Domstolens dom (första avdelningen) den 5 november 2026
Preliminär utgåva
DOMSTOLENS DOM (första avdelningen)
den 5 november 2026 ( * )
” Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning – Direktiv 2014/31/EU – Icke-automatiska vågar – Tillverkarnas skyldigheter – Artikel 6.5 andra stycket – Bilaga III, punkt 1.1 iv – vi – Angivande av uppgifter om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen på ett synligt, läsbart och outplånligt sätt – Visning endast i digital form och omväxlande vid användning av vågen – Förbud mot utsläppande på marknaden – Rekommendation R 76-1 2006 från Internationella organisationen för legal metrologi (OIML) – Tekniska standarder och föreskrifter – Den harmoniserade standarden EN 45501:2015 ”
I mål C-237/25,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Bundesverwaltungsgericht (Högsta förvaltningsdomstolen, Tyskland) genom beslut av den 16 oktober 2024, som inkom till domstolen den 27 mars 2025, i målet
Land Nordrhein-Westfalen
mot
Mettler-Toledo GmbH,
ytterligare deltagare i rättegången:
Vertreterin des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht,
meddelar
DOMSTOLEN (första avdelningen),
sammansatt av avdelningsordföranden F. Biltgen samt domarna S. Gervasoni, A. Kumin, I. Ziemele och M. Bošnjak (referent),
generaladvokat: A. Biondi,
justitiesekreterare: V. Di Bucci,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Land Nordrhein-Westfalen, genom H.-J. Müggenborg, Rechtsanwalt,
– Mettler-Toledo GmbH, genom D. Büge och C. Ziegler, Rechtsanwälte,
– Tysklands regering, genom J. Möller och P.-L. Krüger, båda i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom T. S. Bohr och M. Owsiany-Hornung, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 6.5 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT L 96, 2014, s. 107), jämförd med punkt 1.1 iv–vi i bilaga III till detta direktiv.
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Land Nordrhein-Westfalen (Förbundslandet Nordrhein-Westfalen, Tyskland) och Mettler-Toledo GmbH angående förbudet för Mettler-Toledo GmbH att släppa ut vissa vågar på marknaden i detta förbundsland.
Tillämpliga bestämmelser
Internationell rätt
3 Avtalet om tekniska handelshinder (EGT L 336, 1994, s. 86) (nedan kallat THH‑avtalet) utgör bilaga 1 A till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1). Parterna i THH-avtalet är medlemmarna i WTO, däribland alla medlemsstater i Europeiska unionen och unionen i sig.
4 I skäl 6 i detta avtal anges följande:
”... inget land skall vara förhindrat att på de nivåer det anser lämpliga vidta åtgärder ... för att förhindra bedrägliga förfaranden, under förutsättning att dessa åtgärder inte tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt begränsning av internationell handel, samt att de i övrigt överensstämmer med bestämmelserna i detta avtal”.
5 I artikel 2.4 i avtalet föreskrivs följande:
”Om det finns ett behov av tekniska föreskrifter och det föreligger tillämpliga internationella standarder eller om sådana kommer att färdigställas inom kort, skall medlemmarna använda dessa eller tillämpliga delar av dem som grundval för sina tekniska föreskrifter, utom när dessa internationella standarder eller tillämpliga delar av dem vore ineffektiva eller olämpliga för att uppnå de legitima mål som eftersträvas, exempelvis på grund av grundläggande klimatiska eller geografiska faktorer eller grundläggande tekniska problem.”
6 I bilaga 1 till samma avtal anges följande definitioner:
”...
1. Teknisk föreskrift
Dokument som fastställer kraven på varuegenskaper eller processer och tillverkningsmetoder som sammanhänger med dessa, däribland tillämpliga administrativa bestämmelser, vars uppfyllande är obligatoriskt. Det kan även innefatta, eller enbart behandla, terminologi, symboler, förpacknings-, märknings- eller etiketteringskrav beträffande en vara, en process eller en tillverkningsmetod.
...
2. Standard
Dokument som fastställts för allmän och upprepad användning av ett erkänt organ och som föreskriver regler, riktlinjer eller egenskaper hos varor eller därmed sammanhängande processer och tillverkningsmetoder och vars uppfyllande inte är obligatoriskt. Det kan även innefatta, eller enbart behandla, terminologi, symboler, förpacknings-, märknings- eller etiketteringskrav beträffande en vara, en process eller en tillverkningsmetod.
