Förslag till avgörande av generaladvokat Jean Richard de la Tour föredraget den 5 november 2026
Preliminär utgåva
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT
JEAN RICHARD DE LA TOUR
föredraget den 5 november 2026( 1 )
Mål C ‑ 606/25
S.A.,
Confederazione Generale Italiana del Lavoro (CGIL) del Trentino
mot
Presidenza del Consiglio dei Ministri,
Avvocatura dello Stato
(begäran om förhandsavgörande från Corte suprema di cassazione (Högsta domstolen, Italien))
” Begäran om förhandsavgörande – Socialpolitik – Direktiv 2000/78/EG – Likabehandling i arbetslivet – Artikel 6.1 – Förbud mot diskriminering på grund av ålder – Uttagningsprov för tillsättning av en tjänst som statens juridiska ombud – Nationell lagstiftning som fastställer en åldersgräns på 35 år för att delta i detta uttagningsprov – Skäl – Lämpligt och nödvändigt ”
I. Inledning
1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 6.1 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.( 2 )
2. Begäran avser lagenligheten av den åldersgräns på 35 år som har fastställts för att delta i uttagningsprovet för att inneha befattningen som procuratore dello Stato (nedan kallat statens juridiska ombud) vid Avvocatura generale dello Stato (Statens rättsavdelning), som omfattar denna lägsta befattning för tjänstemän som ansvarar för att företräda staten i domstol och sköta statens försvar. Mellanbefattningen för tjänstemän är befattningen som avvocati dello Stato (nedan kallat statens jurister).( 3 ) Denna åldersgräns motiveras i huvudsak av utsikterna till befordran för personer med den lägsta befattningen, med hänsyn till deras sakkunskaper, för att få tillträde till mellanbefattningen och utföra arbetsuppgifterna som statens jurist i den högsta löneklassen under en tillräckligt lång tid före pensioneringen.
3. Den fråga som har ställts till domstolen uppkommer således utifrån en ny synvinkel med hänsyn till domstolens praxis avseende undantagen från förbudet mot åldersdiskriminering, genom att den leder till att det ska tas hänsyn till hela den karriär som erbjuds de personer som är högst 35 år och som är sökande till ett uttagningsprov för statligt anställda.
4. Frågan är således huruvida denna åldersgräns, med hänsyn till artikel 6.1 i direktiv 2000/78, kan vara motiverad
– av ett yrkesutbildningssyfte, då statens juridiska ombud, omedelbart efter att ha klarat uttagningsprovet, i likhet med sina kollegor (statens juridiska ombud och statens jurister), utför samma huvudsakliga arbetsuppgifter åt Avvocatura dello Stato, vilken har getts exklusiva behörigheter,
– av behovet av att säkerställa, under en tillräckligt lång tid före pensionsåldern, att man kan dra nytta av den erfarenhet som statens juridiska ombud har, vilket förutsätter att det tas hänsyn till att det saknas ett sådant krav för statens jurister och till villkoren för karriärutveckling inom Avvocatura dello Stato, och
– av syftet att säkerställa en balanserad åldersstruktur i syfte att underlätta ett generationsskifte, såsom prövades av domstolen i dom av den 17 oktober 2024, Anwaltsnotarin,( 4 ) vilken avsåg en åldersgräns på 60 år för tillträde till yrket som advokatnotarie, och Corte suprema di cassazione (Högsta domstolen, Italien), som är den hänskjutande domstolen, har föreslagit att lösningen från den domen ska tillämpas på förevarande fall.
5. Jag ska redogöra för de skäl som gör att jag anser att det inte framgår av de bedömningskriterier som har angetts i begäran om förhandsavgörande att det finns fog för dessa motiveringar.
II. Tillämpliga bestämmelser
A. Unionsrätt
6. Artikel 6 i direktiv 2000/78 har rubriken ”Befogad särbehandling på grund av ålder”, och i artikel 6.1 föreskrivs följande:
”Utan hinder av artikel 2.2 får medlemsstaterna föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte skall utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga.
I sådan särbehandling kan i synnerhet följande inbegripas:
…
c) Fastställande av en högsta åldersgräns för rekrytering, grundat på den utbildning som krävs för tjänsten i fråga eller på att det krävs en rimligt lång anställningsperiod innan personen i fråga skall pensioneras.”
B. Italiensk rätt
1. Avvocatura dello Stato
a) Avvocatura dello Statos sammansättning
7. I artikel 1 i legge n. 103 – Modifiche dell’ordinamento dell’Avvocatura dello Stato (lag nr 103 om ändringar av regelverket för Avvocatura dello Stato)( 5 ) av den 3 april 1979, i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet (nedan kallad lag nr 103/1979), stadgas följande: ”Statens jurister och juridiska ombud indelas i statens chefsjurist, statens jurister och statens juridiska ombud.”
b) Avvocatura dello Statos åligganden
8. Genom regio decreto n. 1611 – Approvazione del testo unico delle leggi e delle norme giuridiche sulla rappresentanza e difesa in giudizio dello Stato e sull’ordinamento dell’Avvocatura dello Stato (kungligt dekret nr 1611 om godkännande av en konsoliderad version av lagar och föreskrifter om statens representation och försvar vid domstol samt regelverket för Avvocatura dello Stato)( 6 ) av den 30 oktober 1933, i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet (nedan kallat kungligt dekret nr 1611/1933), ges Avvocatura dello Stato i uppdrag att ”företräda, försvara och biträda statliga myndigheter vid domstol, även om de är organiserade efter egna regler” (artikel 1 första stycket).( 7 )
9. Enligt artikel 13 i detta kungliga dekret har Avvocatura dello Stato uttryckligen följande arbetsuppgifter: Säkerställande av det rättsliga skyddet av statens rättigheter och intressen, juridisk rådgivning åt myndigheter samt rådgivning till och ledning av dessa myndigheter när det rör sig om att väcka, bestrida eller återkalla talan, bedömning av förslag till lagar, föreskrifter och artiklar när så begärs, utarbetande av förlikningsavtal i samråd med de berörda myndigheterna, yttrande om förlikningshandlingar som myndigheterna upprättar, utarbetande av avtal och formulering av förslag till åtgärder angående överklaganden eller administrativa frågor som kan ge upphov till tvister.
c) De rättsliga och administrativa uppgifter som utförs inom Avvocatura dello Stato
1) Statens chefsjurists åligganden
10. Statens chefsjurist har, inom Avvocatura Generale dello Stato, till uppdrag att företräda Avvocatura dello Stato som vederbörande är chef för. Chefsjuristen har bland annat till uppgift att samordna åtgärder av statens jurister och agera som ombud för den italienska regeringen vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.( 8 )
11. Statens chefsjurist har även administrativa åligganden, särskilt vad beträffar uppflyttning till en högre löneklass av statens juridiska ombud och statens jurister.( 9 )
2) Statens juristers och statens juridiska ombuds åligganden
12. Statens jurister och statens juridiska ombud ”får utföra sina arbetsuppgifter vid alla domstolar och inför alla instanser utan krav på fullmakt, även i de fall det enligt de allmänna bestämmelserna krävs en särskild fullmakt, eftersom det är tillräckligt att de innehar den aktuella befattningen” (artikel 1 andra stycket i kungligt dekret nr 1611/1933).
13. I artikel 19 i lag nr 103/1979 föreskrivs dessutom att ”[s]tatens jurister och juridiska ombud ska behandla de tvister och rådgivningsärenden som tilldelas dem” (första stycket), men att ”[s]tatens juridiska ombud även ska agera ombud i de mål som hanteras av statens jurister och av statens övriga juridiska ombud, på det sätt som cheferna för de kontor där de är anställda föreskriver” (andra stycket).
