Beslut vid regeringssammanträde den 26 maj 1994

Sammanfattning

Straffsystemkommittén ges genom tilläggsdirektiv anvisningar att följa den försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll som påbörjas den 1 augusti 1994. Kommittén får också förlängd tid för att redovisa sina förslag till den 31 oktober 1995.

Bakgrund

Regeringen gav våren 1992 en parlamentarisk kommitté, Straffsystemkommittén, i uppdrag att se över det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad (se Dir. 1992:47; Översyn av vissa frågor som rör påföljdssystemet). Straffsystemkommittén skall enligt direktiven redovisa sina förslag före utgången av år 1994.

Intensivövervakning som alternativ till fängelse

En av Straffsystemkommitténs huvuduppgifter är att överväga möjligheterna att vidareutveckla användningen av olika alternativ till fängelsestraff. I direktiven för kommittén anges att inriktningen bör vara att öka utrymmet för sådana alternativ genom att dels öppna möjligheter till andra icke frihetsberövande påföljder än de som finns för närvarande, dels ytterligare utveckla redan tillgängliga påföljder. I detta sammanhang framhålls emellertid vikten av att de till fängelse alternativa påföljderna ges en utformning som tillgodoser berättigade anspråk på att brott bör följas av tydliga och konsekventa reaktioner. Ett nytt alternativ till fängelse som enligt direktiven bör bli föremål för Straffsystemkommitténs överväganden är intensivövervakning. Det anges att kommittén närmare bör studera de olika modeller för intensivövervakning som förekommer i andra länder och pröva om det är lämpligt att införa någon form av intensivövervakning i Sverige. I direktiven nämns särskilt att det i vissa andra länder, bl.a. Förenta staterna, förekommer att den som dömts för brott som normalt skulle ha lett till fängelse i stället underkastas intensivövervakning i form av elektronisk kontroll.

Riksdagen har nyligen antagit regeringens proposition med förslag till en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll (se prop. 1993/94:184, bet. 1993/94:JuU28, rskr. 1993/94:322). Försöksverk- samheten, som börjar den 1 augusti 1994 och som skall pågå i två år, syftar bl.a. till att ge underlag för Straffsystemkommitténs överväganden, om intensivövervakning med elektronisk kontroll bör bli ett permanent inslag i det svenska straffsystemet. Försöksverksamheten bör ge kunskap om hur elektronisk övervakningsteknik fungerar under svenska förhållanden och om hur kriminalvårdens arbetsformer i en verksamhet av detta slag bör utformas.

Under försöksperioden kan fängelsestraff på högst två månader i vissa fall verkställas utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. En förutsättning för sådan verkställighet är att den dömde bor inom något av verksamhetsområdena för frivårdsmyndigheterna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall. Försöksverksamheten kommer att bedrivas under ledning av dessa frivårdsmyndigheter.

Den som deltar i försöksverksamheten kommer att vara förbjuden att lämna sin bostad annat än för vissa av frivårdsmyndigheten bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Sådana ändamål kan vara arbete, studier, behandling, deltagande i kriminalvårdens programverksamhet eller kontakter med frivårdsmyndigheten. Efterlevnaden av förbudet att lämna bostaden kommer under hela verkställighetstiden att kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Elektronisk kontroll får avse också att den dömde fullständigt avhåller sig från alkohol. Den dömde åläggs i vissa fall att betala en avgift på 50 kronor per dag som skall verkställas. Vid misskötsamhet tas den dömde in i kriminalvårdsanstalt för att där undergå fortsatt verkställighet av straffet.

Villkorlig frigivning

Straffsystemkommittén har också i uppdrag att lägga fram förslag till vad som i ett längre perspektiv bör gälla i fråga om frigivning från fängelsestraff. I direktiven anges att den villkorliga frigivningen och därmed sammanhängande frågor bör behandlas med förtur och att ett delbetänkande i denna del bör redovisas senast den 1 oktober 1993. Sedan Straffsystemkommittén började sitt arbete har, på regeringens initiativ, reglerna om villkorlig frigivning ändrats den 1 juli 1993 (se prop. 1992/93:4, bet. 1992/93:JuU19, rskr. 1992/93:223). Reformen innebar att den obligatoriska halvtidsfrigivningen avskaffades. Huvudregeln om tidpunkten för villkorlig frigivning är numera att minst två tredjedelar av strafftiden skall ha avtjänats. Vidare är den villkorliga frigivningen efter reformen fakultativ, dvs. en prövning av frigivningen kan göras i varje enskilt fall.

Uppdraget

Enligt regeringens mening är det mycket angeläget att finna bärkraftiga alternativ till fängelse. Genom den i Förenta staterna utvecklade elektroniska övervakningstekniken har möjligheterna att finna sådana alternativ ökat betydligt. Erfarenheterna från de amerikanska intensivövervakningsprogram som använder sig av elektroniska hjälpmedel visar att tekniken gör det praktiskt möjligt att anordna en effektiv kontroll av att den dömde uppehåller sig på den plats han anvisats. Den elektroniska kontrollen gör det således möjligt att upprätthålla en påtaglig frihetsinskränkning utan att ta in den dömde i anstalt samt att tillskapa en övervakning som är så intensiv att den företer betydligt större likheter med fängelse än med den nuvarande skyddstillsynspåföljden. Härigenom kan kravet på en straffrättslig reaktion som står i relation till brottets svårhet tillgodoses, samtidigt som de goda effekterna av kriminalvård i frihet utnyttjas. Regeringen har för avsikt att ge Brottsförebyggande rådet ett särskilt uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Det är självfallet av största vikt att Straffsystemkommittén fortlöpande får del av vad som kommer fram under försöket. Kommittén bör alltså följa försöksverksamheten och tillgodogöra sig de erfarenheter som görs under försöket. Därvid bör kommittén ta del av Kriminalvårdsstyrelsens och Brottsförebyggande rådets arbete med utvärdering av försöket.

Utredningstiden

Det bör vid översynen av det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad finnas möjligheter att beakta erfarenheterna från försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Utredningstiden utsträcks mot denna bakgrund, och med hänsyn till frågornas betydelse och komplexitet, till den 31 oktober 1995. Med hänsyn till att reglerna om villkorlig frigivning har reformerats den 1 juli 1993 och till att det är en fördel att alla förslag som rör grundvalarna för påföljdssystemet presenteras i ett sammanhang befrias kommittén från att avge ett delbetänkande avseende den villkorliga frigivningen och därmed sammanhängande frågor. Kommittén bör alltså lämna alla sina förslag i ett sammanhang.