...
4. Internationellt organ eller system
Organ eller system i vilka medlemskap är öppet för berörda organ, åtminstone dem som finns i medlemsländerna.
...”
Unionsrätt
Förordning (EU) nr 1025/2012
7 I artikel 2 led 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 2012, s. 12) föreskrivs följande:
”I denna förordning gäller följande definitioner:
1) standard : en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer:
...
c) harmoniserad standard: en europeisk standard som antagits på grundval av kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning,
...”
8 Artikel 10.6 i förordningen har följande lydelse:
”Om en harmoniserad standard uppfyller de krav som den avser att omfatta och som fastställs i unionens motsvarande harmoniseringslagstiftning, ska kommissionen utan dröjsmål offentliggöra en hänvisning till denna harmoniserade standard i Europeiska unionens officiella tidning eller med andra medel i enlighet med de villkor som fastställs i motsvarande bestämmelser i unionens harmoniseringslagstiftning.”
Direktiv 2014/31
9 I skälen 5 och 17 i direktiv 2014/31 anges följande:
”(5) Medlemsstaterna bör ansvara för att skydda allmänheten mot oriktiga resultat vid vägning med icke-automatiska vågar när dessa används inom vissa tillämpningsområden.
...
(17) I detta direktiv bör endast de väsentliga metrologiska kraven och funktionskraven i fråga om icke-automatiska vågar anges. För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa väsentliga metrologiska krav och funktionskrav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för icke-automatiska vågar som överensstämmer med harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med [förordning nr 1025/2012] och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav, särskilt i fråga om metrologiska egenskaper, konstruktion och uppbyggnad.”
10 Artikel 1.2 i direktivet har följande lydelse:
”I detta direktiv särskiljs följande kategorier av användning av icke-automatiska vågar:
a) Bestämning av massa i samband med handel.
b) Bestämning av massa för beräkning av tull, taxa, skatt, bonus, vite, ersättning, gottgörelse eller liknande betalning.
c) Bestämning av massa vid tillämpning av lag eller förordning eller för sakkunnigutlåtande vid rättegång.
d) Bestämning av massa inom sjukvården för vägning av patienter i samband med kontroll, diagnostik eller behandling.
e) Bestämning av massa för beredning av medicin enligt recept på apotek och bestämning av massa vid analyser som utförs på medicinska eller farmaceutiska laboratorier.
f) Bestämning av pris baserat på massa vid direktförsäljning till allmänheten och framställning av färdigförpackade varor.
g) Alla andra användningar än de som anges i leden a–f.”
11 I artikel 2 i direktivet anges följande:
”I detta direktiv avses med
...
11) harmoniserad standard : harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,
...”
12 I artikel 6.5 andra stycket i samma direktiv föreskrivs följande:
”Tillverkarna ska se till att sådana vågar som är avsedda att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f är försedda med de övriga märkningar som anges i punkt 1 i bilaga III.”
13 Enligt artikel 12 i direktiv 2014/31 gäller följande:
”Vågar som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de väsentliga krav i bilaga I som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.”
14 I bilaga I till samma direktiv, vilken har rubriken ”Väsentliga krav”, föreskrivs följande:
”Samma terminologi används som inom Internationella organisationen för legal metrologi [(OIML)]
...
8.5. Vågen får inte ha någon egenskap som kan underlätta att den används i bedrägligt syfte, och möjligheterna att oavsiktligt missbruka vågen ska vara små. Komponenter som inte får tas isär eller justeras av användaren ska skyddas mot sådana åtgärder.
...”
15 Bilaga III till direktivet har rubriken ”Övriga märkningar”. I punkt 1, med rubriken ”Vågar som är avsedda att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f”, föreskrivs följande:
”1.1. Dessa vågar ska vara försedda med följande övriga märkningar som ska vara synliga, lätt läsbara och varaktiga:
...
iv) Största last uttryckt som ”Max…”.
v) Minsta last uttryckt som ”Min …”.
vi) Kontrollskaldelen uttryckt som ”e = …”.
...
1.2. Dessa vågar ska ha tillräckliga möjligheter för anbringande av märkning om överensstämmelse och övriga märkningar. Det ska vara omöjligt att avlägsna märkningen om överensstämmelse och övriga märkningar utan att skada dem. Märkningen om överensstämmelse och övriga märkningar ska vara synlig när vågen är placerad i sitt normala användningsläge.
