Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå förändringar som, utan att negativt påverka brandskyddet, befrämjar en ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten. Utredaren skall lämna två alternativa förslag varav det ena avser förändringar inom ramen för befintliga ansvarsförhållanden och det andra innebär förändringar av sotningsverksamheten i linje med det förslag som Räddningstjänstutredningen presenterat.

Förslag från Räddningstjänstutredningen

Regeringen bemyndigade den 25 februari 1993 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över formerna för den kommunala räddningstjänsten m.m. (Räddningstjänstutredningen). Enligt direktiven till utredningen (dir. 1993:30) ingick i uppdraget att göra en bedömning av sotningens brandförebyggande betydelse, att pröva om en avreglering av den föreskrivna sotningen kunde göras och att överväga om formerna för att utse skorstensfejarmästare kunde förändras så att inslaget av konkurrens ökade.

Räddningstjänstutredningen avlämnade den 17 maj 1994 sitt betänkande (SOU 1994:67) Räddningstjänst i samverkan och på entreprenad.

I betänkandet föreslås att det kommunala s.k. sotningsmonopolet helt avskaffas och att ansvaret för genomförandet av den föreskrivna sotningen läggs på fastighetsägaren. Ansvaret för brandskyddskontrollen skall läggas på kommunen och utföras separat.

Enligt utredningen måste ett genomförande av förslagen ske gradvis under några års tid. Under denna genomförandefas bör bl.a. ansvarsfördelningen i detalj mellan den statliga tillsynsmyndigheten, kommunen och den enskilde fastighetsägaren samt frågan om upplösning av de nuvarande långtidsavtalen med skorstensfejarmästarna ytterligare penetreras.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna är inte eniga om den framtida utformningen av sotningsväsendet. Ett flertal remissinstanser framhåller att ansvarsförhållandena, brandskyddsaspekterna, de praktiska frågorna och konsekvenserna för de olika intressenterna vid en förändring av sotningsväsendets funktionssätt inte utretts tillräckligt.

Uppdraget

Utredaren skall föreslå förändringar som, utan att negativt påverka brandskyddet, befrämjar en ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten. Två principiellt olika alternativ skall utredas. Det ena alternativet innebär att sotningsverksamheten förändras inom ramen för befintliga ansvarsförhållanden inom sotningsväsendet. Det andra alternativet innebär en regelrätt avveckling av sotningsmonopolet så att fastighetsägaren själv väljer sotningsentreprenör. Detta alternativ överensstämmer med Räddningstjänstutredningens förslag. För båda alternativen skall samtidigt studeras i vilken omfattning fastighetsägarens inflytande över sotningen kan vidgas. Denna utvidgning av fastighetsägarens inflytande skall ske utan att brandskyddet påverkas negativt. Utredaren skall därför härvid redovisa vilka åtgärder som krävs för att kravet på bibehållen brandskyddsnivå skall upprätthållas. Vidare bör det klarläggas vilka arbetsmoment som ingår i brandskyddet.

Att modifiera och utveckla nuvarande sotningsväsende

Det första alternativet utgår från behovet av att modifiera och utveckla den nuvarande ordningen för sotningen. Syftet skall vara att belysa hur sotningsväsendet med i huvudsak bibehållna ansvarsförhållanden skulle kunna utvecklas i fråga om konkurrenspåverkan och fastighetsägarens inflytande på verksamheten.

Utredaren skall i denna del belysa hur en övergång till tidsbegränsade avtal för skorstensfejarmästarna praktiskt kan ske samt hur anbudsupphandling och priskonkurrens kan utvecklas när man utser skorstensfejarmästare.

Sotningsverksamheten styrs i dag i stor utsträckning av utförarens effektivitetskrav, varvid det förutsätts att fastighetsägaren i normalfallet kan anpassa sig till arbetets planering. Fastighetsägarens möjlighet att påverka planeringen och de ekonomiska konsekvenserna härav bör ökas. Utredaren bör ta upp frågan om det skall gå att välja en annan entreprenör än den som kommunen utsett och om fastighetsägarens inflytande på förrättningen i övrigt kan förstärkas.

Att avveckla sotningsmonopolet

Det andra alternativet utgår från Räddningstjänstutredningens överväganden om att avveckla det s.k. sotningsmonopolet. Den ökade konkurrens som torde uppstå vid en sådan ändring bör enligt utredningen leda till ökad effektivitet och kundanpassning. Samtidigt måste brandskyddskraven upprätthållas. För att kunna bedöma möjligheterna att göra en så genomgripande förändring krävs att Räddningstjänsutredningens analys kompletteras och fördjupas.

I denna del skall de rättsliga möjligheterna samt de ekonomiska och tidsmässiga begränsningarna för en upplösning av de nu gällande långtidsavtalen mellan kommunen och skorstensfejarmästaren utredas.

Utredaren skall vidare redovisa förslag till preciserad ansvars- och uppgiftsfördelning mellan fastighetsägaren, entreprenören och kommunen. Härvid skall särskilt följande frågor behandlas.

1. Kan den nuvarande sotningsförrättningen delas upp i två olika moment, rengöringen och brandskyddskontrollen? Utredaren skall särskilt belysa fastighetsägarens ansvar för fastighetens brandskydd vid en sådan uppdelning samt möjligheten att låta vissa fastighetsägare själva rengöra fastighetens uppvärmningsanordning.

2. Vilka skall formerna vara för samhällets brandskyddskontroll av eldstäder, och andra fasta förbränningsanordningar etc.? Hur skall kontroll ske av att föreskriven rengöring verkställs och vilka skall sanktionerna vara vid försummelse?

I fråga om imkanaler för olika ändamål och av olika konstruktion skall dessutom såväl behovet av samt formerna för sotning prövas.

3. Vilka är behoven av utbildning och auktorisation för entreprenörerna respektive brandskyddskontrollanterna?

Att beskriva konsekvenserna

Utredaren skall utförligt redovisa de konsekvenser som de två alternativen medför såväl för samhället som för den enskilde. Framlagda förslag skall innehålla kostnadsberäkningar och underlag för bedömning av finansieringen. Den ekonomiska, juridiska, miljömässiga och praktiska innebörden av lämnade förslag skall belysas. Utredaren skall beakta att det kan finnas särskilda glesbygdsaspekter på uppdraget.

Utredaren bör, vad gäller frågor om brandskyddets omfattning samt auktorisationsförfarande för entreprenörerna samråda med utredningen (N 1996:07) om uppföljning av den obligatoriska funktionskontrollen m.m. Utredaren bör vidare samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) och om att beakta jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124). Förslag som lämnas av den särskilde utredaren skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 1997.