huruvida rättsakten i fråga är så tvetydigt formulerad att den utgör hinder för att med tillräcklig säkerhet skingra eventuella tvivel om bestämmelsens räckvidd eller innebörd (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 april 2005, Belgien/kommissionen, C‑110/03, EU:C:2005:223, punkt 31, och förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet FCD och FMB, C‑106/14, EU:C:2015:93, punkt 55). Att unionsdomstolen har behövt tillämpa andra metoder än bokstavstolkning för att tolka en bestämmelse med allmän giltighet är därför inte ensamt tillräckligt för att rättssäkerhetsprincipen ska anses ha åsidosatts (se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 september 2021, Irish Ferries, C‑570/19, EU:C:2021:664, punkt 167).

86 Den omständigheten att en bestämmelse inte föreskriver några konkreta metoder eller förfaranden för dess tillämpning innebär vidare inte att bestämmelsen strider mot rättssäkerhetsprincipen (dom av den 22 februari 2022, Stichting Rookpreventie Jeugd m.fl., C‑160/20, EU:C:2022:101, punkt 43 och där angiven rättspraxis). Under sådana omständigheter ankommer det nämligen på myndigheten eller aktörerna i fråga att välja en tillförlitlig metod som kan säkerställa att kravet enligt denna bestämmelse iakttas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 januari 2019, Planta Tabak, C‑220/17, EU:C:2019:76, punkt 33).

87 I förevarande fall ska det inledningsvis erinras om att begreppet ”aktiv mottagare av en onlineplattform” definieras i artikel 3 p i förordning 2022/2065, som fastställer att det avser ”en tjänstemottagare som interagerat med en onlineplattform antingen genom att be onlineplattformen att agera värd för information eller genom att exponeras för information som onlineplattformen agerar värd för och som sprids via dess onlinegränssnitt”. Detta begrepp är avsett att tillämpas på ett stort antal olika situationer. Av artikel 3 i och skäl 13 i förordning 2022/2065 framgår nämligen att begreppet onlineplattform innefattar både sociala nätverk och marknadsplatser. Detta betyder att begreppet ”aktiv mottagare av en onlineplattform” måste kunna anpassas till olika typer av onlineplattformar som kan tänkas visa olika typer av innehåll, däribland ljud- och bildinnehåll, på olika sätt, exempelvis genom användning av en webbplats eller en app, med eller utan krav på att den som vill få tillgång till innehållet registrerar sig och skapar ett konto (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 september 2025, Zalando/kommissionen, T‑348/23, överklagad, EU:T:2025:821, punkt 79) eller – för webbplatser med vuxeninnehåll – måste ange, förklara eller till och med bevisa att vederbörande uppnått den lagstadgade åldersgränsen för användare.

88 Vidare kan enligt rättspraxis ingressen till en unionsrättsakt precisera innehållet i bestämmelserna i denna rättsakt och ge ett tolkningsunderlag som kan belysa lagstiftarens vilja, även om ingressen inte är juridiskt bindande och inte kan åberopas för att göra avsteg från själva bestämmelserna i rättsakten eller för att tolka dessa bestämmelser på ett sätt som uppenbart strider mot deras lydelse (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 mars 2024, LEA, C‑10/22, EU:C:2024:254, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

89 Skäl 77 i förordning 2022/2065 anger i detta fall att beräkningen av månadsgenomsnittet, och därmed också beräkningen av antalet personer som exponerats för information som en plattform agerar värd för, kan bero på ”tjänstens art och hur tjänstemottagarna interagerar med den” (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 september 2025, Zalando/kommissionen, T‑348/23, överklagad, EU:T:2025:821, punkt 100).

90 I nämnda skäl anges det även att en mottagare kan exponeras för information genom att helt enkelt ”se de[n] eller lyssna på de[n]” samt att ”interaktion inte [är] begränsat till att interagera med information genom att klicka på, kommentera, länka, dela, köpa eller utföra transaktioner på en onlineplattform”. Det tilläggs att ”begreppet aktiv tjänstemottagare inte nödvändigtvis [sammanfaller] med begreppet registrerad användare av en tjänst”. Dessutom anges att antalet aktiva mottagare av en tjänst bör omfatta alla unika mottagare som interagerar med tjänsten, så att en tjänstemottagare som använder olika onlinegränssnitt om möjligt räknas bara en gång. I detta skäl anges även att förordning 2022/2065 ”[inte kräver] att leverantörer av onlineplattformar eller onlinesökmotorer utför specifik spårning av enskilda personer online”.

91 Mot bakgrund av det ovan anförda ska begreppet ”aktiv mottagare av en onlineplattform”, i motsats till vad Technius har gjort gällande, anses vara tillräckligt precist, bland annat mot bakgrund av förklaringarna i skäl 77 i förordning 2022/2065, och därmed förutsebart i sin tillämpning på omständigheterna i förevarande fall.

92 Vad gäller de övriga begrepp som Technius anser vara oprecisa, ger förklaringarna i förordning 2022/2065 avseende begreppet ”aktiv mottagare”, vilka det redogjorts för ovan, tillräckliga upplysningar för att leverantörerna ska kunna beräkna månadsgenomsnittet för en onlineplattform.