...
1.4. De övriga märkningarna med Max, Min, e och d ska också finnas i närheten av visningsenheten, om den inte redan sitter där.
...”
Standarden EN 45501:2015
16 Hänvisningarna till standard EN 45501:2015, med rubriken ”Metrologiska aspekter av icke-automatiska vågar”, återfinns i kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT C 14, 2016, s. 100).
17 I punkt 7.1.2 i denna standard anges följande:
”...
Godtagbara lösningar:
a) Märkning med Max, Min, e … och d om d ≠ e :
Dessa värden ska visas kontinuerligt och samtidigt på displayen för vägningsresultaten så länge vågen är strömsatt.
Dessa värden kan rulla automatiskt (visas växelvis efter varandra) på en display. En automatisk rullning (men inte på manuellt kommando) betraktas som ’kontinuerlig’.
...”
Tysk rätt
18 I 13 § punkt 1 Verordnung über das Inverkehrbringen und die Bereitstellung von Messgeräten auf dem Markt sowie über ihre Verwendung und Eichung (Mess- und Eichverordnung – MessEV) (förordning om utsläppande på marknaden och tillhandahållande av mätinstrument, samt om deras användning och kalibrering) av den 11 december 2014 (BGBl. 2014 I, s. 2010, 2011), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet (nedan kallad MessEV), föreskrivs följande:
”Märkningar och påskrifter ska anbringas på samtliga mätinstrument, oberoende av deras avsedda ändamål, på ett synligt och lätt läsbart samt varaktigt sätt. De ska vara tydliga, outplånliga, entydiga och inte överförbara. Latinska bokstäver och arabiska siffror ska användas för märkningar och påskrifter. Även andra bokstäver eller siffror får användas som komplement.”
19 I 15 § punkt 3 MessEV föreskrivs följande:
”Mätinstrument i form av icke-automatiska vågar ska ... förses med följande ytterligare märkningar:
...
2) största last, varvid värdet ska föregås av bokstäverna ”Max ”,
3) minsta last, varvid värdet ska föregås av bokstäverna ”Min ”,
4) värdet i massenheter för klassificering och verifiering av en våg (kontrollskaldelen), föregånget av teckenföljden ”e =”,
...
Största last, minsta last, kontrollskaldelen och den reella skaldelen ska vara anbringade nära visningsenheten. Varje utvärderingsenhet som är ansluten eller kan anslutas till en eller flera lastmottagare ska också ha motsvarande märkningar för dessa lastmottagare.”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
20 Mettler-Toledo tillverkar en modell av en icke-automatisk våg som visar information om största last, minsta last och kontrollskaldel uteslutande i digital form, med hjälp av vågens visningsenhet. När vägen är påslagen visas dessa uppgifter växelvis tillsammans med resultatet av vägningen. Vågen är utrustad med en säkerhetsförsegling, en låsanordning för inställningarna och ett loggningssystem i programvaran, vilka förhindrar att nämnda uppgifter ändras.
21 Genom förvaltningsbeslut av den 29 april 2020 förbjöd förbundslandet Nordrhein-Westfalen Mettler-Toledo att från och med den 1 juni 2020 på marknaden i detta förbundsland släppa ut icke-automatiska vågar som visade information om största last, minsta last och kontrollskaldel uteslutande i digital form.
22 Verwaltungsgericht Köln (Förvaltningsdomstolen i Köln, Tyskland) ogillade Mettler-Toledos överklagande av förvaltningsbeslutet genom dom av den 21 april 2021. Genom dom av den 8 september 2022 ändrade Oberverwaltungsgericht Nordrhein-Westfalen (Förvaltningsöverdomstolen i Nordrhein-Westfalen, Tyskland) denna dom och upphävde förvaltningsbeslutet med motiveringen att varken unionsrätten eller tysk rätt förbjöd enbart digital visning av dessa uppgifter.
23 Denna bedömning har bestritts av förbundslandet Nordrhein-Westfalen inom ramen för ett överklagandeförfarande vid Bundesverwaltungsgericht (Federala högsta förvaltningsdomstolen, Tyskland), som är den hänskjutande domstolen.
