Dir. 1993:52

Det internationella perspektivet i kulturpolitiken

Dir. 1993:52

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-13

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att göra en sam lad bedömning av vilka följder som den ökade internationaliseringen, främst Europaintegrationen, kan medföra inom kulturpolitiken.

Bakgrund

Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande (bet. 1992/93:KrU17) om övergripande kulturfrågor kommenterat rege ringens direktiv (dir.1993:24) för en utredning om kulturpolitikens inriktning. Utskottet anförde därvid bl.a. följande.

I enlighet med vad som anges i utredningsdirektiven är det angelä get att det sker en analys av vilka nya krav som internationaliseringen kan komma att ställa på kulturpolitiken. I första hand måste Europa perspektivet på kulturpolitiken förstärkas. Det kartläggningsarbete som tagits fram på EG-området bör kunna utgöra en grund för en central del av utredningsarbetet.

Utskottet hemställde bl.a. mot denna bakgrund om en parlamenta risk utredning om den internationaliserade kulturen. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 1992/93:249).

Uppdraget

Det internationella utbytet i ett nordiskt, europeiskt eller globalt perspektiv innebär inte något principiellt nytt för kulturområdet. De som verkar på detta område har alltid behövt hålla de internationella kanalerna öppna för att få nya impulser och därmed kunna utvecklas. Utvecklingen på medieområdet har under senare år medfört ökade internationella kontakter och inneburit att allt fler upphovsmän och utövande konstnärer kommit att verka i en internationell miljö.

Det europeiska integrationsarbetet medför emellertid att det inter nationella utbytet över gränserna kommer att öka. Svenska kulturska pare och svensk kultur kommer alltmer att befinna sig på en interna tionell marknad. Detta gäller både inflödet av verk och personer från utlandet, internationella inflytanden i Sverige och möjligheterna för företrädare för svensk kultur att göra sig gällande i Europa och andra delar av världen. Europaintegrationen torde också leda till att intres set för Sverige bland invånare i de övriga europeiska länderna kommer att öka.

En analys bör göras av de nya krav den ökade internationalisering en och framför allt Europaintegrationen ställer på den svenska kul turpolitiken. Dit hör både konsekvenserna av den internationaliserade marknaden på kulturområdets olika delar och de mer direkta konse kvenser som infogandet av EG:s regelverk i svenska författningar direkt och indirekt har för kulturområdet. De nya möjligheter som erbjuds kulturlivet genom den utvidgade europeiska marknaden och deltagande i det kultursamarbete som kommer att byggas upp på ett europeiskt plan bör redovisas.

Mot denna bakgrund bör en kommitté med parlamentarisk sam mansättning tillkallas för att göra en samlad bedömning av vilka följder som den ökade internationaliseringen, främst Europaintegra tionen, kan medföra inom kulturpolitiken.

Kommittén bör utvärdera om kulturen tas till vara för att göra det attraktivt att resa i och till Sverige. Kommittén bör överväga behovet av insatser och omprioriteringar inom kulturområdet med utgångs punkt i den efterfrågan som finns från den internationella turismen. Kulturevenemang, sevärdheter, museer och intressanta kulturmiljöer är viktiga för att ge turistresandet innehåll. Kommittén bör lämna förslag till de insatser den finner ändamålsenliga inom ramen för nu varande resurser inom kulturområdet.

Kommittén bör kunna utnyttja det kartläggningsarbete som på Kulturdepartementets initiativ har utförts av bl.a. Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet om konsekvenserna för den svenska kulturpolitiken, kulturlivet och de svenska medierna av EES-avtalet och ett svenskt medlemskap i EG.

Kommittén bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare angående utrednings förslagens inriktning, om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att redovisa verksamhetens regionalpolitiska aspekter (dir. 1992:50).

Statens kulturråd samt i erforderlig utsträckning Riksarkivet, Riks antikvarieämbetet samt kulturområdets övriga myndigheter och insti tutioner bör i den omfattning kommittén begär det tillhandahålla det expertstöd som kommittén behöver för att kunna fullgöra sitt upp drag. Sådant stöd bör också kunna lämnas av Svenska institutet samt de offentliga organisationer som verkar inom turistområdet.

Under arbetets gång bör kommittén inhämta de synpunkter som kan behövas från företrädare för kulturlivet och organisationer inom kulturområdet.

Kommittén bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Utredningsuppdraget bör redovisas senast i december 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege ringen bemyndigar chefen för Kulturdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter * omfattad av kommittéförordningen (1976:119) * med uppdrag att utreda frågan om kulturens internationalisering,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag

att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvud titelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bi faller hennes hemställan.

(Kulturdepartementet)