93 En läsning av artikel 3 b i förordning 2022/2065 jämförd med nämnda skäl 77 – som för övrigt uttryckligen föreskriver en möjlighet till avduplicering vad gäller tjänstemottagare som använder olika onlinegränssnitt – ger nämligen preciseringar som är tillräckliga för att den aktuella lagstiftningen ska anses vara förenlig med rättssäkerhetsprincipen i detta avseende. En sådan läsning visar även att nämnda lagstiftning samtidigt överlåter åt de berörda företagen att använda tekniska medel och metoder som är tillräckligt tillförlitliga för att, i förekommande fall, utesluta uppgifter vilka skulle kunna leda till att samma användare räknades med två, eller till och med fler, gånger på grund av att dessa haft tillgång till tjänsterna med hjälp av olika verktyg, såsom en kontorsdator, en mobiltelefon eller, i andra fall än det förevarande, en mobilapplikation.

94 Plattformarna har nämligen ett visst handlingsutrymme vid valet av en tillförlitlig metod, eftersom de är bäst lämpade att samla in och analysera de uppgifter som är relevanta för beräkningen av månadsgenomsnittet.

95 Att det finns olika metoder för att beräkna månadsgenomsnittet för plattformar kan i detta hänseende inte i sig visa att artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065, jämförd med artikel 24.2 däri, strider mot rättssäkerhetsprincipen.

96 Eftersom vissa aspekter av de berörda plattformarnas verksamhet dessutom är mycket svåra att kvantifiera tekniskt, kan lagstiftaren inte kritiseras för att inte ha specificerat sådana tekniska medel och metoder.

97 Det ska även erinras om att det enligt rättspraxis inte är nödvändigt att en lagstiftningsakt i sig innehåller tekniska preciseringar (dom av den 4 oktober 2024, Litauen m.fl./parlamentet och rådet (Mobilitetspaketet), C‑541/20–C‑555/20, EU:C:2024:818, punkt 160). Att det i förordning 2022/2065 föreskrivs en möjlighet för kommissionen att anta en delegerad akt är dessutom inte – i motsats till vad Technius har hävdat – tillräckligt för att det ska kunna anses styrkt att den förordningen, i avsaknad av en sådan delegerad akt, är så tvetydig att det skulle strida mot rättssäkerhetsprincipen att tillämpa den (dom av den 3 september 2025, Zalando/kommissionen, T‑348/23, överklagad, EU:T:2025:821, punkt 114).

98 Slutligen kan Technius inte vinna framgång med sina övriga påståenden i detta sammanhang.

99 Vad för det första gäller kritiken angående en tjänsteleverantörs påstått motstridiga skyldigheter, det vill säga att beräkna sitt månadsgenomsnitt och samtidigt avstå från att i möjligaste mån spåra sina användare, räcker det att konstatera att det inte har visats att det påstådda förbudet mot spårning lett till att det är omöjligt att göra en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av månadsgenomsnittet.

100 Vad för det andra gäller Technius kritik avseende bristen på klarhet i förordning 2022/2065 i fråga om den ”tidsperiod” för vilken månadsgenomsnittet ska beräknas, föreskrivs det tydligt i artikel 24.2 i nämnda förordning att leverantörerna ska offentliggöra ”information om det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare per månad i unionen, beräknat som ett genomsnitt under de senaste sex månaderna”. Denna bestämmelse ska i övrigt läsas tillsammans med artikel 33.1 i den förordningen. Det tycks i förevarande fall inte som om Technius har gjort något fel när bolaget fastställde den relevanta perioden, och kommissionen har för övrigt inte anmärkt något i detta avseende.

101 Under dessa omständigheter finner tribunalen att Technius inte har lagt fram några uppgifter som gör det möjligt att anse att preciseringarna i förordning 2022/2065 var otillräckliga för att dess månadsgenomsnitt skulle kunna fastställas med beaktande av samtliga relevanta omständigheter och särdragen hos den aktuella plattformen.

102 Härav följer att Technius inte har fog för sitt påstående att artikel 33.1 och 33.4 i förordning 2022/2065 strider mot rättssäkerhetsprincipen.

103 Talan kan följaktligen inte heller vinna bifall såvitt avser Technius fjärde grund.

104 Av det ovan anförda följer att ingen av de av Techinus åberopade grunderna kan leda till bifall för talan. Talan ska därför ogillas i sin helhet.

Rättegångskostnader

105 Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Technius ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Technius har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.

106 Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna ska medlemsstater och institutioner som har intervenerat bära sina rättegångskostnader. Förbundsrepubliken Tyskland, parlamentet och rådet ska således bära sina rättegångskostnader.

107 Enligt artikel 138.3 i rättegångsreglerna får tribunalen besluta att även andra intervenienter än dem som nämns i artikel 138.1 och 138.2 ska bära sina rättegångskostnader. Med tillämpning av denna artikel ska Stichting Article 19 bära sina rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen, som sammanträder med fem domare),

följande:

1) Talan ogillas.

2) Technius LTD ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3) Förbundsrepubliken Tyskland, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Stichting Article 19 ska bära sina rättegångskostnader.

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 14 oktober 2026.

Underskrifter

* Rättegångsspråk: engelska.