HFD 2026 not. 16

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

9Frågan i målet är om det föreligger särskilda skäl som talar mot uteslutning ur arbetslöshetskassa.

Rättslig reglering m.m.

10Enligt 2 kap. 1 § lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet att sökanden är arbetsför och oförhindrad att ta ett arbete, är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, och i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande.

11Av 37 § första stycket första meningen lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor framgår att en medlem i en arbetslöshetskassa som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller arbetslöshetsersättning, ska uteslutas ur arbetslöshets­kassan om inte särskilda skäl talar mot det.

12I HFD 2011 ref. 57 uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att särskilda skäl för att underlåta uteslutning exempelvis kan vara att den sökande själv har rättat uppgifterna och konstaterade att det i målet inte kommit fram att rättelsen hade betingats av att arbetslöshetskassan hade inlett någon utredning om eller på annat sätt ifrågasatt rätten till ersättning för den aktuella perioden. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att omständigheterna var sådana att särskilda skäl skulle anses föreligga.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

13Högsta förvaltningsdomstolen anser det klarlagt att C.G. av åtminstone grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för hans rätt till ersättning. Det föreligger således grund för att utesluta honom ur arbetslöshetskassan såvida det inte finns särskilda skäl som talar mot det.

14C.G. har själv rättat uppgifterna. Det har inte kommit fram att rättelsen betingats av att arbetslöshetskassan hade inlett någon utredning om eller på annat sätt ifrågasatt hans rätt till ersättning för den aktuella perioden. Omständigheterna är således sådana att särskilda skäl som talar mot uteslutning föreligger. Överklagandet ska därmed bifallas.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens avgörande och fastställer förvaltningsrättens avgörande.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Askersjö, Gäverth, Westberg och Attorps. Föredragande var justitiesekreteraren Sarah Helaoui.

Förvaltningsrätten i Stockholm (2023-11-09, ordförande Berg):

Frågan i målet är om A-kassan har haft fog för att utesluta C.G. som medlem.

Enligt 37 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska en medlem i en arbetslöshetskassa som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning, uteslutas som medlem om inte särskilda skäl talar mot det. Detsamma gäller en medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har låtit bli att anmäla ändrade uppgifter till kassan om förhållanden av betydelse för hans eller hennes rätt till ersättning.

Av utredningen i målet framgår att läkare bedömt att C.G. helt saknade arbetsförmåga under perioden den 22 september – den 2 november 2021. Den 11 oktober 2021 ansökte C.G. hos Försäkringskassan om sjukpenning från och med den 22 september 2021. I tidrapporter till A-kassan angav han att han var arbetslös. Den 24 november 2021 fick C.G. information från Försäkringskassan att Försäkringskassan övervägde att bevilja honom sjukpenning.

Förvaltningsrätten konstaterar att C.G. under veckorna 38 – 40 år 2021 ännu inte ansökt om sjukpenning hos Försäkringskassan. När det sedan gäller veckorna 41 – 43 år 2021 finner förvaltningsrätten att C.G. i vart fall lämnat vilseledande uppgifter om ett förhållande av betydelse för bedömningen av hans rätt till arbetslöshetsersättning, då han angav att han var arbetslös när han enligt läkare bedömts som arbetsoförmögen.

Frågan är då om C.G. har lämnat vilseledande uppgifter medvetet eller av grov vårdslöshet. Det är själva uppgiftslämnandet som ska ha skett medvetet eller av grov vårdslöshet. Förvaltningsrätten finner inte skäl att ifrågasätta C.G:s uppgift om att han, när han fyllde i sina tidrapporter för veckorna 38 – 43 år 2021, ännu inte hade fått kännedom om att Försäkringskassan övervägde att bevilja honom sjukpenning. När han lämnade de vilseledande uppgifterna hade han endast, såvitt framgår av utredningen, vetskap om att Försäkringskassan tidigare hade avslagit hans begäran om sjukpenning för ett mer omfattande sjukdomstillstånd än det han var sjukskriven för under veckorna 38 – 43 år 2021. Utredningen i målet ger därför inte stöd för att C.G., vid tidpunkten för uppgifts­lämnandet till A-kassan, hade anledning att räkna med att Försäkrings­kassan skulle bifalla hans ansökan om sjukpenning. Av utredningen framgår därutöver att han så snart som dagen efter det att han tog emot Försäkringskassans preliminära besked kontaktade A-kassan för att förhindra att han skulle få dubbla ersättningar utbetalda. Härtill kommer att C.G. också har betalat tillbaka den arbetslöshetsersättning han fått utbetald. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningsrätten att C.G. inte medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat sådana vilseledande uppgifter att det finns skäl att utesluta honom som medlem.

Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att det överklagade beslutet ska upphävas.

– Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagade beslutet.

Kammarrätten i Stockholm (2024-09-13, Lokrantz Sandberg, Kärnell och Ladvall):

Det framgår av utredningen att C.G:s arbetsförmåga enligt intyg från läkare var nedsatt med 100 procent under perioden 22 september–2 november 2021 och att han under denna period ansökte om och beviljades både arbetslöshetsersättning från arbetslöshetskassan och sjuk­penning från Försäkringskassan. Kammarrätten bedömer att C.G. genom att uppge att han var arbetslös i sina tidrapporter för perioder där han saknat arbetsförmåga har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.

För att få arbetslöshetsersättning ställs det bl.a. krav på att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande. För att man ska ha rätt till sjukpenning krävs det att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, dvs att man inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. För att erhålla ersättning i respektive ersättningsslag måste den enskilde dessutom ansöka om dem skriftligen.

C.G. har i sin ansökan om sjukpenning uppgett att hans arbetsförmåga varit nedsatt med 100 procent. I sina tidrapporter till arbetslöshetskassan för samma period har han uppgett sig vara arbetslös och stå till arbets­marknadens förfogande. Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att han har lämnat de oriktiga eller vilseledande uppgifterna av åtminstone grov vårdslöshet.

C.G. ska därför uteslutas som medlem i arbetslöshetskassan om inte särskilda skäl talar emot det. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att det kan utgöra särskilda skäl att en medlem själv har rättat en oriktig uppgift innan arbetslöshetskassan har inlett en utredning eller i övrigt ifrågasatt dennes rätt till ersättning (HFD 2011 ref. 57). Det fallet gällde en person som under två veckor hade fått arbetslöshetsersättning samtidigt som han arbetade.

Av handlingarna i målet framgår att C.G. själv har rättat de uppgifter han lämnat och återbetalat ersättningen till arbetslöshetskassan. Detta talar mot att han ska uteslutas ur arbetslöshetskassan. Samtidigt har de oriktiga eller vilseledande uppgifterna lämnats vid upprepade tillfällen under en förhållandevis lång period. Kammarrätten bedömer därför att det förhållandet att C.G. själv rättat uppgifterna inte är tillräckligt för att det ska finnas särskilda skäl för ett annat ingripande än uteslutning. Inte heller i övrigt har det kommit fram särskilda skäl som talar mot att han ska uteslutas.

Överklagandet ska därför bifallas och arbetslöshetskassans beslut fastställas.

– Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Ledarnas arbetslöshetskassas beslut den 29 september 2022.