14. Vad gäller verksamheten som ombud fastställs det i artikel 5 i regio decreto n. 1612 – Approvazione del regolamento per l’esecuzione del testo unico delle leggi e delle norme giuridiche sulla rappresentanza e difesa in giudizio dello Stato e sull’ordinamento dell’Avvocatura dello Stato (kungligt dekret nr 1612 om godkännande av förordningen för genomförande av en konsoliderad version av lagar och föreskrifter om statens representation och försvar vid domstol samt regelverket för Avvocatura dello Stato)( 10 ) av den 30 oktober 1933, i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet, att ”[o]mbudsarbetet normalt utförs av statens juridiska ombud inom Avvocatura dello Stato” och att ”[u]ppdraget att leda och utöva tillsyn över verksamheten som ombud på varje kontor tilldelas en av statens jurister som vid varje årsskifte utses av statens chefsjurist och, vad gäller Avvocatura dello Statos distriktskontor, baserat på de respektive chefernas förslag”.
15. Den italienska regeringen har i sitt skriftliga yttrande uppgett att verksamheten som ombud består i att delta vid förhandlingar. Klagandena har gjort gällande att ”verksamheten som ombud kan även utövas av statens jurister, vilket sker i praktiken. Att det till övervägande del är statens juridiska ombud som tilldelas denna verksamhet är ett arv från det förflutna, som nu är förlegat, även med hänsyn till digitaliseringen i alla italienska rättegångar”. Det framgår av mina efterforskningar att det i artikel 4.3 andra meningen i Codice etico dell’Avvocatura dello Stato (Avvocatura dello Statos etiska regler) föreskrivs att ”vid behov ska statens jurist vikariera för sina kollegor vid förhandlingar, i enlighet med allmänna eller särskilda överenskommelser”, vilket bekräftas av artikel 4.5 i de etiska reglerna. Vad slutligen beträffar delgivning av handlingar( 11 ) och beslut, definieras den roll som Ufficio di collaborazione professionale, archivio, servizio esterno e servizi ausiliari (byrån för yrkesmässigt samarbete, arkiv, externa tjänster och anknutna tjänster, Italien) har getts i artikel 11.1 b i decreto del Presidente del Consigliodeiministrin. 210 – Regolamento recante norme per l’organizzazione e il funzionamento degli uffici dell’Avvocatura dello Stato (premiärministerdekret nr 210 med förordning om regler för organisationen och verksamheten vid Avvocatura dello Statos avdelningar)( 12 ) av den 29 november 2023.
2. Statens jurist
a) Tillträde till yrket
16. I artikel 4 i lag nr 103/1979 fastställs reglerna för utnämning till statens jurist. Denna befattning ”tilldelas efter ett teoretiskt och praktiskt uttagningsprov där följande personer får delta[( 13 )]:
1) Statens juridiska ombud som har varit i aktiv tjänst i minst två år.
2) Domare vid allmänna domstolar som har utnämnts till tingsfiskal och domare vid militärdomstol med likvärdig befattning.
3) Domare vid förvaltningsdomstolar.
4) Advokater som har varit medlemmar av advokatsamfundet i minst ett år.
5) Statsanställda med tillsvidareanställning i ledande befattningar som har varit i aktiv tjänst i minst fem år och klarat examen för att erhålla auktorisation för att utöva [advokat]yrket.( 14 )
6) Universitetslektorer i juridiska ämnen med tillsvidareanställning eller vars visstidsanställningsavtal har omvandlats till tillsvidareanställningsavtal. Universitetsadjunkter i juridiska ämnen som [innehar en viss typ av tjänst]. Oavsett kategori ska dessa personer ha klarat examen för att erhålla auktorisation för att utöva [advokat]yrket.
7) Tillsvidareanställda i regioner, lokala organ och nationella offentliga organ som har anställts efter offentliga uttagningsprov, varit i aktiv tjänst i minst fem år i en ledande eller juridisk befattning och klarat examen för att erhålla auktorisation för att utöva [advokat]yrket.
…”
17. Vid sidan av rekrytering genom uttagningsprov tillämpas ett internt befordringsförfarande enligt artikel 5 i lag nr 103/79, där det i första stycket föreskrivs att ”[f]ör var tredje ledig tjänst till befattningen som statens jurist reserveras en tjänst som, efter en bedömning av deras lämplighet för befordran och på grundval av den meritordning som fastställs av det råd som avses i artikel 21 i denna lag[( 15 )], kan tilldelas statens juridiska ombud som har tjänstgjort i åtta år det datum då resultatet av bedömningen tillkännages”, medan det i andra stycket i artikeln anges att ”[ö]vriga tjänster som statens jurist tillsätts genom uttagningsprov i enlighet med artikel 4 i denna lag”.
b) Karriären
18. Artikel 3 i lag nr 103/1979 rör befordran av statens jurist. I artikeln föreskrivs att befattningen som statens jurist omfattar fyra löneklasser. När den berörda personen utnämns till statens jurist inplaceras denne i den första löneklassen. Statens jurister inplaceras i den andra till den fjärde löneklassen på grundval av tjänstetid (tre år, fem år respektive åtta år i varje föregående löneklass) och goda vitsord. Uppflyttning till en högre löneklass beslutas genom dekret från statens chefsjurist och har rättsliga och ekonomiska verkningar från och med den dag då tjänstetiden som nämnts ovan uppnås.
19. Enligt artikel 34 i kungligt dekret nr 1611/1933 ska ”[s]amtliga statens jurister pensioneras vid 70 års ålder”.
3. Statens juridiska ombud
a) Tillträde till yrket
20. I artikel 1 legge n. 1035 – Modificazioni alle norme sull’ordinamento dell’Avvocatura dello Stato (lag nr 1035 om ändringar i regelverket för Avvocatura dello Stato)( 16 ) av den 23 november 1966, i dess lydelse enligt decreto del Presidente della Repubblica n. 161 – Regolamento recante modifiche ed integrazioni delle norme sullo svolgimento del concorso a procuratore dello Stato (presidentdekret nr 161 med förordning om ändringar och kompletteringar av bestämmelserna om genomförande av uttagningsprovet till statens juridiska ombud)( 17 ) av den 11 juli 2011, föreskrivs följande:
”Ansökan om deltagande i uttagningsprovet för tillträde till befattningen som statens juridiska ombud får inges av italienska medborgare som innehar en juristexamen enligt det nuvarande utbildningssystemet eller en juristexamen efter en universitetsutbildning med en lagstadgad studielängd på minst fyra år enligt det tidigare gällande utbildningssystemet.”
21. I artikel 1 i decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri n. 141 – Regolamento recante il limite di età per la partecipazione al concorso per procuratore dello Stato (premiärministerns dekret nr 141 med förordning om fastställande av åldersgränsen för deltagande i uttagningsprovet till statens juridiska ombud) av den 13 april 2000,( 18 ) i dess lydelse enligt artikel 7 i presidentdekret nr 161/2011, föreskrivs att ”[f]ör att få delta i uttagningsprovet till statens juridiska ombud får de sökande inte vara över 35 år vid den tidpunkt då ansökningstiden som har fastställts i meddelandet om uttagningsprov löper ut”.( 19 )
b) Karriären
22. I artikel 2 i lag nr 103/1979 föreskrivs att befattningen som statens juridiska ombud omfattar fyra löneklasser. De sökande som har klarat det offentliga uttagningsprovet inplaceras i den första löneklassen när de utnämns till statens juridiska ombud. Statens juridiska ombud inplaceras i den andra till den fjärde löneklassen på grundval av tjänstetid (två år, tre år respektive åtta år i varje föregående löneklass) och goda vitsord. Uppflyttning till en högre löneklass beslutas genom dekret från statens chefsjurist och har rättsliga och ekonomiska verkningar från och med den dag då tjänstetiden som nämnts ovan uppnås.
III. Bakgrund till det nationella målet och tolkningsfrågan
23. S.A. är en advokat som genom beslut av 29 maj 2018 uteslöts från att få tillträde till uttagningsprovet för tillsättning av en tjänst som statens juridiska ombud,( 20 ) på grund av att hans ålder överskred den övre åldersgränsen på 35 år som fastställts i artikel 1 i premiärministerns dekret nr 141/2000, i dess lydelse enligt presidentdekret nr 161/2011.
