C-381/25

Preliminär utgåva

ADOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)

den 24 september 2026 ( * )

” Begäran om förhandsavgörande – Konsumentskydd – Direktiv 2011/83/EU – Konsumentavtal – Ångerrätt vid avtal utanför fasta affärslokaler – Artikel 2 led 8 – Begreppet ’avtal utanför fasta affärslokaler’ – Skriftligt anbud från näringsidkaren – Konsumenten accepterar detta anbud i näringsidkarens närvaro utanför dennes fasta affärslokaler ”

I mål C‑381/25,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Landgericht Cottbus (Regionala domstolen i Cottbus, Tyskland) genom beslut av den 10 juli 2024, som inkom till domstolen den 10 juni 2025, i målet

PL,

GQ

mot

Gexx aeroSol GmbH,

meddelar

DOMSTOLEN (femte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden M.L. Arastey Sahún (referent) samt domarna J. Passer, E. Regan, D. Gratsias och B. Smulders,

generaladvokat: M. Szpunar,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av det yttrande som avgetts av:

– Europeiska kommissionen, genom P. Kienapfel och I. Rubene, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 2 led 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 2011, s. 64), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 (EUT L 328, 2019, s. 7) (nedan kallat direktiv 2011/83).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan de två konsumenterna PL och GQ, å ena sidan, och Gexx aeroSol GmbH, ett bolag bildat enligt tysk rätt, å andra sidan. Målet gäller återkrav av en förskottsbetalning erlagd enligt ett avtal om leverans och installation av en solcellsanläggning.

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

3 I skälen 21 och 37 i direktiv 2011/83 anges följande:

”(21) Ett avtal utanför fasta affärslokaler bör definieras som ett avtal som ingås mellan en näringsidkare och en konsument som samtidigt är fysiskt närvarande, på ett annat ställe än i näringsidkarens fasta affärslokaler, t.ex. i konsumentens bostad eller på dennes arbetsplats. Utanför fasta affärslokaler kan konsumenten stå under potentiellt psykologiskt tryck eller kan ställas inför ett överraskningsmoment, oavsett om konsumenten har beställt besöket av näringsidkaren eller inte. Definitionen av avtal utanför fasta affärslokaler bör också inbegripa situationer där konsumenten tilltalas personligen och enskilt utanför fasta affärslokaler men avtalet omedelbart därefter ingås i näringsidkarens affärslokaler eller genom ett medel för distanskommunikation. … Inköp som görs under en utflykt organiserad av näringsidkaren, där de förvärvade produkterna marknadsförs och utbjuds till försäljning, bör betraktas som avtal utanför fasta affärslokaler.

…

(37) … När det gäller avtal utanför fasta affärslokaler bör konsumenten ha ångerrätt på grund av en potentiell överraskningseffekt och/eller ett potentiellt psykologiskt tryck. Utövande av ångerrätten bör medföra att parternas skyldigheter att fullgöra avtalet upphör.”

4 I artikel 2 i detta direktiv, som har rubriken ”Definitioner”, föreskrivs följande:

”I detta direktiv gäller följande definitioner:

…

8) avtal utanför fasta affärslokaler : varje avtal mellan näringsidkaren och konsumenten

a) som ingås då näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler,

b) för vilket konsumenten har lämnat ett anbud under samma omständigheter som avses i led a,

c) som ingås i näringsidkarens fasta affärslokaler eller med hjälp av något medel för distanskommunikation omedelbart efter det att konsumenten personligen och enskilt tilltalats på en annan plats än näringsidkarens fasta affärslokaler, varvid näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, eller

d) som ingås under en utflykt organiserad av näringsidkaren i syfte att marknadsföra och sälja varor eller tjänster till konsumenten.

…”

5 I artikel 6 i samma direktiv, med rubriken ”Informationskrav vid distansavtal och avtal utanför fasta affärslokaler”, anges följande:

”Innan konsumenten blir bunden av ett distansavtal eller ett avtal utanför fasta affärslokaler eller ett motsvarande erbjudande ska näringsidkaren klart och tydligt ge konsumenten information om följande:

…

h) Om konsumenten har en ångerrätt, villkoren, tidsfristen och förfarandena för att utöva den, i enlighet med artikel 11.1, samt standardblanketten för utövande av ångerrätten enligt bilaga I B.

…”

6 Artikel 9 i direktiv 2011/83, som har rubriken ”Ångerrätt”, har följande lydelse:

”1. Utom i de fall då de undantag som avses i artikel 16 är tillämpliga, ska konsumenten ha rätt att inom 14 dagar frånträda ett distansavtal eller avtal utanför fasta affärslokaler utan att behöva ange några skäl och utan några andra kostnader än de som anges i artiklarna 13.2 och 14.

