HFD 2026 ref. 41
Ett förfarande som innebär att en försäkringstagare avstår från marknadsmässig avkastning på sitt försäk-ringskapital mot en lägre räntekostnad på sitt bolån utgör ett sådant förfogande över försäkringskapitalet som gör att försäkringen inte är en pensionsförsäkring. Förhands-besked om inkomstskatt.
Sökord Inkomstskattelagen · Pensionssparande · Pensionsförsäkringar
Ref 41
Ett förfarande som innebär att en försäkringstagare avstår från marknadsmässig avkastning på sitt försäkringskapital mot en lägre räntekostnad på sitt bolån utgör ett sådant förfogande över försäkringskapitalet som gör att försäkringen inte är en pensionsförsäkring. Förhandsbesked om inkomstskatt.
58 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 9 september 2026 följande dom (mål nr 333-26).
Bakgrund
1Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar beskattas på olika sätt. För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring måste vissa villkor vara uppfyllda. Försäkringen får t.ex. inte medföra rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension. Villkoren syftar till att endast försäkringar som tjänar ett verkligt pensioneringsändamål ska omfattas av reglerna för pensionsförsäkringar.
2P.L. överväger att teckna en depåförsäkring för tjänstepension hos livförsäkringsföretaget X AB och att låta X AB placera hela eller delar av hans försäkringskapital i kapitalandelsbevis som ges ut av Y AB. I samband med det avser han att teckna ett bolån hos bostadskreditinstitutet Z AB. De tre bolagen har ägarkopplingar till varandra.
3Bostadskreditinstitutet Z AB kommer att finansieras delvis genom lån från Y AB. Dessa lån förväntas löpa till lägre ränta än marknadsränta. Verksamheten i Y AB kommer huvudsakligen att bestå i att ge ut kapitalandelsbevis och låna ut pengar till Z AB. Kapitalandelsbevisen kommer att ge avkastning i form av årlig kupongränta som bestäms med utgångspunkt i bl.a. de räntebetalningar som Y AB får från Z AB.
4En person som låter X AB förvalta dennes försäkringskapital och som tecknar ett bolån hos Z AB samt väljer att placera sitt försäkringskapital i de kapitalandelsbevis som ges ut av Y AB får rabatt på räntan på bolånet hos Z AB. Storleken på rabatten beror på hur mycket kapital som placeras i kapitalandelsbevisen.
5P.L. ansökte om förhandsbesked för att få veta om försäkringen uppfyller villkoren för att vara en pensionsförsäkring.
6Skatterättsnämnden fann att försäkringen inte uppfyller villkoren för att klassificeras som en pensionsförsäkring. Nämnden ansåg att P.L. genom det beskrivna förfarandet avstår från marknadsmässig avkastning på försäkringskapitalet mot en lägre räntekostnad på bolånet, och att det därmed finns en sådan koppling mellan försäkringskapitalet och bolånerabatten att han får anses förfoga över försäkringskapitalet och att transaktionerna inte heller genomförs för att uppfylla renodlade pensioneringsändamål.
Yrkanden m.m.
7P.L. yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra förhandsbeskedet och slå fast att försäkringen uppfyller villkoren för att klassificeras som pensionsförsäkring.
8Skatteverket anser att förhandsbeskedet ska fastställas.
Instans
Skälen för avgörandet
9De villkor som en försäkring måste uppfylla för att vara en pensionsförsäkring framgår av 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Ett av dessa villkor är enligt 6 § att försäkringen inte får medföra rätt till andra försäkringsbelopp än sådana som betalas ut som ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension.
10Regleringen i 58 kap. inkomstskattelagen syftar till att säkerställa att kapitalet i en pensionsförsäkring endast används för vissa renodlade pensioneringsändamål. Avtal som innebär att försäkringstagaren eller förmånstagaren tillförs medel ur eller på annat sätt förfogar över försäkringskapitalet i strid med bestämmelserna i 58 kap. medför att försäkringen inte uppfyller villkoren för att vara en pensionsförsäkring (jfr prop. 1975/76:31 s. 117 och HFD 2015 ref. 9).