24. Inom ramen för tvisten mellan, å ena sidan, S.A. och Confederazione Generale Italiana del Lavoro (CGIL) del Trentino (de italienska arbetstagarnas allmänna centralorganisation i Trentino, Italien)( 21 ) och, å andra sidan, Presidenza del Consiglio dei Ministri (premiärministerns kansli, Italien) och Avvocatura dello Stato, fastställde Corte di appello di Trento (Appellationsdomstolen i Trentino, Italien), inom ramen för det överklagande som hade ingetts av klagandena, genom dom av den 21 oktober 2020 ogillandet av deras yrkande om att det skulle slås fast att det föreligger individuell och kollektiv åldersdiskriminering, i den mening som avses i artikel 2.1 i decreto legislativo n. 216 – Attuazione della direttiva 2000/78/CE per la parità di trattamento in materia di occupazione e di condizioni di lavoro (lagstiftningsdekret nr 216 om genomförande av direktiv [2000/78])( 22 ) av den 9 juli 2003, i direktiv 2000/78 och i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
25. S.A. och CGIL i Trentino har överklagat den domen till Corte suprema di cassazione (Högsta domstolen). Premiärministerns kansli och Avvocatura dello Stato har yrkat att överklagandet ska ogillas, medan representanten för Pubblico Ministero (Allmänna åklagarmyndigheten, Italien) har yrkat att överklagandet ska bifallas.
26. Den hänskjutande domstolen vill få klarhet i huruvida den italienska lagstiftningen eftersträvar ett konkret social- och arbetsmarknadspolitiskt mål och därför på ett rimligt sätt kan anses vara motiverad enligt artikel 6.1 i direktiv 2000/78, såsom EU-domstolen har tolkat bestämmelsen.( 23 )
27. Den hänskjutande domstolen har uppgett att de domstolar som prövade målet i sak, vilka baserat på Avvocatura dello Statos argument inte biföll yrkandet som hade framställts av S.A. och CGIL i Trentino, var eniga om att fastställandet av åldersgränsen för tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud motiverades av kravet på yrkesutbildning ute på fältet, vilket hänger samman med dels de arbetsuppgifter som utförs, dels särdragen hos karriärutvecklingen inom Avvocatura dello Stato, i synnerhet med tanke på övergången till befattningen som statens jurist. Det har vidare understrukits att den sammantagna karriären inom Avvocatura dello Stato har ett mycket speciellt särdrag, vilket gör att betydelsen av målet med särskild utbildning och intresset av att behålla erfarna yrkesutövare i den högsta löneklassen under en förhållandevis lång tid framhålls.
28. Enligt den hänskjutande domstolen skulle man av motiveringen i domen Anwaltsnotarin kunna dra slutsatsen att de mål som ligger bakom den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet är berättigade. Det skulle således kunna anses att åldersgränsen på 35 år främjar följande mål:
– Säkerställa att ämbetet inom Avvocatura dello Stato i sin helhet kan utövas kontinuerligt under en förhållandevis lång tid före pensionering, för att se till att statens försvar i domstol utövas på det mest effektiva sättet.( 24 )
– Följaktligen säkerställa att ett ämbete av hög kvalitet utövas under en så lång tid som möjligt,( 25 ) för att förhindra att den sammantagna karriären för kombinationen statens juridiska ombud/statens jurist ägnas mer åt den första delen i befattningen som statens juridiska ombud, med utbildning ”på fältet”, och färre år i högre befattningar som statens jurist och ”färdigutbildad inom yrket”, för att på bästa sätt skörda frukterna av utbildningen.
– Säkerställa en balanserad åldersstruktur i syfte att underlätta ett generationsskifte,( 26 ) för att förhindra risken för att de högsta löneklasserna för statens jurister töms, till vilka det endast ges tillträde efter ett stort antal tjänsteår och således tidigare yrkeserfarenhet.
29. Vad gäller frågan huruvida åldersgränsen är lämplig, har den hänskjutande domstolen gjort gällande att Avvocatura dello Stato anser att mot bakgrund av att den obligatoriska pensionsåldern i lag har fastställts till 70 år, garanterar åldersgränsen på 35 år för att få delta i uttagningsprovet till statens juridiska ombud följaktligen att statens juridiska ombud tjänstgör på de högsta karriärnivåerna inom Avvocatura dello Stato i minst 11 år, eftersom det krävs minst 24 tjänsteår för att få tillträde till dessa. Åldersgränsen anses därför vara rimlig för att uppnå de eftersträvade målen, i enlighet med EU-domstolens praxis.( 27 )
30. Vad gäller frågan huruvida åldersgränsen är nödvändig har den hänskjutande domstolen återgett Avvocatura dello Statos ståndpunkt, vilken har betonat att denna åtgärd inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet, med hänvisning till domen Anwaltsnotarin.( 28 ) Balansen mellan motstridiga intressen säkerställs i förevarande fall av att det till skillnad mot uttagningsprovet till statens juridiska ombud inte fastställs någon åldersgräns för tillträde till uttagningsprovet till statens jurist. Detta innebär att även äldre arbetstagare medges tillträde till anställning inom Avvocatura dello Stato. På så sätt säkerställs en skälig avvägning mellan dels intresset av att garantera en lämplig tjänstgöringstid i högre befattningar före pensionering, dels intresset av att garantera tillträde till anställning även för äldre arbetstagare.
31. Mot denna bakgrund beslutade Corte suprema di cassazione (Högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen:
”Ska artikel 6.1 i direktiv [2000/78] tolkas så, att den utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som den italienska i artikel 1 i premiärministerns dekret nr 141/2000, i dess lydelse enligt presidentdekret nr 161/2011, som är i fråga i det nationella målet, eller kan åldersgränsen på 35 år för tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud, som fastställs i ovannämnda lagstiftning, objektivt motiveras av berättigade mål och är medlen för att uppnå dessa mål lämpliga och nödvändiga?”
32. Skriftliga yttranden har inkommit från S.A. och CGIL i Trentino samt från den italienska regeringen och Europeiska kommissionen.
IV. Bedömning
33. Den hänskjutande domstolen har ställt den enda frågan för att få klarhet i huruvida artikel 6.1 i direktiv 2000/78 ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som föreskriver en åldersgräns på 35 år för tillträde till ett uttagningsprov för rekrytering av statens juridiska ombud.
34. Det ska erinras om att förbudet mot all diskriminering på grund av bland annat ålder finns inskrivet i artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och att detta förbud konkretiserats genom direktiv 2000/78 såvitt gäller arbetslivet.( 29 )
35. Jag vill påpeka att det med fog inte har diskuterats huruvida artikel 1 i premiärministerns dekret nr 141/2000, i dess lydelse enligt presidentdekret nr 161/2011, omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2000/78 och huruvida det genom denna bestämmelse införs en särbehandling som direkt grundar sig på ålder, i den mening som avses i artikel 1 jämförd med artikel 2.2 a i direktivet.
36. Eftersom det föreskrivs i den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet att personer som har fyllt 35 år inte får delta i ett uttagningsprov för rekrytering av statens juridiska ombud, påverkar denna lagstiftning kraven för anställning av dessa arbetstagares anställningsvillkor. En dylik lagstiftning ska således anses inrätta regler för tillträde till offentlig anställning, i den mening som avses i artikel 3.1 a i direktiv 2000/78.( 30 )
37. Vidare är det ostridigt att det ålderskrav som föreskrivs i den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet får till följd att vissa personer behandlas mindre förmånligt än andra personer som befinner sig i en jämförbar situation, enbart på grund av att de har fyllt 35 år.
38. Under dessa omständigheter ska den hänskjutande domstolen pröva huruvida en sådan särbehandling kan motiveras med stöd av artikel 6.1 i direktiv 2000/78.