…

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska den ångerfrist som avses i punkt 1 i den här artikeln löpa ut efter 14 dagar eller, om medlemsstaterna har antagit bestämmelser i enlighet med punkt 1a i den här artikeln, 30 dagar räknat från

a) för tjänsteavtal, den dag då avtalet ingås,

b) för köpeavtal, den dag då konsumenten eller någon tredje part som konsumenten anger, dock ej transportföretaget, fysiskt tar varan i sin besittning, eller

…”

7 Artikel 10 i direktivet har rubriken ”Utelämnande av information om ångerrätten”. I punkt 1 i denna artikel föreskrivs följande:

”Om näringsidkaren i strid med artikel 6.1 h inte har informerat konsumenten om ångerrätten ska ångerfristen löpa ut 12 månader efter utgången av den ursprungliga ångerfristen, fastställd i enlighet med artikel 9.2.”

Tysk rätt

8 Direktiv 2011/83 införlivades med tysk rätt genom Gesetz zur Umsetzung der Verbraucherrechterichtlinie und zur Änderung des Gesetzes zur Regelung der Wohnungsvermittlung (lag om införlivande av direktivet om konsumenträttigheter och om ändring av lagen med bestämmelser om bostadsförmedling) av den 20 september 2013 (BGBl. I 2013, s. 3642).

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

9 Gexx aeroSol är ett bolag som erbjuder tjänster avseende planering, installation och underhåll av integrerade energisystem med solenergi som huvudkälla.

10 Den 8 april 2022 erhöll PL och GQ – två konsumenter – ett anbud från Gexx aeroSol beträffande leverans och installation av ett solcellssystem, inklusive utrustning för batterilagring och tillbehör.

11 Den 31 maj 2022 undertecknade PL och GQ detta skriftliga anbud i sin bostad, i närvaro av en företrädare för Gexx aeroSol (nedan kallat det aktuella avtalet).

12 Den 8 november 2022 utfärdade Gexx aeroSol en förskottsfaktura avseende ett belopp om 6 479,31 euro. PL och GQ erlade betalning enligt denna faktura.

13 Gexx aeroSol levererade solcellssystemet, men batterilagringssystemet installerades inte. PL och GQ accepterade denna deltjänst den 7 februari 2023.

14 I en skrivelse av den 9 juni 2023, som Gexx aeroSol mottog samma dag, meddelade PL:s och GQ:s ombud att huvudmännen frånträdde det aktuella avtalet med utövande av sin ångerrätt. I samband härmed framställde de en begäran om att den erlagda förskottsbetalningen skulle återgäldas.

15 PL och GQ väckte talan vid Landgericht Cottbus (Regionala domstolen i Cottbus, Tyskland), som är den hänskjutande domstolen, mot Gexx aeroSol och yrkade återbetalning av det belopp som erlagts i förskott. Denna domstol fann att bolaget inte gett konsumenterna information om den ångerrätt som föreskrivs i artikel 6.1 h i direktiv 2011/83. Om det konstaterades att PL och GQ har en sådan ångerrätt skulle fristen för att utöva den därför tidigast ha börjat löpa den 31 maj 2022 och tidigast ha löpt ut den 14 juni 2023, i enlighet med artikel 10.1 i detta direktiv.

16 PL och GQ skulle under dessa omständigheter ha utövat sin ångerrätt, som de gjorde gällande den 9 juni 2023, inom de tidsfrister som stadgas i direktivet.

17 Den hänskjutande domstolen hyser emellertid tvivel i frågan om huruvida det aktuella avtalet kan betraktas som ett ”avtal utanför fasta affärslokaler” i den mening som avses i artikel 2 led 8 i direktiv 2011/83, och, följaktligen, om det omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.

18 Denna domstol vill närmare bestämt få klarhet i huruvida det sålunda ingångna avtalet, i en situation när en konsument har mottagit ett anbud från en näringsidkare och det endast är accepten av detta anbud som ägt rum utanför ”fasta affärslokaler”, i den mening som avses i artikel 2 led 9 i nämnda direktiv, kan klassificeras som ett ”avtal utanför fasta affärslokaler” i den mening som avses i artikel 2 led 8 i samma direktiv.

19 Den hänskjutande domstolen har härvidlag konstaterat att den nationella lagstiftning varigenom bestämmelserna i direktiv 2011/83 införlivades med tysk rätt har tolkats på olika sätt av de tyska domstolarna. Enligt rättspraxis från Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) har konsumenten inte någon ångerrätt i en situation såsom den som beskrivs i punkt 18 ovan.