24 Den hänskjutande domstolen anser att det förvaltningsbeslut som nämns i punkt 21 ovan är förenligt med 13 § punkt 1 och 15 § punkt 3 MessEV, som syftar till att införliva direktiv 2014/31 med tysk rätt.
25 Enligt den hänskjutande domstolen utesluter direktivets ordalydelse och syfte, enligt vilket dessa bestämmelser ska tolkas, en uteslutande digital visning av information om största last, minsta last och kontrollskaldel.
26 Den hänskjutande domstolen har påpekat att en sådan visning uttryckligen godtas i OIML:s rekommendation R 76–1 2006 och i punkt 7.1.2 i standard EN 45501:2015, som är en harmoniserad standard till vilken hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
27 Denna rekommendation omfattas emellertid av THH-avtalet, vars artikel 2.4 inte förbjuder WTO-medlemmarna att anta tekniska föreskrifter vars innehåll skiljer sig från innehållet i internationella standarder som antagits av internationella standardiseringsorgan. Tvärtom preciseras i ingressen till detta avtal att inget hindrar WTO-medlemmarna från att vidta åtgärder som de anser nödvändiga, under förutsättning att dessa åtgärder inte utgör ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan medlemsländer. Avtalet om upprättande av WTO och bilagorna till detta avtal är under alla omständigheter i princip inte bindande för tolkningen av unionsrätten.
28 Vidare framgår det av artikel 12 i direktiv 2014/31 att presumtionen om överensstämmelse med detta direktiv för produkter som överensstämmer med standarden EN 45501:2015 inte avser de märkningar som anges i bilaga III till direktivet. Under alla omständigheter utgör normhierarkin i unionsrätten hinder för att en harmoniserad standard avviker från bestämmelserna i en sekundärrättsakt.
29 Med hänsyn till den eventuella skillnaden mellan direktiv 2014/31 och innehållet i standarden EN 45501:2015 vill den hänskjutande domstolen få klarhet i huruvida uppgifter om största last, minsta last och kontrollskaldel nödvändigtvis måste anbringas fysiskt på en icke-automatisk våg.
30 Mot denna bakgrund beslutade Bundesverwaltungsgericht (Federala högsta förvaltningsdomstolen) att vilandeförklara målet och att ställa följande fråga till EU-domstolen:
”Motsvarar en icke-automatisk våg kraven som föreskrivs i artikel 6.5 andra stycket [i direktiv 2014/31], jämförd med bilaga III punkt 1.1 iv–vi, om uppgifterna om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen inte har anbringats på mätinstrumentet i fysisk form, utan uteslutande visas i digital och alternerande form när vågen är i bruk?”
Prövning av tolkningsfrågan
31 Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida artikel 6.5 andra stycket i direktiv 2014/31, jämförd med punkt 1.1 iv–vi i bilaga III till detta direktiv, ska tolkas så, att uppgifterna om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen får visas på en icke-automatisk våg uteslutande i digital och alternerande form när vågen är i bruk, utan att uppgifterna har anbringats fysiskt på vågen.
32 Enligt fast rättspraxis ska ordalydelsen i en unionsbestämmelse som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas rättsordningar för fastställandet av bestämmelsens innebörd och tillämpningsområde i regel ges en självständig och enhetlig tolkning inom hela unionen, med beaktande inte bara av bestämmelsens ordalydelse utan även det sammanhang där bestämmelsen förekommer och det mål som eftersträvas med den aktuella lagstiftningen (se dom av den 18 januari 1984, Ekro , 327/82, EU:C:1984:11, punkt 11, och dom av den 18 december 2025, Slagelse Almennyttige Boligselskab, Afdeling Schackenborgvænge, C‑417/23, EU:C:2025:1017, punkt 76).
33 Enligt artikel 6.5 andra stycket i direktiv 2014/31 ska tillverkarna ”se till att sådana vågar som är avsedda att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f är försedda med de övriga märkningar som anges i punkt 1 i bilaga III”.
34 Enligt punkt 1.1 iv–vi i bilaga III till samma direktiv ska dessa vågar på ett synligt, läsbart och varaktigt sätt vara försedda med märkningar avseende största last (”Max”), minsta last (”Min”) och kontrollskaldelen (”e”).
35 Vad gäller lydelsen av punkt 1.1 i bilaga III till direktiv 2014/31 konstaterar domstolen att de olika språkversionerna av denna punkt 1.1 skiljer sig åt.