39. Denna bestämmelse, som endast avser vad som utgör befogad särbehandling på grund av ålder, innebär att följande ska undersökas:
– För det första, huruvida den aktuella särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning,
med vetskap om att det i artikel 6.1 andra stycket led c i direktiv 2000/78 föreskrivs att i sådan särbehandling kan i synnerhet inbegripas ”[f]astställande av en högsta åldersgräns för rekrytering, grundat på den utbildning som krävs för tjänsten i fråga eller på att det krävs en rimligt lång anställningsperiod innan personen i fråga skall pensioneras”.
– För det andra, huruvida medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.
40. I förevarande fall har den hänskjutande domstolen, till stöd för sin begäran om förhandsavgörande, redogjort för argumenten för att dessa två krav har iakttagits, vilka har åberopats av Avvocatura dello Stato och vilka ligger till grund för det avgörande som meddelades efter överklagande, vilket fastställde de första domstolarnas avgörande som har överklagats till den hänskjutande domstolen.
41. Innan jag prövar skälen för den fastställda åldersgränsen på 35 år för tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud, som har underställts domstolens prövning, anser jag att det är lämpligt att framhålla lagstiftningshistoriken bakom denna gräns, såsom den framgår av beslutet om hänskjutande.
A. Lagstiftningshistoriken bakom åldersgränsen för tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud
42. I kungligt dekret nr 1611/1933 hade denna åldersgräns fastställts till 30 år.
43. Åldersgränsen återinfördes år 2000( 31 ) efter att den italienska lagstiftaren år 1997 fastställde principen att det inte får uppställas några åldersgränser för deltagande i uttagningsprov som anordnas av offentlig förvaltning, med förbehåll för särskilda och motiverade undantag.( 32 )
44. I ingressen till premiärministerns dekret nr 141/2000 ges följande preciseringar:
”Det rekommenderas att återinföra en åldersgräns för deltagande i uttagningsprovet mot bakgrund av dels de behov som är knutna till det slags arbetsuppgifter som statens juridiska ombud har enligt lag, dels deras karriärstruktur och karriärutveckling, vilket även i uppenbara utbildningssyften och för utnämningen till statens jurist kräver att statens juridiska ombud ska ha varit inplacerade i de olika löneklasserna och innehaft befattningen under fastställda tidsperioder.
På grundval av ovanstående överväganden ska det föreskrivas en åldersgräns på 40 år för att få delta i uttagningsprovet till statens juridiska ombud.”
45. År 2011 sänktes åldersgränsen för tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud till 35 år, genom presidentdekret nr 161/2011.( 33 ) I ingressen till detta anges att i dekretet ”beaktas behovet av snabbare och mer effektivt genomförbara uttagningsprov för tillträde till befattningen som statens juridiska ombud”, men det tas uttryckligen även ”hänsyn till tjänstens art vad gäller statens juridiska ombud och Avvocatura dello Statos objektiva behov”.
46. För det första vill jag påpeka att år 2000 liksom år 2011 motiverades fastställandet av en åldersgräns av arbetsuppgifternas eller tjänstens art vad gäller statens juridiska ombud, vilket motsvarar det första av de villkor som uppställs i lag nr 127/1997.( 34 ) Det andra villkoret, nämligen Avvocatura dello Statos objektiva behov, som finns med i ingressen till presidentdekret nr 161/2011,( 35 ) avsågs inte uttryckligen med denna lydelse i ingressen till det föregående dekretet. Denna motivering kan utläsas av det däri fastställda sambandet med karriären för statens juridiska ombud, vilkas sammantagna karriärutveckling säkerställer i synnerhet utbildning och tillträde till befattningen som statens jurist. Trots att dessa exakta skäl inte upprepades vid sänkningen av åldersgränsen till 35 år, utgör de grund för den motivering som har åberopats av Avvocatura dello Stato i förevarande fall och av den italienska regeringen.( 36 )
47. För det andra vill jag påpeka att det i ingressen till presidentdekret nr 161/2011 hänvisas för första gången till behovet av ”snabbare och mer effektivt genomförbara uttagningsprov”. Begäran om förhandsavgörande avser, på goda grunder, inte detta skäl, eftersom det, enligt min mening, inte hör till socialpolitiken i den mening som avses i artikel 6.1 i direktiv 2000/78.
B. Bedömning av skälen till åldersgränsen för tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud
48. De mål som kan anses vara ”berättigade”, i den mening som avses i artikel 6.1 i direktiv 2000/78, och som därför kan motivera att undantag görs från principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder, är socialpolitiska mål.( 37 )
49. Det framgår av begäran om förhandsavgörande( 38 ) att två skäl som har kombinerats, och som har hämtats från den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet,( 39 ) ska prövas. Det rör sig, för det första, om yrkesutbildningssyftet vad gäller statens juridiska ombud och, för det andra, den sammantagna karriärutvecklingen för statens juridiska ombud inom Avvocatura dello Stato, som erbjuder dem en eventuell övergång till befattningen som statens jurist.
50. Det förhållandet att flera mål åberopas samtidigt, vilka antingen hänger samman sinsemellan eller klassificeras i prioritetsordning, utgör inte hinder för att det föreligger ett berättigat mål i den mening som avses i artikel 6.1 i direktiv 2000/78.( 40 )
51. Den hänskjutande domstolen delar Avvocatura dello Statos uppfattning att utbildningssyftet är speciellt på grund av hur det interna befordringsförfarandet är organiserat . Detta påstås framgå av följande regler( 41 ):
– För att få tillträde till karriären som statens juridiska ombud är det tillräckligt att inneha examensbevis (juristexamen),( 42 ) så det krävs inte någon tidigare yrkeserfarenhet.
– Det föreskrivs inte någon praktiktjänstgöring, vare sig för att få tillträde till uttagningsprovet eller efter att ha klarat uttagningsprovet. Statens juridiska ombud börjar nämligen att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter direkt när de anställs.
– Utbildningen av statens juridiska ombud sker inom ramen för utövandet av deras åligganden, såsom framgår av uppdraget som anförtros en av statens jurister att leda och utöva tillsyn över verksamheten som ombud,( 43 ) vilket inte förekommer för statens jurister.
– Det finns ett uppenbart samband mellan karriären som statens jurist och den som statens juridiska ombud, då den förstnämnda karriären brukar föregås av den sistnämnda. Tillträde till befattningen som statens jurist har statens juridiska ombud som har varit i aktiv tjänst i två år och klarat uttagningsprovet. Tillträde till reserverade lediga tjänster – utan uttagningsprov, men i så fall efter en bedömning av deras lämplighet för befordran och på grundval av meritordningen – har ”statens juridiska ombud som har tjänstgjort i åtta år, det vill säga de som har uppnått den fjärde löneklassen”.( 44 )
– Karriären som statens jurist utvecklas genom uppflyttning till ytterligare fyra löneklasser, där den sista löneklassen uppnås efter en tjänstetid på minst 16 år.
52. För det första anser jag att yrkesutbildningssyftet som motiverar åldersgränsen för rekrytering inte avser utförandet av de arbetsuppgifter som åligger statens juridiska ombud i egentlig mening. Det föreskrivs nämligen inte någon inledande eller föregående utbildning före utförandet av de uppdrag som de har anförtrotts inom Avvocatura dello Stato. Detta gäller även de av statens jurister som har rekryterats genom uttagningsprov och som inte tidigare har varit statens juridiska ombud. Statens jurister ombesörjer endast en tillsyn över statens juridiska ombud,( 45 ) för övrigt utan att ett villkor om tjänstetid för statens jurister tydligen krävs för att utöva en sådan tillsyn, vilken dessutom endast avser deltagandet vid förhandlingar.( 46 ) Slutligen har den hänskjutande domstolen inte förklarat på vilket sätt denna tillsyn i praktiken är likvärdig med en utbildning.