20 Med detta sagt är den hänskjutande domstolen benägen att anlägga den synvinkeln att avtalet ingås, i den mening som avses i artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83, när den ”slutgiltiga viljeförklaringen”, i förevarande fall konsumentens accept av näringsidkarens anbud, avges. Om denna accept, som binder konsumenten, äger rum i näringsidkarens fysiska närvaro och utanför dennes fasta affärslokaler, har konsumenten följaktligen ångerrätt enligt direktivet.

21 Enligt den hänskjutande domstolen stöds denna tolkning såväl av direktivets allmänna systematik som av dess syfte. För det första beror klassificeringen som ”avtal utanför fasta affärslokaler”, mot bakgrund av artikel 2 led 8 b i direktiv 2011/83, nämligen också på de omständigheter som rådde i samband med att konsumenten lämnade sin rättsligt bindande viljeförklaring, oavsett om avtalet ingås först vid ett senare tillfälle. För det andra kan konsumenten utsättas för press från näringsidkaren på grund av att denne är fysiskt närvarande när konsumenten accepterar anbudet, något som även är fallet i de situationer då konsumenten redan sedan tidigare fått tillgång till anbudet och haft möjlighet att granska det.

22 Mot denna bakgrund beslutade Landgericht Cottbus (Regionala domstolen i Cottbus) att vilandeförklara målet och att ställa följande frågor till EU‑domstolen:

”1) Ska direktiv [2011/83] tolkas på det sättet att ett ’avtal utanför fasta affärslokaler’, i den mening som avses i artikel 2 led 8 a i direktivet, förutsätter att såväl anbudet som accepten av anbudet lämnas respektive avges i avtalsparternas samtidiga närvaro?

2) Om fråga 1 besvaras nekande, ska då direktiv 2011/83 tolkas på det sättet att något avtal utanför fasta affärslokaler i den mening som avses i artikel 2 led 8 a i detta direktiv inte är för handen, om en näringsidkare, i den mening som avses i artikel 2 led 2 i nämnda direktiv …, på förhand skickar ett anbud till en konsument, i den mening som avses i artikel 2 led 1 i samma direktiv …, som denna konsument accepterar utanför fasta affärslokaler i näringsidkarens samtidiga fysiska närvaro?

3) Har det någon betydelse för svaret på fråga 2 att samråd eller förhandlingar har ägt rum eller att ett visst utrymme för rådrum funnits?”

Prövning av tolkningsfrågorna

23 Den hänskjutande domstolen har ställt de tre frågorna, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83 ska tolkas så, att ett avtal som konsumenten ingår i näringsidkarens fysiska närvaro och på annan plats än i denna näringsidkares fasta affärslokaler, genom att acceptera ett anbud som näringsidkaren på förhand har skickat till konsumenten, utgör ett ”avtal utanför fasta affärslokaler” i den mening som avses i denna bestämmelse.

24 Det ska inledningsvis erinras om att ”avtal utanför fasta affärslokaler” enligt denna bestämmelse avser varje avtal mellan en näringsidkare och en konsument som ingås då näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler.

25 Vad som avses med uttrycket att ett avtal ”ingås” anges dock inte i direktiv 2011/83. Eftersom artikel 2 led 8 a i direktivet inte innehåller någon hänvisning till nationell rätt i fråga om vilken betydelse detta uttryck ska ges, ska uttrycket enligt fast rättspraxis betraktas som ett självständigt unionsrättsligt begrepp som ska tolkas enhetligt i hela unionen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 januari 1984, Ekro, 327/82, EU:C:1984:11, punkt 11, och dom av den 3 september 2014, Deckmyn och Vrijheidsfonds, C‑201/13, EU:C:2014:2132, punkt 15).

26 Enligt fast rättspraxis ska vid en sådan tolkning inte bara lydelsen av den aktuella unionsrättsliga bestämmelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i (dom av den 9 januari 2025, Commune de Schaerbeek och Commune de Linkebeek, C‑627/23, EU:C:2025:9, punkt 28).

27 När det först gäller lydelsen av artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83 ska det framhållas att denna bestämmelse endast förutsätter att det aktuella avtalet ”ingås” när näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler, för att ett ”avtal utanför fasta affärslokaler” i den mening som avses i bestämmelsen ska vara för handen. Såsom framgår av den normala betydelsen av uttrycket att ett avtal ”ingås”, kan avtalet i princip inte anses ha ingåtts så länge anbudet inte accepterats av den person som det riktar sig till.

