Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-08

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att se över det nuvarande bostadsfinansieringssystemet och förslå de förändringar av detta som han finner påkallade.

Arbetet skall redovisas under första delen av september månad 1989.

Utredaren skall i sitt arbete ha direkt kontakt med företrädare för de politiska partierna och med parterna på bostadsmarknaden.

Bakgrund

Den sociala bostadspolitiken är av grundläggande betydelse i strävandena att skapa ett rättvist och rättfärdigt samhälle. Rätten till en god bostad måste gälla alla - också hushåll med begränsade ekonomiska resurser eller en stor försörjningsbörda.

Från ett svårt utgångsläge med brist på bostäder och ett omodernt bostadsbestånd har bostadsstandarden under efterkrigstiden kraftigt förbättrats. I dag har vi en bostadsstandard som hör till de högsta i världen.

Under 1980-talet har en nödvändig sanering av den svenska ekonomin fortlöpande bedrivits. Genom det bostadspolitiska stödsystemet har det samtidigt - trots en snabb kostnadsutveckling inom byggsektorn - varit möjligt att begränsa ökningen av boendekostnaderna under en ekonomiskt svår period.

Efter en tioårig nedgång av bostadsbyggandet efter det s.k. miljonprogrammet och under lågkonjunkturen i början av 1980-talet har bostadsbyggandet under de senaste två åren ökat från ca 30 000 till ca 50 000 påbörjade lägenheter per år. Det är nödvändigt att denna högre produktionsnivå kan upprätthållas under de närmaste åren, så att vi kan möta den ökande bostadsefterfrågan som följer av den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet.

Dagens system för bostadsfinansiering har tillämpats under lång tid. Det tillkom i allt väsentligt år 1974.

Totalt används i dag 43 miljarder kronor för att hålla nere boendekostnaderna.

Genom beslut den 4 januari 1989 uppdrog jag åt en utredningsman inom bostadsdepartementet att ta fram underlag för kommande överväganden om boendekostnaderna m.m. I uppgiften ingick att allsidigt belysa dagens situation, de brister som finns i dagens bostadspolitiska stödsystem, de fördelningspolitiska effekterna och de möjligheter som finns att förbättra måluppfyllelsen inom detta område.

Utredningsmannen har nu i rapporten (Ds 1989:39) Studier av bostadssektorn 1989 redovisat ett antal studier som genomförts för att belysa de nuvarande förhållandena inom boendet och effekterna av dagens stödsystem.

Utredningsmannens rapport

Av den sammanfattande rapporten framgår att det finns brister i nuvarande bostadsfinansieringssystem. De genomförda studierna av stödets effekter för bostadskostnaderna visar bl.a.

• att bostadsstödet brister i neutralitet i förhållande till olika upplåtelseformer vid nyinvesteringar,
• att det kan ifrågasättas om bostadsstödet tillgodoser kravet på neutrala ekonomiska villkor inom beståndet, bl.a. till följd av olikheter i skattereglernas utformning för skilda ägarkategorier,
• att skillnaderna i utgifter för likvärdiga bostäder av olika ålder är stora, både för de bostäder som får räntestöd och för de bostäder som inte längre omfattas av sådana system; subventioner och beskattning samverkar inte på ett ändamålsenligt sätt samt
• att statens utgifter för räntestödet är starkt beroende av inflationstakten, samtidigt som denna är en av de huvudsakliga anledningarna till de paritetsbrister som kan konstateras mellan bostäder av olika ålder.

När perspektivet förflyttas till hushållen visar genomgången

• att systematiska skillnader alltjämt finns i bostadsstandardens fördelning mellan hushåll med olika ekonomisk styrka,
• att räntestödet inte leder till någon entydig utjämning av hushållens standard i boendet, detta till följd bl.a., av ränteavdragens stora betydelse för bostadskostnaderna,
• att ränteavdragen i särskild grad styr hushållens möjligheter att bära kostnaderna för de rymliga bostäder som finns främst bland egnahemmen,
• att den sneda utgiftsfördelningen över tiden i boendet motverkar rörligheten.

När det så gäller det individuella bostadsstödet framgår av utredningens sammanfattning

• att bostadsbidragen har en mycket hög fördelningspolitisk precision samt
• att marginaleffekterna inom de samlade skatte- och bostadsbidragssystemen i dag är sådana för många barnfamiljer att det sätter gränser för möjligheterna att använda de inkomstprövade bidragen.

Utgångspunkter för en översyn av bostadsstödet

De redovisade bristerna gör det angeläget att se över nuvarande bostadsfinansieringssystem.

På flera nivåer inom det bostadspolitiska stödsystemet finns ett nära beroende mellan stödregler och skattebestämmelser. Både inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen och den indirekta beskattningen ses för närvarande över på ett genomgripande sätt och förslag till förändringar kommer att redovisas inom kort.

Vad utredningsmannen har redovisat och resultatet av det nu pågående arbetet med reformer inom beskattningens område motiverar en teknisk översyn av stödet till boendet.

Utgångspunkten för denna översyn skall vara att målen för den sociala bostadspolitiken ligger fast. Stödet till boendet skall utformas på ett sådant sätt att dessa mål kan tillgodoses bättre och mer effektivt än i dag.

Stödsystemet bör sålunda utformas på ett sådant sätt att det - till sina effekter och tillsammans med skattesystemet - är neutralt i förhållande till olika upplåtelseformer och ägarkategorier. Pariteten i fråga om utgifterna för likvärdiga bostäder av olika ålder bör förbättras. Stödet bör utformas så att det går till boendet, utan att det samtidigt leder till prisstegringar i produktionen eller kapitaliseras av ägare i tidigare led.

Det är viktigt att bostadsproduktionen kan hållas uppe på likvärdiga villkor i alla delar av landet på sådant sätt att bostadsförsörjningens behov tillgodoses. Förslagen bör vidare bygga på förutsättningen att sparandet skall stimuleras och den automatiska ökningen av statens utgifter begränsas.

Den särskilde utredaren skall också analysera sambandet mellan de generella bostadssubventionerna och det direkta bostadsstödet till hushållen samt lägga förslag till sådana anpassningar av bostadsbidragen som motiveras av nya skatteregler och av utredarens förslag i övrigt.

Översynsarbetets former

Av hänsyn till tidsplanen för arbetet med ett nytt skattesystem måste arbetet med förslag till förändringar i bostadsstödet bedrivas skyndsamt och redovisas under första delen av september månad 1989.

Översynen bör uppdras åt en särskild utredare.

Utredaren skall fortlöpande informera de politiska partierna om sitt arbete och genom direkt kontakt med företrädare för partierna ge dessa möjligheter att framföra synpunkter på utredningens arbete och förslag. Kontakt skall också etableras med parterna på bostadsmarknaden.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att se över det nuvarande bostadsfinansieringssystemet och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Bostadsdepartementet)