53. Den hänskjutande domstolen har dock framhållit den unika karaktären på Avvocatura dello Statos åligganden i statens tjänst.( 47 ) Avvocatura dello Stato har exklusiv behörighet att rättsligt företräda staten och övriga myndigheter och att försvara dem vid samtliga nationella domstolar, även i sista instans, vid Corte costituzionale (Författningsdomstolen, Italien) samt vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.( 48 )
54. Det följer av dessa konstateranden att utbildningssyftet klart har ett samband med möjligheten för statens juridiska ombud att bli befordrade, efter att ha tjänstgjort i åtta år, för att utföra arbetsuppgifterna som statens jurist, och med den omständigheten att för var tredje ledig tjänst till befattningen som statens jurist reserveras en tjänst åt statens juridiska ombud, vilka tilldelas denna tjänst efter en bedömning av deras lämplighet för befordran och på grundval av meritordningen( 49 ) för att dra fördel av deras yrkeserfarenhet.
55. Jag anser följaktligen att fastställandet av en högsta åldersgräns för rekrytering av statens juridiska ombud inte har till syfte att säkerställa en yrkesutbildning för att inneha tjänsten som statens juridiska ombud och därför inte är ”grundat på den utbildning som krävs för tjänsten i fråga”, i den mening som avses i artikel 6.1 andra stycket led c i direktiv 2000/78. Jag vill tillägga att det anförda skälet som är indirekt, på grund av att det avser arbetsuppgifterna för statens jurist, inte kan godtas, på grund av att nämnda artikel 6 ska tolkas restriktivt eftersom den gör det möjligt att avvika från icke-diskrimineringsprincipen. En särbehandling på grund av yrkeserfarenhet omfattas slutligen av artikel 6.1 andra stycket led b i direktivet vad gäller tillträde till anställning. Den italienska lagstiftningen kräver dock inte någon yrkeserfarenhet för tillträde till befattningen som statens juridiska ombud i den mening som avses i denna bestämmelse.
56. Vad, för det andra, beträffar Avvocatura dello Statos objektiva behov, vilket utgör det andra skälet som har angetts i den italienska lagstiftningen,( 50 ) ska det påpekas att det i premiärministerns dekret nr 141/2000 uttryckligen hänvisas till karriären för statens juridiska ombud, med tanke på deras utnämning till statens jurist.( 51 ) Det är fråga om det centrala argument som har anförts av Avvocatura dello Stato, vilket har legat till grund för avgörandena i domstolen i första instans och appellationsdomstolen.( 52 ).
57. Det förhållandet att åldersgränsen, av liknande skäl och med en oförändrad pensionsålder,( 53 ) år 2000 fastställdes till 40 år och sedan sänktes år 2011 till 35 år har inte förklarats, om man bortser från målet att förbättra administrationen av uttagningsprov( 54 ) som angavs när ändringen gjordes. Det målet skulle nämligen kunna uppnås genom att minska antalet sökande till uttagningsprovet genom en sänkning av åldersgränsen.
58. Den hänskjutande domstolen har angett att ”karriärutvecklingen från att vara statens juridiska ombud till att bli statens jurist sammantaget kräver minst 24 tjänsteår (och således yrkeserfarenhet) för att den högsta tjänstegraden ska kunna uppnås, om tillträde sker utan uttagningsprov, och minst 18 år[( 55 )] om tillträde sker efter ett godkänt uttagningsprov. Om det inte fanns någon högsta anställningsålder och tillträde till karriären som statens juridiska ombud även var möjligt vid hög ålder skulle det kunna medföra att Avvocatura dello Statos behov av att de högsta löneklasserna för statens jurister inte ’töms’ inte uppfylls eller att det inte säkerställs en lämplig tjänstgöringstid i den fjärde löneklassen för statens jurister, vilka mot bakgrund av sin erfarenhet kan tilldelas mer komplicerade och viktiga rättsliga frågor som kräver viss erfarenhet, tillförlitlighet och fackkunskaper.”
59. Den hänskjutande domstolen har hänvisat till domen Anwaltsnotarin( 56 ) för att hävda att den sammantagna karriären, bestående av karriären som statens juridiska ombud följt av karriären som statens jurist, har utformats för att så länge som möjligt kunna skörda frukterna av förvärvade fackkunskaper före pensionsåldern som har fastställts till 70 år.
60. Det är riktigt att det i artikel 6.1 andra stycket led c i direktiv 2000/78 föreskrivs att diskriminering på grund av ålder kan motiveras av ”att det krävs en rimligt lång anställningsperiod innan personen i fråga skall pensioneras” och således av en garanti för kvaliteten på fullgörandet av Avvocatura dello Statos åligganden.( 57 ) Trots att dessa skäl inte direkt avser arbetsuppgifterna för statens juridiska ombud, anser jag att tillvägagångssättet som består i att göra en sammantagen bedömning av karriären för statens juridiska ombud på grund av övergången mellan två olika yrkesgrupper inom samma förvaltning, vilkas åligganden i statens tjänst är exklusiva, är godtagbart med hänsyn till nämnda artikel 6.
61. Det ska följaktligen prövas huruvida de medel som har använts för att uppnå dessa mål är lämpliga och nödvändiga.
62. Det ska i detta hänseende erinras om att medlemsstaterna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller valet av åtgärder för att genomföra sina social- och arbetsmarknadspolitiska mål. Detta utrymme för skönsmässig bedömning får emellertid inte leda till att genomförandet av principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder undergrävs.( 58 )
63. I förevarande fall är det utrett att enligt den italienska lagstiftningen kan de av statens juridiska ombud som har anställts vid 35 års ålder utföra sina arbetsuppgifter i den högsta löneklassen som statens jurist under mer än 11 år( 59 ) innan de uppnår den obligatoriska pensionsåldern. Bland statens jurister som befinner sig i slutet av karriären finns det således vissa som har utfört sina arbetsuppgifter inom Avvocatura dello Stato under minst 24 år, varav 8 år som statens juridiska ombud. Den hänskjutande domstolen har gjort en jämförelse med domen Anwaltsnotarin.( 60 )
64. Det ska dock erinras om att EU-domstolen har slagit fast att en lagstiftning är ägnad att säkerställa förverkligandet av det åberopade målet endast om den på allvar svarar mot önskan att uppnå detta på ett sammanhängande och systematiskt sätt.( 61 )
65. Den omständigheten att det saknas en åldersgräns för att genom uttagningsprov rekrytera statens jurister,( 62 ) vilka motsvarar två tredjedelar av yrkeskåren vid Avvocatura dello Stato,( 63 ) utgör ett undantag från huvudregeln att de av statens jurister som kommer från yrkesgruppen statens juridiska ombud ska utföra sina arbetsuppgifter i den fjärde löneklassen under en tillräckligt lång tid för att genom deras erfarenhet garantera den höga kvalifikationsnivå som förväntas för att utföra dessa arbetsuppgifter. Det är för övrigt inte uteslutet att en av statens jurister kan rekryteras i en ålder då vederbörande inte kan inneha denna befattning under minst 11 år, vilket motiverar åldersgränsen på 35 år för rekrytering av statens juridiska ombud. Under sådana omständigheter anser jag att den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet innehåller motsägelser och inte gör det möjligt att uppnå det eftersträvade målet.
66. Eftersom pensionsåldern har fastställts till 70 år, kan åldersgränsen på 35 år för att få delta i uttagningsprovet till statens juridiska ombud inte anses vara nödvändig för att garantera de av statens juridiska ombud som har blivit statens jurister en rimligt lång anställningsperiod före pensionering.( 64 ) De kommer nämligen att ha tjänstgjort vid Avvocatura dello Stato under 35 år, varav fler än 11 år som statens jurist innan denna karriär upphör.