36 Även om de ord som används i den tyska (” Aufschriften ”), den grekiska (” επισημάνσεις ”), den lettiska (” uzraksti ”), den polska (” napisy ”) och den slovenska (” napisi ”) språkversionen av denna bestämmelse tycks avse skriften, utskriften eller gravyren på en fysisk bärare, utesluter de uttryck som används i den spanska (” inscripciones ”), den engelska (” inscriptions ”), den franska (”inscriptions”), den italienska (”iscrizioni”) och den rumänska (” inscripții ”) språkversionen i nämnda bestämmelse inte tydligt en digital visning.
37 Även om en uteslutande digital visning som är växlande inte uppfyller det krav på varaktighet som framgår av orden ” dauherhaft ” och ” trwały ” som används i den tyska respektive den polska språkversionen av samma bestämmelse, kan den anses vara outplånlig, såsom krävs enligt den engelska (” indelibly ”), den franska (” indélébile ”), den italienska (” indelebile ”), den lettiska (” neizdzēšami ”), den rumänska (” indelebil” ) och den slovenska (” neizbrisljivo ”) språkversionen, eftersom den information som visas när vågen är i bruk inte kan raderas genom en mekanisk åtgärd.
38 I detta hänseende ska det erinras om att den formulering som använts i en av språkversionerna av en unionsbestämmelse inte ensam ligga till grund för tolkningen av denna bestämmelse eller ges företräde framför övriga språkversioner (dom av den 27 mars 1990, Cricket St Thomas , C-372/88, EU:C:1990:140, punkt 18, och dom av den 26 mars 2026, Pumpyanskiy m.fl./rådet , C-696/23 P, C-704/23 P, C-711/23 P, C-35/24 P och C-111/24 P, EU:C:2026:245, punkt 100).
39 Det framgår dessutom att punkt 1.1 i bilaga III till direktiv 2014/31 ska läsas tillsammans med artikel 6.5 andra stycket i samma direktiv, enligt vilken tillverkarna ska se till att vågarna är försedda med märkningarna i fråga, vilket tycks innebära att de ska fysiskt anbringa de aktuella värdena på vågen och inte att dessa värden automatiskt och återkommande ska visas på en display till följd av att vågen startas.
40 När det gäller det sammanhang i vilket artikel 6.5 andra stycket i direktiv 2014/31 och punkt 1.1 i bilaga III till direktivet ingår, ska det för det första påpekas att de övriga bestämmelserna i bilaga III, som Mettler-Toledo har åberopat i sitt skriftliga yttrande, inte gör det möjligt att avgöra huruvida det är tillåtet med enbart en digital visning av den aktuella informationen.
41 Enligt punkt 1.2 i bilaga III till direktiv 2014/31 ska de vågar som avses i denna punkt ha tillräckliga möjligheter för anbringande av märkning om överensstämmelse och övriga märkningar. Det ska vara omöjligt att avlägsna dem utan att skada dem och de ska vara synliga när vågen är placerad i sitt normala användningsläge. Även om det antas att en digital bildskärm utgör ”tillräckliga möjligheter för anbringande” av märkningarna och att en digital visning är sådan att det är ”omöjligt att avlägsna den utan att skada den”, i den mening som avses i punkt 1.2, kvarstår det faktum att dessa märkningar ska anbringas av tillverkarna.
42 Kravet i punkt 1.2 på att märkningarna ska vara ”synliga när vågen är placerad i sitt normala användningsläge” hänför sig endast till vågens placering och inriktning och gör det inte möjligt att avgöra huruvida en sådan synlighet ska säkerställas även när instrumentet varken är strömsatt eller i drift.
43 För det andra har den hänskjutande domstolen påpekat att de tekniska specifikationerna i OIML:s rekommendation R 76–1 2006 uttryckligen tillåter en uteslutande digital visning av uppgifter om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen.
44 I bilaga I till direktiv 2014/31 anges visserligen att den terminologi som används är den som används i OIML, men denna uppgift avser endast bilaga I, och inte bilaga III, till direktivet och hänvisar endast till terminologin i OIML och inte till de tekniska specifikationer som antagits av OIML.