28 Det går däremot inte att utifrån lydelsen av artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83 dra den slutsatsen att det, för att denna bestämmelse ska äga tillämplighet, fordras att anbudet också har lämnats när näringsidkaren och konsumenten samtidigt var fysiskt närvarande på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler.

29 Vad härefter beträffar det sammanhang vari artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83 ingår ska det beaktas att artikel 2 led 8 b och c i detta direktiv anger två andra fall då avtal kan klassificeras som ”avtal utanför fasta affärslokaler”.

30 Av det förhållandet att lagstiftaren beträffande dessa två andra fall har sett till att fastställa de villkor som såvitt gäller anbudet till konsumenten eller kontakterna med denne, under de beskrivna omständigheterna, måste vara uppfyllda för att det avtal som till följd härav har ingåtts ska klassificeras som ett ”avtal utanför fasta affärslokaler”, i den mening som avses i nämnda direktiv, kan nämligen den slutsatsen dras att de omständigheter som rådde i samband med att anbudet lämnades eller eventuella kontakter togs saknar betydelse för tillämpningen av artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83.

31 Vidare fastställs i artikel 2 led 7 i direktivet ett villkor för att ett avtal ska kunna betraktas som ett ”distansavtal”, nämligen att parterna enbart utnyttjar ett eller flera medel för distanskommunikation ”fram till och inbegripet den tidpunkt då avtalet ingås”. I artikel 2 led 8 a i samma direktiv, beträffande avtal ”utanför fasta affärslokaler”, återfinns dock inte något motsvarande krav som tar sikte på samtliga moment som leder fram till att avtalet ingås.

32 Vad slutligen gäller syftet med de bestämmelser i direktiv 2011/83 som reglerar dessa ”avtal utanför fasta affärslokaler”, ska framhållas att det bland annat i skäl 21 i direktivet anges att konsumenten, när denne befinner sig utanför en näringsidkares fasta affärslokaler, kan stå under potentiellt psykologiskt tryck eller ställas inför ett överraskningsmoment, oavsett om denna konsument har beställt besöket av näringsidkaren eller inte.

33 Detta syfte upprepas i skäl 37 i direktivet, där det anges att konsumenten bör ha ångerrätt såvitt gäller avtal som ingåtts med näringsidkaren utanför dennes fasta affärslokaler, på grund av en potentiell överraskningseffekt eller ett potentiellt psykologiskt tryck (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 maj 2023, DC (Frånträde efter avtalets fullgörande), C‑97/22, EU:C:2023:413, punkt 26, och dom av den 21 december 2023, BMW Bank m.fl., C‑38/21, C‑47/21 och C‑232/21, EU:C:2023:1014, punkt 178).

34 Med beaktande av detta mål kan den slutsatsen dras att, om konsumenten – såsom i förevarande fall – redan före avtalets ingående har mottagit näringsidkarens anbud och haft möjlighet att granska det, är näringsidkarens och konsumentens samtidiga fysiska närvaro på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler, när avtalet slutligen ingås, tillräcklig för att avtalet ska falla under tillämpningsområdet för artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83. Den omständigheten att konsumenten på förhand får ta del av det anbud på vars grundval näringsidkaren önskar ingå avtalet kan visserligen omintetgöra den potentiella överraskningseffekt som konsumenten annars skulle kunna utsättas för, men eftersom konsumenten accepterar anbudet utanför näringsidkarens fasta affärslokaler i sin bostad, där både näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, riskerar denne ändå att utsättas för psykologiskt tryck.

35 Med de överväganden som i det föregående har gjorts ska frågorna besvaras enligt följande. Artikel 2 led 8 a i direktiv 2011/83 ska tolkas så, att ett avtal som konsumenten ingår i näringsidkarens fysiska närvaro och på annan plats än i denna näringsidkares fasta affärslokaler, genom att acceptera ett anbud som näringsidkaren på förhand har skickat till konsumenten, utgör ett ”avtal utanför fasta affärslokaler” i den mening som avses i denna bestämmelse.

Rättegångskostnader

36 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

Artikel 2 led 8 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019,

ska tolkas så,

att ett avtal som konsumenten ingår i näringsidkarens fysiska närvaro och på annan plats än i denna näringsidkares fasta affärslokaler, genom att acceptera ett anbud som näringsidkaren på förhand har skickat till konsumenten, utgör ett ”avtal utanför fasta affärslokaler” i den mening som avses i denna bestämmelse.

Underskrifter

* Rättegångsspråk: tyska.