67. Det finns vidare två konstateranden avseende villkoren för avancemang i karriären som bekräftar att den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet inte är nödvändig. För det första uppnår de personer som har rekryterats genom uttagningsprov och som har andra tidigare yrkeserfarenheter den fjärde löneklassen i karriären som statens jurist efter en tjänstetid på minst 16 år, utan att det i detta skede krävs särskild sakkunskap om försvar av eller rådgivning åt offentlig förvaltning för majoriteten av dessa personer.( 65 ) För det andra, och såsom har framhållits av allmänna åklagarmyndigheten och klagandena, står uppflyttningen i löneklasserna inte bokstavligen i relation till den kvalitativa betydelsen av de arbetsuppgifter som utförs eller de förvärvade fackkunskaperna. Det huvudsakliga villkor som föreskrivs är tjänstetid och inte ansvarsnivå.( 66 ) Visserligen förutsätter en sådan uppflyttning ”goda vitsord”.( 67 ) Den italienska regeringen har likställt detta med en utmärkelse efter förtjänst. För det första används detta uttryck i begäran om förhandsavgörande endast vid påminnelsen om villkoren för att statens juridiska ombud ska befordras till befattningen som statens jurist. Den omständigheten att särbehandlingen på grundval av en helhetssyn på karriären för statens juridiska ombud grundar sig på en uppflyttning i löneklass i det sista skedet visar, för det andra, att uppflyttningen i princip är garanterad.
68. Slutligen återstår det att ta ställning till det sista skäl som har hämtats från domen Anwaltsnotarin,( 68 ) vilket det har erinrats om i begäran om förhandsavgörande och av den italienska regeringen, nämligen målet att ”säkerställa en balanserad åldersstruktur i syfte att underlätta ett generationsskifte, … för att förhindra risken för att de högsta löneklasserna för statens jurister töms, till vilka det endast ges tillträde efter ett stort antal tjänsteår och således tidigare yrkeserfarenhet”.
69. Jag vill påpeka att detta skäl inte följer uttryckligen av den italienska lagstiftningen. Det skulle, i förekommande fall, underförstått kunna utläsas ur ”Avvocatura dello Statos objektiva behov” som avses i ingressen till presidentdekret nr 161/2011.( 69 )
70. Det ska emellertid preciseras att EU-domstolen har slagit fast att det inte går att utifrån artikel 6.1 i direktiv 2000/78 sluta sig till att det förhållandet att syftet med den nationella lagstiftningen inte preciserats automatiskt innebär att den inte kan anses vara motiverad med stöd av denna bestämmelse. I avsaknad av en sådan precisering är det viktigt att en domstol har möjlighet att utifrån det allmänna sammanhang i vilket åtgärden har vidtagits ta hjälp av andra uppgifter för att fastställa syftet bakom åtgärden, så att den kan utöva sin kontroll av huruvida åtgärden är berättigad och huruvida sätten för att genomföra detta syfte var lämpliga och nödvändiga.( 70 )
71. Det ska följaktligen hänvisas till punkterna 29 och 30 i domen Anwaltsnotarin som rör legitimiteten av ett sådant socialpolitiskt mål, som på ett objektivt och rimligt sätt kan motivera en direkt särbehandling på grund av ålder.
72. I förevarande fall skulle ett mål som går ut på att inrätta en balanserad åldersstruktur mellan statens juridiska ombud som har befordrats till statens jurister och de som har fått denna befattning genom uttagningsprov utan någon åldersgräns kunna utgöra ett berättigat mål inom sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken.( 71 )
73. För det första betvivlar jag dock att den lösning som valdes i domen Anwaltsnotarin, och som den hänskjutande domstolen och den italienska regeringen har hänvisat till, går att överföra i förevarande mål på ett fall där det är fråga om en åldersgräns som har fastställts till 35 år. Enligt min mening bör detta fall snarare jämföras med det mål som avgjordes genom domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier), avseende en åldersgräns på 30 år, medan pensionsåldern var 61 år.( 72 )
74. För det andra, och i analogi med den domen,( 73 ) anser jag att eftersträvandet av målet att säkerställa en balanserad åldersstruktur, såsom den italienska regeringen har hävdat, inte kan bedömas utan några preciseringar, särskilt vad gäller åldersfördelningen inom yrkesgruppen i Avvocatura dello Stato, i synnerhet betydelsen av att en mindre andel av statens jurister härrör från yrkesgruppen statens juridiska ombud som har befordrats och andelen statens juridiska ombud som kan styrka att de har varit i aktiv tjänst i minst två år och som har klarat uttagningsprovet till statens jurister samt de konkreta behoven vad gäller fördelningen av mål särskilt i den sista löneklassen i karriären som statens jurist. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att samla in användbara uppgifter från de behöriga myndigheterna, i förekommande fall genom jämförelse med perioden mellan åren 1997 och 2000, under vilken det inte fanns någon fastställd åldersgräns.
75. Det ska följaktligen konstateras att EU-domstolen inte förfogar över tillräckliga uppgifter för att kunna uttala sig om huruvida den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet eftersträvar målet att säkerställa en balanserad åldersstruktur eller huruvida lagstiftningen är nödvändig.
76. Efter min bedömning anser jag, mot bakgrund av de omständigheter som har anförts vid domstolen, att inget av skälen för åldersgränsen på 35 år för att få tillträde till uttagningsprovet till statens juridiska ombud uppfyller de villkor som föreskrivs i artikel 6.1 i direktiv 2000/78.
C. Andrahandsyrkandet om att rättsverkningarna av domstolens dom ska begränsas i tiden
77. För det fall att domstolen skulle slå fast att den lagstiftning som är i fråga i det nationella målet är oförenlig med förbudet mot åldersdiskriminering, har den italienska regeringen i andra hand yrkat att domstolen ska begränsa rättsverkningarna av sin dom för framtiden, för att undvika negativa följder för ett förfarande för uttagningsprov som pågick när regeringens yttrande avfattades den 23 februari 2026.( 74 )
78. Det följer av domstolens fasta praxis att domstolen endast i undantagsfall kan, med tillämpning av en i unionens rättsordning ingående allmän rättssäkerhetsprincip, se sig nödsakad att begränsa de berördas möjlighet att åberopa en bestämmelse som den tolkat i syfte att ifrågasätta i god tro etablerade rättsförhållanden. För att en sådan begränsning ska kunna komma i fråga ska två väsentliga kriterier vara uppfyllda, nämligen att de berörda handlat i god tro och att det föreligger en risk för allvarliga störningar. De eventuella ekonomiska följderna för en medlemsstat av en dom i ett mål om förhandsavgörande motiverar inte i sig att domens rättsverkningar begränsas i tiden.( 75 )
79. Domstolen har närmare bestämt endast använt denna lösning när vissa särskilda omständigheter har varit för handen, bland annat då det har förelegat fara för allvarliga ekonomiska återverkningar, som i synnerhet har berott på det stora antal rättsförhållanden som i god tro har upprättats på grundval av de bestämmelser som har antagits vara gällande, och det har framgått att enskilda och nationella myndigheter har förmåtts att handla på ett sätt som strider mot unionsbestämmelserna på grund av att det har förelegat en objektiv och betydande osäkerhet beträffande de unionsrättsliga bestämmelsernas räckvidd, en osäkerhet till vilken andra medlemsstaters eller kommissionens beteenden kan ha bidragit.( 76 )
80. I förevarande fall räcker det enligt min mening att konstatera att den italienska regeringen inte har gjort gällande att det skulle föreligga en risk för allvarliga störningar till följd av domstolens avgörande om dess rättsverkningar inte begränsades i tiden.
V. Förslag till avgörande
81. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen besvarar den tolkningsfråga som Corte suprema di cassazione (Högsta domstolen, Italien) har ställt på följande sätt:
Artikel 6.1 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet
ska tolkas så,
att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som föreskriver en åldersgräns på 35 år för tillträde till ett uttagningsprov för rekrytering av statens juridiska ombud, i den mån som en sådan lagstiftning
– inte eftersträvar ett yrkesutbildningssyfte för utförandet av de arbetsuppgifter som åligger statens juridiska ombud,
– om den lagenligt, enligt en helhetssyn på karriären för statens juridiska ombud, syftar till att garantera en rimligt lång anställningsperiod som statens jurist före pensionering, innehåller motsägelser på grund av att det saknas en åldersgräns som föreskrivs för tillträde till uttagningsprovet till statens jurist, och det för övrigt inte har visats att lagstiftningen är nödvändig, och
– inte tycks vara ägnad att uppnå det berättigade målet att säkerställa en balanserad åldersstruktur i syfte att underlätta ett generationsskifte, med förbehåll för den hänskjutande domstolens prövning för att bedöma huruvida medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42.