45 För det tredje utgör standarden EN 45501:2015, med rubriken ”Metrologiska aspekter av icke-automatiska vågar”, en ”harmoniserad standard” i den mening som avses i artikel 2 led 11 i direktiv 2014/31, det vill säga en europeisk standard som antagits på grundval av en begäran från kommissionen för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning. Hänvisningarna till standarden EN 45501:2015 offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning, i enlighet med artikel 10.6 i förordning nr 1025/2012.
46 Det ska härvidlag erinras om att domstolen redan har slagit fast att en harmoniserad standard som antagits med stöd av ett direktiv och till vilken hänvisningar skett genom offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning, ingår i unionsrätten på grund av dess rättsverkningar (dom av den 5 mars 2024, Public.Resource.Org och Right to Know/kommissionen m.fl. , C-588/21 P, EU:C:2024:201, punkt 70 och där angiven rättspraxis).
47 I förevarande fall tillåter punkt 7.1.2 i EN 45501:2015 en uteslutande digital visning av uppgifter om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen, förutsatt att dessa uppgifter åtminstone visas automatiskt efter varandra när den berörda vågen är påslagen.
48 Det framgår av artikel 12 i direktiv 2014/31 att vågar som överensstämmer med harmoniserade standarder, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de väsentliga krav som anges i bilaga I till direktivet och ”omfattas” av dessa standarder. Härav följer att kraven i bilaga III till direktivet inte berörs av den presumtion om överensstämmelse som fastställs i artikel 12.
49 Såsom den hänskjutande domstolen har påpekat påverkas inte detta konstaterande av skäl 17 i direktiv 2014/31, i vilket bilaga I till direktivet inte uttryckligen nämns.
50 I detta hänseende erinrar domstolen om att eftersom ingressen till en unionsrättsakt inte är juridiskt bindande kan skälen i en sådan rättsakt inte åberopas för att göra avsteg från själva bestämmelserna i rättsakten eller för att tolka dessa bestämmelser på ett sätt som uppenbart strider mot deras lydelse (dom av den 22 januari 2026, Secab , C-423/23, EU:C:2026:32, punkt 77 och där angiven rättspraxis).
51 Den omständigheten att en icke-automatisk våg överensstämmer med standarden EN 45501:2015 innebär således inte att vågen uppfyller kraven i punkt 1.1 i bilaga III till direktiv 2014/31.
52 Vad gäller de mål som eftersträvas med direktiv 2014/31 anges i skäl 5 i direktivet att medlemsstaterna bör ansvara för att skydda allmänheten mot oriktiga resultat vid vägning.
53 Såsom förbundslandet Nordrhein-Westfalen i huvudsak har gjort gällande i sitt skriftliga yttrande kan tillsynsmyndigheterna behöva utföra kontroller i detta syfte, även i situationer där den berörda vågen inte är strömsatt, till exempel när den lagras eller transporteras. Sådana kontroller underlättas av skriftliga, tryckta eller ingraverade märkningar på ett fysiskt underlag.
54 En tolkning av punkt 1.1 iv–vi i bilaga III till direktiv 2014/31 som innebär att uppgifter om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen inte får visas enbart i digital form och omväxlande när en icke-automatisk våg är i drift är således förenlig med det mål som avses i punkt 52 ovan.
55 Det ska i detta hänseende påpekas att de metrologiska egenskaperna hos en icke-automatisk våg måste vara kända och kunna kontrolleras även utanför vågens normala driftsförhållanden, eftersom dessa egenskaper är inneboende i vågen, till skillnad från vägningsresultat, vars uteslutande digitala visning inte är förbjuden enligt direktiv 2014/31.
56 Mot bakgrund av ovanstående ska frågan besvaras enligt följande. Artikel 6.5 andra stycket i direktiv 2014/31, jämförd med punkt 1.1 iv–vi i bilaga III till detta direktiv, ska tolkas så, att uppgifterna om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen inte får visas på en icke-automatisk våg uteslutande i digital och alternerande form när vågen är i drift, utan att uppgifterna har anbringats fysiskt på vågen.
Rättegångskostnader
57 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande:
Artikel 6.5 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar, jämförd med punkt 1.1 iv–vi i bilaga III till detta direktiv,
ska tolkas så,
att uppgifterna om den största lasten, den minsta lasten och kontrollskaldelen inte får visas på en icke-automatisk våg uteslutande i digital och alternerande form när vågen är i drift, utan att uppgifterna har anbringats fysiskt på vågen.
Underskrifter
* Rättegångsspråk: tyska.