HFD 2011:57
Att en medlem i en arbetslöshetskassa själv rättar en oriktig uppgift kan utgöra särskilda skäl för kassan att inte utesluta denne.
Länsrätten i Stockholms län
Ledarnas arbetslöshetskassa beslutade den 29 oktober 2008 att utesluta L.F. ur arbetslöshetskassan fr.o.m. den 22 oktober 2008. Anledningen var att L.F. medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga och vilseledande uppgifter som haft betydelse för hans rätt till medlemskap och ersättning. I omprövningsbeslut den 16 december 2008 fann arbetslöshetskassan inte skäl att ändra sitt tidigare beslut.
L.F. överklagade arbetslöshetskassans omprövningsbeslut och yrkade att han skulle få kvarstå som medlem i kassan. Han anförde i huvudsak följande. Han anser inte att han medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter till arbetslöshetskassan. Att bli utesluten och nekad ersättning för att man själv upptäcker att man lämnat felaktiga uppgifter, väljer att själv rätta till misstaget och själv begär att få återbetala det felaktiga beloppet borde inte leda till uteslutning i ett år. Kassans beslut står inte i proportion till det inträffade.
Domskäl
Länsrätten i Stockholms län (2009-04-17, ordförande Rahlén) yttrade: Tillämplig lagstiftning - I 37 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK, anges bl.a. följande. Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot det, utesluta en medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning. Om det finns särskilda skäl skall styrelsen, i stället för att utesluta medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt bestämmelser om detta i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. - Länsrättens bedömning - Av utredningen i målet framgår att L.F. inledningsvis lämnat uppgifter till arbetslöshetskassan om att han varit helt arbetslös under perioden den 14 - den 31 januari 2008. Efter det att han fått ersättning för nämnda period utbetald till sig har han via arbetslöshetskassans Internettjänst ändrat sina uppgifter och angett att han i stället arbetat åtta timmar per dag. Av ett arbetsgivarintyg från L.F:s arbetsgivare framgår att han anställts som platschef fr.o.m. den 14 januari 2008. Av en lönespecifikation från arbetsgivaren framgår även att lön utbetalts till honom under tiden den 14 - den 31 januari 2008. - Länsrätten finner att L.F. åtminstone av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse för hans rätt till ersättning. Arbetslöshetskassan har därför haft fog enligt 37 § första stycket LAK att utesluta honom som medlem i arbetslöshetskassan. Några särskilda skäl som talar mot uteslutning har inte framkommit. Överklagandet skall därmed avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.
Kammarrätten i Stockholm
L.F. överklagade länsrättens dom och yrkade att uteslutning ur arbetslöshetskassan skulle dras tillbaka. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. När någon själv upptäcker att man redovisat fel till a-kassan och väljer att ändra tidigare redovisade uppgifter ska inte detta straffas med uteslutning. Om straff ska utmätas ska det stå i proportion till det inträffade, en mindre tidsbestämd avstängning står mer i proportion till det som hänt. Hänsyn bör tas till att han själv frivilligt ändrat uppgifterna och bett att få återbetala felaktigt utbetalt belopp. Ändringen gjorde han någon gång i april 2008.
Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. L.F. har av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för rätten till ersättning. Några särskilda skäl har inte framkommit. Vid två tillfällen, efter det att han påbörjat sin anställning, lämnade han oriktiga uppgifter på sina kassakort. Han ändrade kassadeklarationen den 5 augusti 2008. Den 11 augusti 2008 påanmäldes han på Arbetsförmedlingen för att på nytt ansöka om arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassan hade i samband med detta ändå upptäckt att felaktig ersättning utgått. Det saknar betydelse att han själv i efterhand ändrat på uppgifterna i kassakorten.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm (2010-06-23, Wahling Bexhed, Lagebrant Torén, Jansson, referent samt nämndemännen Akalla och Olausson) yttrade: Det är utrett i målet att L.F. för tre veckor, då han varit anställd och erhållit lön, i sina elektroniska kassakort har deklarerat sig såsom arbetslös. Frågan i målet är om dessa oriktiga uppgifter, som är av betydelse för L.F:s rätt till ersättning, har lämnats medvetet eller av grov vårdslöshet och om det således har förelegat förutsättningar för arbetslöshetskassan att utesluta L.F. som medlem. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Mot bakgrund av att kassakorten deklareras i efterhand och att L.F. vid tiden för avsändandet av korten till kassan var medveten om att han hade en anställning, visserligen med otydlig begynnelsetid, anser kammarrätten vid en sammantagen bedömning att han har lämnat de oriktiga uppgifterna av åtminstone grov vårdslöshet. - Frågan uppkommer härefter om arbetslöshetskassan har haft fog för sitt beslut att utesluta L.F. eller om det finns särskilda skäl att i stället frånkänna honom rätt till ersättning. Med hänsyn till att L.F. själv rättat sina uppgifter och uppmärksammat felet anser kammarrätten att denna omständighet utgör särskilda skäl för att inte utesluta honom. Detta gäller oavsett vid vilken tidpunkt rättelsen skedde, då det får anses utrett att det är L.F. som först uppmärksammat arbetslöshetskassan på felet. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att L.F., i stället för att uteslutas, ska frånkännas rätt till ersättning. Det ankommer på Ledarnas arbetslöshetskassa att som första instans pröva det antal dagar som frånkännandet ska gälla. - Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och återförvisar målet till arbetslöshetskassan för prövning av frånkännande av dagar.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, överklagade kammarrättens dom och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle upphäva domen samt fastställa länsrättens dom och arbetslöshetskassans beslut. IAF anförde bl.a. följande. L.F. har på sina kassakort deklarerat att han varit arbetslös under tiden den 14 januari till 10 februari 2008. Under samma tid har han arbetat heltid. Kassakorten deklareras i efterhand och L.F. har vid tiden för avsändandet av korten till kassan varit medveten om att han hade en anställning. Han har lämnat de oriktiga uppgifterna medvetet eller åtminstone av grov vårdslöshet och ska därför uteslutas som medlem enligt 37 § första stycket LAK. Rättelse av uppgifter kan inte utgöra särskilda skäl enligt 37 § andra stycket LAK med hänsyn till att arbetslöshetsersättningen betalas ut på basis av de uppgifter om sökandens arbetslöshet som redovisats på kassakorten utan någon egentlig förhandskontroll. I ett sådant system, som bygger på förtroendet mellan sökanden och arbetslöshetskassan, är det viktigt att respekten för deklarationens betydelse upprätthålls och att det ställs höga krav på att sökanden även i övrigt ska lämna korrekta och fullständiga uppgifter om förhållanden som påverkar ersättningen. I prop. 1995/96:25 (s. 128 ff.) uttalas bl.a. att det finns anledning att på ett kraftfullt sätt ingripa mot de personer som fuskar sig till ersättning som de inte har rätt till. - Kammarrätten har ansett att tidpunkten för L.F:s rättelse saknar betydelse eftersom det är han själv som uppmärksammat arbetslöshetskassan på den felaktiga uppgiften. När en ersättningstagare medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat felaktiga uppgifter och därigenom har fått arbetslöshetsersättning utbetald på felaktiga grunder måste emellertid rättelsen av den felaktiga uppgiften ha gjorts i vart fall före utbetalningstillfället om den över huvud taget ska kunna anses utgöra särskilda skäl enligt 37 § andra stycket LAK.
L.F. bestred bifall till yrkandet och anförde bl.a. följande. Den tid han har redovisat fel är den 14 januari till 1 februari 2008, dvs. veckorna 3-5, och inte, som IAF felaktigt anger, tiden den 14 januari till 10 februari 2008. Han har aldrig fuskat sig till någon ersättning. Han redovisade inte fel medvetet eller av grov vårdslöshet. När han upptäckte felet ändrade han uppgifterna och gjorde allt som stod i hans makt för att göra rätt för sig. Man måste ha rätt att ändra felaktiga uppgifter när man upptäcker dessa utan att bli bestraffad som han blivit.
Högsta förvaltningsdomstolen (2011-06-27, Melin, Sandström, Hamberg, Brickman, Jäderblom) yttrade: Skälen för avgörandet.
Enligt 37 § första stycket 2 LAK ska en arbetslöshetskassas styrelse, om inte särskilda skäl talar emot det, utesluta en medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning. Om det finns särskilda skäl ska styrelsen, enligt andra stycket, i stället frånkänna medlemmen rätten till ersättning enligt bestämmelser om detta i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
L.F. har på kassakort uppgett att han var arbetslös under tiden den 14 januari till 1 februari 2008 trots att han då hade anställning på heltid. När kassakorten gavs in måste han ha varit medveten om att han hade en anställning. Han får därför anses ha varit åtminstone grovt vårdslös när han lämnade de felaktiga uppgifterna och ska uteslutas som medlem i arbetslöshetskassan om det inte finns särskilda skäl för att i stället frånkänna honom rätten till ersättning.
Det framgår inte av den aktuella bestämmelsen vad som ska anses utgöra sådana särskilda skäl som krävs för att arbetslöshetskassan ska kunna underlåta att utesluta en medlem och det ges inte heller någon vägledning i förarbetena till lagen. Högsta förvaltningsdomstolen anser i likhet med kammarrätten att den omständigheten att en medlem själv rättar en oriktig uppgift kan utgöra särskilda skäl.
L.F. har lämnat olika uppgifter om när han rättade uppgifterna. Arbetslöshetskassan har uppgett att rättelsen gjordes en kort tid innan L.F. på nytt anmälde sig som arbetssökande och att kassan då ändå skulle ha fått tillgång till de riktiga uppgifterna och upptäckt felet. Det har emellertid inte kommit fram att rättelsen betingats av att arbetslöshetskassan hade inlett någon utredning om eller på annat sätt ifrågasatt hans rätt till ersättning för den aktuella perioden. Omständigheterna är således sådana att särskilda skäl ska anses föreligga. L.F. ska alltså frånkännas ersättning i stället för att uteslutas ur kassan. Överklagandet ska därför avslås.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.