3 Den 1 januari 2025 uppgick antalet tjänster som statens jurist till 343 och antalet tjänster som statens juridiska ombud till 100. Antalet tillsatta tjänster var 315 respektive 65. Se den integrerade verksamhets- och organisationsplanen 2025–2027 för Avvocatura dello Stato, av den 22 juli 2025 (s. 113), som har nämnts i yttrandena av klagandena i det nationella målet och som finns tillgänglig på följande internetadress: DAG_2025_139_Adozione PIAO 2025–2027 (nedan kallad den integrerade verksamhets- och organisationsplanen 2025–2027).
4 C‑408/23, EU:C:2024:901 (nedan kallad domen Anwaltsnotarin).
5 GURI nr 99 av den 9 april 1979, s. 3163.
6 GURI nr 286 av den 12 december 1933, s. 5607.
7 Den italienska regeringen har i sitt skriftliga yttrande angett, för det första, att Avvocatura dello Stato, med tillämpning av artikel 43 i kungligt dekret nr 1611/1933, kan bemyndigas, enligt en lag eller en förordning, att i domstol företräda och försvara icke statliga myndigheter och subventionerade organ som är underställda staten eller som enbart står under statens tillsyn. För det andra har Avvocatura dello Stato, i enlighet med artikel 48 i detta kungliga dekret, tilldelats uppdraget, genom särskilda rättsakter, att rättsligt företräda Europeiska unionens institutioner och Europeiska centralbanken (ECB), när de är inblandade i rättegångar som äger rum i Italien.
8 Se artikel 15 i decreto-legge n. 113 – Disposizioni urgenti in materia di protezione internazionale e immigrazione, sicurezza pubblica, nonchè misure per la funzionalità del Ministero dell’interno e l’organizzazione e il funzionamento dell’Agenzia nazionale per l’amministrazione e la destinazione dei beni sequestrati e confiscati alla criminalità organizzata (lagdekret nr 113 om brådskande bestämmelser om internationellt skydd och immigration, allmän säkerhet och åtgärder för inrikesministeriets verksamhet samt för organisationen och verksamheten i Nationella myndigheten för administration och användning av egendom som beslagtagits och förverkats från organiserad brottslighet) av den 4 oktober 2018 (GURI nr 231 av den 4 oktober 2018, s. 1), som omvandlats till lag, med ändringar, genom legge n. 132 (lag nr 132) av den 1 december 2018 (GURI nr 281 av den 3 december 2018, s. 1). Vid Europeiska unionens domstol är regeringens ombud en av statens jurister som har utsetts av de behöriga ministrarna, i samförstånd med och efter yttrande av statens chefsjurist, i enlighet med artikel 42.3 i legge n. 234 – Norme generali sulla partecipazione dell’Italia alla formazione e all’attuazione della normativa e delle politiche dell’Unione europea (lag nr 234 om allmänna bestämmelser om Italiens deltagande i utformningen och genomförandet av Europeiska unionens lagstiftning och politik) av den 24 december 2012 (GURI nr 3 av den 4 januari 2013, s. 1).
9 Se artiklarna 2 sjätte stycket och 3 sjätte stycket i lag nr 103/1979 samt punkterna 18 och 22 i detta förslag till avgörande.
10 GURI nr 286 av den 12 december 1933, s. 5614.
11 Enligt uppgifter i den integrerade verksamhets- och organisationsplanen 2025–2027, uppgick den digitaliserade delgivningen av handlingar till närmare 96 procent år 2024 (s. 16 och 118).
12 GURI nr 301 av den 28 december 2023, s. 46. Beträffande digitaliseringen av denna byrås verksamheter, se den integrerade verksamhets- och organisationsplanen 2025–2027 (s. 120).
13 Den hänskjutande domstolen har citerat bestämmelserna i artikel 4 i lag nr 103/1979, vilka inte har ändrats sedan denna lag trädde i kraft, utan den åldersgräns på 45 år som förekommer däri. För att tolka denna bestämmelse ska det, enligt mina efterforskningar, hänvisas till artikel 3.6 i legge n. 127 – Misure urgenti per lo snellimento dell’attività amministrativa e dei procedimenti di decisione e di controllo (lag nr 127 om brådskande åtgärder för att rationalisera förvaltningsverksamheten samt besluts- och tillsynsförfaranden) av den 15 maj 1997 (GURI nr 113 av den 17 maj 1997, s. 3 – ordinarie tillägg till GURI nr 98) (nedan kallad lag nr 127/1997). I nämnda artikel anges den allmänna principen att ”[d]et inte får uppställas någon åldersgräns för deltagande i uttagningsprov som anordnas av den offentliga förvaltningen, med undantag för de avvikelser som varje enskild myndighet beslutat om med hänsyn till tjänstens natur eller den berörda myndighetens objektiva behov”. I sitt yttrande nr 492 av den 15 juli 1998 fann Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen, Italien) att med hänsyn till det system som definieras i artikel 3.6 i lag nr 127/1997 ska de redan existerande särskilda lagbestämmelserna anses ha upphävts, med den ytterligare följden att eventuella undantag som syftar till att fastställa motiverade åldersgränser endast kan införas genom föreskrifter som antagits efter denna lag, vilka kan bli föremål för domstolsprövning. Denna bedömning har återgetts i circolare de la Presidenza del Consiglio dei Ministri – Dipartimento della Funzione Pubblica, n. 9 – Legge 15 maggio 1997, n. 127, art. 3, comma 6 – Abolizione dei limiti di età per la partecipazione a concorsi pubblici (rundskrivelse från premiärministerns kansli – avdelningen för offentlig förvaltning, nr 9, avseende lag nr [127/1997], artikel 3.6 – Avskaffande av åldersgränser för deltagande i uttagningsprov inom offentlig förvaltning) av den 26 augusti 1998 (GURI nr 205 av den 3 september 1998, s. 23).
14 Jag använder uttrycket ”advokat” av det skälet att det, enligt mina kontroller, i artikel 3 i legge n. 27 – Soppressione dell’albo dei procuratori legali e norme in materia di esercizio della professione forense (lag nr 27 om borttagande av registret över jurister och de bestämmelser som reglerar utövandet av advokatyrket) av den 24 februari 1997 (GURI nr 48 av den 27 februari 1997, s. 4) uttryckligen föreskrivs att uttrycket ”procuratore legale”, det vill säga ”avoué” på franska, som finns med i de gällande lagbestämmelserna, ska anses ha ersatts av uttrycket ”avvocato”.
15 Det råd som avses i artikel 21 i lag nr 103/1979 är Consiglio degli avvocati e procuratori dello Stato (rådet för statens jurister och juridiska ombud, Italien).
16 GURI nr 308 av den 7 december 1966, s. 6232.
17 GURI nr 228 av den 30 september 2011, s. 1 (nedan kallat presidentdekret nr 161/2011).
18 GURI nr 129 av den 5 juni 2000, s. 4 (nedan kallat premiärministerns dekret nr 141/2000). Dekretet innehåller inte någon annan artikel.
19 Jag vill påpeka att uttrycket ”få delta i uttagningsprovet” används i begäran om förhandsavgörande som likvärdigt med uttrycket ”tillträde till uttagningsprovet”. Sistnämnda uttryck kommer att ges företräde i förevarande förslag till avgörande, på grund av att tvisten inte avser huruvida personen har klarat uttagningsprovet, utan avser ansökan om att få delta i detta.
20 I förevarande fall publicerades de omtvistade meddelandena om uttagningsprov genom dekret från statens chefsjurist av den 5 februari 2018 och av den 23 maj 2018.
21 Nedan kallad CGIL i Trentino.
22 GURI nr 187 av den 13 augusti 2003, s. 4. Enligt den hänskjutande domstolen har direktiv 2000/78, särskilt skäl 25 och artikel 6 i direktivet, införlivats genom artiklarna 1, 2 och 3 i detta lagstiftningsdekret.