11P.L. överväger att teckna en depåförsäkring hos X AB och låta placera en del av sitt försäkringskapital i kapitalandelsbevis utgivna av Y AB som i sin tur lånar ut pengar till Z AB mot en ränta som understiger marknadsränta. Han avser vidare att ta upp ett bolån hos Z AB och mot att han placerar en del av försäkringskapitalet i kapitalandelsbevisen får han rabatt på räntan på bolånet hos Z AB. Rabattens storlek beror på hur mycket kapital som placeras på det sättet.
12Avkastningen på de kapitalandelsbevis som Y AB ger ut får förmodas påverkas negativt av att bolaget lånar ut pengar till Z AB mot en ränta som understiger marknadsränta. Den utlåningen möjliggör i sin tur för Z AB att ge P.L. rabatt på räntan på hans bolån hos Z AB. Högsta förvaltningsdomstolen delar Skatterättsnämndens bedömning att P.L. genom det beskrivna förfarandet får anses avstå från marknadsmässig avkastning på försäkringskapitalet mot en lägre räntekostnad på bolånet. Han får härigenom anses förfoga över försäkringskapitalet på ett sätt som strider mot villkoret i 58 kap. 6 § inkomstskattelagen.
13Förhandsbeskedet ska därmed fastställas.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.
I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Knutsson, Gäverth, Westberg och Attorps. Föredragande var justitiesekreteraren Erika Karlsson.
Skatterättsnämnden (2025-12-18, Eng, ordförande, Cejie, Dahlberg, Hammarström, Hellenius, Sundin och Östman Johansson):
Förhandsbesked
Försäkringen uppfyller inte villkoren för att klassificeras som en pensionsförsäkring.
Skatterättsnämndens bedömning
Frågan i ärendet är om den tillkommande rabatt på bolåneräntan som P.L. får vid placering i Hemportföljens kapitalandelsbevis innebär att han kan anses förfoga över pensionskapitalet i strid med de villkor som gäller för pensionsförsäkringar.
Regleringen i 58 kap. inkomstskattelagen syftar till att säkerställa att kapitalet i en pensionsförsäkring endast används för vissa renodlade pensioneringsändamål. Avtal som innebär att försäkringstagaren eller förmånstagaren tillförs medel ur eller på annat sätt förfogar över försäkringskapitalet i strid med bestämmelserna i 58 kap. medför att försäkringen inte uppfyller villkoren för att vara en pensionsförsäkring (jfr prop. 1975/76:31 s. 117 och HFD 2015 ref. 9).
Sådana uttag ur försäkringskapitalet som har godtagits i praxis har varit begränsade till att finansiera förvaltningen av pensionskapitalet och annan rådgivning kring utformningen av pensionsförsäkringen (se HFD 2024 ref. 24 och där angivet rättsfall HFD 2022 ref. 21).
Syftet med bestämmelserna och den praxis som finns på området talar enligt Skatterättsnämndens mening för en restriktiv bedömning. Det aktuella förfarandet innebär att P.L. disponerar försäkringskapitalet med syfte att erhålla en rabatt på sin bolåneränta. Storleken på rabatten är beroende av hur mycket försäkringskapital som placeras i Hemportföljens kapitalandelsbevis. Avkastningen på kapitalandelsbevisen är lägre för att möjliggöra en lägre ränta än marknadsräntan på Hemportföljens lån till Hempension, vilket i sin tur möjliggör Hempensions rabatt till P.L.
P.L. avstår genom förfarandet en marknadsmässig avkastning på försäkringskapitalet mot en lägre räntekostnad på bolånet. Det finns alltså en sådan koppling mellan försäkringskapitalet och ränterabatten att han får anses förfoga över försäkringskapitalet. Eftersom transaktionerna inte heller genomförs för att uppfylla renodlade pensionsändamål får förfogandet därför anses vara i strid med 58 kap. 6 § 1 och 10 § inkomstskattelagen.
Försäkringen uppfyller då inte villkoren för att vara en pensionsförsäkring. Vid sådant förhållande saknas anledning att pröva om försäkringen strider mot bestämmelserna i 16 §.