Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren, som tillkallats för att följa upp 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143), ges i uppdrag att lägga förslag till förändringar i högskoleförordning- ens (1993:100) regler om tillträde till grundläggande högsko- leutbildning. Vidare skall uppgifter och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område ses över med syfte att framlägga förslag till en sammanhållen myndighet inom universitets- och högskoleområdet.

Högskolereformen och dess konsekvenser

Regeringen tillkallade den 22 december 1993 en särskild ut- redare med uppgift att följa upp 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143). Uppdraget är att studera hur de nya förutsättningarna som skapats genom reformen utnyttjats av universiteten och högskolorna under treårsperioden 1993/94- 1995/96.

Genom beslut av riksdagen ( bet.1991/92:UbU18, rskr. 1991/92:195) avvecklades Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Utrustningsnämnden för universitet och högskolor den 1 juli 1992. Samtidigt inrättades fem nya myndigheter, Verket för högskoleservice, Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor, som den 1 juli 1993 ändrade namnet till Kanslersämbetet, Överklagandenämnden för högskolan, Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och högskolor.

Vissa beslut som tidigare fattades av de avvecklade myndig- heterna fattas numera av regering och riksdag eller av universi- teten och högskolorna själva. Detta gäller t.ex. frågor om ut- bildningsorganisationen, samt vissa dimensionerings- och lokali- seringsfrågor.

Andra frågor som också beslutas lokalt som en följd av reformen gäller behörighet och urval till grundläggande hög- skoleutbildning samt vissa informationsfrågor som hör samman med detta. Tidigare ansvarade UHÄ delvis för dessa frågor. UHÄ hade också en central roll i arbetet med anslagsframställ- ningarna. Som en följd av högskolereformen går samtliga an- slagsframställningar och årsredovisningar nu direkt till regering- en.

Högskolereformen innefattade även i övrigt en omfattande omstrukturering inom den centrala administrationen inom hög- skoleområdet.

Sammantaget har dessa förändringar medfört en rad problem, inte minst för de studerande men också för universitet och högskolor.

Regeringen uppdrog den 2 juni 1994 till Verket för hög- skoleservice att i samverkan med Svenska Akademiska Rektor- skonferensen (SAR) och De Nya Högskolornas Rektorskonvent (NHR) göra en förstudie rörande förutsättningarna för förändra- de styrformer m.m. av verkets service till universitet och hög- skolor. Förstudien överlämnades till regeringen den 9 september 1994.

Utredaren har den 17 oktober 1994 lämnat en kort lägesrapport med tyngdpunkt på frågor rörande antagning och rekrytering till högskoleutbildning.

Mot bakgrund av denna rapport och övriga redan påbörjade uppföljningsstudier skall utredaren lägga fram förslag till för- ändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till grund- läggande högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för de enskilda vad be- träffar kopplingen mellan gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de stude- randes rättssäkerhet i antagningsprocessen. I anslutning till överväganden om tillträdesreglerna bör utredaren belysa behovet av samordning av informationen om utbildningutbudet vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.

Vidare skall utredaren analysera myndighetsstrukturen inom universitets- och högskoleområdet. I denna del av uppdraget skall också prövas om ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till myndighetsnivån och över huvud taget vilka uppgifter som bör fullgöras av en central myndighet. Det förut- sätts att arbetet vad gäller kvalitet och kvalitetsutveckling, som nu pågår såväl vid universitet och högskolor som på central myndighetsnivå, skall fortgå och att organisatoriska förutsätt- ningar för detta skall ges på central myndighetsnivå. Utred- ningsarbetet bör inriktas på att skapa en sammanhållen myndig- het inom området. Myndigheten bör om möjligt inrättas den 1 juli 1995. Utredningsarbetet, som således måste bedrivas skynd- samt, skall ske med beaktande av det övergripande kravet på effektivitet i statsförvaltningen.