23 Den hänskjutande domstolen har hänvisat till dom av den 3 juni 2021, Ministero della Giustizia (Notarier) (C‑914/19, EU:C:2021:430, punkt 27).
24 Den hänskjutande domstolen har hänvisat till domen Anwaltsnotarin (punkt 27).
25 Den hänskjutande domstolen har hänvisat till domen Anwaltsnotarin (punkt 28).
26 Den hänskjutande domstolen har hänvisat till domen Anwaltsnotarin (punkt 29).
27 Den hänskjutande domstolen har hänvisat till domen Anwaltsnotarin (punkt 34).
28 Den hänskjutande domstolen har hänvisat till domen Anwaltsnotarin (punkt 36).
29 Se dom av den 17 november 2022, Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (C‑304/21, EU:C:2022:897, punkt 36 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier)).
30 Se, för ett liknande resonemang, domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (punkt 38 och där angiven rättspraxis).
31 Se punkt 21 i förevarande förslag till avgörande.
32 Se, beträffande artikel 3.6 i lag nr 127/1997, fotnot 13 i förevarande förslag till avgörande.
33 Se punkt 21 i förevarande förslag till avgörande.
34 Se fotnot 13 i förevarande förslag till avgörande.
35 Se punkt 45 i förevarande förslag till avgörande.
36 Den italienska regeringen har i sitt skriftliga yttrande uppgett, vad gäller saken i det nationella målet, att de skäl som motiverar den aktuella åldersgränsen framgår av ingressen till premiärministerns dekret nr 141/2000. I det dekretet återinfördes visserligen åldersgränsen. Den hade dock fastställts till 40 år.
37 Se domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (punkt 76 och där angiven rättspraxis).
38 Se punkt 27 i förevarande förslag till avgörande.
39 Beträffande det skäl som är hämtat från EU-domstolens praxis och som har åberopats av den hänskjutande domstolen, se punkt 68 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.
40 Se domen Anwaltsnotarin (punkt 26).
41 De återges nästan ordagrant i den italienska regeringens skriftliga yttrande som har avfattats av tre anställda vid Avvocatura dello Stato, nämligen ett statens juridiska ombud och två statens jurister.
42 Se punkt 20 i förevarande förslag till avgörande.
43 Se punkt 14 i förevarande förslag till avgörande.
44 Enligt mina kontroller som grundar sig på den tid som krävs för att byta löneklass enligt den italienska lagstiftningen (se punkt 22 i förevarande förslag till avgörande), kan den fjärde löneklassen uppnås först efter en tjänstetid på 13 år i befattningen. De av statens juridiska ombud som har en tjänstetid på 8 år i sin befattning kan följaktligen endast ha uppnått den tredje löneklassen.
45 Se punkt 14 i förevarande förslag till avgörande.
46 Se, vad gäller verksamheten som ombud, punkterna 13–15 i förevarande förslag till avgörande.
47 Se, i det avseendet, punkterna 8 och 9 i förevarande förslag till avgörande.
48 Se punkt 10 och fotnot 8 i förevarande förslag till avgörande.
49 Se punkt 17 i förevarande förslag till avgörande.
50 Se punkt 45 i förevarande förslag till avgörande.
51 Se punkt 44 i förevarande förslag till avgörande.
52 Se punkt 27 i förevarande förslag till avgörande.
53 Se punkt 19 i förevarande förslag till avgörande.
54 Se punkterna 45 och 47 i förevarande förslag till avgörande.
55 Vad gäller statens juridiska ombud som klarar uttagningsprovet och styrker två års tjänstetid i sin befattning.
56 Domen Anwaltsnotarin (punkterna 27–29).
57 Se domen Anwaltsnotarin (punkt 27 och, för ett liknande resonemang, punkt 28 och där angiven rättspraxis).
58 Se dom av den 12 oktober 2010, Ingeniørforeningen i Danmark (C‑499/08, EU:C:2010:600, punkt 33 och där angiven rättspraxis), och dom av den 3 juni 2021, Ministero della Giustizia (Notarier) (C‑914/19, EU:C:2021:430, punkt 30).
59 Statens juridiska ombud som har klarat uttagningsprovet vid 35 års ålder, som befordras efter 8 års tjänstetid till befattningen som statens jurist, kommer att nå den högsta löneklassen i karriären som statens jurist efter ytterligare minst 16 års tjänstetid.
60 Se domen Anwaltsnotarin (punkt 34).
61 Se domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (punkt 70 och där angiven rättspraxis).
62 Se punkt 16 i förevarande förslag till avgörande. Allmänna åklagarmyndigheten, som har intervenerat i målet vid den hänskjutande domstolen, har framhållit avsaknaden av en åldersgräns vid allmänna domstolar. Enligt den italienska regeringen föreskrivs det dock en utbildning för domare dels för att få delta i uttagningsprovet, dels efter det att de har klarat uttagningsprovet. Detta samband mellan avsaknaden av en åldersgräns och yrkesutbildning föreligger emellertid inte vad gäller statens jurister.
63 Se punkt 17 i förevarande förslag till avgörande.
64 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 november 2014, Vital Pérez (C‑416/13, EU:C:2014:2371, punkterna 71 och 72), och domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (punkterna 80 och 81).
65 Tillträde till det uttagningsprov till statens jurist som föreskrivs för statens juridiska ombud som har varit i aktiv tjänst i minst två år utgör det enda undantaget bland sex andra kategorier av yrkesutövare som kan kandidera. Se punkt 16 i förevarande förslag till avgörande.
66 Se punkt 18 i förevarande förslag till avgörande. Samma sak gäller för statens juridiska ombud (se punkt 22 i förevarande förslag till avgörande).
67 Det anges inte i beslutet om hänskjutande vilken myndighet som ansvarar för att ge goda vitsord vid uppflyttning till en högre löneklass, vilket beslutas genom dekret från statens chefsjurist både när det gäller statens jurister och statens juridiska ombud.
68 Se domen Anwaltsnotarin (punkt 29).
69 Se punkt 45 i förevarande förslag till avgörande.
70 Se dom av den 3 juni 2021, Ministero della Giustizia (Notarier) (C‑914/19, EU:C:2021:430, punkt 32 och där angiven rättspraxis).
71 Se, analogt, dom av den 3 juni 2021, Ministero della Giustizia (Notarier) (C‑914/19, EU:C:2021:430, punkt 38 och där angiven rättspraxis).
72 Se domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (punkt 31). EU-domstolen slog i punkt 61 i den domen fast att det återstod att visa att de uppgifter som skulle utföras var operativa eller verkställande uppgifter.
73 Se domen Ministero dell’Interno (Åldersgräns för rekrytering av poliskommissarier) (punkt 66).
74 Den italienska regeringen har, för det första, angett att det rör sig om det uttagningsprov som inletts avseende sju tjänster som statens juridiska ombud (chefsjuristens dekret nr 114 av den 30 maj 2025) (GURI nr 46, särskilda serien nr 4, av den 13 juni 2025). För det andra har nämnda regering åberopat risken att ”svika förväntningarna hos fler än 700 sökande som, vid den tidpunkt då denna handling avfattas, har genomgått det skriftliga provet och väntar på resultaten”. Förteckningen över de sökande som godkänts för de muntliga proven har offentliggjorts på följande internetadress: https://www.avvocaturastato.it/bandi-concorso/avvocato-e-procuratore. Det framgår av tidsplanen för detta uttagningsprov att statens juridiska ombud skulle kunna vara äldre än 36 år när de tillträder sin befattning.
75 Se, bland annat, dom av den 15 mars 2005, Bidar (C‑209/03, EU:C:2005:169, punkterna 67 och 68), och dom av den 13 april 2010, Bressol m.fl. (C‑73/08, EU:C:2010:181, punkterna 91 och 92 samt där angiven rättspraxis).
76 Se, bland annat, dom av den 13 april 2010, Bressol m.fl. (C‑73/08, EU:C:2010:181, punkt 93 och där angiven rättspraxis).